Smärta och obehag
Ingeli Simmross
Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län
leg. sjuksköterska
pkc.sll.se
Palliativ vård- undersköterskans roll
”Smärta och obehag i palliativ vård”
Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av
undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006)
Beck, Törnqvist, Broström och Edberg (2011), Wallerstedt (2012),
Undersköterskor upplevde bland annat att:
– Fokus läggs snarare på arbetsuppgifter än relation till den äldre
personen
– Otillräcklighet och att vården inte alltid blev värdig
– Avsaknad av handledning
– Maktlöshet när inte symtomkontroll fungerar och patient
kände obehag, exempelvis smärta…
pkc.sll.se
Fyra etiska grundprinciper inom
vård- och omsorg
1. Autonomiprincipen
2. Godhetsprincipen
3. Icke-skada-principen
4. Rättviseprincipen
pkc.sll.se
Vad är smärta…?
(enligt IASP-
International Assoc. for the Study of Pain)
”En obehaglig sensorisk (=fysisk) och
känslomässig upplevelse
förenad med vävnadsskada eller hotande
vävnadsskada,
eller beskriven i termer av sådan skada.
är alltid en subjektiv upplevelse
Upplevelsen kan förmedlas till andra med
självrapportering eller genom beteenden
pkc.sll.se
FYSISK
Smärta Andnöd
Illamående
Klåda
Förstoppning
Sår
Psykisk
Nedstämdhet
Oro/ ångest
Förvirring
Depression
sömn & stress
Social
Total
smärta
Relationer
Ensamhet
Ekonomi
Boende
Existentiell
Meningslöshet
Skuld
Övergivenhet
Religion
Dödsångest
pkc.sll.se
5
Den sensoriska ”fysiska” smärtbanan
(Tr.Spinothalamicus)
Hjärnbarken
Thalamus
Ryggmärgen
Skadad vävnad
•väldefinierad smärta
•snabb fortledning
”…och en känslomässig upplevelse”
Den smärta man förlägger till kroppen
påverkas av:
– Oro, ångest, nedstämdhet, dvs. psykiska
faktorer
– Ofrivillig ensamhet, dvs. sociala faktorer
– Dödsångest, meningslöshet, dvs.
existentiella faktorer
pkc.sll.se
Den känslomässiga ”psykiska” smärtbanan
(Tr.Spinoreticularis)
Limbiska
systemet
Hjärnstammen
Thalamus
Ryggmärgen
Känslor
Puls, blodtryck
Man ”ser” och kan
Dödsångest
”mäta” smärtan
Skadad vävnad
Smärta föder smärta
Smärta
Oro, dödsångest
-man börjar känna efter
- smärtan känns starkare
pkc.sll.se
Ofrivillig ensamhet och smärta
(Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003)
pkc.sll.se
Fallbeskrivning:
Drygt 75 årig änka med spridd cancer. En hel del smärtor
och får ganska höga doser morfinpreparat
Vårdas inom ?
I veckorna har hon en hel del besök av vänner – och då
upplever hon en smärtfrihet
Under kvällar och helger glesnar besök av vänner – då ökar
smärtan påtagligt, från VAS 1-2, till VAS 6-7.
Hon lider av ofrivillig ensamhet
pkc.sll.se
Ofrivillig ensamhet och smärta
(Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003)
Ofrivillig ensamhet = ingen att prata med, att bli utesluten, inte
få vara med,, mobbad osv. = ”social pain research”
Ny hjärnforskning med magnetröntgen visar:
Vid ofrivillig ensamhet =social smärta aktiveras hjärnans
smärtcentrum!
Därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner
sig ensam!
pkc.sll.se
Mer social smärta…
Forskningsfråga:
– Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen?
Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen
hos personer med smärta
Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade – då
minskade aktiviteten i smärtcentrum!
Om någon man litade på fick ”hålla handen” – då minskade
också smärtan!
(Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)
pkc.sll.se
FYSISK
Smärta Andnöd
Illamående
Klåda
Förstoppning
Sår
Psykisk
Nedstämdhet
Oro/ ångest
Förvirring
Depression
sömn & stress
Social
Total
smärta
Relationer
Ensamhet
Ekonomi
Boende
Existentiell
Meningslöshet
Skuld
Övergivenhet
Religion
Dödsångest
pkc.sll.se
14
Vilka riktlinjer/rutiner
använder ni på er
arbetsplats gällande
smärta?
Hur uppmärksammar ni
smärta hos patienter med
kognitiv svikt?
Var och vem
dokumenterar?
Hur väl lyckas vi med
symtomlindring?
”Bästa” symtomlindring är ni som kan
uppmärksamma problematiken och/eller
förändringen
Muskler och leder
Hud och slemhinnor
Mag-tarm-kanalen och urinvägar
Andnöd, hosta, slem, hicka
Oro, ångest och förvirringstillstånd
Symtomskattning är VAS, NRS och Abbey Pain Scale
pkc.sll.se
Regelbunden dosering eller
”vid behov”?
• Kan vara olyckligt på grund av tre skäl
1. Om man låter en patient få ont innan man
ger smärtstillande läkemedel, krävs större
totaldos för att uppnå smärtfrihet!
2. Patienten hinner ha ont i onödan
3. Risken är stor att patienten inte får
behandlingen – fast personen har ont!
pkc.sll.se
18
Hur uttrycks smärta?
pkc.sll.se
Smärta hos äldre: allmänt
50-80% av sjukhemspatienter har smärta
ibland ”konstiga” uttryck
”ingen” smärta alls vid infarkt, magsår,
blindtarmsinflammation...
enbart rastlöshet, aggression
enbart akut förvirringstillstånd och oro
nytillkommen aptitlöshet
enbart kväljningar, illamående
pkc.sll.se
Illamående eller smärta?
78 årig man med cancer
Klar i huvudet. Smärtfri men störande illamående.
Inga vanliga mediciner mot illamående hjälper: Primperan,,
Postafen osv.
Ni noterar ”smärthämmat beteende”
Frågar om smärta – patienten nekar smärta men mår illa
Framför era observationer till sjuksköterska och läkare
Läkaren ordinerar 0,5 ml morfin sc – ”illamåendet” släpper
Patienten ställs på smärtstillande – ”illamåendet” är då borta
pkc.sll.se
Vad göra?
Minska oro – för oron ökar smärtan!
Gemenskap – för ensamhet ökar upplevelsen av smärta
Sociala aktiviteter – avleder smärta
Göra beteendescheman – när har pat. ont?
Lär känna patienten – förebygg smärtan!
Fysisk aktivitet, promenad- för många har muskel och
ledvärk med stelhet
Taktil massage - verkar lugnande och avledande
Tala om vad du tänker göra (i omvårdnadssituation) – ev
ge smärtstillande i förväg
Gemensam utveckling av kommunikationen i
teamet
Lita på er intuition och förmedla den…
pkc.sll.se
Palliativt förhållningsätt…
börjar inte i ett visst skede av
sjukdomsförloppet, utan finns med från början
och återstår när inget annat finns kvar
(Journal of the National Comprehensive Cancer Network) Palliative care 2012;10:1289
pkc.sll.se
