2009-04-24
Socialt ansvarstagade och miljökrav
Vägledning för leverantörer av drivmedel
och entreprenörer för busstrafik,
renhållningstjänster mm
1 (16)
2009-04-24
Innehåll:
A. KRAV PÅ SOCIALT ANSVARSTAGANDE .................................................................................................... 3
KRAV PÅ DRIVMEDEL .......................................................................................................................................... 3
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY GÖTEBORGS STAD ..................................................................................... 4
EXEMPEL PÅ UPPHANDLINGAR ............................................................................................................................ 4
SAMMANFATTNING SOCIALA OCH ETISKA KRAV I GÖTEBORG ............................................................................. 5
INTERNATIONELLA KONVENTIONER I AFFÄRSAVTAL ...................................................................... 6
1. BARNARBETE .................................................................................................................................................. 6
Barnkonventionen art 32 om skydd mot ekonomiskt utnyttjande ................................................................... 6
ILO-konvention 138 om minimiålder för arbete ............................................................................................ 6
ILO-konvention 182 om förbud mot de värsta formerna av barnarbete ........................................................ 6
2. TVÅNGSARBETE .............................................................................................................................................. 6
ILO konvention 105 om tvångsarbete och konvention 29 om tvångs- eller obligatoriskt arbete................... 6
3. DISKRIMINERING ............................................................................................................................................. 7
ILO-konvention 100 om lika lön för lika arbete oavsett kön ......................................................................... 7
ILO-konvention 111 om diskriminering ifråga om anställning och yrkesutövning ....................................... 7
4. ORGANISATIONSRÄTT ..................................................................................................................................... 7
ILO-konvention 87 om föreningsfrihet och organisationsrätt ....................................................................... 7
ILO-konvention 98 om organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt ...................................................... 7
5. ARBETSMILJÖ .................................................................................................................................................. 7
ILO-konvention 170 om säkerhet vid användning av kemiska produkter ...................................................... 7
ILO-konvention 155 om arbetsskydd och arbetsmiljö ................................................................................... 8
ILO-konvention 148 om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av
luftföroreningar, buller och vibrationer ........................................................................................................ 8
UPPFÖRANDEKODER MILJÖ- OCH ETIK .................................................................................................. 9
B. MILJÖKRAV DRIVMEDEL ........................................................................................................................... 10
SPÅRBARHET ................................................................................................................................................... 10
KLIMATPÅVERKAN ....................................................................................................................................... 11
KLIMATPÅVERKAN BENSIN OCH DIESEL ............................................................................................................ 11
KLIMATPÅVERKAN ÖVRIGA DRIVMEDEL ........................................................................................................... 11
BIOLOGISK MÅNGFALD ............................................................................................................................... 12
C. UPPFÖLJNING ................................................................................................................................................ 13
BILAGA 1. MINSKNING AV KLIMATPÅVERKAN ENLIGT EU:S DIREKTIV OM FRÄMJANDE AV
FÖRNYBAR ENERGI ....................................................................................................................................... 15
2 (16)
2009-04-24
A. Krav på Socialt ansvarstagande
Göteborgs stad har sedan 2006 infört sociala/etiska krav successivt. Sociala krav kan
förekomma med olika utformning beroende på vilken förvaltning och bolag som ansvarar för
upphandlingen, och när i tiden avtalen slutits.
Det började 2006 med krav i entreprenadtjänster där sten ingår:
Leverantören skall, vid leveransen av stenprodukter, kunna visa att stenen
producerats/bearbetats i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med
reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till.
Krav på drivmedel
Den 17 juni 2008 beslutade Trafiknämnden att motsvarande krav ska gälla i upphandlingar
där drivmedel är en förutsättning för att utföra tjänsten. Kraven införs successivt.
Leverantören skall under avtalsperioden kontrollera huruvida drivmedlet
producerats/bearbetats i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med
reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till.
När det gäller drivmedel beslutade nämnden samtidigt om flera miljökrav, se detta avsnitt.
För både sten och drivmedel preciserade Trafiknämnden det sociala kontraktsvillkoret till att
gälla följande konventioner1:
FN:s barnkonvention, artikel 32.
ILO-konvention (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete.
ILO-konvention (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete.
Konvention (nr 170) om säkerhet vid användning av kemiska produkter.
Konvention (nr 155) om arbetsskydd och arbetsmiljö.
Konvention (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som
förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer.
Trafikkontorets upphandlingskrav finns samlade på www.goteborg.se, Företagare,
Upphandling – staden som kund, Specifik upphandlingsinformation Trafikkontoret.
ILO-konventionerna i fulltext finns på www.ilo.org med direktlänk till alla konventioner
http://www.ilo.org/ilolex/english/convdisp1.htm Barnkonventionen hittas lättast på
http://www.rb.se/sv/Barnkonventionen/
1
3 (16)
2009-04-24
Inköps- och upphandlingspolicy Göteborgs stad
Göteborgs stads inköpspolicy uppdaterades 20 oktober 2008. Av policyn framgår bland annat
att:
Relevanta krav på funktion, kvalitet, miljö och i förekommande fall sociala hänsyn skall vara
en naturlig del i all inköps- och upphandlingsverksamhet i Göteborgs Stad.
Staden har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav i upphandling
när det är möjligt utifrån rådande marknadssituation. Inför all upphandling skall göras en
bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömning skall vägas in bl. a.
branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser mm. När
sociala/etiska krav ställs i upphandling skall det ske på ett sådant sätt att gällande
upphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske en uppföljning/kontroll
av att ställda krav efterlevs.
Sociala och etiska krav definieras som:
Krav som möjliggör fortsatt arbete för ett socialt långsiktigt hållbart samhälle. Hänsyn ska
tas till ILO:s kärnkonvention nummer 138 (Om minimiålder för arbete), 182, (Om förbud mot
barnarbete), 100 (Om lika lön för lika arbete oavsett kön), 111 (om diskriminering ifråga om
anställning och yrkesutövning), 29 (om förbund mot tvångs- och straffarbete), 105
(Avskaffande av tvångsarbete), 87 (Om föreningsfrihet och organisationsrätten), 98 (Om
organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten). Dessutom FN:s barnkonvention
nr 32.
Stadens inköps- och upphandlingspolicy i sin helhet finns på www.uhb.goteborg.se under
fliken För inköpare.
Exempel på upphandlingar
Fram till våren 2009 har krav tillämpats i tre avtal i Göteborg som rör drivmedel.
Upphandlare
Kretsloppskontoret
Västtrafik
Upphandlingsbolaget
Avtal
Avfallsentreprenad norra
Göteborg
Bussentreprenad västra
Göteborg
Eldningsoljor och drivmedel
depå
Krav
Hänvisning till
Trafiknämndens beslut.
Bygger på Trafiknämndens
beslut.
Bygger på ett urval av
Trafiknämndens beslut i
kombination med
Inköpspolicyn.
Under 2009 förbereder Trafikkontoret att föra in kraven på drivmedel i miljökraven för
entreprenader.
4 (16)
2009-04-24
Sammanfattning sociala och etiska krav i Göteborg
Inköpspolicyn gäller all upphandling. Trafiknämndens beslut gäller specifikt för upphandling
som rör sten och drivmedel.
Område
1. Barnarbete
Trafiknämndens beslut
Sten och Drivmedel
Göteborgs stads inköpspolicy
Alla avtalsområden där
upphandlaren finner det lämpligt
FN:s barnkonvention, artikel 32.
-
ILO 138 (minimiålder för arbete)
ILO 182 (förbud mot barnarbete)
2. Tvångsarbete
3. Diskriminering
4. Organisationsrätt
5. Arbetsmiljö
ILO 29 (förbud mot tvångs- och straffarbete)
ILO 105 (avskaffande av tvångsarbete)
ILO 100 (lika lön för lika arbete
oavsett kön)
ILO111 (diskriminering ifråga om
anställning och yrkesutövning)
ILO87 (föreningsfrihet och
organisationsrätt)
ILO 98 (organisationsrätt och
kollektiv förhandlingsrätt)
ILO 170 (om säkerhet
vid användning av
kemiska produkter)
ILO 155 (om arbetsskydd
och arbetsmiljö)
ILO 148 (om skydd för
arbetstagare mot
yrkesrisker i arbetsmiljön
som förorsakas av
luftföroreningar, buller
och vibrationer.)
5 (16)
2009-04-24
Internationella konventioner i affärsavtal
Kraven relaterar till internationella konventioner. Konventionerna är tillkomna för att reglera
förhållanden i stater, men innehåller delar som är tillämpbara i affärssammanhang mellan
företag.
Konventionerna innehåller inga tekniska detaljkrav på bullervärden, damm, teknisk utrustning
etc. Konventionerna beskriver att man ska arbeta för en för arbetarna säker och hälsosam
arbetsmiljö, och också en hel del om hur man ska göra, t ex vem som ansvarar för vad och hur
samverkan ska ske mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Nedan återfinns en sammanfattning av de delar i konventionerna som är tillämpbara mellan
företag.
1. Barnarbete
Barnkonventionen art 32 om skydd mot ekonomiskt utnyttjande
Barn skall inte arbeta så att de kan skadas eller hindras i sin utbildning och utveckling.
Med barn menas vanligtvis människor under 18 år. Undantag förekommer i nationell
lagstiftning. Arbetar barn i produktionen skall de ha arbetstider som möjliggör skolgång och
fritid, bara ha tillåtelse att göra lätta arbetsuppgifter etc.
Se mer på http://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Barnarbete/
ILO-konvention 138 om minimiålder för arbete
Minimiålder för arbete kan vara 14 år, eller 15 år om det är åldern för avslutande av
obligatorisk skolgång. Minimiåldern för arbete som medför risk för ungdomarnas hälsa,
säkerhet eller vandel får inte understiga 18 år.
ILO-konvention 182 om förbud mot de värsta formerna av barnarbete
Med barn menas personer under 18 år. Barn får inte utför arbete som sannolikt skadar deras
hälsa, säkerhet eller moral.
2. Tvångsarbete
ILO konvention 105 om tvångsarbete och konvention 29 om tvångs- eller
obligatoriskt arbete
Produktionen får inte ske av människor som arbetar under slavliknande förhållanden. Lön ska
utbetalas regelbundet och på ett sätt som ger människor en faktisk möjlighet att sluta sin
anställning. Det innebär bl a att det inte är tillåtet att produktionen innebär att människor
arbetar som betalning av skuld. Anställda ska inte arbeta under hot utan av fri vilja.
6 (16)
2009-04-24
3. Diskriminering
ILO-konvention 100 om lika lön för lika arbete oavsett kön
Produktionen ska ske med arbetsgivare som ger män och kvinnor samma lön för lika arbete.
Med lön menas både fast lön och tillägg, både i pengar och i natura.
ILO-konvention 111 om diskriminering ifråga om anställning och
yrkesutövning
Produktionen ska ske med arbetsgivare som inte gör åtskillnad, utesluter eller ger företräde till
personer på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning
eller socialt ursprung. Detta gäller även yrkesutbildning.
4. Organisationsrätt
ILO-konvention 87 om föreningsfrihet och organisationsrätt
Både arbetstagare och arbetsgivare ska ha rätt att bilda organisationer som de bestämmer
själva över, och att ansluta sig till sådana organisationer.
ILO-konvention 98 om organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt
Arbetsgivare får inte villkora anställning till att arbetstagare inte ansluter sig till fackförening
eller upphör att vara fackligt organiserad.
Arbetsgivare får inte avskeda arbetstagare på grund av medlemskap i fackförening eller
deltagande i fackföreningsverksamhet utanför arbetstiden eller, med arbetsgivarens
medgivande, under arbetstiden.
Arbetsgivare får inte blanda sig i fackföreningars verksamhet, genom t ex ekonomiskt stöd.
Fria förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare är önskvärt, i syfte att reglera
anställningsvillkoren genom kollektivavtal.
5. Arbetsmiljö
Konventionerna 170, 155 och 148 överlappar delvis varandra. Tankegångarna är desamma
som i svensk lagstiftning, nämligen att arbeta förebyggande och samverka mellan arbetsgivare
och arbetstagare.
ILO-konvention 170 om säkerhet vid användning av kemiska produkter
Kapitel IV om arbetsgivares ansvar är relevant i affärsavtal. Kapitlet handlar om
arbetsmiljöarbete inriktat på kemi, både organisatoriska och tekniska aspekter. Konventionen
tar upp att arbetsgivaren har ansvar för ordning och reda på kemikalier och förebyggande
åtgärder så att människor inte kommer till skada. De förebyggande åtgärderna ska omfatta
både utrustning, t ex kostnadsfria skyddskläder när det behövs, och att arbetstagarna får rätt
information så att de vet vad som är säkert.
7 (16)
2009-04-24
ILO-konvention 155 om arbetsskydd och arbetsmiljö
Del IV om åtgärder på företagsnivå är relevant i affärsavtal. Kapitlet handlar om
arbetsmiljöarbete både organisatoriskt och tekniskt, utan kostnad för arbetstagarna. Bland
annat ska företrädare för arbetstagarna ha praktisk möjlighet att medverka till bättre
arbetsmiljö.
ILO-konvention 148 om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i
arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer
Följande avsnitt är tillämpliga:
Artikel 5.3. Om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Artikel 6 om arbetsgivares ansvar.
Artikel 7 om arbetstagares ansvar.
Artikel 9 om förebyggande arbete tekniskt och organisatoriskt.
Artikel 10 om skyddsutrustning.
Artikel 11 om hälsokontroller
Artikel 13 om information och utbildning till anställda
8 (16)
2009-04-24
Uppförandekoder miljö- och etik
Ett vanligt sätt att dokumentera att krav ställs är genom avtalsskrivningar eller uppförandekod
(Code of Conduct). Uppförandekoden används i t ex leverantörskontakter och läggs ofta som
bilaga till avtal.
Där anges ofta att man inte accepterar lagbrott i tillverkningsland, barnarbete, tvångsarbete
och att man vill ha rimliga arbetsförhållanden. Det kan vara formulerat så att man hänvisar till
diverse internationella konventioner inom området, t ex de som kunderna efterfrågar.
En uppförandekod bör vara antagen av företagets ledning efter diskussion om vad
konsekvenserna kan tänkas bli om man antar koden. Koden har större utsikter att bli bra om
företaget lyssnar på sina anställda, kunder och leverantörer om vad som är lämpligt och
praktiskt möjligt innan koden antas.
En uppförandekod blir, i likhet med andra styrande dokument, inte bättre än hur den används.
Användare är företagets anställda och leverantörer.
Uppförandekoden behöver vara kommunicerad med anställda, gamla såväl som nytillkomna.
Det är särskilt ett par grupper av anställda som behöver ha tillräcklig kompetens för att
hantera frågorna:
De anställda som har särskilt ansvar gentemot kunder som ställer krav.
Inköpare som har ansvar för berörda leverantörer.
De anställda som har mediakontakter.
Uppförandekoden behöver kommuniceras med leverantörer, befintliga såväl som kommande,
vilket innebär att:
Koden ska vara känd av leverantörerna, förslagsvis som bilaga till avtal, men en
kombination av muntlig och skriftlig information brukar fungera bäst. Att enbart lägga
koden som en del av ”det finstilta” ger sämre effekt.
Leverantör är införstådd med när och hur underleverantör måste involveras för att
uppfylla koden.
Arbetarna hos leverantören ska känna till vad koden innebär och att det är ett
kundkrav att den efterlevs. Det lokala språket ska användas!
Företaget följer upp om kraven i koden verkligen efterlevs.
En uppförandekod fungerar bäst om den:
Beskriver vad företaget vill, lämpligen så att det inkluderar vad företagets kunder vill.
Är så konkret att det går att följa upp om den efterlevs eller inte.
Omfattar relevanta krav i förhållande till företagets verksamhet.
9 (16)
2009-04-24
B. Miljökrav drivmedel
Miljökrav på drivmedel ställs i upphandlingar på tre olika nivåer.
1. Krav på minskad användning
2. Krav på andel förnybart
3. Krav på alla drivmedel – miljö och etik
Den här vägledningen tar enbart upp den tredje nivån, beslutad av Trafiknämnden 17 juni
2008. Etikkraven beskrivs ovan.
Spårbarhet
För att krav på drivmedel ska fungera måste leverantören ha kontroll på leverantörskedjorna
bakåt i produktionen. Detta är inte självklart och många leverantörer måste få tid att upprätta
system för att hålla ordning på olika flöden.
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Upphandlingsbolaget Eldningsoljor och
drivmedel depå.
Leverantören skall under avtalsperioden kunna redogöra för från vilka
produktionsanläggningar levererat drivmedel kommer. Även råvarubaserna (ex olja, kol,
naturgas, vete, sockerrör, raps etc) skall anges. Uppgifterna skall omfatta företagsnamn,
adress och kontaktuppgifter på ansvarig person i hela produktionskedjan från råvaror till
färdig produkt. Innehåll som understiger 1 % av volymen, i en viss leverans, behöver inte
redovisas.
I anbudet skall framgå vilka produktkedjor som ni kan redogöra för vid tidpunkten när
anbudet lämnas.
Ja,
Ja,
Nej, men
100% delvis beräknar
ha dessa
uppgifter
ungefär
månad
Säljer ej detta
Kommentar
drivmedel/omfattas
ej av
upphandlingen
Bensin
Dieselolja
E85
RME
Annat drivmedel som skall
användas för utförande av
tjänsten
………………………………..
10 (16)
2009-04-24
Klimatpåverkan
Klimatpåverkan bensin och diesel
Även bensin och diesel har olika klimatpåverkan. För att undvika användning av diesel och
bensin som framställs från stenkol och tjärsand ställer Göteborg krav på att bränslet inte ska
vara sämre än medelvärdet för bensin och diesel som säljs inom EU.
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Västtrafik Västeravtalet 2009.
Beställaren vill motverka en introduktion av bränslen som ytterligare ökar utsläppen av
klimatpåverkande gaser jämfört med nuvarande fossila bränslen. Om bränslen framställs av
exempelvis stenkol eller s.k. tjärsand genererar dessa ökade koldioxidutsläpp vid
produktionen. Beställaren vill därför att Entreprenören redovisar sina bränsleleverantörers
beräkningar av utsläppen av klimatpåverkande ämnen över bränslets livscykel och om dessa
överstiger 83,8 gram CO2-ekvivalenter per MJ bränsle, dvs. medelvärdet för de bränslen som
säljs inom EU ska Entreprenören visa att han meddelat bränsleleverantören att detta inte är
önskvärt.
Klimatpåverkan övriga drivmedel
Göteborg vill säkerställa att utsläppen av klimatpåverkande ämnen över livscykeln för
biobaserade drivmedel minskas med minst 50 % jämfört med bensin/dieselolja.
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Västtrafik Västeravtalet 2009.
För att ett bränsles icke fossila andel ska få räknas som icke fossil ska bränsleandelen bestå
av förnybar råvara till 100 %. Dessutom ska utsläppen av klimatpåverkande ämnen över
livscykeln minskas med minst 50 % jämfört med bensin eller dieselolja.
Beslutet i Trafiknämnden om krav på drivmedel togs med krav formulerade utifrån ett förslag
till direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. I december 2008 antogs
direktivet. Utgå från standardvärden och beräkningsmetodik i det antagna direktivet om inte
egna beräkningar görs. Standardvärden framgår av bilaga 1.
Kan leverantören visa bättre värden än standardvärdena i direktivet, kan detta godtas efter
granskning av den upphandlande enheten. Metoderna för beräkningarna skall då framgå och
data skall kunna redovisas öppet. Exempel på metoder finns i
EU-direktiv om främjande av förnybar energi
Svanens miljömärkningskriterier för drivmedel
UK-Renewable Transport Fuel’s Obligation Reporting Requirements (RTFO)
CONCAWE Well to Wheel och Well to Tank
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Västtrafik Västeravtalet 2009.
Entreprenören ska årligen under avtalsperioden redogöra för hur man säkerställer
kontraktsvillkoren i hela produktionskedjan. Detta ska ske så att det tydligt framgår hur
beräkningen är utförd. Redovisningen kan exempelvis ske genom tillämpning av principerna i
standarden ISO 14040. Data ska kunna redovisas öppet för Beställaren vid ett årligt möte.
Entreprenören ska också i sin miljörapport redovisa hur mycket utsläppen av
klimatpåverkande ämnen över livscykeln minskas för de icke fossila bränslen som används.
11 (16)
2009-04-24
Biologisk mångfald
Trafiknämndens beslut från juni 2008 innebar flera detaljkrav på biologisk mångfald.
Tillsvidare är detta att betrakta som en viljeyttring snarare än ett skarpt krav. Anledningen är
att hänsyn till biologisk mångfald är svårt för leverantörer att verifiera, även om vi utgår från
att det ligger i drivmedelsleverantörernas intresse att visa på att produkterna framställts på ett
ansvarsfullt sätt.
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Västtrafik Västeravtalet 2009.
Vid odling av biologiska råvaror som används för att framställa bränslen vill Beställaren att
endast ansvarsfulla brukningsmetoder tillämpas. Vid utvinning eller odling av råvaror för
bränslen – både fossila och förnybara – vill Beställaren att detta inte sker i naturmiljöer som
har höga bevarandevärden.
Nationell lagstiftning innehåller i allmänhet bestämmelser om att skydda naturmiljöer med
höga bevarandevärden. Eftersom vi också kräver att råvarorna till drivmedlen ska spåras kan
det gå att fråga naturvårdande myndigheter i produktionslandet om förhållandena i
produktionen så det är möjligt att följa upp att åtminstone nationell lagstiftning efterlevs. Vi
begär ändå inte in intyg från statliga myndigheter på att produktionen sker lagenligt. Istället
hoppas vi att det inom några år går att visa på en produktion med hänsyn till biologiska
mångfalden och andra krav på allt fler drivmedel.
I EU-direktivet om främjande av användningen av förnybar energi artikel 17 finns
hållbarhetskriterier för bränslen. EU-kommissionen ska finna sätt att verifiera hållbarhet
enligt direktivet. När sådan verifikation finns gäller den även för drivmedel som upphandlats
med Göteborgs krav.
Exempel på tredje partscertifieringar som skulle kunna fungera för att visa att kravet är
uppfyllt är;
Forest Stewardship Council för drivmedel från skogsråvara. www.fsc.org
Sustainable Agriculture Network för drivmedel från skogs- och jordbruk.
www.rainforest-alliance.org
Ytterligare tredje partscerifieringar som är under utveckling är:
Roundtable for Sustainable Palm oil www.rspo.org
Better Sugar Initiative www.bettersugarcane.org
Roundtable for Responsible Soya www.responsiblesoy.org
Roundtable on Sustainable Biofuels www.bioenergywiki.net
12 (16)
2009-04-24
C. Uppföljning
Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att få ett fungerande system. Uppföljningen kan
bestå av två delar;
Entreprenörens egen redogörelse till beställaren, där entreprenören redovisar
arbetsmetoder samt resultatet av arbete.
Stickprov från upphandlade enhet2 i produktionskedjan.
Det finns flera punkter som leverantörer behöver förbereda i samband med att avtalen följs
upp:
A. Från vilka produktionsanläggningar produkterna kommer, råvarubaser, företagsnamn
och adress och kontaktuppgifter på ansvarig person. Uppgifter ska visas för alla led
från råvara, till olika bearbetningsled, leverantör, till entreprenör.
B. Entreprenörens uppförandekod, avtalsskrivningar eller motsvarande som visar att
upphandlade enhets kontraktsvillkor beaktas i underleverantörsleden.
C. En redogörelse för hur man arbetar med uppförandekod (eller motsvarande) praktiskt
för att få den tillämpad i anläggningarna där råvara utvinns och bearbetas. Med
tillämpning menar vi både att uppförandekoden (eller motsvarande) framgår av avtal
och att avtalen följs upp och vilka eventuella certifieringssystem man arbetar med.
Uppföljningen i produktionskedjan kan göras av underleverantör. Redogörelsen ska
innehålla en kort beskrivning av produktionsmetoder på anläggningen. Fotografier är
välkommet, men inte nödvändigt.
D. Hur ofta entreprenör eller dennes leverantör, med egen eller inhyrd personal, gör
besök på produktionsanläggningar för att följa upp sin uppförandekod (eller
motsvarande).
E. Vilka man talar med under besöken (ledning, arbetare, ev facklig organisation).
F. Vad man kommer överens om ska förbättras. Överenskommelser om förbättringar ska
dokumenteras skriftligen.
G. Redogörelsen kan också innehålla uppgifter om det finns kollektivavtal mellan fack
och arbetsgivare som omfattar grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet på
de anläggningar råvaror till produkten tillverkas.
H. Hur man säkerställer att klimatkrav efterlevs i hela produktionskedjan.
I. Hur man arbetar för att säkerställa biologisk mångfald.
Exempel på krav, utdrag förfrågningsunderlag Upphandlingsbolaget Eldningsoljor och
drivmedel depå.
Göteborgs Stad avser att öka andelen etiska inköp, i enlighet med styrande dokument som
gäller för alla kommunens verksamheter. I syfte att säkerställa tillgången på varor som
producerats på ett uthålligt sätt, skall anbudsgivaren redovisa sin uppförandekod.
Koden skall följa
ILO’s kärnkonventioner (nr 87, 98, 29, 105, 100, 111, 138 och 182)
FN’s barnkonvention (nr 32)
den nationella lagstiftningen som gäller i tillverkningslandet
2
Upphandlande enhet är t ex kommunens nämnder eller motsvarande bolag
13 (16)
2009-04-24
Leverantören skall senast ett halvår efter att avtalet trätt i kraft redovisa att uppförandekoden
rörande socialt ansvarstagande efterlevs . Som verifikat godtas certifiering enligt SA8000,
företagsinternt arbete (som kontrolleras av revisor med dokumenterad kompetens) eller
motsvarande.
Upphandlingsbolaget förbehåller sig rätten att göra kontroller av leverantörens arbete enligt
den redovisade uppförandekoden. Kontrollen kommer att utföras av ackrediterade
revisionsorgan eller annan oberoende part. Om arbetet med sociala aspekter inte genomförs
enligt ovanstående kan detta komma att anses som väsentligt avtalsbrott med uppsägning av
avtalet som följd om rättelse inte sker snarast på ett godtagbart sätt.
14 (16)
2009-04-24
Bilaga 1. Minskning av klimatpåverkan enligt EU:s direktiv
om främjande av förnybar energi
De drivmedel som är markerade med fetstil klarar Göteborgs krav på att utsläppen av
klimatpåverkande ämnen över livscykeln för biobaserade drivmedel ska minskas med minst
50 procent jämfört med bensin/diesel. Drivmedel som inte är markerade kan också uppfylla
kravet förutsatt att leverantören kan visa bättre värden med en transparent beräkningsmetod.
A. Typiska värden och standardvärden för biobränslen när de produceras utan några nettoutsläpp av
koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
Produktionskanal för biobränslen
Typiskt värde för
utsläppsminskningen av
växthusgaser
Standardvärde för
utsläppsminskningen
av växthusgaser
Etanol av sockerbetor
61 %
52 %
Etanol av vete (processbränsle inte specificerat)
32 %
16 %
Etanol av vete (brunkol som processbränsle i
kraftvärmeverk)
32 %
16 %
Etanol av vete (gas som processbränsle i
konventionell panna)
45 %
34 %
Etanol av vete (gas som processbränsle i
kraftvärmeverk)
53 %
47 %
Etanol av vete (halm som processbränsle i
kraftvärmeverk)
69 %
69 %
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen
(gas som processbränsle i kraftvärmeverk)
56 %
49 %
Etanol av sockerrör
71 %
71 %
ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara
källor
Lika stor som andelen i den
produktionskanal för etanol som
används
TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara källor
Lika stor som andelen i den
produktionskanal för etanol som
används
Biodiesel av raps
45 %
38 %
Biodiesel av solros
58 %
51 %
Biodiesel av sojabönor
40 %
31 %
Biodiesel av palmolja (processen inte specificerad)
36 %
19 %
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker 62 %
med avskiljning av metan )
56 %
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk avfallsolja
88 %
83 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
51 %
47 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
65 %
62 %
15 (16)
2009-04-24
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja
(processen inte specificerad)
40 %
26 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja
(processen i oljefabriken sker med avskiljning av
metan )
68 %
65 %
Ren vegetabilisk olja av raps
58 %
57 %
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av
komprimerad gas
80 %
73 %
Biogas från flytande gödsel, i form av
komprimerad gas
84 %
81 %
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad gas 86 %
82 %
* Inkluderar inte animalisk olja som produceras från
animaliska biprodukter som klassificeras som
kategori 3-material i enlighet med Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3
oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska
biprodukter som inte är avsedda att användas som
livsmedel (1) .
Etanol av vetehalm
87 %
85 %
Etanol av virkesavfall
80 %
74 %
Etanol av odlad skog
76 %
70 %
Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall
95 %
95 %
Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog
93 %
93 %
Dimetyleter av virkesavfall
95 %
95 %
Dimetyleter av odlad skog
92 %
92 %
Metanol av virkesavfall
94 %
94 %
Metanol av odlad skog
91 %
91 %
MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara
källor
Lika stor som andelen i den
produktionskanal för metanol
som används
16 (16)
