Stress och utmattning

advertisement
Stress och utmattning
Vad är utmattningssyndrom?
Långvarig stress kan leda till utmattning
Man klarar för det mesta av att hantera stress om man bara får tillräckligt med tid för
återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte
fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden
blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Lite förenklat kan
utmattning sägas vara det sista stadiet av stress. Man har under lång tid inte brytt sig
om signalerna om att kroppen och själen far illa, och man kan behöva lång
rehabilitering för att kunna fungera som vanligt igen.
Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar
under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har
pågått under minst två veckor.
Påfrestningar både i arbetslivet och privatlivet
Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om
man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan
det i längden leda till att man blir utmattad. Men även påfrestningar i privatlivet kan
vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är
svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande.
Utmattad eller utbränd?
Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som
långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som
exempelvis utbrändhet för att beskriva tillståndet.
Hur kan man minska risken för utmattningssyndrom?
Tid för återhämtning
Under stressiga perioder behöver man också ta sig tid att varva ner och ta det lugnt
för att samla kraft och återhämta sig. Detta behöver inte bara vara vila utan kan
också innebära att man motionerar eller umgås med familj och vänner. Det är också
bra att försöka sova ordenligt.
Identifiera stressande faktorer
Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Det kan vara bra att försöka
hitta sitt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Förutom att vila, motionera
och sova ordenligt finns det mycket annat man kan göra själv för att undvika att bli
sjuk av stress. Ju tidigare man lägger märke till de stressrelaterade besvären desto
snabbare kan man förhindra att de blir värre.
Symtom
Vanligen har insjuknandet föregåtts av ett eller flera stressrelaterade besvär under en
längre period. Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska.
-
Känslomässiga: Lättirriterad, orolig och nedstämd. Det är också vanligt att
man har ångest.
Tankemässiga: Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att
planera och genomföra uppgifter.
Sömnstörningar: Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under
natten.
Trötthet: Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning.
Kroppsliga: Hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk,
överdriven ljudkänslighet.
Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man
upplever att man "går in i väggen". Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig,
svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna
stark ångest och få yrsel.
Vanligt med skuldkänslor
När prestationsförmågan försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och
skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för
all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga.
Ibland talar man om utmattningssyndrom med egentlig depression, eller
utmattningsdepression som det också kallas. Det innebär att man har fått en
depression som utlösts av stress. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som
blir deprimerade.
Behandling
Anpassad efter besvär och behov
Behandlingen är anpassad efter vilka besvär man har. Det är vanligt att behandling
och rehabilitering innehåller:
-
Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.
Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel
med motion och avslappningsövningar.
Samtalsterapi med psykolog, kurator eller sjuksköterska.
Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad
mindfulness-träning.
Sjukgymnastik.
Ibland behövs läkemedelsbehandling mot till exempel hjärtklappning, sömnstörning,
ångest eller depression. Man brukar få behandling på vårdcentral eller via
företagshälsovården. Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna
psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.
Tre faser
Om man vet orsaken till att man har blivit utmattad är det självklart bra om man kan
påverka den direkt, men ofta behövs flera olika typer av förändringar och
behandlingar för att man ska bli återställd. De kan delas in i tre faser
-
Omhändertagande
Att komma i balans
Rehabilitering
1. Omhändertagande
Nar man har fått diagnosen utmattningssyndrom är det viktigt att man till att börja
med blir ordentligt omhändertagen och får mycket stöd och förståelse för hur man
mår. Många kan behöva hjälp dygnet runt och komma bort från hem, arbete och alla
krav som finns. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller tömma
diskmaskinen, kan kännas överväldigande.
Många vill inte bli sjukskrivna utan vill tillbaka till arbetet så fort som möjligt, men
ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid. Man kan
också behöva få behandling för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till
exempel kan man behöva medicin mot sömnsvårigheter, ångest eller depression.
2. Att komma i balans
I nästa fas av behandlingen försöker man på flera olika sätt få kroppen i balans igen,
både fysiskt och psykiskt. Det enklaste sättet är genom försiktig fysisk träning av
olika slag, till exempel sjukgymnastik, kroppskännedom, andningsträning eller
avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också
lindra och hjälpa.
Många kan bli hjälpta av att prata med en psykolog. Till exempel har kognitiv
beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och
sömnstörningar. I terapin, som kan vara både i grupp och enskilt, kan man få hjälp att
förstå sambandet mellan hur man levt och varför man har blivit sjuk. Man kan också
få insikt i varför man har svårt att backa ur eller förändra en påfrestande situation,
och få lära sig hur stress kan hanteras på ett bättre sätt.
3. Rehabilitering
Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person
kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. En lyckad
rehabilitering innebär inte bara att man själv förändrar sitt sätt att reagera, utan också
att den livs- och arbetssituation som man ska tillbaka till förändras. Man kan behöva
få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, kurator eller personalchef för att
skapa en bra arbets- eller livssituation. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller
permanent, kan vara ett steg i rehabiliteringen.
När det blir dags att börja arbetsträna är det viktigt att anpassa arbetsbelastningen
efter den individuella förmågan.
Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?
Det kan ta lång tid att bli återställd
De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska men det kan ta
lång tid och man kan må mycket dåligt och känna stor hopplöshet under tiden. Hur
lång tid det tar innan man återhämtat sig varierar. Till exempel beror det på hur dåligt
man har mått och vilka förutsättningar man själv har för att bli frisk. De allra flesta
som får hjälp blir efter behandling och rehabilitering bra igen och kan komma tillbaka
till arbetslivet.
Att leva med stress utan att bli sjuk igen
Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att man har haft
utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att
"tröskeln" för hur mycket stress man tål är betydligt lägre än den var innan man blev
sjuk. Man är helt enkelt mer stresskänslig än tidigare.
Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära sig att känna igen sina egna
varningssignaler och bromsa i tid. Många som har gått igenom utmattningssyndrom
blir också bra på att tolka sina egna reaktioner och i tid hitta sätt att varva ner innan
stressen blir skadlig. Med hjälp av sina nya kunskaper om sig själv och om stress kan
man leva på ett mer harmoniskt sätt och bli bättre på att ta hand om sig själv.
Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom
Vad kan man göra som närstående?
Om man har någon i sin omgivning som har fått eller är på väg att få
utmattningssyndrom är det viktigt att man förstår att det kan vara ett allvarligt
tillstånd. Orkar man kan man själv försöka avlasta genom att exempelvis passa barn,
handla eller göra andra ärenden. Det är också bra att försöka komma ihåg att den
som har utmattningssyndrom gör så gott han eller hon kan. Även små krav, som att
gå ut med soporna eller tömma diskmaskinen, kan kännas överväldigande. Därför är
det bra att vara lyhörd och låta den som är sjuk själv bestämma takten, samtidigt som
man försöker uppmuntra och stötta. Eftersom den som är sjuk kan behöva stöd
under lång tid, är det lika viktigt att själv försöka hålla en bra balans och ta hand om
sig själv.
Genom att lära sig mer om stress och konsekvenserna av stress, kan man lättare
förstå vad som händer och vad den som är sjuk upplever.
Information hämtad från Vårdguiden: http://www.1177.se/Skane/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards