Psykisk ohälsa i
arbetslivet
NSPH & Hjärnkoll 2016-10-10
Marie Åsberg
senior professor, Karolinska institutet
Psykisk ohälsa i arbetslivet
•
Psykisk ohälsa, och i arbete
•
Psykisk ohälsa på grund av arbetet
Sjukskrivningarna
Sjukskrivningarna ökar
igen
30
Sjukpenningtalet
24
18
12
6
0
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
män
2014
nov
kvinnor
Det är den psykiska ohälsan
som ökar
Sjukskrivningarna gäller ”lättare”
psykisk ohälsa –
men ohälsan är inte ”lätt”
Relativ risk att dö i förtid
Överdödlighet efter psykisk ohälsa med långtidssjukskrivning
Bryngelson m fl, 2012
2.0
1.0
Nya sjukfall med psykiatrisk
diagnos
Data från Försäkringskassan
Stressrelaterad ohälsa är den
vanligaste psykiska
sjukskrivningsdiagnosen
depression
ångest
stressrelaterad psykisk ohälsa
36%
47%
17%
Nyregistrerade psykiatriska
sjukfall sept 2012, Stockholm
Fyraär
stressforskare:
Vad
stress?
Hans Selye
Bruce MacEwen
Robert Sapolsky
Michael Marmot
Hans Selye och
stresshormonerna
Stresshormonaxeln
Hypothalam
us
Hypofy
s
Binjura
r
Bruce McEwen: stressen
och hjärnan
Receptorer för
stresshormoner i hjärnan
Förtunnad hjärnbark vid
kronisk stress
Bruce McEwen, Nature 2012
Robert Sapolsky: cortisol,
psykosocial stress och ”kultur”
Michael Marmot: stress,
status och förtidig död
Arbetsrelaterad stress
Christina Maslach’s sex faktorer:
• Arbetsbelastning
• Kontroll
• Belöning
• Samspel med andra (chefen!)
• Rättvisa (mobbning!)
• Värderingskonflikter
(samvetsstress!)
Lennart Levi
Marianne Frankenhaeuser
Christina Maslach
Stress och ohälsa
Stress är en ändamålsenlig
företeelse, men stress kan
leda till psykisk ohälsa, om
•
den är förenad med akut livshot och stark skräck
•
den är långvarig och inte ger möjlighet till
tillräcklig återhämtning
•
den drabbar oss på en extra känslig punkt, eller
drabbar en extra känslig person
Typ av stress
Syndrom
Klinisk bild
Typ av stress
Livskris
Syndrom
Klinisk bild
Anpassningsstörning
Fördjupad eller förlängd
affektiv reaktion
Typ av stress
Syndrom
Klinisk bild
Livskris
Anpassningsstörning
Fördjupad eller förlängd
affektiv reaktion
Akut, livshotande,
tidig reaktion
ASD, akut
stressyndrom
Starka, växlande affekter,
dissociation, förvirring,
sympaticuspåslag
Typ av stress
Syndrom
Klinisk bild
Livskris
Anpassningsstörning
Fördjupad eller förlängd
affektiv reaktion
Akut, livshotande,
tidig reaktion
Akut, livshotande,
sen reaktion
ASD, akut
stressyndrom
Starka, växlande affekter,
dissociation, förvirring,
sympaticuspåslag
PTSD
Flashbacks, ångest,
spänning, sömnstörning
Typ av stress
Syndrom
Klinisk bild
Livskris
Anpassningsstörning
Fördjupad eller förlängd
affektiv reaktion
Akut, livshotande,
tidig reaktion
Akut, livshotande,
sen reaktion
ASD, akut
stressyndrom
Starka, växlande affekter,
dissociation, förvirring,
sympaticuspåslag
PTSD
Flashbacks, ångest,
spänning, sömnstörning
Utmattningssyndrom
Trötthet, sömnstörning,
kognitiva & vegetativa
störningar, stresskänslighet
Kronisk, utan
återhämtning
Typ av stress
Syndrom
Klinisk bild
Livskris
Anpassningsstörning
Fördjupad eller förlängd
affektiv reaktion
Akut, livshotande,
tidig reaktion
Akut, livshotande,
sen reaktion
ASD, akut
stressyndrom
Starka, växlande affekter,
dissociation, förvirring,
sympaticuspåslag
PTSD
Flashbacks, ångest,
spänning, sömnstörning
Utmattningssyndrom
Trötthet, sömnstörning,
kognitiva & vegetativa
störningar, stresskänslighet
Somatisk sjukdom
Hjärtkärlsjukdomar, andra
kroppsliga sjukdomar?
Kronisk, utan
återhämtning
Kronisk, utan
återhämtning, lång
sikt
Nya sjukfall med psykiatrisk
diagnos
Data från Försäkringskassan
Hur vet vi att det har
att göra med arbetet?
Varför blev du sjuk?
Procent som givit olika svar bland långtidssjukskrivna
tjänstemän med psykisk ohälsa
Varför blev du sjuk?
Män
kvinnor
enbart arbetet
65
43
arbete + relationer
21
43
enbart relationer
12
11
Annat
2
3
Nygren m fl 2002
Regionala skillnader i
sjukskrivning
1998
1999
2000
2001
25
20
15
10
5
Långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa inom Sveriges
landsting, 1998-2001, antal per 1000 anställda
Total
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland
Gävleborg
Dalarna
Västmanland
Örebro
Värmland
Västra Götaland
Halland
Skåne
Blekinge
Kalmar
Kronoberg
Jönköping
Östergötland
Sörmland
Uppsala
Stockholm
0
Data ur AFA:s sjukskrivningsdatabas
Samband mellan neddragning av personal
och sjukskrivning för psykiatrisk diagnos hos
de kvarvarande anställda 5 år senare i
svenska landsting
Procentuell förändring av sjuktal 1998-2003
70
52.5
35
17.5
0
-40
Bryngelson m fl JOEM
-30
-20
-10
0
procentuell förändring av antal anställda 1993-1997
Vad stressar oss på
jobbet?
Lennart Levi
Christina Maslach’s sex faktorer:
• Arbetsbelastning
• Kontroll
• Belöning
• Samspel med andra (chefen!)
• Rättvisa (mobbning!)
• Värderingskonflikter
(samvetsstress!)
Marianne Frankenhaeuser
Christina Maslach
Samvetsstress
Astrid
Norberg
Gabriella
Gustafsson
Sjuksköterskor som är långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom är
mer empatiska
mer samvetsömma
än matchade kolleger som arbetar kvar i samma organisation
Vägen till väggen är
lång
6
12
riskfas
18
24
30
mån
akutfas
återhämtningsfas
Att gå in i väggen …
Värk i kroppen
Magbesvär
Sömnbesvär
Minnesstörning
Glädjelöshet
Energilöshet
Skuldkänslor
Nedstämdhet
Utmattningssyndrom
Karolinska Exhaustion
Disorder Scale, KEDS
1.Koncentrationsförmåga
6.Sömn
2.Minne
7.Överkänslighet för
sinnesintryck
3.Fysisk uttröttbarhet
8.Upplevelsen av krav
4.Uthållighet
9.Irritation och ilska
5.Återhämtningsförmåga
Förtunnad hjärnbark vid
utmattningssyndrom
Ivanka Savic-Berglund 2013: Structural Changes of the Brain in Relation to Occupational Stress
Vad kan vi göra åt
utmattningssyndromen?
Vad skall vi göra åt
utmattningssyndromen?
Piska eller morot?
Sjukskrivningarna ökar
igen
Nya regler för sjukförsäkringen 2008
30
Sjukpenningtalet
24
18
12
6
0
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
män
2014
nov
kvinnor
Ingen enda av de behandlingar
för utmattningssyndrom som
prövats i RCT har ökat
återgången i arbete
KBT
Qi gong
Skogsterapi
ACT
BK (fysioterapi)
Arbetslivscoach
KBT i grupp
Fysisk träning
ADA
PD i grupp
Mindfulness
Internet-KBT
Trädgårdsterapi
Förloppet vid utmattningssyndrom
6
12
Prevention
riskfas
18
24
månade
30
r
Rehabilitering
akutfas
återhämtningsfas
Går utmattning att
förebygga?
JA!
• På individnivå: Stresshantering
• På arbetsgruppsnivå: Kollegiala
samtalsgrupper
• På arbetsledarnivå:
Arbetsledarutbildning
Återfallsprevention!
Återfall i F43, 2015
100000
Nyinsjuknade F43, 2015
25% återfall!
75000
50000
25000
25% återfall!
0
Stockholms län
Hela riket
För att en människa
skall ta till sig
prevention måste hon
förstå att det finns en
risk
Stressprevention
•
Ge kunskap: är man i riskzon eller ej? (t ex KEDS)
•
Ge kunskap om olika aspekter av stress (biologi,
konsekvenser, arbetsstress etc.)
•
Erbjud metoder för stressprevention (internet-KBT,
meditation, vardagsrevidering, gruppsamtal)
•
Kunskap och metoder finns - men behöver göras
tillgängliga på webben
Stress-E
Sjukskrivning är ett
komplext fenomen det har ingen
grundbult
Haddon’s matrix
Pre crash
Driver
Car
Roads
Crash
Post crash
Människa
Risk
Kollaps
Återhämtning
Varningssignaler
Kunskap!
Stress-E
Utmattningssyndrom
Behandling
Sjukskrivning
Rehabilitering
Arbetslivsinriktad
rehab
Varningssignaler
Hopade
FHV: KEDS
sjukskrivningar
Arbetsplats
Psykosociala
Feedback från
skyddsronder
Försäkringskassan
Kollegiala grupper
Samhälle
Intervention
AHA-metodik
Varningssignaler
FK statistik
SamhällsAnnan statistik
Skenande sjuktal
politiska åtgärder
Sociologiska
analyser
Den biologiska
stressreaktionen är
gjord för att vara
intermittent
Den biologiska stressreaktionen är gjord för att
vara intermittent
Kronisk stress kan
skada hjärnan
Den biologiska stressreaktionen är gjord för att
vara intermittent
Kronisk stress kan skada hjärnan
Återhämtning är
nödvändig
Hur undvika ohälsosam
stress?
✓
undvik så långt möjligt stressorer som är
- oförutsägbara
- okontrollerbara
upplevs som meningslösa
försök få en rimlig arbetsbörda
- gränssättning (kan man behöva hjälp med!)
-
✓
✓
✓
undvik övertid, respektera veckovilan
tala med varandra!!!!
kollegiala grupper
använd tekniker för återhämtning
- avspänning, sömn, meditation
The end
