Förflyttningar

advertisement
Förflyttningar
Stora delar utgår från utbildningsmaterialet Frisk-Förflyttning av Kristina Kindblom.
Allmänt

Bemötande. Kroppsspråk. Signaler du sänder till personen.
Stress, leende, osäkerhet på sig själv och på personen. Olika sinnestillstånd som
omedvetet påverkar personen.
Vilka signaler sänder vi till en vårdtagare när vi kommer två personer med t.ex. ett
gåbord? Jag bör förmedla att jag tror att personen kan. Genom att ta i armar och
händer tar jag bort personens egna förmåga att hjälpa sig själv.

Trygghet. Hur känner vi igen rädsla.
Rädsla gör att rörelseautomatiken bryts. Våra rörelser blockeras och vi vet inte hur vi
bar oss åt innan rädslan tog över. Funktionsnedsättningar och stark medicinering kan
också bryta rörelseautomatiken.
Tecken på rädsla:
Personen spänner sig.
Lutar sig bakåt.
Håller fast sig med händerna.
Tar spjärn med fötterna.
Skriker
Hur minska rädsla om t.ex. ont i en arm vid en förflyttning? - Kan personen hålla i
armen själv?
Handlag – hur jag tar på personen. Hur vill du att någon tar på dig om du känner dig
osäker/ostadig? Tydliga fasta grepp. Ej trevande fingrar. Håll ihop fingrar när håller
under rumpan.
Om du inte gör det du är rädd för växer rädslan.

Delaktighet. Förbered personen du ska stötta på vad som ska göras. Låt personen
vara så delaktig som möjligt och göra det den kan själv.
Oftast är det en fördel att inte prata samtidigt som förflyttningen utförs. Prata färdigt
före. En del personer kan ha behov av att muntligt guidas igenom förflyttningen.
Viktigt med ögonkontakt med personen.

Vilka förmågor har personen?
Fråga! Testa!

Kommunikation. Att använda ”rätt” uttryck/kommandon, t.ex. rulla istället för
vänd över på sidan. Handlag – hur ta på personen.
Kroppsspråk, utseende och tankar/föreställningar utgör 80 % av kommunikationen.
Talet som kommunikation utgör 20 %. Omgivningens uppfattning och hur vi
kommunicerar påverkar personen förmåga att kunna förflytta sig. Förvänta dig därför
att personen klarar mer än du tror, annars kanske du begränsar personen. Kan vi
påverka den icke verbala kommunikationen?
Verbala instruktioner som är tydliga kan begränsas. Omkring tre instruktioner är
rimligt vid varje rörelse. Om orden är mer energisnåla som t. ex. rulla över på sidan
istället för vänd över på sidan kan personens egna förmåga ytterligare stärkas. Andra
exempel på energisnåla ord är hasa och smyga.
Handlag – trygghet, guida, närhet
Se ovan under rubriken trygghet.

Spontana/naturliga rörelsemönster. Detta för att underlätta för oss och personen.
Rehabiliterande tänk.
Hur gör jag? För att kunna vägleda en person i aktivitet behöver vi öka vår egen
självmedvetenhet. Hur gör jag spontant? För att bli medveten behöver jag göra
rörelsen och samtidigt fråga mig hur jag gör och hur det känns. Då blir det lättare att
förstå och kunna fatta rätt beslut kring förflyttning.
T. ex. när jag har ont gör jag rörelserna långsammare, om jag är rädd strävar jag bakåt
eller om jag är trött använder jag armarna mer. Om jag vet hur jag flyttar tyngden vid
en förflyttning är det lättare att förmedla det till personen. Om jag inte lyckas med det
måste jag skjuta på eller lyfta.
Har du tänkt på att du gör exakt lika när du göra en rörelse åt andra hållet, t.ex.
sätter/lägger dig?

Om ni är två – samarbeta med varandra och med personen. När man är två
personal finns en risk att man koncentrerar sig på att samarbeta med varandra och
”glömmer bort” att få personen med på noterna.

Planera aktivitet, framförallt om det är dubbelbemannat.
I vilken ordning gör vi? Placering av hjälpmedel. Undvika onödiga vändningar. Ökad
trygghet. Personen vet vad som ska ske.

Ergonomi:
Nära: Ställ er bakom stolen, lyft den med raka armar. Hur kändes det? Varför?
Armarnas egen tyngd är stor. Bara att hålla ut dem är jobbigt.
Ex på aktiviteter där Ni jobbar med armarna utåt!
Stabilt: En person står med fötterna ihop, den andra puttar från sidan.
Vad ska hon göra för att bli stabilare? (Bredare mellan fötterna)
Stå nu bredare mellan fötterna, går ändå flytta på
Finns det mer man kan göra? (låg tyngdpunkt=böja knäna)
Prova nu putta personen framåt.
Hur kan personen stå stadigare? (Gångstående)
OBS! Stabila skor, viktigt!
Stor understödsyta
Låg tyngdpunkten
Ett ben där jag är, ett dit jag ska, dvs tyngdöverföring.
Rakt: Istället för att vrida på ryggen – flytta fötterna och använd benen.
Inga vridningar och böjningar
Belasta symmetriskt
Böjda knän
Fälla i höften
Flytta på fötterna
Jobba med sänkta axlar och tänk på arbetshöjden.
Jobba varierat för att motverka förslitningsskador.

Dela upp momenten. Ta omtag.
Att göra en förflyttning i delmoment minskar rädsla hos personen och ökar
delaktigheten. Minskad passivitet.

Minska friktionen, t.ex. böj personens ben och sätt i fötterna vid förflyttning högre
upp i säng, även om personen inte kan hjälpa till.
Kan personen bli mer delaktig om friktionen minskar? Friktionen ska då minskas där
kroppen är som tyngst, dvs. under rumpan och skuldror. Ökad aktivitet. Testa t. ex.
antihalk under fötter eller skor.

Träna. Våga testa många gånger.
Att träna på ett moment minskar rädslan vid just det momentet. Ibland behöver en
rörelse repeteras många gånger. En fördelaktig rörelse kan även initialt frambringa
smärta, t. ex. på rörelse är vändning över på svag sida efter stroke med smärta i axel.
Praktiska övningar
Inför varje övning: Hur gör man rörelsen naturligt/spontant?
Vändning i säng
Vilka förmågor har personen? Kan personen dra upp fötterna mot rumpan? Rulla
till sidliggande? Skapa trygghet.
Filmklipp: Klicka här för att se vändning i säng.
Det handlar oftast mer om att våga slappna av snarare än att ha muskelkraften.
Vid ansträngning motverkas rörelsen, så viktigt att inte huvud och armar lyfts.
Testa att göra vändning med raka ben för att känna att det blir tyngre. För att
komma över fullt på sidan kan personen sträcka övre handen/armen neråt mot
golvet.
Instruktionen blir ”dra upp benen rulla över på sidan”.
Vid behov placera händer på personens knän och hjälp till med vändningar över
till sida. Vid rädsla eller smärta kan vändningen göras långsammare och delas upp
i två etapper. Instruktion då blir ”dra upp benen, fäll dem mjukt åt sidan, vrid
huvudet och rulla efter med överkroppen.
Filmklipp: Klicka här för att se hur stötta vid vändning i säng.
Högre upp i säng

Böj benen, dra bak armarna, luta mot underarmarna, lyft stjärten och skjut
ifrån med benen. Detta görs i många etapper eftersom att kroppen endast
flyttas några centimeter, även för frisk.
Instruktion: Böj benen, lätta på stjärten, skjut ifrån med fötter och armbågar.
Filmklipp: Klicka här för att se hur högre upp i säng.
När flytta utåt sängkanten gör på samma sätt men flytta stjärten i sidled och hasa
efter med överkroppen.

Minska friktionen där kroppen ligger tungt mot underlaget med t.ex.
glidlakan. Glidlakan placerad under överkropp. Lyftplatta kan även placeras
under överkropp eller rumpa om den inte orkar lyftas.
Utnyttja ev. sängens funktioner. Viktigt med plan säng alternativt om möjligt lätt
lutning bakåt vid högre upp i säng.
Liggande – sittande:


Med böjda ben rulla över till sidan med så lite hjälp av personal som möjligt.
Kan personen självständigt få benen över sängkanten? Skjut ifrån med
armarna. Om inte hur hjälpa? Tänk på att personen måste ligga ordentligt på
sidan, så övre axeln pekar framåt, annars krävs mer styrka att skjuta ifrån med
armarna.
Instruktion: Rulla på sidan, hasa ner benen, skjut ifrån med armarna. Att lägga sig
ner igen innebär samma procedur som att sätta sig upp fast i omvänd ordning.
Filmklipp: För att se hur från liggande till sittande.
När inte personen orkar skjuta ifrån med armarna kan personen hjälpa upp till
armbåge. En hand placeras över axeln mot sängen för att stabilisera och den andra
över underarm nära armbåge. I ett tag pressa ner/in armbågen samtidigt som du
stabiliserar axel. Från sidliggande mot armbågen klarar fler att skjuta ifrån till
sittande.
Filmklipp: Från liggande till sittande med stöttning av en person.

Utnyttja sängens funktioner vid behov, t.ex. ryggstödet.
Sittande – stående:

Hur mycket måste vi luta oss framåt för att rumpan ska lätta? Placering av
fötter.
Fötterna ska placeras rakt nedanför knäna. Hälarna ska vara i golvet! Luta
överkroppen så långt fram att rumpan lättar. Skjut ifrån med händerna från
armstöd, stolsits eller knän. Testa hur det känns att resa sig utan att luta sig framåt.

Placering av eventuellt gånghjälpmedel.
Rollator eller gåbord är inga uppresningshjälpmedel. Om dessa placeras för nära
tas möjligheten att resa sig självständigt bort. Personen får svårt att luta sig fram
så mycket som det behövs.
Filmklipp: Här kan du se felaktig uppresning med gånghjälpmedel.
Filmklipp: Här kan du se korrekt uppresning med gånghjälpmedel.

En hand ska skjuta ifrån från stol eller säng. Ev. en hand dit personen ska.
Testa uppresning utan gånghjälpmedel först. Om det inte fungerar testa med en
hand på hjälpmedel och skjut ifrån med andra handen. Mer kraft krävs vid
uppresning med båda händerna på hjälpmedlet, samt att ett felaktigt
rörelsemönster förmedlas.

Handlag om stöttning behövs.
Hur hjälpa till? Ta aldrig under armar. Många äldre har dålig axelrörlighet,
dessutom går många känsliga kärl och nerver i armvecket. Dra inte heller i
byxlinning. Testa gärna på varandra och se hur det känns. Pusha hellre från
rumpan.
Bakåt i stol:


Kan personen luta sig framåt så att rumpan lyfter.
Stjärtgång med överflyttning av tyng från sida till sida.
Filmklipp: Klicka för att se förflyttning bakåt i stol.
Eventuellt behövs att en hand läggs mot knän som försiktigt skjuter rumpa
inåt/bakåt genom samspel med personen.
Filmklipp: För att se bakåt i stol med stöd från en person.
Filmklipp: För att se bakåt i stol med hjälp av små glidplattor.
Sittande – sittande:



Låga förflyttningar med glidbräda, vårdarbälte och utan.
Placering av personens händer/fötter.
Tårtbitsförflyttning.
Fötterna ska placeras i gångställning åt det håll personen ska flytta. Ena handen
riktar rörelsen. Res upp till hälften och skjut ifrån åt sidan med andra handen.
Instruktionen blir luta överkroppen framåt, använd händerna och flytta sidledes
steg för steg.
Vårdarbälte kan placeras runt personen för att hjälpa lyfta rumpan. Viktigt att
bältet aldrig dras uppåt utan endast framåt. Tänk på att stå placerad så att personen
kan luta sig tillräckligt långt fram. Om två vårdare, finns en för moraliskt stöd
framför och en bakom som kan hjälpa med att skjuta, guida rumpan. Glidbrädan
minskar friktion och underlättar fler etapper.
Filmklipp: Klicka här för att se låg förflyttning med glidbräda och stöd av en
person.

Pall framför
Med en pall framför vågar personen luta sig mer framåt. Händerna läggs då på
pallen vid överflytt.
Använda lyft:

Instruktion/information av lyften: Enligt checklista för taklyft, golvlyft samt
lyftselar (finns i rutin för Lyftar , medicintekniska produkter)
Genomförande:
Innan lyft skall lyftselen kontrolleras för att utesluta ev. skador.
Planera lyftet innan ni börjar.
Låt personen göra så mycket som möjligt själv. Kan personen rulla över på sidan,
böja eller lyfta benen, luta sig framåt?
När du ska vika selet ska du alltid vika den ut från personen. När selet sedan ska
dra fram på andra sidan undviks friktion mot personen.
Haka alltid i selets öglor från huvuddelen först. Bendelen sist.
Se checklista för vidare information.

Placering av sele vid sidliggande.
Selets nedre kant ska ligga mot svanskotan. Selets mittband ska följa ryggraden.
Med bra placering räcker det med en vändning av personen. Vanligtvis korsas
bendelarna men ska göras enligt instruktion.
Filmklipp: Klicka här för att se placering av sele i sidliggande.
Filmklipp: Klicka här för att se borttag av sele i sidliggande.

Placering av sele vid sittande.
Vik nedre kanten på selet bakåt. Kan personen luta sig framåt? För selets kant ner
mot rumpan. För placering av bendelar, underlätta genom att avlasta ben. Lägg
personens fot på ditt lår om du har knäet i golvet, alt. placera pall under fot. Vik
bendelarna nedåt. Dra ut bendelarna från motsatt sida.
Filmklipp: Klicka här för att se placering av sele i sittande.
Filmklipp: Klicka här för att se borttag av sele i sittande.

Placering av sele vid ryggliggande.
Om vändning är svår kan huvudändan höjas och selet placeras medan personen
lutar sig lätt fram.
Upp från golv:
Behåll lugnet. Börja med att lägga en kudde under huvudet och lugna personen.
Kolla om personen är skadad.

Dra upp ben och rulla på sidan. Skjut ifrån med armar till sidsittande ställning.
Med hand mot stol luta sig framåt för att komma till knästående. Med båda
händerna på stol, luta sig mot dem och sätt fram ett ben. Skjut ifrån med benen
och sitt ner på stolen bakom.
Filmklipp: Klicka här för att se hur upp från golv med stöd av en person.

Om ovan inte fungerar: Med lyft från golv. Fleximove för de vi vet är gångare.
Lägg en kudde under huvudet på personen. Placera sele enligt ovan, placering av
sele vid sidliggande. Lyft ska alltid låsas vid lyft från golv för att undvika att
personen får den på sig. Om personen ramlat där det är svårigheter att använda
lyft kan jag genom att dra i lyftselens benstöd förflytta personen dit det finns
utrymme.
Filmklipp: Klicka här för att se placering av sele samt glidbrädor vid upp från
golv.
Andra övningar:



Känna på olika handgrepp
Rullstolsdynor.
Testa förflyttningar i säng som t.ex. paraplegiker, halvsidesförlamad,
amputerad.
Material: Säng, stol, rullstol, vårdarbälte, glidlakan, rollator, ev. gåbord, fleximove.
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards