Felsväljningtendens
8
För patienter med felsväljningstendens efter canceroperationer och
strålbehandlingar på halsen finns numera nya operationsmetoder för att förhindra
felsväljning. En av dessa metoder går ut på att höja upp och dra fram
struphuvudet mot hakan. Då ligger ingången till struphuvudet tämligen bra
skyddad när man sväljer en tugga. Det finns också metoder där man opererar in
ett muskellock under stämbanden. Det kräver dock att man samtidigt är
trakeotomerad, dvs. har en inopererad kanyl till luftträdet för att kunna andas. För
att kunna prata krävs dessutom att en liten ventil opereras in genom locket under
stämbanden. Dessa operationsmetoder har lanserats i slutet av 1990-talet i
framför allt Italien. Det dröjer förmodligen några år innan dessa metoder tas upp
av svenska öron-näsa-halsläkare.
Sund livsföring
Cancer och dysfagi
Det är viktigt att en patient med cancer inom munhåla, svalg och matstrupe inte
går ner för mycket i vikt. Avmagring och nedsatt allmäntillstånd påverkar
sväljningsförmågan negativt. I samband med cancerbehandling måste därför en
del patienter under en övergångstid ha näringstillförsel via en kateter genom
näsan till magsäcken. För att underlätta läkningsprocessen är det också väsentligt
med en sund livsföring, dvs. att inte röka, att undvika alkohol, att äta
näringsriktigt och undvika rökt eller hårdstekt mat, att låta mat och dryck svalna
innan man äter, att undvika infektioner, att röra på sig utomhus varje dag samt att
se positivt på tillvaron.
beställa broschyrer genom att ta kontakt med förbundets kanslist
på tfn08-651 50 20 eller e-post [email protected]
gå in på förbundets hemsida: http://www.dysfagi.se
Svenska Dysfagiförbundet ger också ut medlemstidningen Dysfaginytt
för patienter med ät- och sväljsvårigheter.
Som medlem får du den 4 ggr/år.
Medlemsavgift 175 kr inbetalas till Dysfagiföreningen, pg 6213129-7.
Broschyren är bekostad med projektmedel ur Allmänna Arvsfonden
Text: Lita Tibbling-Grahn. Layout: DikaCoop 2004
Vill du veta mer om Svenska Dysfagiförbundet kan du:
Svenska Dysfagiförbundet
Skräcken för cancer sitter djupt rotad. Det första en person med begynnande
dysfagi (sväljningssvårigheter) tänker på är ofta att det är nog cancer. Eftersom
vi har flera olika former av dysfagi, oral dysfagi (munhålan), faryngeal dysfagi
(svalget) och esofageal dysfagi (matstrupen) så ger cancer inom dessa tre
regioner vitt skilda symtom.
Matstrupscancer
Frekvensen av matstrupscancer ligger runt 250 fall om året i Sverige. Det skall
ses mot bakgrund av att det finns flera hundra tusen personer i Sverige som
lider av dysfagi. Matstrupscancern har hittills främst drabbat män i åldrarna
över 60 år. Ofta har de i många år varit rökare och dessutom druckit en del
alkohol. Dysfagin yttrar sig som ett stopp i bröstet vid en viss storlek på tuggan.
Överskrids denna storlek blir det alltid stopp. Patienten brukar ha gått med sin
dysfagi i fyra månader innan han eller hon första gången söker läkare och har
då också alltid gått ner i vikt. Får man verkligen alltid stopp vid en viss
tuggstorlek skall man omedelbart söka läkare. Det behöver dock inte vara en
cancer. En godartad förträngning kan uppstå på grund av ärrbildningar efter sår
som orsakats av tabletter eller för mycket magsyra.
Cancer i munhålan,
t ex i tandköttet, tungan eller halsmandlarna, ger sig i regel till känna genom att
tandproteser inte passar längre eller att tungan känner att det är något som inte
stämmer. Många märker inget förrän de fått en dottersvulst på halsen. Andra får
sin tumör upptäckt hos tandläkare. Det är ett misstag att tro att cancer är något
som skall göra ont; det gör det i varje fall inte i tidiga stadier. Smärtor kommer
först om det blir infektion i cancersår eller om cancern drabbar nervstrukturer.
Dysfagi uppstår efter det att munhålecancern behandlats. De flesta får före eller
efter operationen strålbehandling som kan slå ut salivkörtlarna och göra
munslemhinnorna extremt torra, ja till och med såriga. Det gör ont att äta, och
man kan före måltiden behöva bedöva munnen med t ex Xylocaingel. Varje
mattugga måste kanske sköljas ner med vatten. Saliversättningsmedel kan
behöva tas mellan måltiderna, i synnerhet när man måste prata. Trots att tungan
är så viktig för tal och sväljning kan mer än hälften av tungan tas bort utan att
det blir problem. Om tungbasen är borttagen uppstår dock ordentliga
sväljningssvårigheter. Sämst går det med vätskor som okontrollerat kan rinna
ner i luftstrupen och ge hosta. Därför bör vätskor förtjockas med Nestargel eller
Thick&Easy. Det går också bra att använda andra gelatinprodukter. Om man
har kvar en bra sväljningsreflex bör man sitta med huvudet rakt fram och lätt
framåtlutad för att undvika att maten hamnar i luftstrupen.
En del sväljningsreflexer sitter i främre gombågarna. Om dessa opererats bort
eller har drabbats av strålskador är det svårt att utlösa sväljningen. Man bör då
svälja med huvudet bakåtlutat eller till och med i liggande ställning. Detta
kräver dock stor uppmärksamhet så att maten inte hamnar i luftvägarna. Man
får inte tala med någon när man äter. Man måste ha det lugnt omkring sig. Det
kan också vara en fördel om man andas in och håller andan hårt innan man
sväljer. Det är också viktigt att inte blanda mat med olika konsistens i samma
tugga. Om man äter gröt med mjölk måste mjölken tas för sig.
Strupcancer
Den vanligaste cancerformen som berör området kring svalget är strupcancern.
Strupcancern i sig själv ger heshet men knappast några sväljningssvårigheter.
Det är först efter operativa ingrepp som problem kan uppstå. Om hela
struphuvudet opererats bort har i regel också muskulaturen i svalget och övre
matstrupsmunnen påverkats. Mat kan lätt stanna upp i svalget och till och med
komma upp i näsan. Däremot är förbindelsen till luftvägen stängd så någon
plågsam felsväljning eller kvävningsattack behöver den strupopererade inte
oroa sig för. Bästa sättet att undvika stopp i svalget är att konsistensanpassa
maten. En mixer eller matberedare kan vara till stor hjälp. Ju slätare och
mjukare maten är desto lättare går det.
En del personer med strupcancer får bara översta delen av struphuvudet
bortopererat medan stämbanden finns kvar. Struplocket som normalt används
för att skydda luftträdet i samband med sväljning är alltså borttaget. Den
opererade har därmed ett mycket dåligt skydd och riskerar felsväljning och
kvävningsattacker. Det är då viktigt att huvudet böjs ordentligt framåt och nedåt
i samband med sväljning. Före sväljningen andas man in och håller andan
kraftigt. Då stängs stämbanden. Efter sväljningen gör man en kort hoststöt för
att tvinga bort eventuella matrester som lagt sig ovanför stämbanden. För dessa
patienter gäller också att inte blanda mat med olika konsistens i samma tugga.
Cancer i halslymfkörtlar
Det finns en del cancertyper som sätter sig i körtlar på halsen; ibland ses också
dottersvulster på halsen. I regel får dessa patienter en kraftig strålbehandling
mot detta område. En strålbehandling är ungefär som en brännskada i
vävnaden. Den orsakar med tiden en ärrbildning i underhuden och
underliggande vävnader. Detta kan förorsaka en fixering av svalgmuskulaturen
så att sväljningen försvåras. Vid sväljningen förs normalt struphuvudet uppåt
och något framåt samtidigt som struplocket fälls bakåt över ingången till
luftstrupen. Är denna fina mekanism rubbad kan man lätt svälja fel.
