Enkätresultaten 2016/2017 - Elever i grundsärskolan

Enkätresultaten 2016/2017 - Elever i grundsärskolan
Grundskoleförvaltningen
Foto: © Tomaz Lundstedt, Malmö stad
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Avdelning:
April 2017
1.0
Matilda Liljeberg och Eric Grundström
Grundskoleförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................... 3
Inledning ............................................................................................... 4
Om skolformen grundsärskola............................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................... 4
Syfte ........................................................................................................................... 4
Uppföljning av mål ................................................................................................... 5
Disposition ................................................................................................................ 5
Metod och material .............................................................................. 6
Enkätens målgrupp ................................................................................................. 6
Enkätens utformning ............................................................................................... 6
Datainsamling och svarsfrekvens ......................................................................... 7
Rapportens upplägg ................................................................................................ 7
Enkätresultaten 2016/2017 .................................................................. 9
Kommunövergripande resultat .............................................................................. 9
Resultat över tid ..................................................................................................... 11
Resultat per kön ..................................................................................................... 12
Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i
grundsärskola .................................................................................... 13
Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola ................. 16
2
Sammanfattning
I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i grundsärskolan läsåret
2016/2017. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är
också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas
systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta
kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat
kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året.
Rapportens resultat i korthet
Av de elever som besvarat grundsärskolans enkät har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Bemötande och Nöjd med sin skola. Frågeområdena Kunskap och lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel utmärker sig som de frågeområden där flest elever
angett delvis-svar. En liten andel av eleverna har svarat negativt och en något större andel har
angett vet ej-svar för de olika frågeområdena.


När resultaten per frågeområde jämförs med förra läsåret kan noteras att andelen positiva
svar har ökat något för samtliga frågeområden.
När resultaten per frågeområde jämförs mellan flickor och pojkar kan inga större skillnader noteras vad gäller andelen positiva svar för de olika frågeområdena.
3
Inledning
Om skolformen grundsärskola
Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig till elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar
som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar:
Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning).
Elever med lindrig utvecklingsstörning läser ämnen medan elever med måttlig och grav utvecklingsstörning läser ämnesområden (inriktning träning). I Malmö går ungefär hälften av grundsärskoleeleverna i inriktning träningsskola. Några av dem läser en kombination av ämnen och
ämnesområden.
Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet. Viktigt att ha i åtanke är
att graden av funktionsnedsättning påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter.
Bakgrund
Det har fram till läsåret 2013/2014 inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i
Malmö stad. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret i uppdrag, inom ramen för det numera
avslutade Projekt kvalitetsarbete, att utforma en enkät för eleverna i grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen verkställde uppdraget hösten 2013.
Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor
med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Innan enkäten genomfördes i
Malmö testades den på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderade enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Grundskoleförvaltningens
elevenkäter för eleverna i grundskolan, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del
legat som grund vid utformningen.
En grundtanke med utformningen av enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever kan
förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha
elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs.
samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter.
Syfte
Syftet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att ge en kommunövergripande bild av hur
eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust
att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i
verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten.
4
Uppföljning av mål
Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna
upplever kvaliteten på sin skola.
Skolorna fick, inom ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i
rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att
analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete
framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med
höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef.
Grundsärskoleenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i
förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till
de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och
prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade
mot skolan:
1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet)
2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse)
Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2017).
Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året.
Disposition
I nästföljande kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och
rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten
redogörs för under ”Sammanfattning”.
5
Metod och material
Enkätens målgrupp
Enkäten för eleverna i grundsärskolan har riktat sig till samtliga grundsärskoleelever som finns i
kommunal regi. Sammanlagt 260 elever har besvarat enkäten varav cirka 40 procent är flickor och
cirka 58 procent är pojkar1. Två procent har inte besvarat frågan om kön eller angett att de är
annat/vill ej uppge sitt kön. En knapp majoritet av eleverna läser ämnesområden och de övriga
eleverna läser ämnen.
För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på2:
1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att
fråga efter förtydligande eller hjälp.
2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara.
3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant
(personal) som svarar för eleven.
Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara
enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven
instruerats att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så
hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med
enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att uttrycka sina åsikter oavsett
grad av funktionsnedsättning. Detta har varit överordnat de utmaningar som medföljer.
Troligen har elevernas olika förutsättningar och ålder en inverkan på resultatet. Förmodligen har
det även haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom
stöd eller på egen hand. Grundskoleförvaltningen bedömer emellertid att dessa faktorer inte har
en sådan inverkan på resultatet att det tidigare nämnda syftet med undersökningen är hotat, dvs.
syftet att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i Malmö upplever sin grundsärskola.
Skillnaderna mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden beskrivs i ett särskilt avsnitt i
resultatkapitlet.
Enkätens utformning
Enkäten består av 30 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand,
med stöd eller om personal svarat åt eleven. Den andra frågan handlar om vilken typ av stöd/hjälp
eleven fått i besvarandet av enkäten. De nästkommande fem frågorna är bakgrundsfrågor där
eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida eleven läser ämnen eller ämnesområden.
Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande,
bemötande, trygghet och trivsel samt nöjd med sin skola.
En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning.
Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma
förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror
könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar
drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport ”Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval”, 2006).
2 Information om detta fanns i instruktionsmaterialet som bifogades tillsammans med enkätformuläret (se bilaga 1).
1
6
Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är:
 Stämmer helt
 Stämmer delvis
 Stämmer inte alls
 Vet inte
Enkätformuläret återfinns som bilaga 2 i slutet av rapporten.
Datainsamling och svarsfrekvens
Information kring undersökningen har lämnats via rektorerna för grundsärskolorna som sedan
har vidarebefordrat informationen till lärarna. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna,
via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En instruktion till personalen har
även delgivits skolorna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna
har slutligen samlats in för bearbetning och analys.
260 svarande innebär en svarsfrekvens på 95,9 procent.3 Även tidigare år har svarsfrekvensen
varit runt 95 procent. De flesta av eleverna, ca 80 procent, har svarat med hjälp av något stöd.
För ungefär 45 procent av eleverna har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och
svarat för eleven. 18 procent av eleverna har svarat på egen hand utan stöd. Fördelningen av de
olika sätten som undersökningen kunde besvaras på är ungefär samma som förra året.
Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Få
elever som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne.
Detta var emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden.
Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökningen – per inriktning (%)
Personal svarade
Inriktning
Ämnen
9%
Ämnesområden
75 %
Totalt
44 %
På egen hand
36 %
2%
18 %
Med stöd
55 %
23 %
38 %
Not: En något högre andel pojkar än flickor som läser ämnesområde har fått sina enkäter besvarade av personal. I
övrigt är skillnaderna mellan könen små.
Rapportens upplägg
Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur
eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet
från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Frågorna
indelas i 4 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande och har valts på följande
grunder:
Kunskap och lärande
Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga
till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta
hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska orGrundsärskoleelever som individintegrerats i grundskolor genomför grundskolans elevenkäter i de årskurser där det
är aktuellt. De eleverna besvarar alltså inte grundsärskoleenkäten.
3
7
ganiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att
lära och elevernas tillit till sin egen förmåga.
Delaktighet och inflytande
Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och
undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras
att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna
information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas
i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga
att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen.
Bemötande
Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska
mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna
utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten
vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en
elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev
upplever att denne har blivit kränkt.
Trygghet och trivsel
Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet
och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan
av eleverna.
Nöjd med sin skola
Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga men den fyller en viktig funktion som
den enda frågan som ger en bild av elevernas helhetsomdöme till fritidshemsverksamheten i
Malmös stads skolor.
Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga.
Därefter redovisas resultatskillnader över tid och slutligen per kön. Resultaten redovisas inte per
årskurs eller på skolnivå på grund av att antalet respondenter då är så få att resultatens tillförlitlighet blir för låg.
Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att
svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett
”positivt svar” alltid har en positiv innebörd och ett ”negativt svar” alltid har en negativ innebörd.
8
Enkätresultaten 2016/2017
I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen i grundsärskolan. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas
resultatskillnader över tid och per kön.
Kommunövergripande resultat
Av de elever som besvarat grundsärskolans enkät har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Bemötande och Nöjd med sin skola. Frågeområdena Kunskap och lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel utmärker sig som de frågeområden där flest elever
angett delvis-svar. En liten andel av eleverna har svarat negativt och en något större andel har
angett vet ej-svar för de olika frågeområdena. I diagrammet nedan redovisas fördelningen av de
olika svaren som fyra olika linjer.
Diagram 1. Fördelning av olika svar per huvudfrågeområde
Positiva svar
Nöjd med sin skola
Bemötande
Delvis-svar
Negativa svar
Kunskap och lärande
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vet ej-svar
Delaktighet och inflytande
Trygghet och trivsel
De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under frågeområdena Kunskap och
lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel. De frågor som erhåller högst andel
positiva svar återfinns under samtliga frågeområden. För flera frågor har en större andel elever
angett vet ej-svar.
9
Diagram 2. Fördelning av olika svar per fråga
Positiva svar
Delvis-svar
Negativa svar
Kunskap och lärande
Skolarbetet är för svårt för mig
Vet ej-svar
43%
37%
Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det
91%
Lärarna förklarar så att jag förstår
66%
Lärarna berättar hur det går för mig i skolan
Delaktighet och
inflytande
22%
70%
Jag kan få svårare uppgifter om jag vill
10%
71%
Lärarna lyssnar på mig
Bemötande
20%
87%
Jag kan säga eller visa vad jag vill göra
9%
69%
Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter
24%
47%
35%
Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket
71%
Lärarna är snälla mot mig
7%
91%
5%
I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra
88%
3%
De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra
87%
6%
De andra eleverna är snälla mot mig
70%
Personalen på skolan känner mig bra
24%
82%
Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem
Trygghet och trivsel
16%
67%
Det är roligt att lära sig nya saker
12%
64%
18%
Jag trivs i skolan
82%
12%
Jag känner mig trygg i skolan
81%
12%
I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi…
44%
21%
I min skola finns det vuxna som jag är rädd för
I min skola finns det elever som jag är rädd för
Det är lugn och ro i klassrummet
Nöjd
med
sin
skol
a
6%
Jag är nöjd med min skola som helhet
82%
66%
4%
13%
54%
36%
83%
7%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
10
Resultat över tid
Resultaten för enkäten i grundsärskolan är generellt något förbättrat jämfört med förra läsåret,
andelen positiva svar har ökat något för samtliga frågeområden. I diagrammet nedan redovisas
svarsfördelningen per frågeområde för läsåren 2015/2016 och 2016/2017.
Diagram 3. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 15/16 och 16/17
15/16
Nöjd med sin skola
Trygghet och trivsel
16/17
Kunskap och lärande
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Delaktighet och inflytande
Bemötande
11
Resultat per kön
Nedanstående diagram visar skillnaden mellan flickor och pojkar för läsårets enkätresultat per
frågeområde. Som framgår av diagrammet finns inga större skillnader mellan flickor och pojkar
vad gäller andelen positiva svar för de olika frågeområdena.
Diagram 4. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön
Flickor
Nöjd med sin skola
Trygghet och trivsel
Pojkar
Kunskap och lärande
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Delaktighet och inflytande
Bemötande
12
Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten
för elever i grundsärskola
Enkät för elever i grundsärskolan
En gång per år genomförs elevenkäter i Malmös grundskolor, där eleverna ges möjlighet att
uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten. Från och med läsåret 2013/14 gäller även
detta för grundsärskolans elever. Enkäten riktar sig till samtliga elever i grundsärskolans årskurs 1-9, de som läser ämnen såväl som ämnesområden.
Syfte
Syftet är att kunna ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas
lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. Syftet
är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete som
ett komplement till kunskapsresultaten.
Grundtanke - likvärdighet
En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande
samt att alla elever har rätt till det. Elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen
grupp, vilket medför att utformningen av svaren behöver genomföras på ett varierat sätt för att
möta de olika eleverna. Detta är orsaken till att det finns tre olika sätt för eleven att besvara
enkäten. Se vidare instruktionerna. De tre sätten är:
1. Elev som förstår skriven text får svara på egen hand, men har självklart möjlighet att
fråga efter förtydliganden eller hjälp.
2. Elev som behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara, får detta.
3. Elev som inte har några möjligheter att kunna svara på egen hand, får tilldelas en representant (lärare) som svarar för eleven.
Vem gör bedömningen hur eleven ska svara?
Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen på vilket sätt eleven ska
svara. Viktigt att tänka på vid osäkerhet, är att låta eleven i första hand försöka själv (med
eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Med andra ord, var sparsmakad med
det tredje alternativet. Med enkäten följer också ett försättsblad där eleven och/ eller läraren
besvarar på vilket sätt eleven har svarat på frågorna.
Vad händer sedan?
När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas, dels på skoloch dels på kommunnivå, samt återkopplas till skolorna. Resultaten sammanställs i en årlig
rapport från Grundskoleförvaltningen till förtroendevalda som ett stöd när de ska bedöma
delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar.
Tidsplan och förfarande
Alla enkäter distribueras till ansvarig rektor i pappersform innan enkätperiodens början. Enkäten ska besvaras från och med vecka 3 till och med vecka 7. När samtliga elever svarat lämnas
enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. För frågor kontakta Kvalitetsavdelningen på [email protected] eller Matilda Liljeberg på 0729-633566.
13
Instruktioner inför genomförandet av elevenkät till
grundsärskolan
För att genomförandet och resultaten av enkäterna ska bli så bra som möjligt rekommenderar vi att ni tar hänsyn till följande punkter i er planering.

Olika tid behöver avsättas utifrån elevernas olika behov (inräknat genomgång
och instruktioner av lärare). Det kan variera från en eller ett par lektioner sammanlagt till att enkäten bryts ned i ett par frågor varje dag under en längre period.

Flexibilitet för elever med stort stödbehov. Lärare kan med fördel använda sig
av bilder för att förtydliga frågan. Elever på tidigaste utvecklingsnivån kan tilldelas en lärare som tar deras perspektiv och svarar för dem.

Elever som läser ämnen besvarar enkäten olika snabbt. Förbered gärna uppgifter till dem som blir färdiga snabbt så de andra inte blir stressade.

Inledning. Inled med att förklara vad en enkät är för något (en undersökning
med frågor som eleverna ska besvara) och varför eleverna ska besvara enkäten
(alla elever besvarar enkäter och svaren hjälper oss att göra deras skola bättre förslagsvis är det bra att efter enkätperioden diskutera resultatet med eleverna
och väljer ni att göra det är det också något ni kan nämna i detta sammanhang).
Instruktion om de tre olika sätten för eleven att besvara enkäten
1. Eleven svarar själv. Stöd i form av en instruktion eller att eleven har möjlighet att
fråga under tiden hen fyller i enkäten.
2. Eleven får individuellt anpassade instruktioner och vägledning för att kunna svara.
Tänk igenom vem som bäst kan ge den här vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver både fokus på att fånga in elevens svar och att man samtidigt uppträder
neutralt och stödjande. Utgångspunkt är att det är elevens åsikt som ska höras, inte vad
eleven tror att andra förväntar sig att hen ska svara. Exempel på anpassningar: samtalsmatta, bilder, läraren läser varje fråga eller eleven får hjälp med själva ifyllandet.
3. Eleven tilldelas en representant som svarar för hen. Personen är elevens språkrör i enkäten och bör därför känna eleven väl och dennes sätt att uttrycka sig. Det är enbart
eleven som kan förmedla hur hen upplever sin skoldag, men ifall detta inte är möjligt
får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs
kring eleven och dennes skolsituation.
Att svara å elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på
personalens förmåga att avläsa eleven och att uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man
måste vara väl insatt i elevens skoldag och kunna sätta sig in i elevens situation. Det är även
viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar
14
vara ärlig och självkritisk, i åtanke om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att
komma till tals.
I de fall då elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar å hens vägnar, kan
det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i
enkäten (utifrån elevens perspektiv) samt sedan väljer de svarsalternativ som man bedömer att
eleven själv hade valt om hen kunnat. Därefter bör en person sitta tillsammans med eleven
och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven måste
läsa frågan och berätta vilket svarsalternativ man fyllt i för elevens räkning. En sådan situation kräver fokus och närvaro samt respekt och ödmjukhet. Om eleven ger någon form av respons för eller emot de val som man gjort å hens vägnar är det viktigt att uppmärksamma och
ta hänsyn till detta.
Tack för er insats!
Matilda Liljeberg
Kvalitetsavdelningen
Grundskoleförvaltningen
15
Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola
Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska
veta hur eleverna i grundsärskolan trivs.
Om du inte kan svara på enkäten på egen hand, får du vägledning och stöd för att
svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personalen beskriver hur du har svarat.
Sätt ett kryss för det som gäller för dig!
Jag har svarat på frågorna själv
Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (ange vilken typ av
stöd/hjälp som du har fått)
Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har
svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med
mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i
Om du har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna, ange vilken
typ av stöd/hjälp som du har fått!
Jag har fått läshjälp (på svenska och/eller elevens modersmål)
Jag har fått läshjälp och förtydligande av svåra ord
Delvis har min lärare (eller någon annan i personalen som känner mig väl) svarat
för mig
Annan typ av stöd/hjälp
16
Bakgrundsfrågor
1. Är du pojke eller flicka?
Flicka
Pojke
Annat/Vill ej ange
2. Hur gammal är du?
6 år eller yngre
7 år
8 år
9 år
10 år
11 år
12 år
13 år
14 år
15 år
16 år
17 år eller äldre
3. Läser du ämnen eller ämnesområden?
Ämnen
Ämnesområden
17
4. Vilken skola går du på:
__________________________________________________________
5. Vilken årskurs går du i?
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
18
Hur väl håller du med om följande?
Kunskap och lärande
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
1
2
3
1. Det är roligt att lära
sig nya saker
2. Lärarna förklarar så
att jag förstår
3. Lärarna hjälper mig
med skolarbetet om
jag behöver det
4. Lärarna berättar hur
det går för mig i skolan
5. Jag kan få svårare
uppgifter om jag vill
Kunskap och lärande
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
1
2
3
6. Skolarbetet är för
svårt för mig
19
Delaktighet och inflytande
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
1
2
3
1. Jag kan säga eller
visa vad jag vill göra
2. Lärarna lyssnar på
mig
3. Jag får vara med
och påverka hur vi ska
arbeta med olika skoluppgifter
4. Flickor och pojkar
får vara med och påverka lika mycket
20
Bemötande
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
1
2
3
1. I skolan pratar vi om
hur vi ska vara mot
varandra
2. Lärarna är snälla
mot mig
3. De andra eleverna
är snälla mot mig
4. De vuxna på skolan
säger till om elever är
elaka mot varandra
21
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
2
3
Trygghet och trivsel 1
1. Jag trivs i skolan
2. Personalen på skolan känner mig bra
3. Jag känner mig
trygg i skolan
4. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha
5. Lärarna förklarar
regler så att jag förstår
dem
6. Det är lugn och ro i
klassrummet
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
2
3
Trygghet och trivsel 1
7. I min skola finns det
elever som jag är rädd
för
8. I min skola finns det
vuxna som jag är rädd
för
22
Övergripande
nöjdhet
Stämmer Stämmer Stämmer Vet
helt
delvis
inte alls
inte
1
2
3
1. Jag är nöjd med
min skola som helhet
23