REMISSVAR

2012-10-01
Sid 1 (3)
Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv (SOU 2012:28) OFR har beretts tillfälle att lämna synpunkter på delbetänkandet Längre liv, längre arbetsliv SOU 2012:28. Nedan följer våra synpunkter. Pensionsåldersutredningen redovisar i sitt delbetänkande sina analyser av både förutsättningar och hinder för att äldre ska kunna arbeta längre. De pekar på att det finns goda förutsättningar för att arbeta längre men att det samtidigt finns avsevärda hinder för äldre som vill arbeta längre. OFR anser att utredningen med sitt breda angreppssätt och flera underlagsrapporter har till största delen gjort ett bra arbete med analysera dessa förutsättningar och hinder. Kartläggningen av hinder i både lagar och avtal kan vara till framtida hjälp för både lagstiftare och avtalsparter. OFRs uppfattning är att det krävs ett långsiktigt arbete dels för att förbättra förutsättningarna för människor att vilja och kunna arbeta längre och dels förändra den allmänna synen på 65 år som pensionsålder. I det arbetet är det viktigt att fokusera på att uppmuntra människor att kunna och vilja arbeta längre, det är inget som går att tvinga fram genom enbart lagstiftning. Det är därför väldigt viktigt att se individen i detta, alla människor har olika förutsättningar och behov för ett längre arbetsliv beroende bl.a. på vilken ålder och hälsa de har samt inom vilket yrke/sektor de verkar. När det gäller analyserna avseende hinder så delar OFR utredningens slutsatser i flera avsnitt medan vi i andra avsnitt inte delar utredningens analys. Vi vill därför lite närmare kommentera några av utredningens slutsatser och analyser som presenteras i kapitel 19. Kap 19.5.1, sid 485‐490 Dagens arbetsmiljö Utredningen pekar på ett flertal olika arbetsmiljöproblem som idag bidrar till att många lämnar arbetet i förtid. OFR delar utredningens uppfattning om att det är viktigt att det förebyggande arbetsmiljöarbetet utvecklas och att det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna fungerar. Det är även viktigt att öka kunskapen om hur arbetsförhållanden påverkar tidigt utträde från arbetsmarknaden och förstärka kunskapen om psykosociala och stressrelaterade arbetsmiljöbrister som särskilt drabbar kvinnor i välfärdssektorn. Vi tror också det är viktigt att införa möjligheter till flexiblare arbetstider och omfattning för äldre anställda. Utöver det krävs även ett långsiktigt och medvetet arbete med att förändra attityden till äldre anställda från 2012-10-01
Sid 2 (3)
både samhällets, arbetsgivarnas och medarbetarnas sidor. Kap 19.5.1, 19.5.2 och 19,6, sid 493‐496, 504‐505 65 års‐normen och tjänstepensionsavtalen Utredningen lyfter fram att begränsningen vid 65 år, när ersättning upphör från flera allmänna system, bidrar till den allmänna uppfattningen om att 65 år är den ordinarie pensionsåldern. Utredningen pekar även på att de kollektivavtalade tjänstepensionsavtalen bidrar till detta men att reglerna i dessa avtal även bidrar till en tidigare pensionering än 65 år. Kollektivavtalens regler därför bör förändras. OFR delar utredningens uppfattning om de allmänna systemen men när det gäller de kollektivavtalade systemen så vill vi poängtera att de är komplement till de allmänna systemen. Flera allmänna system slutar lämna ersättning vid 65 år och eftersom kollektivavtalen kompletterar den allmänna ersättningen så upphör även den kollektivavtalade ersättningen i vissa fall vid samma tidpunkt. OFR anser att utredningen genomgående fäster för stor vikt vid betydelsen av regelverken i de kollektivavtalade systemen framför de lagstadgade. Om en förändring av den allmänna uppfattningen om att det finns en fast pensionsålder vid 65 år ska ske krävs, utöver att fokus läggs på en förbättrad arbetsmiljö, att de lagstadgade systemen justeras. Det är inte kollektivavtalen som sätter normen. De kollektivavtalade avtalen styr kollektivavtalsparterna över och innehållet i avtalen är lösningar som parterna, efter många års förhandlingar, enats om. Eventuella förändringar av kollektivavtalens innehåll är det parterna som styr över, den fria förhandlingsrätten är en grundbult i den svenska modellen. Effektivare uppföljning av regler i tjänstepensionsavtalen Utredningen skriver i en av sina slutsatser på sid 496 att de ska överväga hur reglerna i tjänstepensionsavtalen kan följas upp effektivare. OFRs uppfattning är att det är kollektivavtalsparterna som tolkar avtalen och ser till att avsikten med avtalen efterlevs. Vi ställer oss frågande till hur utredningen ska kunna ge sig in i kollektivavtalens regelefterlevnad. Staten bör gå före Utredningen föreslår att staten ska gå före genom att försöka nå överenskommelser om förändrade innehåll i sina pensionsavtal. Även denna uppfattning ställer sig OFR mycket frågande till. Avser utredningen att föreslå specifika förhandlingsuppdrag till Arbetgivarverket avseende de kollektivavtalade tjänstepensionsavtalen i syfte att påverka vilka förhandlingsfrågor de tar upp med sina fackliga motparter? Eller anser utredningen att villkoren inom statlig sektor istället borde återgå till att regleras av förordningar istället för genom kollektivavtal? Oavsett vilket så avvisar OFR utredningens förslag och anser att utredningen återigen uppvisar en bristande respekt för den svenska modellen. Kap 19.5.2, sid 504 Arbetskraftskostnader och tjänstepensionernas finansiering 2012-10-01
Sid 3 (3)
Utredningen lyfter fram arbetskraftskostnader och produktivitet som ett hinder för äldre att kunna arbeta längre. Utredningen anser att kostnaderna att behålla eller anställa äldre personer är dryga bl.a. beroende på höga premier för tjänstepensioner. Utredningen anser därför att åldersberoende premier till tjänstepensionerna skyndsamt bör avvecklas. OFR anser att detta är en kraftig förenkling av hur de förmånsbestämda tjänstepensionsavtalen fungerar, det finns ingen ensidig koppling mellan den anställdes ålder och storleken på premien. Det är istället en mängd faktorer utöver ålder som påverkar premiens storlek, som t.ex. lönens storlek, tidigare anställningar, lönekarriär och anställningens omfattning. Detta är något som OFR under utredningens arbete har påpekat för utredningen. Det blir därför märkligt att utredningen nu ändå föreslår att åldersberoende premier skyndsamt ska avvecklas. En missuppfattning av hur avtalen fungerar är en sak men desto mer allvarligt är det faktum att utredningen över huvud taget har synpunkter på hur premierna och finansieringen av en kollektivavtalad förmån ska se ut. Förmånerna i kollektivavtal, och därmed även finansieringen av dem, är något som parterna enats om genom kollektivavtalsförhandlingar. Det är därför en fråga för kollektivavtalsparterna, att staten skulle styra hur finansieringen av hur de kollektivavtalade förmåner ser ut skulle även det innebära ett ingrepp i den svenska modellen. Med vänlig hälsning Offentliganställdas Förhandlingsråd Hans Norin Åsa Forsberg Pensions‐ och försäkringsexpert Pensions‐ och försäkringsexpert