SKRIVKONSTEN Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien

SKRIVKONSTEN
Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien, både för det historiska skeendet självt och för vår kunskap om det.
Egypten var en oerhört starkt centraliserad stat. All makt, all gudomlighet och mänsklig auktoritet koncentrerades hos härskaren, FARAO. Makten utövades genom en hierarkiskt uppbyggd ämbets­ och tjänstemannakår och av en tempel­ och prästorganisation.
Från första stund tjänar hieroglyfskriften detta härskarsystem ­ en nödvändig del av ett jättelikt propagandamaskineri. Icke desto mindre var skriften också nödvändig för administrationen av detta vidsträkta rike.
Den egyptiska skriften bestod av runt räknat 800 tecken, som föreställde föremål, djur och människor. Tecknen kunde vara begreppstecken eller kunde stå för ljudvärden, enstaka jlud eller stavelser. I den egyptiska religionen trodde man att avbildningar var besjälade och följaktigen levande. Därför levde också skrivtecken. Man måste därför närma sig en text framifrån (så att man inte skrämde tecknen) och med stor vördnad. Det var inte alls alla som kunde skriva och läsa ­ MAKT. Namnet hieroglyfer kommer från grekiskan och betyder HELIG SKRIFT. Under en så här lång tidsperiod använde man sig av olika slags skrift. BILDSKRIFT ­ KURSIVERAD BILDSKRIFT ­ ETT SLAGS STENOGRAFISKT SYSTEM ­ GREKISKA BOKSTÄVER.
kONSTEN ATT SKRIVA OCH LÄSA HIEROGLYFER FÖLL I GLÖMSKA på 300 talet men gåtan knäcktes i början av 1800 talet av ett franskt språkgeni JEAN CHAMPOLLION som använde sig av den s.k ROSETTESTENEN för att tyda hieroglyfer. Samma text med tre olika skrivsätt av vilka man kände till grekiskan.
nov 3­20:24
PYRAMIDERNA
Pyramidtiden infaller under det GAMLA RIKETS dynastier och har fascinerat mänskor genom alla tider ­ Hur var det möjligt och varför.
En pyramid skulle ursprunligen inte endast vara den eviga förvaringsplatsen för den döde kungens kropp utan också hans eviga minnesmärke på jorden.
Det är möjligt att Egyptens hela ekonomi fullständigt utarmades av dessa enorma byggprojekt eftersom riket rullar ner i en politisk och ekonomisk svacka som avslutar det gamla rikets tid och pyramidbyggandet upphör.
nov 3­20:24
1
Högkultur
• Hieroglyfskriften (800
tecken som utvecklades
under en mycket lång tid)
• Rosettstenen
• Papyrus
• litteratur
• vetenskap
• arkitektur
• konst
okt 30­20:16
okt 31­09:39
2
ANTIKEN ­ Medelhavets högkulturer
GREKLAND ­ ANTIKEN
RÖTTERNA TILL DEN ANTIKA VÄRLDEN
Världen kring Medelhavet förenades av samspelet av kulturer som sträckte sig
runt havet utan några klara gränser. De yttre gränserna sträckte sig långt långt
in i Afrika, Asien, det barbariska Europa och södra Ryssland.
Medelhavet var;
­det samlande området som förenade
­kulturmöten och samspel pågick oavbrutet vilket berikade alla civilisationer.
­samhällen kring kusten kände sig närmare varandra än ett geografiskt närmare
beläget samhälle längre in på fastlandet
­Kulturutbytet över havet var naturligare än inåt land därför utvecklades
SJÖFARARTEKNIKEN.
nov 3­19:21
SLUTRESULTAT:
­En integrerad civilisation bestående av många kulturer och några språk som
behärskades inom hela detta stora område.
­Vissa handelscentra och en jordbruksbaserad ekonomi (jordbruksförhållandena
bättre då än nu).
­En värld vi känner ganska bra p.g.a arkeologiska utgrävningar och skriftspråket.
De första historie böckerna från ca. 500 f.Kr. härstammar uppkomsten av en
världslitt. Allt från drama ­ historia ­ lyrik finns bevarat varför vi har kunnat träda
in i denna värld och förstå den antika civilisationen (grekiskan och Latinet har
blivit fundamentet för våra västerländska språk).
nov 4­07:54
3
GREKERNA OCH GREKISKAN FORMADE STORA DELAR AV DENNA
VÄRLDSCIVILISATION VARFÖR VI SÖKER OSS DIT.
Enligt en gekisk myt förälskade sig ZEUS i en Fenikisk kungadotter vid namn
EUROPA. Zeus förvandlade sig till en tjur och bortförde Europa. På den
simmande tjurens rygg fördes hon till Kreta.
Denna myts symbolik redogör för det inflytande Europa fick från Mellanösterns
civilisationer som via FENIKERNA (Fenicien i nuvarande Libanon,
handelsresande folk) förmedlades till grekerna.
De viktigaste kulturlånen var järnsmidet, ridhästen, värphönan, granatäpplet,
vinet, alfabetet, myntet, stenarkitekturen, imponerande skulpturer och
antagligen vissa uppfinningar inom båtbyggeri och seglation. Dessutom
orientaliserades grekernas religion, litteratur och livsstil. (Fenikernas kändaste
koloni var Karthago som grundades på 700.talet f.Kr.
nov 4­07:58
Bronsåldern på Kreta ­ MINOISK KULTUR
­En högkultur redan 3000­1000 f.Kr.
­De östliga Medelhavsstaterna upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man
började använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en
yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller
handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev
stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En
sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA.
Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge).
Som i de övriga högkulturerna gav det materiella välståndet förutsättningar för
den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt
skönheten.
Kretas kultur gick under ca 1450 f.Kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så
stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde värja sig mot fientliga
angrepp och konkurrenter inom handeln.
Checka också:
http://www.adjunkten.com/Historia/Det%20antika%20Grekland.pdf
nov 4­08:01
4
Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca 1600­1150 f.Kr. (Stadskulturen spred sig från
Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick också denna under av liknande orsaker.
Greklands fornhistoria har uppdelats i vissa faser;
1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca. 1000­300 f.Kr)
Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av små stadsstater som
styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av adelsmän. Adeln grundade sin maktställning
på att den ägde jordgods och på sin militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och
maktanspråk hade ett klart förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som skildras i
diktberättelserna Illiaden och Odyssén.
Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsakerna var troligen överbefolkning som
ledde till nöd, politisk oro och utvandring.
nov 3­20:21
Från år 750 f.Kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet amtidigt som klimatet antagligen blir gynnsammare så att vi från 700­talet kan börja tala om en hellensk högkultur. Grekerna anlade nu kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster, och kolonisterna förde ut grekisk kultur och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med etruskerna och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom konkurrerar grekerna ut sina läromästare fenicerna som fr.o.m 500 talet rörde sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som grekerna anammade av fenicerna var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga barn som lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda vokaltecknena är dock grekernas egen uppfinning eftersom de saknades i det fenikiska språket.
nov 4­08:06
5
En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen
gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta
slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna
lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En
sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största
filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk
och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron
som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka.
nov 3­20:22
Den Grekiska kulturen var en medelhavskultur, utspridd över hela medelhavsområdet. Havet den enande faktorn.
• språket
• kulturen
• religionen, mytologin
• handeln
nov 3­20:24
6
Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora
jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper
växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår
krav på politiskt inflytande. Under 400­talet utvecklar Aten en i många stycken
avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre.
nov 3­20:29
1.
2.
3.
4.
5.
Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa.
Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta?
Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna.
Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa.
Vad utmärker ’Hellenismen’?
nov 3­20:39
7
Den minoiska kulturen 1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten
bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under? Den mykenska kulturen
1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta
diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska? Grekland 1. Hur såg det aristokratiska
samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5.
Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen
på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade?
11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens
fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores
erövringar. Vad innebär hellenismen?
nov 3­20:41
Europas kulturhistoria
Antiken
Historia är ett grekiskt ord, och det var grekerna som skapade den
historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang.
Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt
rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att
glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet.
nov 7­10:11
8
Även i grekernas värld spelade myter och hjältesagor en viktig roll men de
betraktades inte som historia med verklighetsbakgrund.
Den verkliga historieskrivningen skapades av människor som vägrade att sätta
sin tro till alla dessa berättelser och istället sökte rationella förklaringar till allt
som skedde. Herodotos, som kallas historieskrivningens fader, koncentrerade
sig på att återge en så sanningsenlig bild som möjligt av kriget mellan greker
och perser.
Historieskrivningen föddes i den grekiska stadscivilisationen, och där uppstod
också den politiska demokratin, den rationella vetenskapen, den dramatiska
teatern och den teoretiska filosofin.
nov 7­10:12
Det finns en inre samhörighet mellan dessa företeelser. De är olika yttringar av
samma intellektuella frigörelse från religiös övertro och vidskepelse och från
gamla auktoriteters och traditioners förtryck.
Istället för att hänvisa till gudar och övernaturliga makter sökte man naturliga
(och mänskliga) förklaringar till fenomen och skeenden.
nov 7­10:12
9
Grekerna själva hade inget ord som betydde kultur. Alla sådana aktiviteter som
konst, religion, filosofi och litteratur var en så självklar del av de välsituerade
grekernas tillvaro, att de grekiska historikerna aldrig kom på tanken att skildra
den grekiska "kulturen".
Det är inte heller de grekiska historie skrivarna som uppfunnit den traditionella
indelningen av den grekiska historien i ARKAISK, KLASSISK och HELLENISTISK
tid. Den period indelningen härrör från senare tiders kultur­ och konsthistorikers
bedömningar. Enligt dessa bedömningar hade den grekiska konsten nått sin
höjdpunkt i de sköna människobilderna under 4 och trehundratalet f.Kr.
nov 7­10:12
Det var därför den perioden fick benämningen KLASSISK vilket betyder FÖREBILDLIG ­ det var ju den konsten som var förebilden för den nyklassiska strömningen i Europas konsthistoria.
Det var också i fyrahunratalets Athen som tragöderna, historikerna, filosoferna och talarna framträdde, och detta Athen hade styrts av demokratiska institutioner.
Det demokratiska Athens storhetsperiod kom att uppfattas som hela Greklands klassiska period, de fria stadsstaternas guldålder som senare skulle gå förlorad.
nov 7­10:14
10
Den grekiska konst som fanns före den klassiska perioden var utförd i en stil
som ansågs vara mindre fulländad, den verkade mer ålderdomlig och kallades
därför för ARKAISK. Den här termen ger en något orättvis bild av den tid då
grekerna genom sin integrering i Mellanöstern fick möjlighet att skapa den
speciellt grekiska versionen av den tidens internationella kultur.
Med begreppet HELLENISTISK vill man beteckna en kulturmiljö som inte var
rent hellensk utan blandade grekiska och orientaliska stildrag
nov 7­10:14
Det grekernas historia under antiken kan lära oss är den tidens erfarenheter av
personlig frihet och demokrati i jämförelse med slaveri och maktmissbruk. Vi
kan se följderna av krig och miljöförstöring. Vi kan lyssna till människornas krav
på rättvisa och moral, deras upplevelse av sång och dans, musik och dikt. Deras
glädje över det mänskliga förnuftets skaparförmåga. Och vi kan hoppeligen
känna igen oss själva i deras ständiga lust att utforska människan och hennes
värld.
nov 7­10:17
11
SOKRATES
Betonade medborgarnas plikter mot stadsstaten.
Han betonade det kritiska tänkandet. Alla påståenden måste rannsakas genom
att ifrågasätta dem. Kritik var vägen till att hitta det rätta och goda.
Sokrates betonade att han inte hade några svar utan att han enbart kunde
ifrågasätta. Han skröt aldrig med att han skulle ha varit vis (sofos) utan enbart
med att han älskade visdom.
Det utmärkande för Sokrates var att han inte försökte undervisa folk utan genom
samtal väcka insikt.
Sokrates såg som sin uppgift att hjälpa mänskor att komma fram till den rätta
insikten. Han betonade att den rätta insikten bara kan komma inifrån. Den kan
inte tvingas fram av andra. Bara den rätta insikten som kommer inifrån är
verklig insikt. Filosofiska sanningar kunde mänskor förstå genom att använda
sig av förnuftet. När en mänska använder sig av sitt förnuft hämtar hon
någonting ur sig själv.
nov 7­10:19
Sokrates betonade att han var en filo­sof = en som söker visheten. Han ansåg
att en filosof har klart för sig att han vet väldigt lite och därför försöker han hela
tiden hitta den rätta insikten.
Sokrates trodde sig ledas av en inre, gudomlig röst, och att detta samvete
talade om för honom vad som var rätt. "Den som vet vad som är gott kommer
också att göra det goda" ­ rätt insikt leder till rätt handling. Förmågan att skilja
mellan rätt och fel berodde på förnuftet, inte på samhället som sofisterna hade
påstått. Sokrates ansåg att det var omöjligt att bli lycklig ifall man handlade mot
sin egen övertygelse och den som vet hur han skall bli lycklig försöker också bli
det. På samma sätt försöker den som vet vad som är rätt att göra det rätta.
Ingen mänska vill väl bli olycklig.
Sokrates införde ETIKEN eller läran om vad som är rätt eller orätt, i den Atenska
filosofin.
nov 7­10:20
12
PLATON
Chockades djupt av Sokrates dödsdom och därpå följande självmord och var
därefter en hetsig kritiker av den Atenska demokratin.
Han trodde att mänskan genom noggranna observationer kunde få objektiv
kunskap om tingen och fenomenen, men bara den som förstod (filosoferna)
idéerna kunde närma sig kunskapens dolda hemligheter.
Platon grundade en egen filosofiskola ­ Akademin, här undervisades filosofi,
matematik och gymnastik. Undervisningen baserade sig på samtal och
diskussioner.
nov 7­10:21
Förnuftet borde vara det som styrde tillvaron. Förnuftet var evigt och
universiellt. Platon använde sig i hög grad av matematik i sin filosofi eftersom
matematiska förhållanden alltid är desamma och därför kunde man ha säker
kunskap om dessa. vi kan bara ha en osäker kunskap om det vi uppfattar med
våra sinnen medan vi har säker kunskap om det vi inser med förnuftet t.ex att
vinkelsumman i en triangel är 180 grader.
nov 7­10:22
13
FILOSOFISTATEN
Mänskor skulle ges de uppgifter de bäst lämpade sig för i ett samhälle. Samhället skulle delas in i tre olika klasser. Filosoferna skulle regera ﴾osjälviskt﴿, väktarna, som förstod sig på filosofernas anvisningar skulle ansvar för ordning och säkerhet medan alla andra skulle vara en del av produktionsapparaten där var de bäst lämpade sig.
Platon liknade sin idealstat vid mänskokroppen. Mänskokroppen kan delas in i tre delar; huvud, bröst och underliv. Huvudet hör ihop med förnuftet och bör söka vishet, bröstet med viljan som skall visa mod och underlivet hör ihop med begäret som skall tyglas så att mänskan blir måttfull.
nov 7­10:24
ARISTOTELES
Aristoteles från Makedonien, han började studera vid Akademin när Platon var
61 år gammal. Han intresserade sig mest för den levande naturen och han var
inte bara Greklands sista stora filosof utan Europas första stora biolog. Han lade
fundamentet för flera vetenskapsgrenar som fysik, zologi, botanik, astronomi
och politologi.
Aristoteles var såväl vetenskapsman som filosof. Han grundade LYKEION, för
att deponera och föra vidare sin insats. Lukeion var samtidens bäst utrustade
forskningscentrum, där A. deponerade sin betydande samling (insamlad under
Alexander den stores erövringståg).
nov 7­10:25
14
Att Aristoteles kom att betyda så mycket för den västerländska kulturen beror i
första hand på att det var han som skapade den terminologi som de olika
vetenskaperna använder sig av än idag, Han var den stora systembyggaren som
grundadae och systematiserade de olika vetenskaperna. Då man under
medeltiden började grunda universitet i Europa lades undervisningen och
forskningen till stora delar upp enligt de principer som Aristoteles hade
utvecklat.
Aristoteles betonade noggranna iaktaggelser som grund för slutsatser. Lade
grunder för logiken. Förnuftet skulle styra mänskan i sin strävan efter harmoni.
Ytterligheter var förkastbara. De principer för det logiska tänkandet som han
utvecklade gäller fortfarande.
nov 9­20:44
Aristoteles kritiserade en hel del av sin lärares tankar. Enligt Platon upplever vi
den högsta graden av verklighet endast när vi tänker med förnuftet. För
Aristoteles var det lika självklart att vi upplever den högsta graden av verklighet
när vi använder våra sinnen. Enligt Aristoteles finns det bara reflexer av tingen i
naturen i vår själ (t.ex. drömmar). Det är alltså naturen som är den verkliga
världen. Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vårt
medvetande. Platon kritiserade han för att hålla fast vid en mytisk världsbild.
Enligt Aristoteles är förnuftet mänskans främsta kännetecken. Men vårt förnuft
är helt tomt innan vi har fått några sinnes intryck. En mänska har alltså inga
medfödda ideer.
nov 9­20:43
15
Aristoteles ansåg att man skulle sträva till lycka genom den gyllene
medelvägen. Vi skall varken vara fega eller dumdristiga utan modiga, Vi skall
varken vara giriga eller slösaktiga utan givmilda.
Han påpekade att mänskan var en social varelse. Vi är inga riktiga mänskor om
vi lever utanför samhället. Familjen och det lilla samhället tillfredsställer de
enklare behoven som mat, värme, äktenskap och barnuppfostran. Men den
högsta formen av mänskligt samliv kan bara staten ge oss.
nov 9­20:43
Aristoteles kvinnosyn var ganska vriden. Aristoteles såg kvinnan som en
ofullständig man. Vid fortplantningen såg han kvinnan som passiv och
mottagande medan mannen var aktiv och givande eftersom barnet bara ärver
mannens egenskaper. Aristoteles ansåg att barnets egenskaper fanns färdiga i
mannens säd. Mannen stod för formen medan kvinnan bidrog med materian.
Det beklagliga med Aristoteles kvinnosyn var att den kristna kyrkan plockade
upp just hans tankar under medeltiden som allenarådande vilket resulterade i
den oerhört negativa kvinnosyn som så länge genomsyrade den västerländska
kulturen.
nov 9­20:42
16
VETENSKAPEN
Man fortsatte på den väg som utstakats av Aristoteles. Vetenskapen blomstrade
och en stor del av fundamentet för den västerländska vetenskapliga världsbilden
lades.
År 280 f.Kr grundades MUSEION där vetenskapsutövare kunde koncentrera sig
på sitt arbete. Ersättning betalades av statsmakten.
Fysikern ARCHIMEDES ­ viktig inom teknikens historia.
HIPPOKRATES ­ läkarvetenskapens fader.
EUKLIDES ­ utvecklade matematiken och geometrin. Lyckades förklara
matematik så att den lämpade sig för forskning och undervisning. Ifall man
känner till en liten triangels mått så kan man räkna ut en större okänd triangels
mått.
nov 7­10:26
ARISTARKOS ­ upptäckte att jorden roterar kring solen (heliocentrisk världsbild)
men tyvärr glömdes hans rön bort då Ptolemaios (c. 170 e.Kr.) förespråkade den
geocentriska världsbilden vilken blev dominerande till medeltidens slut.
Utbildningssystemet utvecklades och grunden för gymnasiet (samt värnplikts
systemet) lades. 18­19 åringar från övre klasserna erhöll militärutbildning men
också matematik, litteratur och musik lärdes ut. Platsen för undervisningen var
ett slags idrottscentrum (gymnasium) varifrån ordet härstammar.
Även den högre utbildningen utvecklades och specialiserades.
Massan av befolkningen i Egypten, Babolonien och Persien berördes föga av
hellenismen.
nov 7­10:28
17
1. Vad utmärker ’Hellenismen’?
2.
Förklara varför Roms geografiska placering var idealisk.
3. Vad menas med ’de puniska krigen’. På vilket sätt befäste dessa
Roms maktställning?
4. Vad menade romarna med begreppet ’Mare Nostrum’?
5. Ange några orsaker till Romarrikets kris och delning.
6. Ge så många exempel du kan på vårt västerländska arv från
romarna.
7. Berätta om handeln mellan Egypten och Grekland under 600­400
talet f.Kr.
8. Hur kan man förklara paradoxen att ju större Romarriket blev
desto sämre var det för de romerska jordbrukarna?
9. Redogör för miljöproblem under Antiken.
10. Redogör för någon av de teorier som framkastats som förklaring
till romarrikets undergång.
nov 10­20:40
18