Handlingsplan
Syfte
Vi vill att konfirmanderna ska få en fördjupad förståelse för Kyrkans tradition
och liv så att varje konfirmand kan stämma in i Kyrkans Bekännelse, samt ges
möjligheter att växa i sin egen personliga tro på Jesus Kristus som sin frälsare.
Mål
Målet är att varje konfirmand ska få de redskap han/hon kan behöva för att
bygga vidare på den kristna grund som givits i dopet. Vi vill att konfirmanden
också ska känna sig hemma och delaktig i kyrkan. Ett kvalitativt mål för
konfirmandverksamheten är därför att visa på kyrkans mångfald i tradition och
liv. Ett kvantitativt mål är att nå 100% i åk 7 med inbjudan till
konfirmandundervisning det år de går i åk 8. Kvaliteten på
Konfirmandverksamheten ska säkerställas genom att följa
konfirmandhandlingsplanen och följa upp den varje år.
Omvärldsanalys
Var har vi våra ungdomar i pastoratet?
Ödestugu är en landsortsförsamling av det mindre slaget. Församlingens
naturliga centrum är Ödestugu by med skola, bibliotek, sockenhus, kyrka och
församlingshem. Barnen når vi genom verksamheter och regelbundna kontakter
med skolan (1-6). Älgabäcksryds missionsförsamling bedriver sedan många år
en omtyckt verksamhet och många medlemmar är dubbelanslutna. Ännu når vi
dubbelanslutna familjer med inbjudan, men trenden är att de unga familjerna går
ur Svenska Kyrkan till missionsförsamlingen. Om vi erbjuder Tid, Plats och
Form som passar ungdomarna, upplever vi att undervisningen attraherar. (20102011 har vi åtta inskrivna konfirmander!) Vi syftar också att främja ekumeniken
genom att samverka vid enskilda gudstjänster och ungdomsarrangemang (Se
förs. Instruktionen)
Barnarp är ett växande tätortssamhälle med nybyggnation av småhus. Flera
församlingsverksamheter riktar sig till barn och verksamheten Efter Plugget, är
för många den naturliga vägen in i konfirmandverksamheten. Fr o m Åk 7 går
barnen i Barnarp i Råslättskolan och får del av aktiviteter där. Församlingens
Ungdomskväll är vår kanske främsta kontaktyta med åk 7 jämte skolbesök. På
orten finns föreningsliv, tex Barnarps IF, Furubackskyrkan, samt Barnarps
Scoutkår.
1
Årscykel 2013.
v. 1-3
v 4-6
v 7-8
v9-10
v11
v 12
v 13
v14
v15-17
v 18
v20
v21
v 22-23
v24
v.25-32
v.33
v.34-35
v.36
v.37-38
v.39
v40-50
v 50
v51-52
Ledarplanering
Lektion
Sportlov
lektion och självstudier
Öppen konfirmandlektion åk 7.8 samt ungdomsdisco fredag
Endagsläger i Vadstena
Påsken. Vi gör skärtorsdagsmässa och läser e vangelierna
påsklov
lektioner
Läger i Köpenhamn
Fotografering – Barnarp
Konfirmationsgudstjänst
Utvärdering
Utskick till åk 7 – Beställa Konf. Materal.
Personalsemestrar
Komfirmandupptakt – Påminnelse till alla.
Skolbeskök
Konfirmandinskrivning i Gudstjänsten
Lektioner och
Läger
Lektioner (Höstlov lediga
Julfest m KR mfl
Julens Gtj. – Julkort till alla
2
Kursplan för konfirmandundervisningen i Barnarp-Ödestugu
Pastorat.
Syfte
Denna del av handlingsplanen är till för att fastslå vad konfirmanden kan
förväntas få möta under sin tid som konfirmand i våra båda församlingar.
Mål
Målet med kursplanen är att säkerställa kvaliteten på
konfirmandundervisningen, samt att visa hur vi implementerar
församlingsintruktioner och riktlinjer i konfirmandarbetet.
Teologiska grundvärderingar
Människosyn
Människan är skapad till Guds avbild. Som sådan är hon också besläktad med
allt skapat på jorden och i universum. Atomkärnorna i våra kroppar formades för
länge sedan och de har varit beståndsdelar i andra organismer innan de bildade
våra kroppar. Allt som existerar är Guds verk och trots vår ofullkomlighet,
återseglar vi ändå en skymt av Guds fullkomlighet.
Människan är utvald av Gud att vara Guds förvaltare av skapelsen. Vår kallelse
är att spegla Guds kärlek i världen och uppträda under personligt ansvar så som
det ankommer på oss i den särställning som vi har fått i skapelseordningen.
Gudsbild
Jag tror på en Gud som är helig och varm, som ger kampglöd och identitet. En helande Gud som gör trasigt
till helt, som stärker till medvetenhet. (766 i Sv.Ps tillägg av Christina Lövenstam 1980)
Att stärka konfirmandernas identitet och självkänsla genom att förmedla en bild
av Gud som genom ett personligt band till varje människa alltid finns vid vår
sida. I dopet knyts detta band och relationen mellan Gud och människa är av
evighetskaraktär. Till Gud får vi komma med våra frågor, vår tro, vårt tvivel, vår
oro och vår glädje.
Gud är helig, dvs upphöjd och den radikalt annorlunda. Gud är värd all vår
lovsång och ära och Gud tar del av våra böner. Gud är den som helar och
upprättar när relationen skadats mellan Gud och människa, mellan människa och
människa och i människan själv.
3
Grunden för relationen Gud – Människa är Jesus Kristus. Genom dopet inympas
vår livsväg i Guds skapelseberättelse som fortgår och fortgår. I dopet blir Gud
påtaglig som den som skapat oss till sin avbild och som längtar efter vårt
gensvar. Jesus Kristus befriar oss, kallar oss till tjänst i hans rike och
medvetandegör oss om vår kallelse att vara jordens salt och världens ljus. (Mt
5:13-14)
Bibelsyn
Bibeln vittnar om Gud genom personliga vittnesbörd, berättelser och händelser
som möter oss i den mångfald av litteratur som är Bibeln. Varje tid möter Bibeln
utifrån sina frågor. Bibeln inspirerar och talar till alla tider och alla folk på ett
unikt sätt.
Pedagogiska grundvärderingar
Kunskapssyn
Varje konfirmand är unik som individ, hon bär på egna erfarenheter, tankar och
frågeställningar kring kristen tro. I mötet med konfirmandarbetslaget ska
konfirmanden kunna pröva allt detta mot vår kristna tro. De personliga
erfarenheter av kristen tro som vi personligen känner och kan visa på, bidrar till
att ge konfirmanden de nycklar som hon behöver för kunna relatera till den
kristna idévärlden och fördjupa sin egen gudstro.
Metodik
Vår ambition är vandra med konfirmanden i ett brytningsskede i deras liv (ur
Riktlinjer för svenska kyrkans konfirmandarbete). I undervisningen skall ges
kunskap och erfarenhet av kristen tro och gudstjänstliv, lika väl som möjlighet
att bearbeta egna frågor om livet i sin helhet (ur församlingsinstruktionen).
För att möta denna ambition, växlar vi mellan olika metodologiska grepp.
Samtalet är grunden, liksom lyssnandet. Gemensamma upplevelser såsom lekar
och upplevelser är viktiga inslag, liksom mötet med andra kristna. Gudstjänsten
ingår som ett naturligt inslag i lärandet och varje konfirmand deltar regelbundet i
gudstjänsten såväl som deltagare som medarbetare (tex som ministrant,
kollektör, korsbärare, förbedjare, textläsare mm) Ett regelbundet andaktsliv är
också en metodologisk grundsats i vårt konfirmandarbete.
Förhållningssätt
Livet består av ett livslångt och livsomfattande lärande. Det är viktigt att
konfirmanden blir mött med respekt och tydlighet. Vi tror att konfirmandtiden
då kan bli ett rum för lärande där konfirmanden blir bekräftad som en ansvarig
människa.
4
Konfirmandundervisning ska vara tillgänglig för den som begär det utifrån vars och ens individuella behov och
förutsättningar. Varje församling i Svenska kyrkan har skyldighet att erbjuda konfirmation för alla församlingens tillhöriga
som så önskar. (Ur riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.)
Barnarp – Ödestugu pastorat äger idag de resurser som behövs för ett kvalitativt
konfirmandarbete bland såväl ungdomar i åldern 14-15 år som bland övriga
åldersgrupper. För medlemmar med särskilda behov ( tex funktonsnedstättning,
undervisning på andra språk mm ) erbjuder vi ett individanpassat upplägg, den
s.k Paulusgruppen. Församlingarna kan också, efter särskild ansökan, ge bidrag (
clearing ) till dem som behöver undervisning på ett särskilt sätt. (ur
församlingsinstruktonen.).
Kursplanen
Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en
Konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning.
( Kyrkoordning för Svenskakyrkan kap 22 §1. )
Genom kyrkans historia har konfirmationsundervisningen varit något
grundläggande för den som velat döpas. Vår tradition inbegriper barndop, vilket
gör det av yttersta vikt att den som döps som barn får möjlighet att undervisas i
efterhand om vad dopet är. Dopet har ägt rum och nu aktualiserar
konfirmationsundervisningen vad dopet redan har givit. Konfirmanden kan
sedan välja att bekräfta sitt dop i konfirmationsgudstjänsten eller inte. Det är
föräldrarnas, faddrarnas och församlingens ansvar att ge de döpta undervisning
om kristen tro och liv.
I Barnarp – Ödestugu pastorat har vi valt att arbeta så att undervisningen sker i
dialog med vårt kyrkoår och böneliv, så att konfirmanden själv kan göra
kopplingar mellan sin privata tro och den kollektiva trosutövningen. Varje
konfirmand förväntas delta i minst 15 gudstjänster varav flertalet med egna
uppgifter.
5
Ämnen för Lektionerna är 2013 tex:
Vem är du och vem är jag – en presentation
Gudstjänsten – Hur, Var & Varför.
Dop och nattvard – Möten mellan msk och Gud
Bibeln och vår tro – Böcker och budskap
Gud – Skapare och befriare. Gudsbilder och personlig tro.
Kyrkoåret och psalmboken
Etik – Buden och Jesu kärleksbud. Vad är rätt och fel?
Profeter, Kung David och Johannes– Guds språkrör och förelöpare.
Jesus – Vem är han?
Allhelgona – Döden, Livet och Hoppet
Jesus – Vad sade han?
Jesus – Vad gjorde han?
Den helige Ande – Kraft som förnyar
Den helige Ande – En helig allmännelig kyrka
Den helige Ande – Andens frukter
Den helige Ande – Säga Ja eller? Konfirmationsgudstjänsten
Förhållningssätt
Varje gång vi har konfirmandsamling äger ett möte rum där såväl konfirmander
som ledare har en förväntan på vad som ska ske. Vid varje konfirmandstart
skriver vi en gemensam målsättning som sedan ligger till grund för gemensam
utvärdering vid konfirmand tidens slut. Grundfrågor vi bär med oss är tex: Vad
är vår avsikt med mötet och vad kan/vill vi dela med oss av? Vad tror vi själva
på och hur relaterar vi till Kyrkans Tro, Tradition och Lära? Vilka är
konfirmanderna? Vad är deras avsikt med sitt val och varför vill de träffa oss?
Vad har de att berätta och vad tror de själva just nu?
Metod
I Barnarp-Ödestugu församlingar har vi stundom använt en metod vi kallar
Ormen. Den bygger på att konfirmanden kombinerar lektioner, kyrkliga
aktiviteter eller arrangemang, läger och egen medverkan i grupper eller
gudstjänster. Därför erbjuder vi lektioner (se nedan), deltagande i Gudstjänster,
medverkan i Gudstjänster, gemensamma kyrkliga arrangemang (se nedan) och
läger. Ett ökat antal konfirmander kombinerar detta med självstudier av olika
skäl. Läromedel är f n v Con Dios samt övrigt material. Bibel och psalmbok
används regelbundet och varje konfirmand får sin egen Bibel som gåva.
Varje samling har ett för dagen givet ämne. Varje träff har ett moment där
dagens ämne introduceras. Det kan vara genom en liten föreläsning eller en
berättelse. Sedan följer ett eget praktiskt arbete, ofta i grupper. Sedan diskuterar
6
vi våra frågeställningar och erfarenheter tillsammans. Lekar är ofta använda
pedagogiska moment. Dagen avslutas på samma sätt som den inletts; med
andakt.
Grupper och alternativ
I Barnaps församling erbjuder vi f n två alternativ: Veckoläsning, Markus,
(tisdagar 1800-2000) och ett individuellt alternativ, Paulus. Konfirmanderna
hjälper till i gudstjänsten under minst 5 gånger som kollektörer, ministranter,
korsbärare, textläserskor, förbedjare etc
I Ödestugu har vi under 2013 inte haft konfirmanundervisning på plats som
tidigare. Erbjudandet har varit Paulus och Markusgrupperna, dvs såväl i
Barnarpsgruppen som individuellt upplägg med samlingar i Paulusgruppen.
Gudstjänst och andakt
Varje konfirmandträff innehåller bön och avslutande andakt. I Grupp med unga
ledare, är det en uppgift som med fördel kan anförtros dessa. Såväl fri bön som
tidebönen används. Under året förväntas konfirmanden delta i minst 15
Gudstjänster.
Tidsåtgång; Samlingar och läger
Veckogruppen passerar riktlinjernas rekommenderade tidsåtgång.
Läger med övernattningar för alla grupper gemensamt kombineras med
helgaktiviteter med tydlig kyrklig förankring. Under 2010-2013 har vi
exempelvis pilgrimsvandrat, varit på taizéhelg i Vadstena samt ekumenisk helg i
Ödestugu och Älgabäcksryd, innebandy med föreläsning och mässa tillsammans
med Tenhult. Två grupper har åkt utomlands med SKUT som bas.
Musik
Vår målsättning är att ge en positiv erfarenhet om musikens som uttycksmedel.
Vår kyrkomusiker är i någon mån knuten till konfirmandarbetet genom viss
lägermedverkan, viss lektionstid och musicerande med konfirmanderna. Sådana
exempel är konfirmationsgudstjänstens redovisningsdel, lägervistelse samt
projektkören.
Konfirmationsgudstjänsten och redovisningen
Varje grupp är unik och har egna mål som vi tillsammans arbetar mot. Vi följer
Svenska kyrkans Gudstjänst handbok för konfirmationsgudstjänst med mässa.
Redovisningen låter vi dock variera utifrån gruppens sammansättning och
målbild. Kyrkospel, sång, dans, traditionellt förhör, föräldrafest; Möjligheterna
är stora. Det viktiga är att redovisningen ska säga något om Konfirmanderna och
det dom har valt att ta till sig under sin konfirmationstid.
7
Sjukdom
Vid sjukdom ska konfirmanden meddela frånvaro via telefon eller sms. Detta för
att varje konfirmand är viktig för gruppen och frånvaro innebär att gruppen
påverkas. Skriftliga uppgifter kommer att ersätta det konfirmanden gått miste
om (gäller särskilt sommarläsning och helgläsning).
Utvärdering
Vid slutet av konfirmandläsningen utvärderas året. Denna utvärdering syftar
främst att ta reda på om och hur vi har nått det mål som vi satt upp tillsammans.
Som ledargrupp gör vi en egen utvärdering efter varje moment. På så vis kan vi
ta med det som fungerar till nästa år och omarbeta moment som inte fungerade
så som avsett.
Kompetensutveckling
Vilken kompetens behövs?
Vi ser gärna en mångfald av erfarenheter och kompetenser som önskvärda. Det
är viktigt att konfirmanden får möta kristna med olika erfarenheter och uttryck
och därför är den nära kopplingen till gudstjänsten livsviktig. Kyrkvärdarnas
betydelse är enorm och vi gläds åt deras stora engagemang då de samverkar med
konfirmanderna i gudstjänstarbetet. I våra församlingar vill vi att
konfirmanderna ska få möta ett lag av medarbetare utan att förringa enskilda
medarbetares goda exempel.
Vilken kompetens efterfrågas?
Stift och kontrakt kallar samman till enskilda samlingar i konfirmandfrågor.
Utöver detta, sker kompetensutveckling i samråd med kyrkoherde.
Kompetensfortbildningen ska utgå från individens och verksamhetens behov,
vara kvalificerad och stimulera och utveckla förmåga hos arbetstagaren.
Frivilliga ledare
I konfirmandgrupperna finns varje år ungdomar som vi ser ledarpotential i.
Dessa uppmuntras att fortsätta i verksamheten efter konfirmationen som ledare i
några av de verksamheter vi bedriver. Som hjälpledare i
församlingsverksamheten ingår man i en ledarstab och får tydligt definierade
uppdrag och ansvarsområden. Gudstjänstmedverkan ingår i förväntningarna på
ungdomsledarna. Dessa kan i sin tur förvänta sig utbildning och ett kristet
sammanhang av jämnåriga. Detta sker med Unga Ledare enligt fastställt
8
program. I detta ligger gemensamma församlingsresor till bla Taizé vartannat år
och Lund / Köpenhamn 2011, Stockholm 2013.
Samverkan
Tillsammans med Månsarp och Norrahammars församlingar arbetar vi i
Tabergsdalen i vissa konfirmandfrågor. Det kan tex gälla föreläsningar och
utbildningar. Ödestugu har nära band med Tenhult exempelvis genom att
konfirmanerna går i samma skola. Därför har vi också utvecklat samarbete med
Rogberga pastorat.
Kommunikationsplan
Vilket budskap vill vi kommunicera?
Att Kyrkan och den kristna tron är ett angeläget ärende. Att den rymmer skatter
och hemligheter av livsavgörande betydelse.
Detta vill vi kommunicera på ett sätt som möter ungdomarna med ett tilltal som
upplevs som attraktivt. Det skall vara roligt att tillsammans med andra upptäcka
tron! Detta skall ske med respekt för varandra och för Gud.
Vilka är vår målgrupp?
Vi riktar oss till ungdomar i åk 7.
Vilka kanaler ska vi använda?
Under våren riktar vi oss till ungdomarna med en inbjudan i samband med att
deras äldre kamrater närmar sig konfirmation. Detta sker med brev och
intresseanmälan. Vi besöker Stadsgårdsskolan regelbundet och varje ny
konfirmandgrupp inleder sin konfirmantid med den gemensamma inskrivningen
med föräldramöte
Under VT-20111. Reviderad i maj 2013.
Olof Nyhlén, Km.
9
