1(5)
Dokumentnamn:
PARA.DIE Nutritionsbehandling
vid dysfagi
Utfärdande förvaltning:
Hälso- och sjukvårdsförvalt
Utfärdande enhet:
Paramedicin Sörmland
Framtagen av:
Jennie Brogårdh/Malin Svalberg
Version:
1
Dokumenttyp:
Vårdrutin
Sökord:
Giltig fr.o.m.
2011-08-17
Giltig t.o.m.
2012-08-16
Diarienummer:
PAR 2011-116
Målgrupp:
Dietistenheten Sörmland
Beslutad av:
Rose-Marie Hedlund
Nutritionsbehandling vid dysfagi
Bakgrund
Förekomst av dysfagi på sjukhus och sjukhem med äldre patienter är beräknat upp till 50 %
[1]. Ibland är problemen övergående och ibland är de bestående. Stroke är den vanligaste
orsaken till dysfagi. Andra neurologiska sjukdomar såsom ALS, Parkinsons sjukdom, Cerebral
pares och MS kan också orsaka dysfagi. Dysfagi kan även uppstå vid tumörsjukdomar i
huvud-halsregionen, strålbehandling, på grund av kirurgiska ingrepp eller av dålig
tandstatus. Nedsatt allmäntillstånd samt demenssjukdomar av olika slag är andra
bidragande orsaker till dysfagi.
Det finns tre olika typer av dysfagi. Preoral dysfagi är ätsvårigheter som beror på oförmåga
att föra maten från tallriken till munnen. Faryngeal dysfagi är när felsväljning uppstår på
grund av att samordningen mellan sväljmusklerna inte fungerar på rätt sätt. Struplocket
stänger inte luftvägarna på rätt sätt och därför uppstår en felsväljning. Esofageal dysfagi
förekommer vanligtvis som en konsekvens av en obstruktiv sjukdom i esofagus, t.ex. ett
mellangärdesbråck. Detta kan ge en klumpkänsla i halsgropen, kväljningar och i vissa fall
bröstsmärta.
Tecken på dysfagi kan vara hosta vid eller efter sväljning, salivansamlingar i munhåla,
dregling, gurglande och rosslig röst, muntorrhet, mat som samlas i kinderna, lång ättid eller
upprepade lunginflammationer.
Obehandlad dysfagi kan leda till protein- och energimalnutrition. En annan komplikation av
dysfagi är aspiration, dvs. att mat, vätska eller saliv hamnar i luftstrupen vilket i sin tur kan
leda till aspirationspneumoni. Detta är den vanligaste dödsorsaken hos patienter med
neurologisk dysfagi.
Syfte/mål med Nutritionsbehandling
Tillgodose behovet av energi, protein och näring samt att minimera risken för felsväljning
genom att konsistensanpassa patientens mat och dryck. Bibehålla eller förbättra
nutritionsstatus.
Nutritionsbehandling vid dysfagi
2(5)
Utredningsgång/Besök
Nybesök
60 minuter
Sluten- eller öppenvårdsbesök.
Återbesök
Tidsåtgång 15-30 minuter
- Anamnes av patient eller vårdpersonal. Mat- och
vätskeregistrering (slutenvård) alternativt matdagbok
(öppenvård). Resultat från dysfagiundersökning eller
logopedbedömning. Diagnos som orsakar dysfagi.
Vikthistorik. Andra diagnoser som påverkar
nutritionsbehandlingen. Social situation.
- Nutritionsbedömning. Energibehov, proteinbehov samt
vätskebehov beräknas.
- Nutritionsbehandling. Konsistensanpassning, kostråd
för att bibehålla eller förbättra nutritionsstatus,
berikning, kosttillägg.
- Utvärdering och uppföljning av nutritionsproblem samt
insatt åtgärd. Aktuellt energi- och proteinintag.
Viktuppföljning.
Slutenvård: Uppföljning efter 1-3 dagar. Därefter
vid behov.
Öppenvård: Uppföljning inom 1 månad (tel/mott).
Därefter vid behov.
Nutritionsbehandling
Anamnesen bör innefatta följande frågeställningar:
Underliggande diagnos och hur denna påverkar nutritionsstatus?
Resultat från aktuell utredning kring dysfagi såsom logopedbedömning, FUS eller
sväljröntgen?
Har mat- eller vätskeintaget minskat?
Svårighet att äta vissa konsistenser eller om patienten undviker någon mat med viss
konsistens? Problem att starta sväljning, upphakningskänsla i samband med
sväljning, hosta i samband vid sväljning, smärta, kräkning eller kväljningar,
muntorrhet?
Utredning av konsistensval – vilka konsistenser fungerar för patienten när det gäller
mat och dryck? Bör utredas av logoped.
Andra diagnoser som påverkar nutritionsbehandlingen såsom diabetes, njursvikt
allergier eller intoleranser?
Eget boende eller särskilt boende? Vem lagar maten i hemmet och vem handlar?
Vikt, längd, BMI samt vikthistorik?
Intag av energi, protein och näring? När på dygnet går det bäst/sämst att äta?
Nutritionsbedömning: Energibehov, proteinbehov samt vätskebehov.
Nutritionsbehandling vid dysfagi
3(5)
Nutritionsbehandling: Konsistensanpassning av maten enligt Findus konsistensguide (se
internetlänk i referenslista) för lämplig konsistens utifrån patientens behov och eventuell
medicinsk undersökning:
Hel och delad konsistens: När normal konsistens på maten fungerar men vid ev. behov av att
delas i mindre bitar.
Grov patékonsistens: Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet.
Grovkorning konsistens såsom saftig och mjuk köttfärslimpa.
Timbalkonsistens: Vid tugg- och sväljningssvårigheter samt bråck och förträngningar i
matstrupen. En mjuk och slät konsistens som håller samman, kan liknas med
omelettkonsistens. Detta är den vanligaste konsistensen efter stroke.
Gelékonsistens: Vid stora sväljsvårigheter, trögutlöst sväljreflex och skadad/ känslig munhåla.
En mjuk och hal konsistens, t ex gelé. Serveras alltid kall.
Flytande konsistens: Vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Släta soppor som
berikas, kan vara både kalla och varma.
Tjockflytande konsistens: Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna
sväljsvårigheter, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Släta och trögflytande
soppor som berikas. Kan vara både kalla och varma och konsistensen kan jämföras med
gräddfil.
Livsmedelsval. Undvika smuliga och torra livsmedel. Servera mat med mycket sås som
därmed går lättare att svälja. Välja bredbara pålägg. Mjukt, färskt bröd kan vara svårare att
äta än hårt bröd. Trådiga och sega livsmedel kan uteslutas. Undvika att blanda olika
konsistenser i samma tugga.
Konsistens på dryck: Tunna vätskor kan vara den mest krävande konsistensen att svälja och
de är lätta att aspirera ner i lungorna. De som lider av dysfagi behöver ofta tjockflytande
dryck med konsistens såsom nyponsoppa. Ibland kan kolsyrad dryck vara något lättare att
kontrollera i munhåla och svalg jämfört med tunnflytande dryck. För lämplig konsistens på
dryck kan förtjockningsmedel, såsom Nutilis (amylasresistent) eller Thick & Easy, användas.
Förtjockningsmedel kan användas i varm eller kall dryck och har en neutral smak. Ge råd
angående drycker med naturlig lämplig konsistens såsom nypon- eller andra fruktsoppor,
drickyoghurt, smoothies etc.
Kostråd: Små måltider flera gånger per dag, tex. 6-8 måltider för att tillgodose energibehov.
Nattfasta skall ej överstiga 11 timmar. Vissa måltider kan ersättas med kosttillägg för att
underlätta för patienten. Välja energirika mellanmål och ge bra tips på dessa avseende
konsistens. Rekommendera konsistensanpassade energiinnehållande drycker till måltider
som törstsläckare. Standardprodukter för att öka energiinnehållet i maten samt berika
maten med extra fett. I första hand rekommendera berikning med olja och flytande
Nutritionsbehandling vid dysfagi
4(5)
margarin men även med smör och grädde. Sockerrika livsmedel kan också användas för att
öka energiintaget, var frikostig med tillbehör såsom sylt, mos och gelé. Se över
energibehovet och rekommendera vid behov proteinrika livsmedel. Berikningspreparat kan
förskrivas om den naturliga berikningen ej bedöms vara tillräcklig.
Kosttillägg: Det finns kosttillägg som särskilt rekommenderas vid dysfagi. Fortimel Creme,
Fresubin Creme och Fortimel Fruit (amylasresistent) är protein- och energirika kosttillägg
med puddingkonsistens som underlättar sväljningsprocessen. Andra kosttillägg som är
lämpliga vid dysfagi är de kompletta med en något mer tjockflytande konsistens. Exempel på
dessa är Fortimel Compact, Fortimel Yoghurt Style och Resource 2.0 fiber. Calshake och
Scandishake kan blandas med mjölk, fil eller yoghurt till önskad konsistens. Övriga kosttillägg
kan konsistensanpassas med förtjockningsmedel om behovet av ett sjukdomsspecifikt
kosttillägg finns. Använd visp vid förtjockning av näringsdrycker.
Då patienten ej kan tillgodose sitt energi- och näringsintag per os kan enteral nutrition
ordineras. Se rutin för enteral nutrition för ytterligare information. Parenteral nutrition är
enbart rekommenderat till de patienter som inte kan täcka sitt energi- och näringsbehov via
den enterala vägen.
Remissvar skrivs till inremittent i samband med nybesöket och innefattar bedömning,
påbörjad behandling och planerad uppföljning.
Dokumentation
Dokumentation för patienter i slutenvård sker i vårdtillfället i aktuell databas i Systeam
Cross. Dokumentation för öppenvårdspatienter sker i den paramedicinska journalen i
Systeam Cross.
Diagnos: R139 Sväljsvårigheter
Åtgärdskoder: QE005 Underlättande av sväljning tex. genom anpassning av födans
konsistens.
DV051 Nutritionsbehandling för individuellt anpassad kost alternativt DV053
Nutritionsbehandling, kosttillägg, berikning, DV025 Förskrivning av livsmedel för särskilda
näringsändamål.
Patientmaterial
Informationsbroschyrer från Sörmlandsdietisterna: ”Kostråd till dig med tugg- och
sväljsvårigheter”, ”Kostråd till dig som behöver flytande kost” ”Lika mycket energi som i en
näringsdryck” samt ”Kostråd till dig som behöver extra mycket energi”.
Material från Findus: ”Lättuggad mat med färdiga timbaler”, ”Konsistensguide” samt ”Enkelt
och lustfyllt med Thick & Easy”, ”Beställl sortimelntlådor i din ICA-butik”. Det finns även
andra broschyrer som kan vara aktuella. http://www.findusfoodservices.fi/special-foods2.aspx
Information från Nutricia: ”Nutilis receptfolder”. http://nutricia.se/nutilis-powder/
Nutritionsbehandling vid dysfagi
5(5)
Recept: Kokboken Strutspaté och hallongelé, utgiven av Malmö stad.
Hemsidor: www.dysfagi.se
Referenser
1. Tibbling Grahn L. Typer av dysfagi [Internet] Svenska Dysfagiförbundet:
http://www.dysfagi.se/pages.php?ID=836
2. Bülow,M. Dysfagi [Internet] Vårdalinstitutets tematiska rum: Näring och ätande:
http://www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/1578/2469/2472/4262.pdf?objectId=6019.
th
3. Kathleen Mahan L, Escott-Stump S. Krause’s food and nutrition Therapy 12 edition. Canada: Saunders
Elsevier; 2008.
4. Volkert D, Berner YN, Berry E, Cederholm T, Coti Bertrand P, Milne A et al. ESPEN Guidelines on Enteral
Nutrition: Geriatrics. Clin Nutr. 2006 Jan; 25:330-360.
5. Findus Konsistensguide. [Internet] Findus:
http://www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/1578/2469/2472/6822.pdf?objectId=10519
Nutritionsbehandling vid dysfagi
