H I S TO R I A , K U R S 1
Litteratur : Labyrint 1 av
Gullberg/Lindholm
(Söderströms)
Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125)
Vad är ämnet historia för er?
Vad borde det vara?
Vilken nytta borde man ha av att studera historia?
Upplever ni historia som tråkigt /intressant och varför i så fall?
Vilka skolämnen tycker ni om och varför tycker ni om just
dessa?
Titel: okt 6-21:48 (Sida 2 av 125)
Målsättning: att förstå och intressera sig vilket resulterar i att
ni klarar er bra vilket igen gör det ännu intressantare - alltså en
positiv cir kel som matar sig själv.
Uppgift: Skriv ner råd för kursen, hur ni skulle villa arbeta - vad
är meningsfullt och hur lär jag mig?
Vilka skall bedömningskriterier na vara - alltså på vilka gr under
skall man ge ett vitsord?
Titel: okt 6-21:52 (Sida 3 av 125)
Varför är du i gymnasiet?
Vad kan du kräva av gymnasiet och vad kan gymnasiet kräva av
dig?
Titel: okt 6-21:56 (Sida 4 av 125)
Hs1 går under namnet "Människan, miljön och kulturen" vilket
avspeglar nya trender inom historieforskningen, nämligen
miljöhistoria. Miljöhistorien lär oss förstå hur den omgivande
naturen har påver kat mänsklighetens liv genom tider na och hur
människan har for mat miljön efter sina egna behov. De flesta av
dagens ekologiska problem är en följd av en mångfacetterad,
långvarig utvecklingsgång. För att förstå och kunna lösa dem
behöver vi också en historisk infallsvinkel.
Kursen är alltså tidsmässigt enor mt omfattande eftersom den
omspänner hela mänsklighetens historia men jag hade tänkt att
inte försöka täcka allt utan vi skulle göra avstickare i olika
kulturer och olika tider som vi tillsammans skulle studera.
Men före vi kommer in på studerandet av episoder ur
mänsklighetens historia så kommer vi att analysera
hisoriabegreppet varefter ni kommer att lära er hur man skriver
en vetenskaplig uppsats - vilket ni lär er eftersom ni under
denna första kurs kommer att författa en vetenskaplig uppsats
som jag sedan kommer att gå genom med var och en av er
individuellt. Detta tar natur ligtvis en massa tid men utgående
från tidigare erfarenheter är det vär t insatsen.
Titel: okt 6-21:59 (Sida 5 av 125)
VAD ÄR HISTORIA?
1) VETENSKAPEN SOM UNDERSÖKER DET FÖRFLUTNA
-Analysen eller för klarandet av det förflutna.
-Föreställningen av mänskligt agerande eller mänsklig aktivitet under
det förflutna.
Titel: okt 7-10:58 (Sida 6 av 125)
2) HÄNDELSER I DET FÖRFLUTNA, OBJEKT FÖR HISTORISK
FORSKNING
-Mänskan är objektet, vilket resulterar i att man måste ha ett mycket
kritiskt grepp (motiv och bakgr und till händelser eller tankar måste
noggrannt examineras).
2.1.) Var je svar på frågan "varför" är i historien en tolkning,
generalisering eller en sammankoppling av olika slags infor mation.
Titel: okt 7-11:07 (Sida 7 av 125)
3) HISTORIA ÄR MÄNSKLIGHETENS HISTORIA
-Även när historiker skriver eller uttalar sig om ett naturfenomen
(klimat, farsot) så gör de det enbar t för att förstå varför och hur
mänskor har levat, agerat och tänkt. Det som är unikt met
mänskosläktet är inte vissa drag eller karakteristika utan vad hon
har gjor t med eller på gr und av dessa - mänskans prestationer, eller
de facto historia.
Titel: okt 8-09:50 (Sida 8 av 125)
OLIKA SLAGS HISTORIA
-Ordnade för att göra det lättare för oss, allt från den traditionella politiska
historien till sexualitetens historia.
HISTORIA
Många historier existerar. Dags att välja en helt ny utgångsvinkel; historia är
inte att lära sig en massa saker eller att nödvändigtvis förstå orsaks
sammanhang som någon har tolkat det för oss. Historia är att tränga in i en
värld av möjligheter där man kan få associationer och idéer och tankar som man
kan tillämpa i sitt liv.
Historia är också någonting vi inte kan undvika, det är något vi for tgående
upplever, lever igenom och lär oss (t.o.m fysiologiskt så lär mänskan som ar t sig
hela tiden så att på ett sätt finns hela mänsklighetens historia behändigt
arkiverad i era DNA-spiraler). Under vår livstid samlar vi på ett historie kapital
genom våra intr yck. Fragment som färgar vår syn på det förflutna, nutiden samt
framtiden men även våra ställningstaganden till vaga moralbegrepp som rätt-fel,
god-ond.
Titel: okt 8-09:54 (Sida 9 av 125)
KRONOLOGIN
-Ett instr ument som vi uppfunnit för att förstå tiden och genom det
även historian. Vi förstår tiden som ett snöre men ingen kan väl
egentligen säga vad tiden är.
Titel: okt 8-09:59 (Sida 10 av 125)
NÄR BÖRJAR HISTORIEN?
Ett ämne där man inte kan placera ut en bör jan eller man kan inte
bör ja från bör jan.
Titel: okt 8-10:02 (Sida 11 av 125)
HISTORIA SOM EN VETENSKAP
·
källor - bevismaterialet som
historikern söker efter och använder
sig av då hon försöker skapa en bild
av det förflutna.
·
under processen måste historikern
besluta vilka källor som betonas och
hur de utnyttjas.
·
vanligtvis utgår hon från en hypotes
(antagande)
Titel: okt 8-10:07 (Sida 12 av 125)
PRIMÄR KÄLLOR
·
uppkom under den tid som studeras
(i nuet)
'råmaterialet' för forskningen (t.ex.
brev, dagbok)
SEKUNDÄR KÄLLOR
·
·
·
en tolkning av ett skeende
böcker, forskning
en slutsats baserad på studiet av
flera källor
Titel: okt 10-09:17 (Sida 13 av 125)
Frågor du bör ställa dina källor:
·
vilken typ av källa är det? (officiellt
dokument eller privat meddelande)
·
·
vem skapade källan?
hur och med vilka målsättningar
skapades källan?
·
i vilken position var källans
upphovsmakare till det källan behandlar?
·
förstår jag källan korrekt?
(översättning, handstil)
Titel: okt 10-09:25 (Sida 14 av 125)
PLANERING
·
·
·
·
processen är viktigare än produkten
välj frågeställning med eftertanke
upprätthåll fokus
alla kommentarer, slutsatser måste
underbyggas med bevis
·
inkludera endast relevant
information
·
var konsekvent (byt t.ex inte
språkdräkt)
Titel: okt 10-09:33 (Sida 15 av 125)
VETENSKAPLIG
UPPSATS
TITEL
NAMN
DATUM
ÄMNE
HANDLEDARE
Titel: okt 10-09:54 (Sida 16 av 125)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
·
·
förklara och förankra rubriken
definiera frågeställningen
·
presentera hypotesen ifall den
existerar
·
·
·
·
författarens målsättning
källöversikt (viktigaste källor)
metoder
framställning
Titel: okt 10-10:02 (Sida 17 av 125)
AVHANDLINGEN -UPPSATSENS
'KROPP'.
·
besvara det titeln samt inledningen
utlovat
·
·
uppdelad i kapitel
läsarvänlighet (allt från språkdräkt
till fontval)
Titel: okt 10-10:06 (Sida 18 av 125)
AVSLUTNING
·
uppsatsens resultat
·
utvärdering
·
summering
·
ingen ny information
Titel: okt 10-10:11 (Sida 19 av 125)
LITTERATUR OCH KÄLLOR
·
organisera logiskt
·
separera otryckta från tryckta källor
·
litteratur; författare-titel-tryckårtryckort
·
·
websidor
intervjuer-persondata+datum
Titel: okt 10-10:15 (Sida 20 av 125)
REFERENSER OCH
NOTHÄNVISNINGAR
·
allt som inte är 'självklar' information
och inte är författarens egna
slutsatser skall refereras
·
fotnoten skall inkludera 1)namn2)
tryckår3)sida (titel kan inkluderas)
Titel: okt 10-10:20 (Sida 21 av 125)
CITAT
·
·
·
citationstecken
ändra font samt marginaler
använd/.../
Titel: okt 10-10:24 (Sida 22 av 125)
BILAGOR
·
något som är relevant för uppsatsen
men inte passar in i avhandlingen t.ex.
kartor, statistik, dokument
Titel: okt 10-10:27 (Sida 23 av 125)
MÄNSKLIGHETENS
URSPRUNG
De första människorna
-skapade av Gud för 6000 år sedan
-utvecklats från 'förmänniskan'
under miljoner år
Mänskans ursprung är omtvistat - hur långt tillbaka i tiden man
måste gå samt varifrån mänskan verkligen härstammar.
För 30 miljoner år sedan började mänskoaporna och hominiderna
utveckla sig åt olika håll.
Enligt fynd som är ungefär 9 miljoner år gamla är käkarna mycket
olika apornas.
Titel: okt 20-19:20 (Sida 24 av 125)
ABSTRAKT TÄNKANDE förutsättningen till att utvecklas till
människa var hjärnans utveckling.
·
lämna träden och börja gå på två
ben
·
·
'pincettgreppet'
kommunikativ utveckling - språket
Titel: okt 21-09:26 (Sida 25 av 125)
De första redskapen, som man vet om dateras till 5-6 miljoner års
ålder.
De första redskapen användes men
för mer än 2 miljoner år sedan började
människan också tillverka redskap
De första bearbetade redskapen (bearbetad sten) kring 2 miljoner år. Enligt
vissa teorier bebodde de äldsta redskapstillverkande befolkningarna områden i
Östafrika och har kunnat räknas i tusental. Det bebodda området utbreder sig
småningom norrut och för ca. 1 miljoner år sedan fanns det även mänsklig
befolkning i Asien. För några hundra tusen år sedan torde det redan ha existerat
en befolkning på ca 1 miljon (Afrika, Sydostasien, Kina, Nordindien, Sydöst- och
centraleuropa och delar av de brittiska öarna. Kanske även norden men alla
spår har försvunnit med den senaste istiden).
Titel: okt 20-19:32 (Sida 26 av 125)
KONSTEN ATT GÖRA REDSKAP
-Den första stora revolutionen i mänsklighetens historia.
Genom att mänskan lärt sig tillverka samt använda dem har villkoren för hennes
existens förändrats.
HUR KAN DETTA HA GÅTT TILL OCH VILKA KAN KONSEKVENSERNA HA VARIT
- SPEKULERA.
"Snilleblixten" består inte längre i att använda sig av något som ett tillhygge
utan att verkligen tillverka ett redskap. Genom att t.ex. knacka en sten mot en
annan så att den blir vassare för att stycka en djurkropp.
Titel: okt 20-19:35 (Sida 27 av 125)
ELDEN
Den andra stora revolutionen, ca 500.000 år gammal.
I två etapper;
1. att behärska den
2. att tända den (långt senare)
SPEKULERA
-hur kan det ha gått till att mänskan lärde sig tämja elden?
-på vilka sätt förändrade detta hennes livsvillkor?
https://www.youtube.com/watch?v=v3ax5W_TrOo
Titel: okt 20-19:37 (Sida 28 av 125)
BEFOLKNINGENS UTBREDNING
Titel: okt 21-09:35 (Sida 29 av 125)
INSTUDERINGSFRÅGOR FÖR KURS 1
1.
’Historien är en dialog mellan nuet och det förflutna’ – diskutera
uttalandet.
2.
Hur definierar man vetenskapen historia?
3.
4.
Vad är en fotnot och varför är den så viktig?
Vad är kronologi?
5.
Vad skall framgå i rubriken på en akademisk avhandling?
6.
Varför kan man anse att redskapstillverkningen var en milstolpe
i mänsklighetens historia?
7.
När mänskan lärde sig handskas med elden hade det
revolutionerande konsekvenser. Nämn TRE och förklara betydelsen
av dessa.
8.
Förklara hur man levde under den tid då mänskan var en samlare
och jägare.
9.
Man antar att mänskans urhem ligger i de östra delarna av
Afrika. Förklara hur mänskligheten har spridits ut över jordklotet.
Titel: okt 21-10:43 (Sida 30 av 125)
DEN AGRARA REVOLUTIONEN
"Mänskan lär sig bruka jorden"
Frågor att besvara; var?, hur?, varför?, konsekvenser?
Då mänskan lärde sig bruka jorden inleds en helt ny epok i mänsklighetens
historia.
Man slår sig ner på ett och samma ställe och generellt blir tillvaron tr yggare.
Det är ingen slump att ordet kultur ursprungligen betydde jordbruk högkulturer na.
Titel: okt 24-10:12 (Sida 31 av 125)
VAR?
Kring de stora floddeltor na i mellan-öster n, Indien och Kina uppstod växande
populationer som utvecklades från byar till stater i vilka man introducerade
penningekonomi och uppfann skriften.
Sub-tropiska områden. Vatten, värme,
ljus.
Titel: okt 24-10:16 (Sida 32 av 125)
NÄR?
De första tecknen på jordbruk är dr ygt 10 000 år gamla och även om vi brukar
tala om en agrar revolution var det definitivt inte frågan om någon snabb
förändring utan en långsam process där man så småningom lämnade den gamla
nomad tillvaron.
Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden.
Titel: okt 24-10:24 (Sida 33 av 125)
En avgörande förutsättning för jordbrukets uppkomst var atmosfärens
vär meökning. Kring 8000 f.Kr. bör jade snitt temperaturen stiga betydligt över
medeltamperaturen idag för att nå en vär metopp ca. 6000 f.Kr. Fastän
genomsnittstemperaturen inte var mer än en grad högre än idag var betydelsen
stor. Samtidigt som bvytesdjuren drog sig nor rut skapades utomordentliga
förutsättningar för jordbruk i Mellan-Öster n och Södra Asien. De stora nil
deltor na lockade till sig allt mera människor. Jordbruk och boskapsskötsel blev
den dominerande näringsgrenen. Samma utveckling ägde även rum i Europa ca
2000 år senare. Ändå var det antagligen eftersom människan var tvungen att
hitta på något för att överleva som hon uppfann jordbruket Mänsklighetens
största utvecklingssteg har oftast ägt rum då hon befunnit sig med r yggen mot
väggen.
Titel: okt 24-10:26 (Sida 34 av 125)
VEM ?
Det var antagligen kvinnor som uppfann jordbruket vilket ju är lite paradoxalt
såtillvida att kvinnans ställning på de flesta håll i världen försämrades drastiskt
i de nya högkulturer na jämför med vad den varit i de tidigare stamsamhällena.
Titel: okt 24-10:26 (Sida 35 av 125)
KONSEKVENSER?
Till en bör jan malde man säden, blandade den med vatten och tillverkade en
slags gröt men ganska for t lärde man sig tillverka bröd som blev mänsklighetens
basnäring för tusentals år framöver.
Då jordbruket utvecklades och utövades efter årstider na ökade skördar na
samtidigt som det blev tid över mellan sådd och skördetid vilken kunde används
till att förbättra livskvaliteten ytteligare t.ex. genom hantverk eller
boskapsskötsel.
Titel: okt 24-10:33 (Sida 36 av 125)
Jordbruket var som framgångsrikast vid floddeltor na eftersom översvämningar
förde med sig flodslam som gödslade åkrar na. Åkrar som inte gödslades på
detta naturliga sätt kunde bara utnyttjas var t annat år för att återhämta sig.
Det tog inte lång tid för jordbrukar na att lära sig att anlägga bevattnings
anläggningar genom kanalsystem som gjorde att man kunde leda ut flodvattnet
över allt stör re ytor.
Allt det här resulterade i stör re skördar och överskott. Ändå bör man hålla i
minnet att jordbruket länge var ytterst osäker t och skördar na, jämför t med
dagens, små.
Titel: okt 24-10:38 (Sida 37 av 125)
Fr.o.m den agrara revolutonen växte jordens befolkning stadigt.
Ca. 8000 f.Kr. - 20 milj
Kr.f. - 250 milj.
Trots att befolkningen ökade kan man knappast tala om en befolkningsexplosion
vilket kan förklaras med att ju fler människor som bodde nära varandra desto
stör re var risker na för olika epidemier. Dessutom förde ju den växande välfärden
med sig krig och annat elände. Ju mer handeln ökade desto mer spred sig också
olika epidemier. Den genomsnittliga livslängden låg kring 30 år vilket delvis
förklaras av den höga småbar ns mor taliteten.
Titel: okt 24-10:41 (Sida 38 av 125)
FRÅN BY TILL STADSSTAT
Då den tidigare nomaden slog sig ner och bör jade bruka jorden
förändrades hela hennes livsstil. Människor na slog sig ner i byar som
uppfördes i mitten av åkrar na och sällan hade mera än ett hundratal
innevånare. I ett och samma hus bodde ofta en familj , kanske
tillsammans med farföräldrar na medan man i Europa hade storfamiljer.
Titel: okt 27-21:18 (Sida 39 av 125)
Byn var en ekonomisk enhet. Åkrar och ängar ägdes av byn och
jordbruket sköttes gemensamt eller så att man i teorin ägde smala tegar
men i praktiken måste man också då sköta jordbruket med gemensamma
krafter. Inom byn delade man arbetet så att alla hade sina givna
uppgifter. Eftersom inte alla alltid behövdes på åkrar na kunde en del
specialisera sig på olika hantverk; krukmakare, tegelmakare, smeder
o.s.v
Catal Huyuk
Titel: okt 27-21:32 (Sida 40 av 125)
Ju stör re och rikare byn blev desto fler yrkeskategorier uppstod det;
handelsmän och soldater. Ju rikare byn blev desto stör re blev också
klass skillnader na, vissa släkter blev mäktigare - storägare medan de
flesta blev allt fattigare.
Titel: okt 27-21:36 (Sida 41 av 125)
Kring de bördigaste områdena uppstod det nätverk av olika byar som så
småningom växte ihop till stater, som kunde behärska vidsträckta
områden (ca 5000 - 1000 f.Kr.)
I staten existerade en strikt hierarkisk ordning och den var centralt
styrd. Prästerskapet hade lagt beslag på makten. De beslöt om allt;
eftersom den religiösa värlsdbild som dominerade jordbruket var
gemensam för alla ifrågasattes inte präster nas position. Ägor na
uppfattades som gemensamma även om det var präster na som skötte om
dem.
Titel: okt 27-21:38 (Sida 42 av 125)
Präster na och högre ämbetsmän utkristalliserades till en överklass som
levde sitt helt egna lyxliv.
Makt och egendom koncentrerades i allt högre grad till vissa släkter, en
utveckling som accentuerade genom ar vsordningen.
Den nya staten var starkare, rikare och kunnigare men jämnställdheten,
som existerat i den tidigare byn, hade försvunnit.
Titel: okt 27-21:40 (Sida 43 av 125)
Efter stadsstaten uppstod stör re stater då olika städer slogs ihop eller
förde krig mot varandra. Denna stat styrdes av en monark som antingen
valts eller erövrat sin position.
Statens rikedomar utökades genom krig vilka strävade till att underkasta
nya områden som kunde beskattas. Staten var detsamma som dess
regent som alltså lade beslag på alla rikedomar. För att beskydda sin
egendom och visualisera sin maktposition byggdes mäktiga palats och
fästningar.
Titel: okt 27-21:41 (Sida 44 av 125)
Dessa storstater behövde en lagcodex, ämbetsmän och ofta en stor
ar mé. Ett exempel på en av de tidigaste lagsamlingar na är Hammurabis
lag, som är den äldsta nedskrivna lagen som man känner till.
Lagsamlingen sammanställdes av kung Hammurabi som levde på 1700
talet f.Kr. Den innehöll 282 paragrafer som byggde på praxis från tidigare
tider.
Titel: okt 27-21:44 (Sida 45 av 125)
EGYPTEN
Hur bygga en pyramid?
1) Fundamentet
·
hur få en jämn yta?
2) Byggnadsmaterial
·
·
·
varifrån?
hur bryta ut blocken?
hur frakta stenen?
Titel: okt 30-19:44 (Sida 46 av 125)
3) Hur frakta blocken upp?
4) Gravkammaren
5) Hur kostruera passager
och röra sig inne i pyramiden?
6) Till vem och varför?
7) Konsekvenser
8) Vem byggde?
Titel: okt 30-20:00 (Sida 47 av 125)
Egyptens högkultur
·
Nilen (6500km), idealisk
transportled - god farbarhet och
jämn nordlig vind.
·
Nildalen översvämmad juliseptember för att sjunka tillbaka
(gödslad) i februari.
·
·
'Ta Merij' - det älskade landet.
Fuktigare och bättre klimat
5500f.Kr - jordbruk
Titel: okt 30-20:06 (Sida 48 av 125)
EGYPTEN
Egyptens livsnerv var och är fortfarande NILEN. Dess vidd och längd (6500 km) gör det till en av
Världens längsta floder.
Vid Nilens mynning förenar sig praktiskt taget tre kontinenter. Man kan betrakta Nildalen som
inkörsporten för kontakterna mellan ekvatorialafrika och länderna kring Medelhavet. Öster ut från
Nildalen ledde karavanvägar mot Röda havet.
Den goda farbarheten och den ständiga nordanvinden gjorde Nilen till den viktigaste samfärdsleden.
Endast på fem ställen hindras samfärdseln av forsar och vattenfall förbi vilka fartygen måste dras över
land eller ledas längs kanaler.
ÖVERSVÄMMNINGARNA
I slutet av julimånad började vattnet stiga för att i mitten av september nå sin högsta nivå, i medeltal 6
m över det normala. Därefter började vattnet sakta sjunka och blottade den ena landkullen efter den
andra, befruktad med fukt och nilslam, färdig att emottaga sådden. I februari var vattenståndet åter
normalt och åkerbruksarbetena junde inledas.
Den geografiska isoleringen och de gemensamma upplevelserna av naturens makt över mänskan
samlade och utgjorde grundstenarna till det äldsta enhetliga riket i mänsklighetens historia - det rike
som grekerna kallade Egypten, men som egypterna själva kallade TA-MERIJ, "Det älskade landet"
De första spåren av mänsklig verksamhet i Nildalen finner man från den äldre stenåldern för omkring
475 000 år sedan.
Ungefär 5500 f.kr infördes jordbruket i området.
En högkultur blir Egypten under en längre tid på 3000 talet f.kr. Samtidigt som detta sker tenderar
Nildalen att bli en kulturell enhet, före det blir en politisk enhet. Hur Egyptens politiska enande gått
till vet vi inte men det är möjligt att mindre stamområden har vuxit samman till större furstendömen,
som har enats till ännu mer omfattande kungariken.
Egypten är i alla fall ett rike, underställt en DYNASTI från ungefär 3100 f.kr och fram till Alexander
den store ungefär 3000 år senare. En romersk provins blir det just före Kristi födelse. Denna
dynastihistoria indelas i olika faser;
De två första dynastierna är ett förspel på 300 - 400 år, då t.ex hieroglyf skriften utvecklas.
Med den tredje dynastin börjar GAMLA RIKET (ca 2750-2200), pyramidbyggandets och den första
"religiösa revolutionens" tidsålder.
Sen följer ett mellanspel med ekonomiskt och politiskt sönderfall.
Ca. 2050-1850 kommer MELLERSTA RIKET.
Igen ett mellanspel, med invasion utifrån på 300 år.
Från ca 1550 börjar NYA RIKET, då Thebe är huvudstad och Egypten blir en militär stormakt.
SKRIVKONSTEN
Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien, både för det historiska skeendet självt och för vår
kunskap om det.
Egypten var en oerhört starkt centraliserad stat. All makt, all gudomlighet och mänsklig auktoritet
koncentrerades hos härskaren, FARAO. Makten utövades genom en hierarkiskt uppbyggd ämbetsoch tjänstemannakår och av en tempel- och prästorganisation.
Från första stund tjänar hieroglyfskriften detta härskarsystem - en nödvändig del av ett jättelikt
propagandamaskineri. Icke desto mindre var skriften också nödvändig för administrationen av detta
vidsträkta rike.
Den egyptiska skriften bestod av runt räknat 800 tecken, som föreställde föremål, djur och människor.
Tecknen kunde vara begreppstecken eller kunde stå för ljudvärden, enstaka jlud eller stavelser. I den
egyptiska religionen trodde man att avbildningar var besjälade och följaktigen levande. Därför levde
också skrivtecken. Man måste därför närma sig en text framifrån (så att man inte skrämde tecknen)
och med stor vördnad. Det var inte alls alla som kunde skriva och läsa - MAKT. Namnet hieroglyfer
kommer från grekiskan och betyder HELIG SKRIFT. Under en så här lång tidsperiod använde man
sig av olika slags skrift. BILDSKRIFT - KURSIVERAD BILDSKRIFT - ETT SLAGS
STENOGRAFISKT SYSTEM - GREKISKA BOKSTÄVER.
kONSTEN ATT SKRIVA OCH LÄSA HIEROGLYFER FÖLL I GLÖMSKA på 300 talet men gåtan
knäcktes i början av 1800 talet av ett franskt språkgeni JEAN CHAMPOLLION som använde sig av
den s.k ROSETTESTENEN för att tyda hieroglyfer. Samma text med tre olika skrivsätt av vilka man
kände till grekiskan.
PYRAMIDERNA
Pyramidtiden infaller under det GAMLA RIKETS dynastier och har fascinerat mänskor genom alla
tider - Hur var det möjligt och varför.
En pyramid skulle ursprunligen inte endast vara den eviga förvaringsplatsen för den döde kungens
kropp utan också hans eviga minnesmärke på jorden.
Det är möjligt att Egyptens hela ekonomi fullständigt utarmades av dessa enorma byggprojekt
eftersom riket rullar ner i en politisk och ekonomisk svacka som avslutar det gamla rikets tid och
pyramidbyggandet upphör.
Titel: nov 4-07:52 (Sida 49 av 125)
Högkultur
Hieroglyfskriften (800
·
tecken som utvecklades
under en mycket lång tid)
·
Rosettstenen
·
Papyrus
·
litteratur
·
vetenskap
·
arkitektur
·
konst
Titel: okt 30-20:16 (Sida 50 av 125)
Titel: okt 31-09:39 (Sida 51 av 125)
ANTIKEN - Medelhavets
högkulturer
GREKLAND - ANTIKEN
RÖTTERNA TILL DEN ANTIKA VÄRLDEN
Världen kring Medelhavet förenades av samspelet av kulturer som sträckte sig
runt havet utan några klara gränser. De yttre gränser na sträckte sig långt långt
in i Afrika, Asien, det barbariska Europa och södra Ryssland.
Medelhavet var ;
-det samlande området som förenade
-kultur möten och samspel pågick oavbrutet vilket berikade alla civilisationer.
-samhällen kring kusten kände sig när mare varandra än ett geografiskt när mare
beläget samhälle längre in på fastlandet
-Kulturutbytet över havet var naturligare än inåt land därför utvecklades
SJÖFARARTEKNIKEN.
Titel: nov 3-19:21 (Sida 52 av 125)
SLUTRESULTAT:
-En integrerad civilisation bestående av många kulturer och några språk som
behärskades inom hela detta stora område.
-Vissa handelscentra och en jordbruksbaserad ekonomi (jordbruksförhållandena
bättre då än nu).
-En värld vi känner ganska bra p.g.a arkeologiska utgrävningar och skriftspråket.
De första historie böcker na från ca. 500 f.Kr. härstammar uppkomsten av en
världslitt. Allt från drama - historia - lyrik finns bevarat varför vi har kunnat träda
in i denna värld och förstå den antika civilisationen (grekiskan och Latinet har
blivit fundamentet för våra västerländska språk).
Titel: nov 4-07:54 (Sida 53 av 125)
GREKERNA OCH GREKISKAN FORMADE STORA DELAR AV DENNA
VÄRLDSCIVILISATION VARFÖR VI SÖKER OSS DIT.
Enligt en gekisk myt förälskade sig ZEUS i en Fenikisk kungadotter vid namn
EUROPA. Zeus för vandlade sig till en tjur och bor tförde Europa. På den
simmande tjurens r ygg fördes hon till Kreta.
Denna myts symbolik redogör för det inflytande Europa fick från Mellanöster ns
civilisationer som via FENIKERNA (Fenicien i nuvarande Libanon,
handelsresande folk) för medlades till greker na.
De viktigaste kulturlånen var jär nsmidet, ridhästen, vär phönan, granatäpplet,
vinet, alfabetet, myntet, stenarkitekturen, imponerande skulpturer och
antagligen vissa uppfinningar inom båtbyggeri och seglation. Dessutom
orientaliserades greker nas religion, litteratur och livsstil. (Feniker nas kändaste
koloni var Kar thago som grundades på 700.talet f.Kr.
Titel: nov 4-07:58 (Sida 54 av 125)
Bronsålder n på Kreta - MINOISK KULTUR
-En högkultur redan 3000-1000 f.Kr.
-De östliga Medelhavsstater na upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man
bör jade använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en
yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller
handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev
stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En
sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA.
Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge).
Som i de övriga högkulturer na gav det materiella välståndet förutsättningar för
den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt
skönheten.
Kretas kultur gick under ca 1450 f.Kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så
stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde vär ja sig mot fientliga
angrepp och konkur renter inom handeln.
Titel: nov 4-08:01 (Sida 55 av 125)
Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca 1600-1150 f.Kr.
(Stadskulturen spred sig från Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick
också denna under av liknande orsaker.
Greklands for nhistoria har uppdelats i vissa faser ;
1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca. 1000-300 f.Kr)
Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av
små stadsstater som styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av
adelsmän. Adeln grundade sin maktställning på att den ägde jordgods och på sin
militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och maktanspråk
hade ett klar t förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som
skildras i diktberättelser na Illiaden och Odyssén.
Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsaker na var
troligen överbefolkning som ledde till nöd, politisk oro och utvandring.
Titel: nov 3-20:21 (Sida 56 av 125)
Från år 750 f.Kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet
amtidigt som klimatet antagligen blir gynnsammare så att vi från 700-talet kan
bör ja tala om en hellensk högkultur. Greker na anlade nu kolonier längs
Medelhavets och Svar ta havets kuster, och kolonister na förde ut grekisk kultur
och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med
etrusker na och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom
konkur rerar greker na ut sina läromästare fenicer na som fr.o.m 500 talet rörde
sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som greker na anammade
av fenicer na var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga bar n som
lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten
spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som
behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda
vokaltecknena är dock greker nas egen uppfinning eftersom de saknades i det
fenikiska språket.
Titel: nov 4-08:06 (Sida 57 av 125)
En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen
gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta
slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna
lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En
sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största
filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk
och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron
som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka.
Titel: nov 3-20:22 (Sida 58 av 125)
Den Grekiska kulturen var en
medelhavskultur, utspridd över hela
medelhavsområdet. Havet den enande
faktorn.
·
språket
·
kulturen
·
·
religionen, mytologin
handeln
Titel: nov 3-20:24 (Sida 59 av 125)
Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora
jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper
växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår
krav på politiskt inflytande. Under 400-talet utvecklar Aten en i många stycken
avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre.
Titel: nov 3-20:29 (Sida 60 av 125)
1.
2.
3.
4.
5.
Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa.
Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta?
Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna.
Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa.
Vad utmärker ’Hellenismen’?
2000-year-old computer recreated
https://www.youtube.com/watch?v=ZrfMFhrgOFc
Titel: nov 3-20:39 (Sida 61 av 125)
Den minoiska kulturen
1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten
bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under?
Den mykenska kulturen
1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta
diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska?
Grekland
1. Hur såg det aristokratiska
samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5.
Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen
på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade?
11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens
fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores
erövringar.
Vad innebär hellenismen?
Titel: nov 3-20:41 (Sida 62 av 125)
Europas kulturhistoria
Antiken
Historia är ett grekiskt ord, och det var greker na som skapade den
historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang.
Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt
rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att
glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet.
Titel: nov 7-10:11 (Sida 63 av 125)
Även i greker nas värld spelade myter och hjältesagor en viktig roll men de
betraktades inte som historia med verklighetsbakgrund.
Den verkliga historieskrivningen skapades av människor som vägrade att sätta
sin tro till alla dessa berättelser och istället sökte rationella förklaringar till allt
som skedde. Herodotos, som kallas historieskrivningens fader, koncentrerade
sig på att återge en så sanningsenlig bild som möjligt av kriget mellan greker
och perser.
Historieskrivningen föddes i den grekiska stadscivilisationen, och där uppstod
också den politiska demokratin, den rationella vetenskapen, den dramatiska
teater n och den teoretiska filosofin.
Titel: nov 7-10:12 (Sida 64 av 125)
Det finns en inre samhörighet mellan dessa företeelser. De är olika yttringar av
samma intellektuella frigörelse från religiös över tro och vidskepelse och från
gamla auktoriteters och traditioners för tr yck.
Istället för att hänvisa till gudar och över naturliga makter sökte man naturliga
(och mänskliga) förklaringar till fenomen och skeenden.
Titel: nov 7-10:12 (Sida 65 av 125)
Greker na själva hade inget ord som betydde kultur. Alla sådana aktiviteter som
konst, religion, filosofi och litteratur var en så självklar del av de välsituerade
greker nas tillvaro, att de grekiska historiker na aldrig kom på tanken att skildra
den grekiska "kulturen".
Det är inte heller de grekiska historie skrivar na som uppfunnit den traditionella
indelningen av den grekiska historien i ARKAISK, KLASSISK och HELLENISTISK
tid. Den period indelningen här rör från senare tiders kultur- och konsthistorikers
bedömningar. Enligt dessa bedömningar hade den grekiska konsten nått sin
höjdpunkt i de sköna människobilder na under 4 och trehundratalet f.Kr.
Titel: nov 7-10:12 (Sida 66 av 125)
Det var därför den perioden fick benämningen KLASSISK vilket betyder
FÖREBILDLIG - det var ju den konsten som var förebilden för den nyklassiska
strömningen i Europas konsthistoria.
Det var också i fyrahunratalets Athen som tragöder na, historiker na, filosofer na
och talar na framträdde, och detta Athen hade styr ts av demokratiska
institutioner.
Det demokratiska Athens storhetsperiod kom att uppfattas som hela Greklands
klassiska period, de fria stadsstater nas guldålder som senare skulle gå förlorad.
Titel: nov 7-10:14 (Sida 67 av 125)
Den grekiska konst som fanns före den klassiska perioden var utförd i en stil
som ansågs vara mindre fulländad, den verkade mer ålderdomlig och kallades
därför för ARKAISK. Den här ter men ger en något orättvis bild av den tid då
greker na genom sin integrering i Mellanöster n fick möjlighet att skapa den
speciellt grekiska versionen av den tidens inter nationella kultur.
Med begreppet HELLENISTISK vill man beteckna en kultur miljö som inte var
rent hellensk utan blandade grekiska och orientaliska stildrag
Titel: nov 7-10:14 (Sida 68 av 125)
Det greker nas historia under antiken kan lära oss är den tidens erfarenheter av
personlig frihet och demokrati i jämförelse med slaveri och maktmissbruk. Vi
kan se följder na av krig och miljöförstöring. Vi kan lyssna till människor nas krav
på rättvisa och moral, deras upplevelse av sång och dans, musik och dikt. Deras
glädje över det mänskliga för nuftets skaparför måga. Och vi kan hoppeligen
känna igen oss själva i deras ständiga lust att utforska människan och hennes
värld.
Titel: nov 7-10:17 (Sida 69 av 125)
SOKRATES
Betonade medborgar nas plikter mot stadsstaten.
Han betonade det kritiska tänkandet. Alla påståenden måste rannsakas genom
att ifrågasätta dem. Kritik var vägen till att hitta det rätta och goda.
Sokrates betonade att han inte hade några svar utan att han enbar t kunde
ifrågasätta. Han skröt aldrig med att han skulle ha varit vis (sofos) utan enbar t
med att han älskade visdom.
Det utmärkande för Sokrates var att han inte försökte under visa folk utan genom
samtal väcka insikt.
Sokrates såg som sin uppgift att hjälpa mänskor att komma fram till den rätta
insikten. Han betonade att den rätta insikten bara kan komma inifrån. Den kan
inte tvingas fram av andra. Bara den rätta insikten som kommer inifrån är
verklig insikt. Filosofiska sanningar kunde mänskor förstå genom att använda
sig av för nuftet. När en mänska använder sig av sitt för nuft hämtar hon
någonting ur sig själv.
Titel: nov 7-10:19 (Sida 70 av 125)
Sokrates betonade att han var en filo-sof = en som söker visheten. Han ansåg
att en filosof har klar t för sig att han vet väldigt lite och därför försöker han hela
tiden hitta den rätta insikten.
Sokrates trodde sig ledas av en inre, gudomlig röst, och att detta samvete
talade om för honom vad som var rätt. "Den som vet vad som är gott kommer
också att göra det goda" - rätt insikt leder till rätt handling. För mågan att skilja
mellan rätt och fel berodde på för nuftet, inte på samhället som sofister na hade
påstått. Sokrates ansåg att det var omöjligt att bli lycklig ifall man handlade mot
sin egen över tygelse och den som vet hur han skall bli lycklig försöker också bli
det. På samma sätt försöker den som vet vad som är rätt att göra det rätta.
Ingen mänska vill väl bli olycklig.
Sokrates införde ETIKEN eller läran om vad som är rätt eller orätt, i den Atenska
filosofin.
Titel: nov 7-10:20 (Sida 71 av 125)
PLATON
Chockades djupt av Sokrates dödsdom och där på följande självmord och var
därefter en hetsig kritiker av den Atenska demokratin.
Han trodde att mänskan genom noggranna obser vationer kunde få objektiv
kunskap om tingen och fenomenen, men bara den som förstod (filosofer na)
idéer na kunde när ma sig kunskapens dolda hemligheter.
Platon grundade en egen filosofiskola - Akademin, här under visades filosofi,
matematik och gymnastik. Under visningen baserade sig på samtal och
diskussioner.
Titel: nov 7-10:21 (Sida 72 av 125)
För nuftet borde vara det som styrde tillvaron. För nuftet var evigt och
universiellt. Platon använde sig i hög grad av matematik i sin filosofi eftersom
matematiska förhållanden alltid är desamma och därför kunde man ha säker
kunskap om dessa. vi kan bara ha en osäker kunskap om det vi uppfattar med
våra sinnen medan vi har säker kunskap om det vi inser med för nuftet t.ex att
vinkelsumman i en triangel är 180 grader.
Titel: nov 7-10:22 (Sida 73 av 125)
Titel: nov 10-20:34 (Sida 74 av 125)
FILOSOFISTATEN
Mänskor skulle ges de uppgifter de bäst lämpade sig för i ett samhälle.
Samhället skulle delas in i tre olika klasser. Filosofer na skulle regera
(osjälviskt), väktar na, som förstod sig på filosofer nas anvisningar skulle ansvar
för ordning och säkerhet medan alla andra skulle vara en del av
produktionsapparaten där var de bäst lämpade sig.
Platon liknade sin idealstat vid mänskokroppen. Mänskokroppen kan delas in i
tre delar ; huvud, bröst och underliv. Huvudet hör ihop med för nuftet och bör
söka vishet, bröstet med viljan som skall visa mod och underlivet hör ihop med
begäret som skall tyglas så att mänskan blir måttfull.
Titel: nov 7-10:24 (Sida 75 av 125)
ARISTOTELES
Aristoteles från Makedonien, han bör jade studera vid Akademin när Platon var
61 år gammal. Han intresserade sig mest för den levande naturen och han var
inte bara Greklands sista stora filosof utan Europas första stora biolog. Han lade
fundamentet för flera vetenskapsgrenar som fysik, zologi, botanik, astronomi
och politologi.
Aristoteles var såväl vetenskapsman som filosof. Han grundade LYKEION, för att
deponera och föra vidare sin insats. Lukeion var samtidens bäst utrustade
forskningscentrum, där A. deponerade sin betydande samling (insamlad under
Alexander den stores erövringståg).
Att Aristoteles kom att betyda så mycket för den västerländska kulturen beror i
första hand på att det var han som skapade den ter minologi som de olika
vetenskaper na använder sig av än idag, Han var den stora systembyggaren som
grundadae och systematiserade de olika vetenskaper na. Då man under
medeltiden bör jade grunda universitet i Europa lades under visningen och
forskningen till stora delar upp enligt de principer som Aristoteles hade
utvecklat.
Aristoteles betonade noggranna iaktaggelser som grund för slutsatser. Lade
grunder för logiken. För nuftet skulle styra mänskan i sin strävan efter har moni.
Ytterligheter var förkastbara. De principer för det logiska tänkandet som han
utvecklade gäller for tfarande.
Aristoteles kritiserade en hel del av sin lärares tankar. Enligt Platon upplever vi
den högsta graden av verklighet endast när vi tänker med för nuftet. För
Aristoteles var det lika självklar t att vi upplever den högsta graden av verklighet
när vi använder våra sinnen. Enligt Aristoteles finns det bara reflexer av tingen i
naturen i vår själ (t.ex. drömmar). Det är alltså naturen som är den verkliga
världen. Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vår t
medvetande. Platon kritiserade han för att hålla fast vid en mytisk världsbild.
Enligt Aristoteles är för nuftet mänskans främsta kännetecken. Men vår t för nuft
är helt tomt innan vi har fått några sinnes intr yck. En mänska har alltså inga
medfödda ideer.
Aristoteles ansåg att man skulle sträva till lycka genom den gyllene
medelvägen. Vi skall varken vara fega eller dumdristiga utan modiga, Vi skall
varken vara giriga eller slösaktiga utan givmilda.
Han påpekade att mänskan var en social varelse. Vi är inga riktiga mänskor om
vi lever utanför samhället. Familjen och det lilla samhället tillfredsställer de
enklare behoven som mat, vär me, äktenskap och bar nuppfostran. Men den
högsta for men av mänskligt samliv kan bara staten ge oss.
Aristoteles kvinnosyn var ganska vriden. Aristoteles såg kvinnan som en
ofullständig man. Vid for tplantningen såg han kvinnan som passiv och
mottagande medan mannen var aktiv och givande eftersom bar net bara är ver
mannens egenskaper. Aristoteles ansåg att bar nets egenskaper fanns färdiga i
mannens säd. Mannen stod för for men medan kvinnan bidrog med materian.
Det beklagliga med Aristoteles kvinnosyn var att den kristna kyrkan plockade
upp just hans tankar under medeltiden som allenarådande vilket resulterade i
den oerhör t negativa kvinnosyn som så länge genomsyrade den västerländska
kulturen.
Titel: nov 7-10:25 (Sida 76 av 125)
VETENSKAPEN
Man for tsatte på den väg som utstakats av Aristoteles. Vetenskapen blomstrade
och en stor del av fundamentet för den västerländska vetenskapliga världsbilden
lades.
År 280 f.Kr grundades MUSEION där vetenskapsutövare kunde koncentrera sig
på sitt arbete. Ersättning betalades av statsmakten.
Fysiker n ARCHIMEDES - viktig inom teknikens historia.
HIPPOKRATES - läkar vetenskapens fader.
EUKLIDES - utvecklade matematiken och geometrin. Lyckades förklara
matematik så att den lämpade sig för forskning och under visning. Ifall man
känner till en liten triangels mått så kan man räkna ut en stör re okänd triangels
mått.
Titel: nov 7-10:26 (Sida 77 av 125)
ARISTARKOS - upptäckte att jorden roterar kring solen (heliocentrisk världsbild)
men tyvär r glömdes hans rön bor t då Ptolemaios (c. 170 e.Kr.) förespråkade den
geocentriska världsbilden vilken blev dominerande till medeltidens slut.
Utbildningssystemet utvecklades och grunden för gymnasiet (samt vär nplikts
systemet) lades. 18-19 åringar från övre klasser na erhöll militärutbildning men
också matematik, litteratur och musik lärdes ut. Platsen för under visningen var
ett slags idrottscentrum (gymnasium) varifrån ordet härstammar.
Även den högre utbildningen utvecklades och specialiserades.
Massan av befolkningen i Egypten, Babolonien och Persien berördes föga av
hellenismen.
Titel: nov 7-10:28 (Sida 78 av 125)
1.
Vad utmärker ’Hellenismen’?
2.
Förklara varför Roms geografiska placering var idealisk.
3.
Vad menas med ’de puniska krigen’. På vilket sätt befäste dessa
Roms maktställning?
4.
Vad menade romarna med begreppet ’Mare Nostrum’?
5.
Ange några orsaker till Romarrikets kris och delning.
6.
Ge så många exempel du kan på vårt västerländska arv från
romarna.
7.
Berätta om handeln mellan Egypten och Grekland under 600-400
talet f.Kr.
8.
Hur kan man förklara paradoxen att ju större Romarriket blev
desto sämre var det för de romerska jordbrukarna?
9.
10.
Redogör för miljöproblem under Antiken.
Redogör för någon av de teorier som framkastats som förklaring
till romarrikets undergång.
Titel: nov 10-20:40 (Sida 79 av 125)
ROMARRIKETS KULTUR OCH KULTURARV
Betydelsen stor i.o.m Romar rikets storlek samt långa existens.
Etrusker na och Greker na var romar nas förebilder och lärofädrar (allt från
alfabetet till byggnadsteknik).
I Rom utvecklades förebilder na för dagens professionella politiker ; intelligenta,
belästa, goda talare (retoriken uppskattades) och makthungriga. T.ex. Caesar vars namn blivit betäckningen för Kejsare.
Titel: nov 11-09:21 (Sida 80 av 125)
Titel: nov 8-12:20 PM (Sida 81 av 125)
Titel: nov 8-12:20 PM (Sida 82 av 125)
Titel: nov 8-12:21 PM (Sida 83 av 125)
Titel: nov 8-12:21 PM (Sida 84 av 125)
Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 85 av 125)
Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 86 av 125)
Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 87 av 125)
Titel: nov 8-12:23 PM (Sida 88 av 125)
Titel: nov 8-12:23 PM (Sida 89 av 125)
Titel: nov 8-12:24 PM (Sida 90 av 125)
ROMERSKA REFORMER
Tiberius och Gaius Gracchus
Mellan åren 133-121 f.Kr. styrdes den romerska senaten långt av bröderna Gracchus, som eftersträvade
·
en större lämlikhet och demokrati. Bröderna krävde att de jordlösa skulle tilldelas jord på de rika
jordägarnas bekostnad. Reformen genomfördes bara delvis och bägge bröderna mördades.
Kring 100 f.Kr hotades Rom av germanerna och patricierna tvingades godkänna valet av Gajus Marius till
·
konsul (ledare). Han reformerade armén så att den obligatoriska värnplikten avskaffades och istället
lockades soldater till militär tjänstgöring genom lön och löften om jord efter avtjänad militär
tjänstegöring. Resultatet var en effektiv armé men problemet var soldaternas lojalitet. (befälhavaren
viktigare än staten)
Mordet på T Gracchus
http://www.youtube.com/watch?v=g8SaB7O2JRM
Bröderna Gracchus
Titel: nov 8-12:24 PM (Sida 91 av 125)
Slaveriet och Spartacusupproret 73 - 71 f.Kr.
http://www.youtube.com/watch?v=I0fRqc_pChY
Colosseum - A Gladiator's Story
·
Gladiatorer
·
Galärslavar
·
Husslavar
·
·
·
Arbetsslavar
Gruvslavar
Livegenskap
Titel: marras 10-18:10 (Sida 92 av 125)
Caesar och kejsartiden 27 f.Kr - 476 e.Kr
Titel: marras 10-15:42 (Sida 93 av 125)
Titel: marras 10-15:43 (Sida 94 av 125)
Titel: marras 10-15:45 (Sida 95 av 125)
Titel: marras 10-15:48 (Sida 96 av 125)
Titel: marras 10-15:49 (Sida 97 av 125)
Titel: marras 10-15:50 (Sida 98 av 125)
Titel: marras 10-15:51 (Sida 99 av 125)
Titel: marras 10-15:51 (Sida 100 av 125)
Titel: marras 10-15:52 (Sida 101 av 125)
Roms ekonomiska välfärd, militära dominans samt kulturella mångfald (rikedom)
kan förklaras genom PAX ROMANA, såväl inrikes-, som utrikespolitik strävade
till att hålla samman imperiet (ordning och fred, 31 f.Kr. - 180 e.Kr.).
De olika folkslagen tvingades inte in i något speciellt mönster utan tilläts vara
olika - vördnad för lokala seder (ingen statsreligion).
Romar na beundrade den grekiska kulturen och anammade t.ex. de grekiska
gudar na som erhöll romerska namn.
Titel: nov 11-09:22 (Sida 102 av 125)
Den romerska rätten
Redan på 450 talet f.Kr. lyckades de fattigare i Rom (plebejer na) driva genom
sitt krav på att de existerande lagar na samlades på 12 bronstavlor, som
hängdes upp i centrum av Rom. I jämförelse med andra tidigare lagverk skiljde
sig dessa genom att de varken utgavs vara av gudomligt ursprung eller en stor
lagstiftares verk, utan att de var härledda ur allmänt rättsmedvetande, jus världslig rätt.
Detta var grunden för den romerska rätten.
Romar na högaktade lagen (även bar n skulle känna till det fundamentala).
Titel: nov 11-09:24 (Sida 103 av 125)
Lagar na var klar t for mulerade och de stiftades på många sätt;
1) AV FOLKFÖRSAMLINGEN SOM PREJUDIKAT (domslut)
2) AV KEJSAREN som förkunnelser och påbud
När imperiet utvidgades måste romar na avgöra tvistefrågor mellan medborgare
och icke-romare vilket gav upphov till DEN INTERNATIONELLA RÄTTEN.
Småningom växte de olika lagar na samman till en lagsamling. Den slutgiltiga
lagsamlingen blev klar på 500 talet e.Kr. Detta bildade ett viktigt fundament för
vår t västerländska rättsförfarande.
Titel: nov 11-09:28 (Sida 104 av 125)
Folknöjen
Idrott - motionsidrott (i jmf. med greker nas tävlings-.)
Badandet - i ter mer (på 300-talet hade Rom när mare 1000 st.)
Fester - utvecklades från religiösa till alltmer underhållande (under 300-talet upp
till 170 festdagar/år).
Teater, gladiatorspel, bordeller, hästkapplöpningar. Den största delen av
fritidssysselsättningar n bekostades av staten och var där med gratis.
Den JULIANSKA KALENDERN - 365 dagar + var t fjärde år skottår infördes av
Caesar.
Titel: nov 11-09:29 (Sida 105 av 125)
SAMHÄLLSMORAL
AUGUSTUS (Caesars adoptivson och efter trädare som regerade tider na kring
Kristi födelse) bekymrade sig för samhällsmoralen. Genom lagstiftning och
propaganda betonades familjelivets betydelse. Medborgar na spor rades att ingå
äktenskap och lagar na mot äktenskapsbrott skär ptes.
Kulturell mångfald ansågs berika riket. Lokala religioner och kulturella särdrag
accepterades så länge befolkningen i politiskt avseende var lojal mot
centralregeringen. Romar na ansåg att hemligheten bakom imperiets välstånd
och stabilitet var vördnad för de lokala seder na. Detta resulterade i att
främmande religioner snabbt kunde spridas vilket förklarar varför kristendomen
vann så många anhängare. De kristna symboler na underlättade också
missionsarbetet. Under 300 talet e.Kr intog kristendomen sin plats som den
ledande religionen.
Titel: nov 11-09:31 (Sida 106 av 125)
2) Diskutera kejsar Augustus (27 f. Kr - 14 e.Kr) konstitution och regim. Vilka lösningar till Roms problem
erbjöd Augustus? Varför godkännde romarna Augustus som imperiets ledare?
·
Kejserligt envälde
Efter att statliga tjänstemän började väljas utgående från sina kvalifikationer, inte börden eller
·
egendomen, effektiverades administrationen
Ökad handel och produktion. Omfattande offentliga projekt. Återskapande av små jordbruk som drevs av
·
arméveteraner.
·
·
Genom erövringen av Egypten tryggades primärprodukter.
Officersyrket professionaliserades. De dugligaste romarna lockades genom furstlig kompensation. Det
romerska försvaret förstärktes.
·
·
Traditionella familjevärderingar återkom.
Kejsar Augustus uppfattades som en bevarare av rikedom, tillväxt samt jämlikhet.
Titel: marras 17-0:32 (Sida 107 av 125)
ROMERSK KONST, ARKITEKTUR OCH BYGGNATION
1) Republikens tid - tempelarkitektur
·
·
inspirerad av etruskiska och grekiska förebilder
fasaden framhävd
Titel: marras 10-19:05 (Sida 108 av 125)
2) BETONG/CEMENT
·
revolutionerade det arkitektoniska formspråket
·
möjloggjorde större, tyngre byggnadskomplex
Titel: marras 10-18:53 (Sida 109 av 125)
3) VALV OCH BÅGAR
·
·
·
·
·
TEATRAR
COLOSSEUM
CIRCUS MAXIMUS
TERMERNA
AKVEDUKTERNA
Titel: marras 10-18:53 (Sida 110 av 125)
Titel: marras 10-18:57 (Sida 111 av 125)
4) KUPOLER
·
·
Stora och öppna utrymmen
Tidiga kristna kyrkor
Titel: marras 10-18:58 (Sida 112 av 125)
Titel: marras 10-19:00 (Sida 113 av 125)
Circus Maximus
Titel: marras 10-19:00 (Sida 114 av 125)
BYGGNADSTEKNISKA INNOVATIONER
·
Vägar av makadam
·
Akvedukter
·
Valvbroar
Titel: marras 10-19:01 (Sida 115 av 125)
1) Vilka allvarliga problem försvagade det Romerska imperiet århundradet innan dess kollaps?
Varför uppstod dessa problem och hur försökte romarna lösa dem?
·
KRISTENDOMEN
; Den nya religionen utvecklades till ett hot då den växte till sig och blev omåttligt
populär. Kristendomen utmanade synen på kejsarens oinskränkta makt, man förutspådde en syndaflod och
predikade pacifism.
·
'Barbarernas' tryck på de romerska gränserna.
Generalerna; soldaternas lojalitet var större gentemot generalerna än staten eftersom det var
·
befälhavarna som betalade lönen. Generalerna var mera fokuserade på den egna makten än imperiets bästa.
Ekonomin; Inflation, expanderande underskott (krympande inkomster men expanderande utgifter).,
·
krympande skatteintäkter, brist på primärprodukter och arbetskraft. Förtvinande handel samt förfall av
infrastrukturen.
·
·
·
·
Revolter i provinserna beroende på de ekonomiska problemen.
Rom försökte försvara sig med murar utåt.
Imperiet var delat i två, sedan 4 delar för att underlätta styret samt administrationen
Man försökte bekämpa inflation samt prisökning.
Titel: marras 17-0:17 (Sida 116 av 125)
3) Analysera orsaksförklaringar, som experter har presenterat, om varför det romerska riket försvagades
och föll. Vilka svårigheter är integrerade i förklarandet av kollapsen? Vilken förklaring skulle du
prioritera?
1) Kristendomen
I.o.m att kristendomen spred sig blev kyrkans ledare allt mer inflytelserika och detta undergrävde den
världsliga makten. Den kristna livsåskådningen undergrävde kejsardömet. Kristendomen predikade
syndafloden och pacifism. Synen på gudomlighet utmanade kejsaren.
Rome: The Rise and Fall of an Empire - Episode 9
http://www.youtube.com/watch?v=_qg80JKrTJQ
Titel: marras 17-17:54 (Sida 117 av 125)
2) Barbarer och Vandaler
Det romerska riket omfattade även 'barbarer' men i kampen om territorier förlorade imperiet också
områden till barbarerna samt Vandalerna (i norra Afrika). Att upprätthålla ett försvar för hela imperiet
blev ohållbart eftersom kostnaderna var för stora. Då Rom inte längre expanderade så kunde man inte
täcka försvarskostnaderna med krigsbyte.
Titel: marras 17-18:01 (Sida 118 av 125)
3) Arméns förfall, något som startade inom armén. Den långa perioden av fred försvagade armén och
undergrävde dess försvarskapacitet. Enligt kritiker så utvecklades befälhavarna i en egoistisk riktning
där de egna intressena gick före imperiets intressen. Korruptionen spred sig också bland officerarna.
Rome: The Rise and Fall of an Empire - Episode 13: The Last Empe
http://www.youtube.com/watch?v=YRH35w2LeqE
Titel: marras 17-18:05 (Sida 119 av 125)
4) Inflation
Fr.o.m kejsar Nero sparade Rom genom att minska ädelmetallhalten i mynten så till den grad att år 270
hade ett silvermynt, som borde ha innehållit 100% silver, enbart 2%.
Detta resulterade i att förtroendet för mynten undergrävdes samtidigt som kejsarhusets egna tillgångar
minskade.
Rom hade länge levat på skatter och inkomsterna från erövringar. Skatteinkomsterna krympte dramatiskt
samtidigt som expansionen avstannade. När utvecklingen svängde och Rom började krympa fanns det ännu
mindre tillgångar.
Rome Taxation and Inflation
http://www.youtube.com/watch?v=l6NBzUl83r0
Titel: marras 17-18:12 (Sida 120 av 125)
5) BLY
Blyn i vattenledningar, i mattillredningen och som preventivmedel kan ha resulterat i omfattande
metallförgiftning bland romarna.
Roman Lead Artifacts: (clockwise from top left) - curse tablet, sling-bullet, water-pipe, ingots,
pendant, ring-seal
History of Lead
http://www.youtube.com/watch?v=Bv8Zl5oh-9s
Titel: marras 17-18:19 (Sida 121 av 125)
6) Feodalismen
Eftersom de fria böndernas situation blev allt svårare och skattebördan allt tyngre var det
flera som gav upp jordbrukandet och 'sålde' sig själva till förmögna storgodsägare. De
förvandlades då till livegna, som inte behövde betala skatt och var skyddade av sin patron men
var samtidigt bundna till sin nya ägare med sina liv.
Hänger ihop med att penningekonomin upphör och ersätts med byteshandel.
The Godfather - Bonasera
http://www.youtube.com/watch?v=XPTAjNVvrYg
Titel: marras 17-18:22 (Sida 122 av 125)
7) Delandet av riket i 2, senare 4 delar. Riket var redan tidigare delat geografiskt, kulturellt och
språkligt i en latinsk och en grekisk del. När riket delades även administrativt resulterade det
omedelbart att de två delarna distanserades från varandra. Delningen försvårade också
lojalitetsfrågan, som redan var ett problem inom armén.
Titel: marras 17-18:27 (Sida 123 av 125)
8) Övriga orsaker;
'Bröd och underhållning' - befolkningen i Rom blev bortskämd med gratis mat, dryck
·
samt underhållning.
Malaria - den Appeninska halvön drabbades av en ovanligt aggressiv form av Malaria
·
vid tiderna för kollapsen.
·
·
Handelsunderskott
Slaveriet - hämmade innovativiteten och konkurrerade ut småbruken.
http://www.youtube.com/watch?v=ol67qo3WhJk
Titel: marras 17-18:32 (Sida 124 av 125)
Titel: sep 19-2:19 PM (Sida 125 av 125)
