AKTIVITETSKORT

AKTIVITETSKORT
om berg, stenar, sand och vatten
www.geologivagen.se Produktion: Överby Ord & Form
• Illustrationer: Anna Almqvist
aktivitetskort , nivå 1
aktivitetskort nr 1
www.geologivagen.se
Sten finns i allt
Sverige har inte alltid sett ut
som nu. Landskapet förändras, men det går inte särskilt
fort och det är svårt att se.
För si så där 10 000 år sedan
var stora delar av landet täckt
av en jättetjock och väldigt
tung inlandsis. Den tryckte ner
en del av jordskorpan under
havets yta. Vi kan se spår efter
isen i landskapet.
När isen smälte, började landet höja sig. Det gör det fortfarande, mest här i Norrlands
kustland med 8 mm per år.
Förr i tiden visste man ingenting om istider och inlandsisar. Då trodde man till exempel att jättar hade kastat iväg
de stora stenblock som ligger
spridda i naturen. Lär man sig
lite mer om geologi kan man
bättre förstå varför det ser ut
som det gör på olika platser.
Följ strecket från varje bokstav och fram till en till sten.
Skriv in samma bokstav i stenen. Vad står det då på stenarna?
GEOLOGI handlar om hur jorden kom till, vad den består av
och om hur jordskorpan har förändrats genom tiderna. Att
kunna något om geologi är bra, till exempel för att hitta råvaror som vi behöver för att tillverka saker och bygga vägar
och hus. Olika sorters sten har olika egenskaper. Det måste
man veta för att kunna bryta rätt sort. Man måste också veta
hur stabil marken är där man ska bygga. När det regnar
mycket är det stor risk för ras och skred i lerig mark. Och så
behöver vi förstå vad som händer med miljön när vi tar för
oss av jordens rikedomar.
Geologi finns över allt omkring oss. Var skulle träden
växa om inte marken fanns?
Och hur skulle vi klara oss
utan grus, metaller, sten, tegel
och olja att bygga vägar och
hus av och för att tillverka
bilar, elektriska maskiner, glas,
datorer och mycket annat?
En vanlig dag stöter vi på
geologi nästan hela tiden.
GEOLOGI
aktivitetskort nr 2
www.geologivagen.se
Landet under is
Har du tänkt på varför landskapet ser ut som det gör?
I Västernorrland kan man se
många spår efter stora och
tunga inlandsisar som gled
fram över marken för länge,
länge sedan. Den senaste var
minst 3000 meter tjock, som
tio Eiffeltorn ovanpå varandra.
Isen var som ett jättegrovt
sandpapper som nötte och
hyvlade berget.
EIFFELTORNET, ungefär 300 meter högt
INLANDSISEN, nästan 3000 meter tjock
Inlandsisen var tjockast mellan
Ångermanland och Finland.
Det vet man eftersom det är
här som landhöjningen har
varit som störst.
• Vad är en glaciär?
• Vad händer när glaciärerna
smälter?
PRATA OM
Vad kan vi göra för att inte
påverka klimatet på jorden?
Skriv vad ni kommer fram till och
sätt upp pappret på väggen.
Hjälp varandra att komma ihåg
och tänka på vad ni har skrivit.
Du undrar kanske om det
blir istid igen och i så fall när.
Att den kommer är forskarna
säkra på men däremot inte
på när.
Man pratar mycket om klimatförändringar. Det har blivit
lite varmare de senaste åren.
Det tror man beror på utsläpp
från bilar och industrier. En ny
istid har kanske bromsats upp,
men ingen vet säkert.
Man ser att glaciärerna minskar i storlek. Om de smälter
skulle havets yta stiga och
många av jordens städer
skulle hamna under vatten.
INLANDSIS
OCH
GLACIÄR
aktivitetskort nr 3
www.geologivagen.se
Landet blir högre
Hitta till grottan
Inlandsisen var jättetung och
pressade ner marken under
sig. När isen smälte, låg en
stor del av landet under vatten. Sakta började det att
höja sig igen. Och det håller
det forfarande på med. Det
kallar vi landhöjning.
HÖGA KUSTEN är så berömd
för sin stora landhöjning
att det blivit ett av många
världsarv i världen. Sedan den
senaste istiden har området
höjt sig hela 285 meter över
vår nuvarande havsyta. Det är
världsrekord! Här var Sverige
som mest nerpressat av inlandsisen. Nu höjer sig landet
8 mm varje år i Västernorrland
och det är mest i Sverige.
Det finns många stigar upp till grottan på bergets topp.
Men bara en av dem är den rätta. Försök hitta den!
Orden hör ihop med vår berggrund och beskriver olika storlek på sten.
STEN • SAND • LERA • KLIPPA • BERG • GRUS • FLYTTBLOCK
Skriv orden i storleksordning. Den minsta storleken först och den
största sist.
På Högklinten finns många grottor. De bildas ofta i en svag del av
berget, till exempel där det finns
sprickor. Under tusentals år har
rinnande vatten gröpt ur gångar
och rum i underjorden. Ett sådant
rum i berget kallas grotta när det
är så stort att en människa kan
krypa in i det. I sagorna bor ofta
troll och rövare i grottorna.
Berget HÖGKLINTEN är 282
meter högt. Det låg bara 3-4
meter under havsytan när inlansisen smälte från området
och vattnet stod som högst.
Här finns världens högst
belägna klapperfält. Det är
områden med ganska runda
stenar. Havets vågor sköljde
en gång i tiden mot dem så
att de rullade och nöttes mot
varandra. Uppe på Högklinten
finns det också grottor.
LANDHÖJNING
aktivitetskort nr 4
www.geologivagen.se
Som ormar i landskapet
Vattnet forsade fram i tunnlar
under isen som smälte. Bitar
av berg, grus och sand från
tunnelns väggar följde med
vattnet. De rullade runt och
nöttes mot varandra så att de
blev runda och blanka.
Det blev kullar av block, sten
och grus. En lång rad sådana
kullar kallas för en rullstensås.
Rullstensåsar ser ut som
ormar i landskapet. De kan
vara väldigt höga med branta
sluttningar och flera mil långa.
Vattnet som blev när isen
smälte, skilde sten, grus och
sand åt och sorterade dem i
olika lager i åsen. Man kan se
det i många grustag där man
hämtar grus till byggen av
olika slag. Numera använder
man mest krossat berg istället
så att inte åsarnas grus ska ta
slut.
Kan du se hur rullstensåsen ringlar fram som en orm i landskapet?
En liten hare gömmer sig i bilden. Kan du hitta den? Färglägg bilden.
• Varför är åsens stenar rundade?
• Varför blir vatten som rinner
genom åsen rent?
• Vad behöver vi allt grus till?
• Vad skulle man kunna använda
istället för grus?
• Kan man återvinna grus?
I åsarna finns ofta mycket vatten. Regnvatten silas genom
åsens grus och sand och blir
klart och friskt och används
också på många platser som
dricksvatten. Sanden fungerar
ungefär som ett kaffefilter där
smutsen fastnar. Om man silar
sjövatten genom åsen, blir det
också rent.
RULLSTENS
ÅS
aktivitetskort nr 5
www.geologivagen.se
Spår efter isen
Tre bilder har inte med geologi att göra. Vilka?
• Lera, sand, grus och sten huller
om buller. Vad kallas sådan
mark?
• Det finns spår i naturen som
visar att det har varit istid.
Ge ett exempel på det.
• Ta reda på om det finns några
spår efter istiden där du bor.
Lockstafältet ligger i Västernorrlands norra del. Här är det
lätt att se tydliga spår efter inlandsisens framfart. Upp till 30
meter djupa åsgropar och raviner och stora vindavlagringar
med dyner. Inlandsisen forslade hit massor sand och grus.
Lockstafältet är ett isranddelta.
Inlandsisen slet med sig bitar
ur berget. Fastfrusna stenar
repade räfflor i berget som
berättar åt vilket håll isen
rörde sig. Bergbitar krossades och blev en blandning av
stora block, stenar, gruskorn,
sandkorn och de allra minsta,
silt eller lera. När isen smälte
hamnade allt på marken.
Blandningen kallas morän och
är den vanligaste jordarten i
Sverige. Den ligger ofta som
ett täcke på berggrunden.
Väldiga älvar av smältvatten
dånade fram i och under den
smältande isen och tog med
sig sten, grus och sand fram
mot iskanten. Det kan ha varit
så mycket som flera lastbilslass i minuten. Där isälven
nådde havet, rann vattnet
långsammare. Materialet som
hade följt med älven sjönk till
botten. Först de tunga stenarna, sedan grus och sand.
Isälvarna kunde, precis som
vanliga älvar, bygga upp deltan. De kallas för isranddeltan.
MORÄN
aktivitetskort nr 6
www.geologivagen.se
Vattnet hittar
nya vägar
Aluminium
är en metall.
Geologi
handlar om
blommor.
Kvarts är ett
hårt mineral.
Det finns
grottor på
Högklinten.
Indalsälven rinner ut i havet
norr om Sundsvall i ett stort
delta med många vattenfåror
vid sidan av varandra. Det
kallas kustdelta och är det
största i Sverige.
Indalsälven
finns i Skåne.
En nipa är
en fågel.
En bergart
består av flera
mineral.
Det blir en ny
istid nästa år.
Ljuger Vildhusssen?
Eller är det sant,
det han säger?
Försök lista ut vad
som är sant och vad
som är falskt.
Många av jordens floder har
bildat jättestora deltan, tex
Nilen i Egypten och Missisippifloden i USA vars delta
förresten också kallas för ”the
Birdfoot Delta”. Det betyder
fågelfotsdeltat. Havsströmmarna har förändrat landskapets utseende så att det ser
ut som en fågelfot där.
Vildhussen levde för mer än
200 år sedan. Han bröt en
ränna som timret skulle flottas
i. Det slutade med en jättestor
naturkatastrof. Vattnet tog
vägen rakt genom en grusås.
Ragundasjöns vatten rann ut på
bara fyra timmar! Man tror att
vattenmassorna förde med sig
stora mängder sediment som
bidrog till att Indalsälvens delta
bildades.
I sand eller lera kan man göra
gångar som vattnet får rinna i från
en större vattenpöl. Efter ett tag
blir det som riktiga älvar i miniatyr.
Det kan också bildas ett minidelta
Under lång, lång tid har älvens
vatten fört med sig mängder
med små, små korn, mindre
än sandkorn. Det kallas sediment. Vattnets fart minskar
ju bredare älven blir. När det
kommer fram till havet, rinner
vattnet så sakta att också de
små, små kornen sjunker till
botten. Deltat byggs sakta på,
längre och längre ut i havet.
Det är lätt för vattnet att ta
sig fram och hitta nya vägar
genom sedimentet.
på stranden eller i en större vattenpöl dit miniatyrälven rinner.
Experimentera med sand och vatten utomhus eller i en stor balja
med låga kanter.
DELTA
aktivitetskort nr 7
www.geologivagen.se
Risk för skred
Vid älvar finns ibland mycket
branta sluttningar av sand och
lera. De kallas nipor. De kan
bli upp till 50 meter höga.
Marken vid niporna är ömtålig. Niporna kan lätt rasa och
förstöras om vattenmassorna
som rinner fram blir stora och
häftiga eller om vi människor
uppför oss oförsiktigt där de
finns. Sådana ras kan vara
mycket stora när massor med
mark störtar ner i älven. Om
tunga lastbilar och traktorer
kör här när lerjorden är väldigt
blöt, kan marken börja skaka
så mycket att den rasar.
Ångermanälven är känd för
sina nipor. Vid Västgranvåg
nära Sollefteå har den sedan
urminnes tider runnit fram och
format stora nipor i landskapet. Sollefteå kallas också för
nipornas stad.
Intill nipan vid älven är det fint att sitta och grilla korv.
Men här har det blivit en del tokigheter i bilden. Försök hitta dem!
• Vad är en nipa?
• Vad är det för material i en
nipa?
• Varför kan nipor så lätt rasa?
• Vad bör man tänka på när man
är i ett område med nipor?
NIPA
aktivitetskort nr 8
www.geologivagen.se
Från berg till sten
I en bergtäkt krossar man berg
till stenar i olika storlekar. Det
kallas bergkross och behövs
till exempel när man bygger
hus och vägar.
När man har krossat berget, siktar
och sorterar man stenarna i olika
storlekar.
Använd tre olika siktar med olika
stora hål i och sand som har lite
olika storlek på kornen. Börja med
den sikt som har de minsta hålen.
Flytta sedan över det som är kvar
av sanden i sikten med mellanstora hål. Till sist siktar du det som är
kvar i sikten med de största hålen.
Nu har du tre högar med sand
som har olika stora korn. Så här
gör man med bergkrosset också.
Men inte för hand förstås, och i en
sorts jättestora siktar.
I Sverige anväder vi väldiga mängder grus och bergkross varje år.
Mycket mer än man gör i andra
länder. Vi borde kanske lära oss av
dem.
• Tror du att vi skulle kunna använda mindre grus och stenkross än vad vi gör i dag?
• Vad tycker du i så fall att vi
skulle kunna spara in på?
• Kan man återvinna grus, stenkross och asfalt? Ge exempel.
TIPS
Till Råsta bergtäkt utanför
Sundsvall kan man åka på
studiebesök och lära sig mer
om hur man krossar berg och
gör asfalt. Ring i förväg för
att boka tid för din klass eller
grupp.
Olle Lindström är platschef
här och honom når man på
telefon 070-333 18 50.
Olika sorts bergkross läggs i
olika lager för att vägen ska
bli riktigt stark. Ju högre upp
desto mindre stenar. Bergkross används också för att
göra asfalt som man lägger
överst. Då blandar man det
med olja.
I Råsta bergtäkt utanför
Sundsvall spränger man och
krossar stora mängder berg.
Man siktar och sorterar stenarna i olika storlekar. Man
gör också asfalt. För att den
ska bli stark och hålla bra på
vägarna, testar man den i ett
laboratorium.
Vid bergtäkten tar man också
reda på och återanvänder
gammal asfalt och sådan sand
som sprids ut där det är halt
på vintern.
Gruset som finns i våra rullstensåsar, kan ta slut. Därför
använder man nu mer och
mer bergkross istället. I
Sverige finns det regler för
hur vi ska hushålla med våra
naturresurser.
Man använder bergkross när man
ska göra asfalt.
BERGKROSS
aktivitetskort nr 9
www.geologivagen.se
Stenar är väldigt olika
Stenar kan se ut på många olika sätt. De kan ha alla möjliga
färger. En del är blanka eller glittriga. Andra är fläckiga
eller ser prickiga ut. Det kan bero på att stenen består av
flera olika mineral som tillsammans bildar en bergart. Stenar
kan också ha olika egenskaper. En del är till exempel hårdare
eller tyngre än andra. En annan är magnetisk. Stenens egenskaper bestämmer vad man kan använda den till.
MATERIAL
Bitar av hematit, magnetit, glimmer, fältspat, kvarts och svavelkis.
Av glimmer kan man behöva ha
flera bitar.
1. Hitta magnetit
- starkt magnetisk
- ger svart streck på oglacerat
porslin
- ganska tung och hård
- används till järn och stål
2. Hitta hematit
- ger rödbrunt streck på oglacerat porslin
- är också en järnmalm, men
inte magnetisk
3. Hitta glimmer
- kan delas i tunna skivor
- mjuk - ungefär som naglar
- tål hög värme
- används för att göra isoleringsmaterial
Porslinssäkring eller annat oglacerat porslin, förstoringsglas, glasflaska, magnet, kompass, papper
och penna.
4. Hitta svavelkis
- luktar svavel, man kan träna
hundar att söka efter den
- ger svavel till bl a tändstickor
Ett annat namn är pyrit som
betyder eld. När man slår på
pyrit med hammare blir det
gnistor.
Titta på stenarna och upptäck
skillnaderna. Lägg märke till lukt,
utseende, färg, kristaller, blank
- matt, slät - skrovlig, tung - lätt,
hård - mjuk. Skriv upp vad du ser
och kommer fram till.
• Rita med stenen på porslinssäkringen. Blir det något
streck? Vilken färg?
• Undersök hur hård stenen är.
Skrapa med nageln på stenen.
Händer det något?
• Rista med stenen på glaset.
Syns någon repa?
• Håll stenen intill kompassnålen.
Börjar den att snurra?
• Håll magneten mot stenen.
Känns det något?
Känn igen stenarna
5. Hitta fältspat
- jordens vanligaste mineral
- kan vara röd, grå eller vit
- ett ganska hårt mineral
- används när man gör porslin
men finns också i glas.
UNDERSÖK
STENAR
6. Hitta kvarts
- så hård att man kan repa
med den på glasflaskan
- ett av jordens vanligaste
mineral
- hårt och hållbart
- vackra kristaller
- används för att göra glas.
aktivitetskort nr 10
www.geologivagen.se
Flera mineral = en bergart
Flera mineral blir tillsammans en bergart. I olika bergarter
är det olika mineraler. Man kan jämföra med en kaka. Man
använder olika ingredienser beroende på om man ska göra
en sockerkaka, en chokladkaka eller en mjuk pepparkaka.
Hitta ordet för de stenar som tillsammans blir en bergart.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
GRANIT är den vanligaste
bergarten i världen och även
i Sverige. Den består mest
av mineralerna kvarts, glimmer och fältspat. Fältspat
och kvarts är våra vanligaste
mineral.
Granit bildades när flytande,
glödande massa från jordens
inre långsamt blev hårt. Därför har den ganska stora
mineralkorn och ett prickigt
utseende. Den kan ha olika
färg beroende på vilket av de
tre mineralen som det finns
mest av. Den vita kvartsen ger
till exempel ljus granit, den
röda fältspaten rosa-röd granit och den svarta glimmern
mörk granit.
Nordingrågranit är Ångermanlands landskapssten.
Lång och smalt djur som ofta är giftigt
Brant, hög sandsluttning vid Ångermanälven
Stort djur som levde för väldigt länge sedan
Blir kvar när man har huggit ner ett träd
Vi har två stycken var
Gul frukt som apor gillar
God sak som man bakar
GNEJS är också en mycket
vanlig bergart i Sverige. Hetta
och högt tryck omvandlade
graniten till gnejs. Den ser
randig ut eftersom mineralerna har tryckts ihop och pressats ut till band.
Granit och gnejs är vackra
och hårda bergarter som ofta
används till byggnader, golv,
bänkskivor och som gatsten.
GRANIT
GNEJS
aktivitetskort nr 11
www.geologivagen.se
Lär känna metaller
Metaller finns nästan överallt
ibland oss och behövs till det
mesta som vi tillverkar. De är
väldigt vanliga i berggrunden.
När det är så mycket metall
i en bergart att det lönar sig
att bryta den, kallas den för
malm. Malm bryter man i
gruvor. Några metaller är järn,
koppar, zink, tenn, aluminium.
För att kunna hitta metallerna,
måste man veta mycket om
geologi.
MATERIAL
Föremål av olika metaller. Några
av järn och stål, till exempel plåtbit, skruv, spik, fjäder, tesked, lock
till glasburk, plåtburk samt något
målat järnföremål.
Föremål av andra metaller som
till exempel koppar, mässing, bly,
tenn, något mynt och en aluminiumburk.
• Var tror du att de olika materialen kommer ifrån?
• Känner du igen någon metall?
• Vet du vad den används till?
• Vad tror du skulle hända om
vi slutar bryta metaller ur jorden?
• Kan man återanvinna metaller?
Ge exempel på det.
VAD ANVÄNDS METALLER
TILL EGENTLIGEN?
JÄRN stekpanna, bestick, bil,
gem, tågräls, fartyg, cykel
KOPPAR elkabel, kran, rör
ZINK bilbatteri, rostskydd av
andra metaller
BLY bilbatteri, kristallglas
SILVER smycken medaljer,
bestick
GULD smycken, mynt, medaljer
Och till mycket, mycket annat
också förstås.
Föremål av andra material som till
exempel tyg, plast, stearin, trä,
glas skumgummi och papper. CDskiva, som ju är av plast men som
innehåller metall.
Sortera materialet i två högar, en
med metallföremål och en med
de andra materialen.
VISSTE DU
... att en aluminiumburk som
slängs i naturen blir kvar i 300 år
om ingen plockar upp den!!!
I bilar finns det massor av olika
metaller.
Cyklar tillverkas också av metall.
aktivitetskort nr 12
www.geologivagen.se
Samla på stenar
Gör ett stentroll
På stranden kan du hitta fina,
runda stenar som du kan göra ett
stentroll av.
Du behöver två stenar till varje
troll, sax, lim, garn till hår och
några tygbitar.
Nästan alla har någon gång
samlat på stenar och har en
samling vackra eller konstiga
stenar hemma. Några är kanske släta och fina från någon
semesterstrand. Andra kanske
glittrar som guld eller diamanter.
Du kan också bli en stenjägare
som samlar på stenar och
försöker lista ut vad det är för
bergart och mineraler i dem.
Man kan samla på stenar i en
särskild färg eller från särskilda platser. Lägg stenarna i
små lådor och märk dem med
klisterlappar där du skriver var
du har hittat dem och vad du
tror att det är för sort. Det kan
vara ganska svårt, även för
riktiga geologer. I en anteckningsbok kan du också beskriva när och var du har hittat
stenen och hur den ser ut.
Av stenarna kan man göra
mycket, till exempel fina tavlor, smycken och små troll som
man kan behålla själv eller ge
bort i present. Om man blöter
en sten får den ofta en starkare färg. Vill man behålla den
färgen kan man måla stenen
med genomskinlig lack.
Två av trollen ser precis likadana ut. Vilka tror du att de är?
STEN
PYSSEL
aktivitetskort nr 13
www.geologivagen.se
Bli en stendetektiv
Ta på
skyddsglasögon
när du knackar
med hammare i
sten!
När man letar efter stenar kan det
vara bra att ha med sig ett förstoringsglas eller en lupp. En spik är
bra för att rispa stenen med och
känna hur hård den är. Med en
hammare kan man slå loss flisor ur
stenen så att man får en färsk yta.
Stenar kan nämligen se annorlunda ut inuti jämfört med vad den
gör på utsidan. Då är det jätteviktigt att ha skyddsglasögon på sig
för att inte få stenflisor i ögonen.
Glöm inte att ta med din stenbok
så att du kan skriva upp vad du
hittar och var.
Plocka tre olika stenar och
beskriv dem i stenboken.
Vilken färg har de?
Är ytan blank eller matt?
Är ytan slät eller skrovlig?
Är de runda eller kantiga?
Glittrar eller glänser de?
Har de något mönster? Vilket?
Oj då! Bokstäverna har visst
hamnat huller om buller i den
fina stensamlingen.
Hjälp ROX att komma ihåg var
hon har hittat stenarna.
aktivitetskort nr 14
www.geologivagen.se
Geologiska ord
BERGART Berg som byggts upp av flera olika mineral.
EROSION När vatten, vind, snö, sand eller is slipar eller nöter ner berg.
FLYTTBLOCK Stort stenblock som flyttats med isen i en glaciär.
FOSSIL Förstenad rest eller avtryck av utdöda växter eller djur.
GLACIÄR Mycket tjockt lager av hårt packade snö- och ismassor som ständigt rör sig.
GRUNDÄMNE Ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag.
GRUVA Område där man bryter malm.
HÖGSTA KUSTLINJEN Gräns för hur långt havet nått efter den senaste istiden. Landet ovanför har inte legat
under vatten. Förkortas HK.
INLANDSIS Stor ismassa som långsamt rör sig av sin egen tyngd.
ISRÄFFLOR Repor i berg orsakad av fastfrusna stenar i botten av en glaciär eller inlandsis.
ISTID Period i jordens historia då klimatet var mycket kallare och stora landområden täcktes av
inlandsis.
ISÄLV Älv med smältvatten från en glaciär eller inlandsis.
JORDART Naturligt bildad avlagring av sönderdelat berg, genom rester av organismer eller genom kemiska
utfällningar. Har en lös struktur.
KLAPPERFÄLT Gammal strand med runda block och stenar.
LANDHÖJNING När landet höjer sig efter den tunga inlandsisen under senaste istiden. Den pågår fortfarande.
MALM Mineral som innehåller värdefulla metaller.
MINERAL Enhetlig del av jordskorpan som består av ett grundämne eller en kemisk förening,
t ex koppar eller kvarts (kisel och syre).
MORÄN Den vanligaste jordarten i Sverige. Den består av kantiga bergartsbitar som transporterats och avlagrats av en glaciär eller inlandsis.
RULLSTENSÅS Långsträckt ås av rundade stenar som byggts upp av en isälv.
SEDIMENT Finkornigt material som inlandsisen nötte loss från berget och isälvarna förde med sig
ut mot kusten. Materialet sjunker till botten i älvar, sjöar och hav.
STENBROTT Område där man tar byggnadssten ur berget.
VITTRING När berg på grund av väder, vatten och vind spricker sönder och bryts ner till allt mindre delar och
blir till grus och sand.
ÄNDMORÄN Moränrygg som byggs upp framför en glaciär eller inlandsis.
Hej då
För att förstå
framtiden
måste vi titta
bakåt.