Utredning och behandling/rehabilitering
vid stressorsakad sjukdom
Kristina Glise
Överläkare
Enhetschef behandling
Institutet för Stressmedicin
Göteborg
ISM studerar effekter av långvarig stresspåverkan
Stressexponering
Sjukliga förändringar
Diagnosen UMS
Subjektiva hälsoproblem
stressreaktion
trötthetssyndrom
utbrändhet
multippel kemisk överkänslighet Utmattningssyndrom,
colon irritabile
fibromyalgi
kronisk ländryggsvärk
omgivningssjukdommar
Den trötte patienten
Trötthet Normal reaktion
Sjukliga processer
Utmattnings- +Depression
Exponeringstid för stress
syndrom
2007-10-25
Anpassningsstörning
9
Vanliga symtom vid långvarigt hög stressnivå
Kronisk trötthet och sömnproblem
Huvudvärk/yrsel/ökad ljudkänslighet
Bröstsmärtor/tryck över bröstet/hjärtklappning
Muskelvärk/annan värk
Magvärk/orolig tarm
Minnes- och koncentrationssvårigheter
Oro och ångest
Ökad irritabilitet, cynism och arrogans
Nedstämdhet
Utmattningssyndrom förlopp
Energi
Akut händelse
Normal energinivå
Rehabilitering
Långdragen stress
uppvarvning
kaos
återhämtning
Ofta sjukskrivning, återhämtning
nyorientering
Vad skapar arbetsoförmåga vid
exponering för långdragen stress
(kliniska iakttagelser)
Patienterna fungerar vanligen väl under lugna förhållanden
- vid belastning framträder oförmågan, de har
begränsad möjlighet att fungera i en stressande miljö
Patienterna har otillräcklig energi som leder till uttröttbarhet
redan vid liten belastning eller av små krav, de klarar
få eller begränsade arbetsinsatser
Patienterna har svårigheter att förstå en komplex situation
och att finna ett adekvat handlingssätt
Denna exekutiva påverkan är ofta en viktig anledning till
att patienten inte längre klarar sina arbetsuppgifter.
Vad omfattar exekutiv störning?
Planeringsförmåga
Målinriktat handlande
Viljemässigt handlande
Riktad uppmärksamhet
Simultankapacitet
Vad utmärker exekutiv störning?
Oförmåga till planering
Inaktivitet
Kommer aldrig igång med aktiviteter
Tappar lätt koncentration
Bristande simultankapacitet
Väl inlärda aktiviteter kvar
Vetenskapliga studier – kognitiva funktioner
Kvinnliga patienter med kronisk utbrändhet hade signifikant
nedsatt kognitiv förmåga i form av försämrat icke verbalt minne
samt uppmärksamhet kopplat till syn och hörsel, jämfört med
friska
(Sandström et al 2005)
Patienter som varit sjukskrivna under en längre period för
stressrelaterad psykisk utmattning hade nedsatt arbetsminne och
uppmärksamhet jämfört med friska
(Rydmark I. et al, 2006)
Patienter med “burnout” har nedsatt episodiskt minne, arbetsminne och
uppmärksamhet vissa, men inte alla, prefrontal exekutiva funktioner var
signifikant nedsatta
(Öhman I. et al, 2007)
Vetenskapliga studier – kognitiva funktioner
Patienter sjukskrivna för ”utbrändhet” hade nedsatt resultat på test mätande
uppmärksamhet jämfört med friska kontroller.
(Van der Linden et al - 05)
Förslag till utredning/behandling
av utmattningssyndrom
Utredning
• Anamnes
• Klinisk undersökning
• Differentialdiagnostik
Hb- anemi
SR- infektion, reumatisk sjukdom
P-glucos- diabetes
Ca 2+ - hyperparathyreoidism
ASAT alt CDT- alkoholmarkörer
homocystein- B 12 brist, kognitiva störningar
TSH- hypothyreos
• För att spåra stresspåverkan
HbA1C
lipider
EKG
Utredning, forts
Skattningsskalor
som stöd och bedömning av allvarlighetsgrad
vid diagnoser som depression och/eller ångest:
Prime MD alt
MADRS eller
HAD
Psykiatrikerkonsult vb
Behandlingen kan behöva
individualiseras med hänsyn till:
•
•
•
•
Kön
Ålder
Arbete/arbetslös
Kulturella skillnader
Back to basics
träna leva ett “vanligt” liv
struktur, regelbundenhet
Minska belastningen och öka resurserna
Fysisk träning
Samtalsbehandling
kognitiv terapi
Arbetslivsinriktad
rehabilitering
Läkemedel
Avspänningsmetoder
Sömn!
Sömnskola med kognitiv inriktning
läkemedel
”Graded activity”
Sjukskrivning!?
Arbetsplatsen
Viktiga aspekter
• Ofta en patient med skam/skuldkänslor
• Bemötandet på arbetsplatsen mycket
viktigt
• Närmaste chef och arbetskamrat är
nyckelpersoner
• Hjälp att hitta rätt/lagom komplicerade
arbetsuppgifter
• Realistisk förväntan på produktiviteten
första tiden
Kamratstöd
Socialt stöd på arbetsplatsen vid sjukdom:
olika faktorer påverkar stödförloppet:
Timing är viktigt!
Stödbehovet olika i olika faser av ss
insjuknandefasen, bortovaron, anpassningsfasen
När återgå i arbete?
Individuell bedömning i relation till
arbetets krav
Den initiala förbättringen (inom 3 mån)
är ofta påtaglig (ångest, depression bl.a.)
-resten tar längre tid att läka (jmfr ISM-patienter)
Lättare tillstånd, då går det bra att
pressa lite vid allvarligare tillstånd risk för försämring av
krav/press
-dialog med patienten och arbetsträning under
observation
Kan jag som chef identifiera
anställda med risk?
Signaler:
någonting har ändrat sig
den anställde är inte som vanligt
trött trots ledighet
konflikter
individen saknar ofta
sjukdomsinsikt
Blir patienten frisk?
Vanligtvis - ja
Resultat ISM uppföljning 36 månader
100
80
100%
75%
60
50%
40
25%
0%
20
0
Nybesök
N=37
12 mån
N=36
18 mån
N=35
24 mån
N=37
36 mån
N=37
