Föreläsning FÖHN 2016
Karin Wier
leg.logoped
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
[email protected]
Logopedens arbetsområden
-
Utreda, diagnosticera och behandla
kommunikationssvårigheter
Talstörningar
Språkstörningar
Röststörningar
-
Ät och sväljningssvårigheter (dysfagi)
-
ÖNH-patienter
Tal-/ röst och sväljningssvårigheter
Talsvårigheter
Neuromotoriska
- Dysartri
talstörningar
o Neuromotorisk talstörning efter skada i centrala
nervsystemet
-
Anartri
o Avsaknad av tal efter neuromorisk skada
-
Apraxi
o Skadad sensorimotorisk planering/programmering
Talstörningar
avvikelser
vid strukturella/anatomiska
Orsaker till strukturella/anatomiska talavvikelser
•
•
•
•
•
Behandling av tumör i mun, käke, svalg, näsa
▫ Operation
▫ Strålbehandling/cytostatika
Trauma mot mun- och näshåla, käke
Käk- och bettavvikelser
▫ Tumör eller trauma
Medfödda missbildningar (makroglossi, LKG)
Velofarynxinsufficiens - medfödd eller förvärvad
Hur kan strukturella avvikelser ge en
talpåverkan?
•
Nedsatt rörlighet
• Bortopererade muskler/nerver
• Stela ärr efter operation
• Fibros efter strålbehandling – stela muskler
• Svullnad
•
Nedsatt sensorik
• t.ex pga avslitna eller bortopererade nerver
Forts.
•
Förändrad resonans
▫ Sammanbiten artikulation vid t.ex trismus
▫ Hypernasalering
▫ Klangförändringar pga
ändrade förhållanden mellan artikulatorer (sneda käkar,
retraherad tunga, svullen tunga)
hålrum efter borttagen vävnad
•
Förändrade tryckförhållanden
▫ Trycksvag artikulation t.ex vid
velofarynxinsufficiens/ hål i gommen
Andra faktorer som kan påverka
talförmågan negativt
Muntorrhet
Segt slem
Smärta /obehag
Oral mucosit vid strålbehandling
Infektioner (svullnad, smärta)
Svullnad/ödem
Tandstatus/tandproteser
Trismus/bettavvikelser
Logopedisk behandling/träning
Öva upp rörlighet, särskilt efter kirurgi el strålning
Motverka fibros
Resultatet beror även på ingreppets
omfattning/lokalisation och rörlighet och känsel i
kvarstående strukturer
Kompensatorisk artikulation?
Behov av alternativt kommunikationshjälpmedel?
Ju bättre rörlighet desto bättre tal och sväljning!
Röststörningar
Organiska (cysta, sb-förlamning, papillom, akut
laryngit)
Funktionella (fonasteni, psykogen dysfoni)
Funktionellt organiska (Sb-knottror, polyp,
reinkeödem, kronisk laryngit, kontaktgranulom)
Neurologiska röststörningar (spasmodisk
dysfoni, rösttremor)
Röstlogopedi
Samarbete med foniater el ÖNH-läkare
Beroende på etiologisk diagnos, stämbandsstatus
och patientens subjektivt upplevda besvär planeras
en lämplig behandling för patienten.
Lära sig använda rösten på bästa sätt utifrån
rådande förutsättningar.
Arbeta bort ev kompensatoriskt röstbeteende som
kan vara skadligt, t.ex press.
Ev behov av rösthjälpmedel? Röstförstärkare?
forts röstlogopedi
Röstergonomi
Ev lära sig att använda en ny röstkälla.
Laryngektomerade och TE-tal
(matstrupen som röstkälla).
Visa film
Ät- / och sväljningssvårigheter
Dysfagi
Normal sväljning
14
Indelning dysfagi
Oral dysfagi
Faryngeal dysfagi
Esofageal dysfagi
Orsaker till dysfagi inom ÖNH
Tumör och biverkningar av tumörbehandling
Svullnad i munhåla, farynx, larynx, esofagus
Kranialnervspåverkan (tumör, neurologiskt,
postop)
Tracheostomi (nedsatt rörlighet och sensorik)
Cricofaryngeusdysfunktion, divertiklar
Reflux av magsyra
16
Andra orsaker till dysfagi
Stroke, neurologiska sjukdomar
Skalltrauma
Demenssjukdomar
Reumatologiska sjukdomar/autoimmuna
sjukdomar
Nackskador (whiplash, nackkotskirurgi)
Psykogen dysfagi (ovanligt)
17
Men även
Muntorrhet
Smärta (infektion, tumör, postop. mucosit, candida)
Slem
Trismus (nedsatt gapförmåga)
Smakförändring och känslig munslemhinna
Aptitlöshet
Trötthet
Psykiska faktorer (rädsla, depression)
Tand/käkproblem
18
Utredning av sväljförmåga
Klinisk bedömning
Mun-/svalgstatus, palpation, testmåltid, måltidsobservation
Fiberendoskopisk Undersökning av
Sväljfunktionen= FUS
Ser ffa faryngeala fasen. God möjlighet bedöma retentioner
(kvarvarande rester efter sväljning) och ev aspirationer.
Videoradiografi/sväljröntgen
Ser hela sväljningsförloppet inkl matstrupen.
19
Filmexempel, FUS
20
Filmexempel röntgen
Behandling
Syfte
Underlätta ett säkert intag av mat/dryck/medicin
-
Konsistensanpassning (utifrån konsistensguiden)
Anpassa bolusvolym (tuggan/klunken)
Positionering (huvud- och sittställning)
Kompensatoriska tekniker/sväljmanövrar
Påverka ätbeteendet
Träna upp och facilitera sväljfunktionen
-
Sväljövningar/oralmotoriska övningar
- Åtgärd mot muntorrhet
-
Optimerad nutrition
Dietistkontakt
- Energiberikning? Näringsdrycker?
- Enteral/parenteral nutrition?
-
Förbyggande träning head-/neck
Huvud-/halstumörpatienter som planeras för
strålbehandling
Förbyggande rörlighets-/ och svalgstärkande övningar
för att underlätta både tal och sväljning.
Förebygga fibros
Träna under hela strålbehandlingen och gärna 2-3
månader efter avslutad behandling
Uppmuntras att försöka inta något per os under hela
strålperioden, vatten.
Aspirationspneumoni
Orsakas främst av bakterier från munhålan som följer
med dryck/mat som aspireras ner i lungorna.
Reflux av magsyra annan vanlig anledning.
PEG/sond är ej hela lösningen
◦ Bakterierna kan aspireras med saliv.
◦ Risk för fler bakterier i munhåla vid 0 per os
◦ Sond ökar dessutom risk för reflux.
God munvård och
slemeliminering är A och O!!
Sittställningens betydelse
Bakåtlutning
◦ ökad risk för aspiration
◦ Prova själv att svälja med bakåtlutat huvud
Optimal sittställning
◦ Helt upprätt (90 grader)
◦ Lätt framåtböjt huvud
Frågor
26
