AKTIVITETSKORT

AKTIVITETSKORT
om berg, stenar, sand och vatten
www.geologivagen.se aktivitetskort, nivå 2
Produktion: Överby Ord & Form
• Illustrationer: Anna Almqvist
aktivitetskort nr 1
www.geologivagen.se
Sten finns i allt
Geologi handlar om hur jorden
kom till, vad den består av och
om hur jordskorpan har förändrats genom tiderna.
Västernorrlands län, liksom stora delar av övriga Sverige, var
för si så där 10 000 år sedan
täckt av en upp till 3000 meter
tjock inlandsis. Av tyngden
trycktes en del av jordskorpan
ner under havets yta. Inlandsisen och vattnet när den smälte,
har lämnat kvar spår i landskapet. När isen smälte, började
landet att höja sig. Landhöjningen pågår fortfarande och
är som störst här i Norrlands
kustland med 8 mm per år.
Att kunna något om geologi är bra i flera sammanhang, till
exempel för att hitta råvaror som vi behöver för att kunna
tillverka saker och bygga vägar och hus. Olika mineral och
mineralblandningar ger bergarter med olika egenskaper.
Det måste man känna till för att kunna bryta rätt sort till
vägar och järnvägar. Man måste ta reda på hur stabilt ett
område är innan man börjar bygga på det. När det regnar
mycket är det stor risk för ras och skred på jordar med
mycket lera. Sprickor i berggrunden transporterar grundvatten och om man vet hur vattnet i ett område rör sig kan
man spåra miljöföroreningar och utsläpp som nått dit ner.
Vi behöver också kunna förstå hur vår miljö påverkas när vi
tar för oss av jordens rikedomar.
GEOLOGI
Naturen berättar om det som
hände en gång för länge
sedan. Förr i tiden visste man
ingenting om istider och inlandsisar. Då hade man andra
förklaringar till varför landskapet såg ut som det gjorde.
Man trodde till exempel att
jättar hade kastat iväg de stora
stenblock som ligger spridda
i naturen. Lär man sig lite mer
om geologi kan man bättre
förstå varför det ser ut som det
gör på olika platser.
Geologi finns över allt omkring
oss. Var skulle träden växa om
inte marken fanns? Och hur
skulle vi klara oss utan grus,
metaller, sten, tegel och olja
att bygga vägar och hus av och
för att tillverka bilar, elektriska
maskiner, glas, datorer och
mycket annat? Det mesta kommer ursprungligen från naturliga mineral i vår jord. En vanlig
dag stöter vi på geologi nästan
hela tiden.
aktivitetskort nr 2
www.geologivagen.se
Landet under is
Har du tänkt på varför landskapet ser ut som det gör?
I Västernorrlands län finns
många exempel på hur stora
och tunga inlandsisar gled fram
över berggrunden och formade
landskapet för länge sedan.
Den senaste, minst 3000 meter
tjocka isen, nötte och hyvlade
berget i mer än 60 000 år, bröt
loss bitar och slipade berghällar. Den var som ett grovt
sandpapper. Tjockast var den
mellan Ångermanland och Vasaområdet i Finland. Det vet man
för här har landhöjningen varit
som störst.
Glaciärer och klimat
GLACIÄR
INLANDSIS
• Vad är en glaciär?
• Vad händer när Grönlands istäcke smälter?
• Vad händer med låglänta länder? Ge exempel.
• Från Himalayas glaciärer får många människor sitt sötvatten.
• Vad händer när glaciärerna smälter?
• Hur många människor bor det på jorden?
• Var bor de flesta av dem?
• Vad händer när de inte kan bo kvar där längre?
• Vad skulle hända där du bor om det blev istid igen?
DISKUTERA
• Vad kan du göra för att inte påverka klimatet på jorden?
• Vad kan din skola göra?
• Vad kan politikerna göra?
Skriv ner vad ni kommer fram till och sätt upp pappret
på väggen. Hjälp varandra att komma ihåg och att fortsätta
tänka på vad ni har skrivit.
Blir det istid igen och i så fall
när? Att den kommer är forskarna säkra på men inte på när.
Idag pratar man mycket om
klimatförändringar, både naturliga och de som beror på hur vi
påverkar luft, vatten och mark
på jorden. Jordens glaciärer
minskar i storlek. Forskare beräknar att jordens medeltemperatur i bästa fall kommer att
öka med 1,8 grader de närmaste 100 åren. I värsta fall stiger
den med 6,4 grader. Då skulle
glaciärerna smälta och havsytan
stiga med 65 meter. Många av
jordens städer skulle hamna
under vatten. Det behöver inte
betyda att en ny istid är väldigt
avlägsen. Fem grader är inte
mycket, men bara fem minusgrader kan vara skillnaden mellan dagens klimat och en istid.
Att det blir lite varmare nu, tror
man beror på växthuseffekten. Den har kanske bromsat
upp en ny istid, men ingen vet
säkert.
aktivitetskort nr 3
www.geologivagen.se
Landet blir högre
LAND
HÖJNING
Höga Kusten, med höga berg
och djupa fjärdar, är så berömd
för sin stora landhöjning att det
blivit ett av många världsarv
i världen. Sedan den senaste
istiden har området vid Skuleberget söder om Örnsköldsvik
höjt sig hela 285 meter över
den nuvarande havsytan. Så
högt upp är alltså HK över dagens havsnivå. Det är världsrekord! Här var Sverige som mest
nerpressat av inlandsisen. Nu
höjer sig landet 8 mm varje år i
Västernorrland och det är mest
i Sverige.
Varför höjer sig landet i norra
Sverige medan det faktiskt sjunker
lite varje år i Skåne?
I Bottenhavet, mellan ångermanlandskusten och Finland, finns
det ställen som är upp emot 300
meter djupa. Hur länge dröjer det
innan det blir land här om landhöjningen fortsätter i samma takt
som nu?
På Höglinten finns världens högst
belägna klapperstensfält. I folkmun kallas de för djävulsåkrar.
Varför tror du att de gjorde det?
Inlandsisen var jättetung och
pressade ner marken under
sig. När isen, som vägde drygt
tretusen ton per kvadratmeter
landyta, smälte, låg en stor del
av landet under vatten. Sakta
började det att höja sig upp ur
vattnet igen. Den första strandlinjen fick ett allt högre läge i
takt med att landet höjde sig.
Den kallas Högsta Kustlinjen
eller HK. Landet höjer sig fortfarande och det kallar vi landhöjning.
Stenarna på Högklintens klapperfält är av nordingrågranit och
täckta med grön kartlav.
Det är bara ungefär de senaste hundra åren som man har
pratat om landhöjning i Sverige. Istället pratade man om
”wattuminskning”. Carl von Linné, som var mycket religiös,
trodde att det var syndafloden som höll på att dra sig tillbaka. Celcius (han med termometern) trodde istället att mer
vatten avdunstade än vad som föll ner som regnvatten och
rann ut med våra älvar i havet.
Berget Höglinten är 282 meter
högt. Det låg alltså bara 3-4
meter under havsytan, HK, när
inlansisen smälte från området
och vattnet stod som högst.
Här finns världens högst belägna klapperfält. När landet
höjde sig spolades bergbranterna av havets vågor. Finkornigt material följde med ut i
havet medan större och tyngre
stenar blev kvar. Stenarna rul�lade och nöttes mot varandra
så att de blev runda i formen.
aktivitetskort nr 4
www.geologivagen.se
Grottor
Grottor har alltid fascinerat oss.
I sagor och sägner är de ofta
här som tomtar, troll och rövare
bor.
En grotta bildas i regel i en svagare del av berget, till exempel
där det finns sprickor. I havet
kunde vågor under lång tid
slita loss små bitar ur berget
och till slut bilda hålrum, så
kallade strandgrottor. Sådana
kan man hitta från den nuvarande havsnivån och långt upp
efter bergssidorna, ända till
HK där havsnivån en gång var.
Det beror på att landet sedan
grottorna bildades har höjt sig
så mycket över dagens havsyta.
Strandgrottor är vanliga i Höga
Kusten området. Frostsprängning och ras från bergsbranten
kan också bilda grottor.
• Har du varit inne i en grotta
någon gång?
• Var fanns den?
• Hur såg den ut invändigt?
• Hur tror du att den har kommit
till?
• Hur var du utrustad när du gick
in i grottan?
Grottforskning kallas också för
speleologi. Ordet kommer från
grekiskan och betyder läran om
hålrum.
Svenska speleologförbundet, SSF,
har en ungdomssektion för intresserade under 25 år. Du kan läsa
mer på www.speleo.se
En grotta brukar definieras som
ett hålrum i berget som är så
stort att en människa kan krypa
in i det. Det ska vara bildat på
naturlig väg, ha ett tak och
det kan vara gångar eller stora
salar.
Av säkerhetsskäl bör man
aldrig gå in ensam i en grotta.
På grund av risk för ras ska man
ha hjälm på sig. Ficklampa
och pannlampa är också bra
att ha. Och man ska inte röra
lösa stenar och block. Man ska
aldrig ta med sig något från
en grotta. Och man ska heller
aldrig lämna något kvar.
STRAND
GROTTOR
aktivitetskort nr 5
www.geologivagen.se
Som ormar
i landskapet
Vattnet forsade fram i tunnlar
under den smältande isen.
Isälvarna tog med sig bitar av
berg och annat material. Stora
block, stenar och grus och sandkorn rullade på botten och nöttes mot varandra så att de blev
runda och blanka.
• Finns det någon rullstensås i
närheten av där du bor?
• På vilka sätt kan man ha nytta
av en rullstensås?
• Varför tror du att den finns
just där?
• Finns det något grustag i
närheten?
• Vad behöver vi allt grus till?
• Vad skulle man kunna använda
istället för grus?
• På vilka sätt kan man ha nytta
av en rullstensås?
• Varför kan man säga att en
rullstensås fungerar som ett
”vattenreningsverk”?
RULLSTENS
ÅS
När inlandsisen smälte och
iskanten flyttades tillbaka,
byggdes kullar av block, sten
och grus upp. En lång rad
sådana kullar kallas för en rullstensås. Man kan säga att den
är resterna av en flodbotten.
Rullstensåsarna ser ut som
ormar i landskapet och visar
hur isälvarna rann. De kan vara
väldigt höga med branta sluttningar och flera mil långa.
Smältvattnet skilde sten, grus
och sand åt och sorterade dem
i olika lager. Det syns i många
grustag där man hämtar grus
till byggen. Numera använder
man mest bergkross så att inte
åsarnas grus ska ta slut. För att
få fler rullstensåsar skulle det
behövas en ny istid!
Rullstensåsar fungerar som
naturliga vattenförråd och vattenreningsverk. Där finns ofta
mycket vatten. Sidorna kan vara
täckta av lera som håller kvar
vattnet som rinner in uppifrån.
Regnvatten silas genom åsens
grus och sand och blir klart och
friskt och används på många
platser som dricksvatten. Sanden fungerar som ett kaffefilter
där smutsen fastnar. Genom att
låta sjövatten silas genom åsen,
kan man rena också det.
aktivitetskort nr 6
www.geologivagen.se
Spår efter isen
Lockstafältet är ett stort isranddelta i Västernorrlands norra del. Här
syns tydliga spår efter inlandsisens framfart med upp till 30 meter
djupa åsgropar och raviner och utbredda vindavlagringar med dyner.
Efter skogsavverkning under senare år är spåren lätta att se. På väg att
smälta och dra sig tillbaka tog inlandsisen en paus här. Under tiden fortsatte isälvarna att forsla fram och lossa kolossala massor av sand och
grus i området där tunnlarna mynnade.
Para ihop rätt ord
med varandra
MINERAL JÄRN BERGART ASFALT IS EROSION GULD JORDART LANDHÖJNING
DELTA GLACIÄR • Vad kallas de krossade resterna
av berggrunden som inlandsisen
lämnade efter sig?
• Vad skulle man kunna använda
GRUNDÄMNE
istället för grus?
BITUMEN
•
Nämn
minst fem olika spår i
GRANIT
landskapet efter en nedisning.
ÄLV
• Hur har de spåren uppkommit?
VITTRING KLIMATFÖRÄNDRING
NATURGRUS
MORÄN
MALM
KVARTS
HÖGSTA KUSTLINJEN
MORÄN
Inlandsisen slet med sig löst
material och bitar av berg.
Fastfrusna stenar repade räfflor
i berget som berättar åt vilket
håll isen rörde sig. Bergbitar
krossades och maldes, mer ju
längre det transporterades.
Det blev en blandning av stora
block, stenar, gruskorn, sandkorn och de allra minsta, silt
eller lera. När isen smälte hamnade allt på marken. Blandningen kallas morän – ett dåligt
sorterat och kantigt material
som kan innehålla stenblock
så stora att de omöjligt kan ha
transporterats av isälvar. Inlandsisen måste ha flyttat dem.
En del moräner är grusiga och
steniga medan andra är finkorniga med mycket lera. Beroende på isförhållandena när de
bildades, kan de också ha olika
former i landskapet. Morän
är den vanligaste jordarten i
Sverige och ligger ofta som ett
täcke över berggrunden.
Väldiga älvar av isens smältvatten dånade fram i och under
isen och tog med sig isälvsmaterialet fram mot iskanten.
Det kan ha handlat om flera
lastbilslass i minuten. Där isälven rann ut i havet minskade
vattnets fart och det material
som hade följt med älven sjönk
till botten, först block och stenar och sedan grus och sand.
Isälvsmaterialet är rundat,
sorterat och skiktat.
Precis som vanliga älvar, kunde
också isälvarna bygga upp deltan. De kallas för isranddeltan
eller HK-deltan, dvs ett delta
vid högsta kustlinjen. Sådana
områden är ofta mycket flacka.
aktivitetskort nr 7
www.geologivagen.se
Vattnet
hittar nya vägar
Sant eller falskt
Vilka påståenden är sanna och vilka är falska?
1. Vildhussen var enligt sägnerna ett troll som bodde i
Drakgrottan på berget Högklinten.
2. Landhöjningen är 8 mm per år i Västernorrlands kustland.
3. Inlandsisen var som mest upp till tre kilometer tjock.
4. Indalsälven rinner ut i Härnösand.
5. En nipa är en slags grotta i marken.
6. Man säger att marken eroderar när det översta jordlagret nöts bort av vatten och vind.
7. I Sverige använder vi 80 miljoner ton krossat berg,
grus och sand varje år.
8. Asfalt är en blandning av krossat berg och cement.
9. Högsta kustlinjen är samma sak som Höga kusten.
10. Gruset i rullstensåsar är en förnyelsebar råvara.
Vildhussen levde i Västernorrland
i slutet av 1700-talet. För 100
riksdaler tog han på sig att bryta
en timmerränna förbi Storforsen,
där timret som skulle flottas till
Sundsvall brukade slås sönder.
Det slutade med en av Sveriges
största naturkatastrofer. Vattnet
tog en annan väg och skar genom
en grusås. Ragundasjön tömdes
på vatten på bara fyra timmar.
Storforsen tystnade och Döda fallet bildades. Man tror att de stora
vattenmassorna förde med sig
stora mängder sediment som har
bidragit till att bilda Indalsälvens
delta.
Där Indalsälven rinner ut i
Bottenhavet, i Stavreviken strax
norr om Sundsvall, finns Sveriges största kustdelta med
många parallella vattenfåror.
Mängder av sand har lagt sig
i älvmynningen och format sig
till små holmar.
Under mycket lång tid har
älvens vatten fört med sig stora
mängder finkornigt material, så
kallade sediment. Vattnets hastighet i älven minskar ju bredare den blir. När älven rinner
ut i havet blir hastigheten så
mycket lägre, att även mycket
finkorniga partiklar sjunker till
botten eller sedimenterar.
Deltat byggs sakta på, längre
och längre ut i havet, när nytt
sediment avlagras ovanpå tidigare avlagrade sediment. Det
är lätt för vattnet att ta sig fram
och hitta nya vägar genom
sedimentet.
Många av jordens floder har
bildat jättestora deltan, t ex
Nilen i Egypten och Missisippifloden i USA. Missisippiflodens
delta kallas förresten också för
”the Birdfoot Delta” därför att
havsströmmarna har förändrat
kartans utseende så att det ser
ut som en fågelfot.
DELTA
aktivitetskort nr 8
www.geologivagen.se
Jordens yta
förändras ständigt
• Vad kallas det när yttre krafter
nöter på jordytan?
Vilka är de yttre krafterna?
• Fundera över om det finns
något vattendrag i närheten
där du bor och hur det rinnande
vattnet i så fall påverkar landskapet.
• Vilka två typer av vittring
brukar man skilja på?
• Finns det någon staty eller
något hus där du bor som man
kan se har blivit utsatt för kemisk
vittring?
• Vad kan vi göra för att minska
den kemiska vittringen?
• Ge exempel på hur också
människan fungerar som en av
jordens yttre krafter genom att
erodera, transportera och avlagra material.
Inlandsisen nötte ner berggrunden och malde den till sten,
grus och sand – ett arbete som
pågår fortfarande. Men nu verkar också andra krafter. Vind,
vatten, värme och kyla nöter eller eroderar det hårda berget.
Vind, vatten och is kan transportera iväg sten, grus, sand
och ännu finkornigare material
och avlagra det någon helt
annanstans. Där kan det bilda
ny berggrund i ett ständigt
kretslopp. Men det geologiska
kretsloppet tar väldigt lång tid
– kanske hundratals miljoner år.
Industriutsläpp och andra luftföroreningar påverkar berg, men
även byggnader och statyer av
sten, så att de börjar vittra.
EROSION
Vind kan flytta omkring sanden så
att det bildas höga sanddyner.
En form av erosion är vittring.
Vid regn fylls bergets sprickor
och håligheter med vatten.
När det fryser till is utvidgar
det sig med sådan kraft att
det kan spränga loss bitar
ur berget. Det vittrar. Frostsprängning kallas för mekanisk
vittring. Luftföroreningar som
bildar syror bidrar till kemisk
vittring av berg och av byggnader och statyer av sten.
Vatten är den kraft som förändrar landskapet mest. Det kan
gräva djupa fåror i marken och
föra med sig grus, sand och
slam från högt belägna områden till lägre. Så planas landskapet långsamt ut.
När en älv når havet, avlagrar
den resten av materialet. Där
kan det spridas över ett stort
område. Ibland tvingas vattnet
att rinna åt olika håll. Älven
grenar sig och bildar ett delta.
aktivitetskort nr 9
www.geologivagen.se
Risk för skred
En brant sluttning av finkornig
sand och siltiga, finkorniga sediment kallas nipa. Nipor bildas
när älvarna gröper sig ner genom älvsedimenten. Då landet
låg lägre var dalgångarna ofta
vikar i havet. Genom landhöjningen grundades dalgångarna
eller havsvikarna upp. Vattnet
grävde sig djupare ner i de fina
sedimenten på botten. Erosionen fortsatte till dess älvens
botten fick en stabilare form
med grövre stenmaterial. Fina
sediment blev ofta kvar på dalgångens kanter i form av nipor.
Siltjord kallas också flytjord
eftersom hållfastheten blir
mindre när den blir mättad
med vatten. Torr kan den bilda
upp till 50 meter höga, mycket
branta slänter. Några av de
större älvarna i Norrland rinner
fram mellan höga sandbankar
eller nipor.
Marken vid niporna är ömtålig
och känslig för påverkan. Det
kan lätt rasa om vattenmassorna blir stora och häftiga eller
om vi uppför oss oförsiktigt
där de finns. Skreden kan vara
mycket stora och dramatiska
när stora mängder mark störtar ner i älven. Vibrationer, till
exembel genom tung lastbilstrafik, kan också orsaka skred
i siltjord som är mättad med
vatten.
Försök hitta ställen i närheten av där du bor där
man kan se att markens jordlager rör på sig.
LEDTRÅD
1. Ett träd växer långsamt och vill alltid växa rakt upp.
2. På en del ställen hinner aldrig växterna slå rot.
NIPA
Ångermanälven är känd för
sina nipor. Vid Västgranvåg
nära Sollefteå har den sedan
urminnes tider runnit fram och
format stora nipor i landskapet.
Sollefteå kallas också för nipornas stad.
aktivitetskort nr 10 www.geologivagen.se
Från berg
till småsten
BERG
KROSS
I bergtäkten krossar man berg
till stenar av olika storlek. Det
kallas bergkross och behövs
när man bygger hus och vägar.
Olika sorts bergkross läggs i
olika lager för att vägen ska bli
stark. Bergkross används också
för att göra asfalt som man lägger överst. Då blandar man det
med en olja som heter bitumen.
I Råsta bergtäkt utanför Sundsvall spränger man och krossar
stora mängder berg. Man siktar
och sorterar stenarna i olika
storlekar eller fraktioner.
• Hur skulle vi kunna minska vår
förbrukning av grus och bergkross i Sverige?
• Vad kan vi spara in på?
• Kan man återanvända grus,
bergkross, betong och asfalt?
Ge exempel.
TIPS
Till Råsta bergtäkt utanför Sundsvall kan man åka på studiebesök
och lära sig mer om hur man krossar berg och gör asfalt.
Ring i förväg för att boka en tid
för din klass eller grupp.
Olle Lindström är platschef här
och honom kan man nå på telefon
070-333 18 50.
Man gör också asfalt här. För
att den ska få hög kvalitet och
hålla bra på vägarna, testas
den i ett laboratorium, man
kollar att blandningen är bra
och att berget är tillräckligt
hårt.
I Sverige använder vi ungefär
80 miljoner ton grus, sand
och krossat berg varje år. Det
motsvarar drygt nio ton per
invånare och är mycket mer
än vad man förbrukar i andra
länder. Kanske borde vi lära oss
av dem.
Naturgrus i rullstensåsar, är en
naturresurs som kan ta slut.
Därför använder man mer och
mer bergkross. Man återavänder även annat material som
till exempel asfalt och betong.
För att få nya rullstensåsar
skulle det behövas en ny istid!
I Sverige har vi miljömål som
reglerar hur vi får hushålla med
våra naturresurser.
aktivitetskort nr 11 www.geologivagen.se
Stenar är väldigt olika
Stenar kan se ut på många olika sätt. De kan ha alla möjliga
färger. En del är blanka eller glittriga. Andra är fläckiga
eller ser prickiga ut. Det kan bero på att stenen består av
flera olika mineral som tillsammans bildar en bergart.
Stenar kan också ha olika egenskaper. En del är till exempel
hårdare eller tyngre än andra. En annan är magnetisk. Stenens egenskaper bestämmer vad man kan använda den till.
MATERIAL
Bitar av hematit, magnetit, glimmer, fältspat, kvarts och svavelkis.
Av glimmer kan man behöva ha
flera bitar.
Porslinssäkring eller annat oglacerat porslin, förstoringsglas, glasflaska, magnet, kompass, papper
och penna.
Titta på stenarna och upptäck
skillnaderna. Lägg märke till lukt,
utseende, färg, kristaller, blank
- matt, slät - skrovlig, tung - lätt,
hård - mjuk. Skriv upp vad du ser
och kommer fram till.
UNDERSÖK
STENAR
• Rita med stenen på porslinssäkringen. Blir det något streck?
Vilken färg?
• Undersök hur hård stenen är.
Skrapa med nageln på stenen.
Händer det något?
• Rista med stenen på glaset.
Syns någon repa?
• Håll stenen intill kompassnålen.
Börjar den att snurra?
• Håll magneten mot stenen.
Känns det något?
1. Hitta magnetit
- starkt magnetisk
- ger svart streck på oglacerat
porslin
- ganska tung och hård
- används till järn och stål
2. Hitta hematit
- ger rödbrunt streck på oglacerat porslin
- är också en järnmalm, men
inte magnetisk
3. Hitta glimmer
- kan delas i tunna skivor
- mjuk - ungefär som naglar
- tål hög värme
- används för att göra isoleringsmaterial
4. Hitta svavelkis
- luktar svavel, man kan träna
hundar att söka efter den
- ger svavel till bland annat
tändstickor
Ett annat namn är pyrit som
betyder eld. När man slår på
pyrit med hammare blir det
gnistor.
5. Hitta fältspat
- jordens vanligaste mineral
- kan vara röd, grå eller vit
- ett ganska hårt mineral
- används när man gör porslin
men finns också i glas.
6. Hitta kvarts
- så hård att man kan repa
med den på glasflaskan
- ett av jordens vanligaste
mineral
- hårt och hållbart
- vackra kristaller
- används för att göra glas.
aktivitetskort nr 12 www.geologivagen.se
Flera mineral
blir en bergart
Skilj på mineral
och bergarter
• Vilka är de två vanligaste
bergarterna i Sverige?
• Vilka tre mineral består granit
av?
MATERIAL
Bitar av granit, gnejs, kvarts,
glimmer och fältspat.
GRANIT
GRANIT
UPPGIFT
Jämför stenarna och försök hitta
vilka som är vilka.
KVARTS
• Ta reda på hur granit har bildats.
• Ge exempel på vad man kan
ha för nytta av granit i industrin.
GLIMMER
GRANIT
GNEJS
FÄLTSPAT
Ett mineral är kristaller av ett
eller flera grundämnen och
jordskorpans minsta byggstenar. Olika bergarter består av
flera olika mineral. Man kan
jämföra med att man använder
olika ingredienser beroende på
om man ska göra sockerkaka,
chokladkaka eller mjuk pepparkaka. Det finns nästan 40 000
mineral men bara några bildar
bergarter.
Granit är den vanligaste bergarten i världen och i Sverige.
Den består i huvudsak av mineralerna kvarts, glimmer och
fältspat. Fältspat och kvarts är
våra vanligaste mineral. Granit
bildades när flytande, glödande massa från jordens inre
stelnade långsamt. Därför har
den ganska stora mineralkorn
och ett prickigt utseende. Den
kan ha olika färg beroende
på vilket av de tre mineralen
som det finns mest av. Den
vita kvartsen ger till exempel
ljus granit, den röda fältspaten
rosa-röd granit och den svarta
glimmern mörk granit. Nordingrågranit är Ångermanlands
landskapssten.
Gnejs är också en mycket vanlig bergart i Sverige. Hetta och
högt tryck omvandlade graniten till gnejs. Den ser randig
ut eftersom mineralerna har
tryckts ihop och pressats ut till
band.
Granit och gnejs är vackra
och hårda bergarter som ofta
används till byggnader, golv,
bänkskivor och som gatsten.
aktivitetskort nr 13 www.geologivagen.se
SAND
Sandstränder tycker de flesta
om, särskilt soliga sommardagar. Och sandlådan är en härlig
lekplats för barn. Det är skönt
att känna med fingrarna i sand,
den är lätt att gräva i och bra
att bygga sandslott av.
Sand är små partiklar som kommer från vad som från början
var stora berg. I en mycket långsam process bryts block loss
från berggrunden och spricker
sönder till stenar som i sin tur
blir grus och sand. De vittrar.
De flesta sandkornen på en ljus sandstrand består av det hårda mineralet kvarts.
På en sandstrand, eller i lera där
snön smälter på våren, har du
säkert någon gång gjort gångar
som vattnet fått rinna i från någon
större pöl. När sådana rännilar
bildas på naturlig väg, blir de som
riktiga älvar i miniatyr. I sanden
och leran kan man kanske hitta
de små vågformerna som kallas
ripples. Det kan också bildas
minideltan vid mynningen på
stranden eller i en större vattenpöl
dit miniatyrälven rinner.
Experimentera med sand och vatten utomhus eller i en stor balja
med låga kanter. Vattenlekar blir
man aldrig för stor för.
Att så mycket sand finns på en
och samma plats som på en
strand, beror på att naturen
har sorterat ut sandkornen från
annat material och transporterat dem dit. I rinnande vatten
virvlar de upp och följer med
längre än sten och grus som
är tyngre. När älvvattnet når
fram till havet minskar farten så
mycket att sandkornen sjunker
till botten. Vågor och strömmar
hjälper också till med sorteringen. Sand finns ofta i anslutning
till istidens rullstensåsar och
isranddeltan.
När granit vittrar smulas glimmer fort ner. Fältspat är lite
hårdare och kvartskornen, som
är allra hårdast, blir kvar som
små sandkorn. I Sverige har vi
mest ljus sand, alltså sand som
innehåller mycket kvarts.
KVARTS
SAND
Sand behövs, inte bara för
nöjes skull, utan också för att
göra betong av och till byggen
av olika slag. Sådan sand tar
man ur rullstensåsar men ersätter den mer och mer av krossat
berg från bergtäkter.
aktivitetskort nr 14 www.geologivagen.se
Metaller
till nästan allt
Metallerna i en bil är grundämnen som måste utvinnas i gruvor
eller återanvändas av skrot. En bil
väger i genomsnitt drygt ett ton
och består mest av olika metaller.
Varje år tillverkas fler än 40 miljoner bilar i världen! Det behövs
alltså enorma mängder metaller
bara till det, till exempel:
• järn och legeringsmetaller i stål
till ramen, karossen och hjulaxlarna
• koppar för att leda ström och
värme
• zink i däck, lacker, färger och
rostskydd
• platina i katalysatorn
• bly i batteriet och i kabelskor
• wolfram i lampor, strömbrytare
och hårda metallegeringar, t ex
dubbar i däcken
• krom och nickel som skydd för
ståldetaljer
METALL
• Diskutera var olika material
kommer ifrån.
• Känner du igen någon metall?
• Vet du vad den används till.
• Metaller är naturtillgångar som
kan ta slut. Vad skulle det innebära?
• Tänk på vilka metaller man
använder när man tillverkar en
bil. Skulle man kunna ersätta
dem med andra material?
• Hur skulle vi kunna klara oss
utan bilar?
Metaller finns nästan överallt
ibland oss och är nödvändiga
till det mesta vi gör. De är vanliga i berggrunden och oftast
förenade med andra ämnen i
ett mineral. Därför hittar man
sällan ren metall. Ädelmetallerna guld och platina är undantag som man kan hitta direkt i
en bergart.
När det är så mycket metall i
en bergart att det lönar sig att
bryta den, kallas den för malm.
Att leta malm är som en sorts
skattletning. Malm bryts sedan
i gruvor. Exempel på metal�ler är järn, koppar, zink, tenn,
aluminium. För att kunna hitta
metaller, måste vi veta mycket
om geologi.
Järn används i allt från stekpannor och bestick till bilar och
järnvägar. Koppar är en bra
elektrisk ledare och används i
sladdar och elkontakter. Tillsammans med zink blir koppar
metallblandningen mässing.
Zink kan skydda andra metal�ler från att rosta. Därför finns
förzinkade spikar. Silver och
guld kallas för ädelmetaller och
de tillverkar man framför allt
smycken av.
Metallerna i marken kan också
vara giftiga och påverka människors, växters och djurs hälsa.
Samtidigt är förutsättningen för
mänskligt liv att kroppen tillförs
en lång rad grundämnen, inklusive metaller.
aktivitetskort nr 15 www.geologivagen.se
Samla på stenar
Tre bilder har inte med geologi att göra. Vilka?
Nästan alla har någon gång
samlat på stenar och har
kanske en samling vackra eller
konstiga stenar hemma. Några
är kanske släta och fina från
någon semesterstrand. Andra
kanske glittrar som guld eller
diamanter.
Du kan också bli en stenjägare som samlar på stenar
och försöker lista ut vad det är
för bergart och mineraler i den.
Man kan samla på stenar i en
särskild färg eller från särskilda
platser. Lägg stenarna i lådor
och märk dem med klisterlappar där du skriver var du har
hittat dem och vad du tror att
det är för sort. Det kan vara
ganska svårt, även för riktiga
geologer. I en anteckningsbok
kan du också beskriva när och
var du har hittat stenen och hur
den ser ut.
Av stenarna kan man göra
mycket, till exempel fina tavlor,
smycken och små troll, att behålla själv eller ge bort i present. Om man blöter en sten
får den ofta en starkare färg.
Vill man behålla den färgen kan
man måla stenen med genomskinlig lack.
När man letar efter stenar är det bra att ha med sig ett förstoringsglas eller en lupp. Med en spik kan man rispa stenen
och känna hur hård den är. Med en hammare kan man slå
loss flisor ur stenen för att få en färsk yta. Stenar kan nämligen se annorlunda ut inuti jämfört med på utsidan.
Då är det jätteviktigt att ha skyddsglasögon på för
att inte få stenflisor i ögonen. Ta med stenboken
så att du kan skriva upp vad du hittar och var.
STEN
PYSSEL
aktivitetskort nr 16 www.geologivagen.se
För att förstå
framtiden
måste vi titta bakåt
Är det rimligt? Vi använder oss av metaller under
dygnets alla 24 timmar. Inom
EU utvinner vi tre procent av de
metaller som världen konsumerar
samtidigt som vi som bor här, 6-7
procent av jordens befolkning,
konsumerar mer än 20 procent av
det som utvinns.
Uträknat per människa förbrukar
västvärlden:
14,076 kilo salt
9 700 kilo leror
350 kilo zink
775,5 ton sten, sand och grus
350 310 liter petroleumprodukter
598 kilo koppar
51 gram guld
10 628 kilo fosfat
267 068 kilo kol
387 kilo bly
2 710 kilo aluminium (bauxit)
14 956 kilo järnmalm
22 103 kilo cement
163 666 kubikmeter naturgas
samt ytterligare 30 335 kilo
andra mineral och metaller
Totalt 1 700 ton per person
Källa:
Mineral Information Institute, www.mil.org
I Sverige har man brutit malm
under väldigt lång tid, framför allt
järn och koppar. Även om det rör
sig om förhållandevis små mängder jämfört med i andra delar av
världen, så kan vi exportera malm
till andra länder.
I så kallade utvecklingsländer ökar
metallanvändningen kraftigt. Där
bor stora mängder människor som
också vill ta del av välfärd och
konsumtion.
• Var kommer alla de här råvarorna egentligen ifrån?
• Kommer metallerna på jorden
att räcka till bilar åt alla?
• Vad skulle vi göra om metaller
och andra råvaror som finns i
mark och berg tar slut?
• Tycker du att vi tar vårt ansvar
för en hållbar utveckling på
jorden?
• Vem är starkast, människan
eller naturen?
GÖR TVÅ LISTOR
• Skriv upp sådant som naturen
kan ställa till med för att orsaka
katastrofer på jorden.
• Skriv upp sådant som vårt eget
sätt att leva på kan leda till så
att det innebär katastrof för
jorden och människan.
Det är viktigt att komma ihåg,
att allt det som vi människor
hämtar upp ur berg och mark,
inte kommer tillbaka. Naturens
resurser fylls inte på. Därför
borde vi kanske tänka oss för
innan de tar slut.
För att förstå framtiden och bedöma vilka konsekvenserna blir
av hur vi lever och vad vi gör,
måste vi titta bakåt. Jorden är
som ett stort arkiv som vi kan
hämta kunskap ur för att lära
oss mer om vilka processer det
är som styr livets och klimatets
utveckling.
Geologisk forskning försöker
beskriva hur jorden kom till
och hur den har utvecklats fram
till nu. För att kunna förstå hur
naturen fungerar behöver vi
känna till hur lång tid olika
händelser i jordens historia har
tagit och i vilken ordning de
inträffade. Det kan hjälpa oss
att förutspå naturkatastrofer av
olika slag och kanske till och
med ge oss ett hum om när vi
kommer att få en ny istid igen.
aktivitetskort nr 17 www.geologivagen.se
Geologiska ord
Länktips
BERGART Berg som byggts upp av flera olika mineral.
EROSION När vatten, vind, snö, sand eller is slipar eller nöter ner berg.
FLYTTBLOCK Stort stenblock som flyttats med isen i en glaciär.
FOSSIL Förstenad rest eller avtryck av utdöda växter eller djur.
GLACIÄR Mycket tjockt lager av hårt packade snö- och ismassor som
ständigt rör sig.
GRUNDÄMNE Ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag.
GRUVA Område där man bryter malm.
HÖGSTA KUSTLINJEN Förkortas HK och visar hur långt ner land pressades av inlandsisen. Sedan dess har landhöjningen lyft landet.
Därför finns HK mycket högre upp än dagens havsnivå.
Landet ovanför HK har inte legat under vatten.
INLANDSIS Stor ismassa som långsamt rör sig av sin egen tyngd.
ISRÄFFLOR Repor i berg orsakad av fastfrusna stenar i botten av en
glaciär eller inlandsis.
ISTID Period i jordens historia då klimatet var mycket kallare och stora
landområden täcktes av inlandsis.
ISÄLV Älv med smältvatten från en glaciär eller inlandsis.
JORDART Naturligt bildad avlagring av sönderdelat berg, genom rester
av organismer eller genom kemiska utfällningar. Har en lös struktur.
KLAPPERFÄLT Gammal strand från före istiden med runda block och
stenar.
LANDHÖJNING När landet höjer sig efter den senaste istiden.
Den pågår fortfarande.
MALM Mineral som innehåller ett värdefullt ämne.
MINERAL Enhetlig del av jordskorpan som består av ett grundämne
eller en kemisk förening, t ex koppar eller kvarts (kisel och syre).
MORÄN Den vanligaste jordarten i Sverige.
Den består av kantiga bergartsbitar som transporterats och avlagrats av
en glaciär eller inlandsis.
RULLSTENSÅS Långsträckt ås av rundade stenar som byggts upp av en
isälv.
SEDIMENT Finkornigt material som inlandsisen nötte loss från berget
och isälvarna förde med sig ut mot kusten.
Materialet sjunker till botten i älvar, sjöar och hav.
STENBROTT Område där man tar byggnadssten ur berget.
VITTRING När berg på grund av väder, vatten och vind spricker sönder
och bryts ner till allt mindre delar och blir till grus och sand.
ÄNDMORÄN Moränrygg som byggs upp framför en glaciär
eller inlandsis.
www.sgu.se
Sveriges geologiska undersökning, SGU
www.hogakusten.com
www.highcoast.net
www.skulenaturum.se
www.naturumhogakusten.se
www.nrm.se
/utstallningarcosmonova
www.geol.lu.se/foinfo.htm
www.teknikenshus.se
Här finns länkar till en jourhavande geolog som svarar på
dina frågor och funderingar.
www.speleo.se
Svenska speleologförbundet,
en bra länk om grottor.
För att förstå
framtiden
måste vi titta
bakåt.
aktivitetskort nr 18 www.geologivagen.se
Till sist...
Försök hitta de gömda orden i rutan
Varje dag kommer vi alltså på
ett eller annat sätt i kontakt
med geologi. De flesta prylar
som vi dagligen omger oss
med, är tillverkade av material
från underjorden.
Alla handlar om geologi.
G
G
R
U
S
M
B
S
T
Z
C
B
E
K
A
V
P
E
F
E
I
O
K
R
G
R
V
O
L
X
D
P
R
F
U
O
S
E
P
P
K
M
T
I
S
G
G
E
T
K
O
A
R
N
M
Y
M
K
A
R
R
J
I
L
L
O
Ö
O
J
E
T
R
P
O
E
B
O
S
De gömda orden är
S
G
R
A
N
I
T
Q
S
G
A
G
S
K
S
Ä
K
T
M
F
L
I
S
T
I
D
S
A
N
D
V
B
P
K
O
B
K
D
O
T
V
X
T
I
C
M
I
N
E
R
A
L
E
N
C
R
U
V
A
S
I
P
L
B
E
N
P
A
S
F
A
L
T
Y
R
M
N
R
T
B
A
A
L
S
M
A
J
K
A
C
A
Men varje dag rör vi oss också
på jordens yta, på marken. Men
vi tänker nog inte så mycket
på varför den ser ut som den
gör. Vi tycker att det är självklart att det finns fjäll, älvar och
sandstränder. I själva verket är
de resultatet av processer som
ägt rum under miljontals (sex
nollor) och miljarder (nio nollor)
år. Med andra ord en ofattbart
lång tid.
Med det här aktivitetskorten
hoppas vi att du ska ha fått
upp ögonen för en del av den
geologi som finns omkring
oss. Vet man vad som en gång
hände och vad som formade
landskapet, blir det ännu mer
intressant att ge sig ut i naturen. Och lättare att förstå
varför vi måste hushålla med
jordens resurser.
GRUS
STEN
SAND
MORÄN
GRANIT
SEDIMENT
BERGART
MALM
ASFALT
EROSION
MINERAL
ISTID
GEOLOGI
LERA
Kunskap om geologi gör det
också möjligt för forskarna att
förutse vad som kommer att
hända på vårt klot under de
närmaste miljonerna år.
Hej då
Vi vet säkert att det kommer
en ny istid så småningom. Men
även om vi inte vet när, så lär
det nog dröja. Och den kommer säkert inte över en natt. Vi
kommer som tur är att ha gott
om tid på oss att planera en
flyttning söderut.