Vilken evidens finns för
behandling av stressrelaterad
ohälsa?
Göran Kecklund, Docent
Stressforskningsinstitutet
Klassifikation av stressrelaterad
psykisk ohälsa (Åsberg et al, 2010)
Typ av stress
Diagnos
Livskris, psykisk
påfrestning
Anpassningsstörning
Livshotande trauma –
akutskedet
Akut stressyndrom
Livshotande trauma –
efterförloppet
Posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD)
Långvarig stress (ej
livshotande) utan
återhämtning
Utmattningssyndrom
Evidensläget
• Evidensvärderingen är baserad på systematiska
litteraturstudier (framför allt randomiserade
kontrollerade studier)
• Svagt stöd för att psykologisk behandling fungerar för
stressrelaterade diagnoser
• Relativt starkt stöd för att psykologisk behandling
(t ex KBT) innebär symptomlindring för ångest- och
depressionssjukdom, inkl PTSD
• Finns få behandlingsstudier med hög kvalitet när det
gäller utmattningssyndrom
Flera SBU rapporter, SOU 2011:15
Rehabiliteringsgarantin
• Staten/SKL satsade ungefär 1,7 miljarder under
2009-2010 på evidensbaserad behandling för
personer mellan 16-67 år (arbetsför ålder)
• Icke-specifika nack- och ryggbesvär, samt
psykisk ohälsa (lindrig/medelsvår ångest,
depression och stressrelaterade besvär)
• Ett av huvudmålen med rehabiliteringen var att
få ökad återgång till arbete (lägre sjukskrivning)
SOU 2011:15, Busch et al, 2011
Utvärdering av rehabiliteringsgarantin: stressrelaterade besvär
(Busch et al, 2011)
• Symptomlindring, bättre självupplevd hälsa, och
bättre subjektiv arbetsförmåga
• Personerna som genomgått rehabiliteringen är
överlag nöjda med behandlingen (70% ger gott
betyg)
• Däremot leder behandlingen inte till ökad återgång
till arbete
Rehabiliteringsrådets förslag
• Multimodal behandling (KBT i kombination med andra
åtgärder som underlättar återgång till arbete)
• Behandlingen ska sättas in tidigt (2 månaders
sjukfrånvaro)
• Arbetsplatsen bör involveras
• Stort behov av välkontrollerade studier som
systematiskt utvärderar behandling av
stressrelaterad ohälsa
SOU 2011:15
