Vad är stress och när är det farligt?
Det som vi upplever som stress är kroppens sätt att reagera på hot eller
fara. Stressreaktionen regleras av ett ickeviljestyrt system och har varit
viktigt för människans överlevnad.
Utmattningssyndrom
I dagens samhälle kan samma system sättas igång av alla möjliga
situationer som upplevs hotfulla. Exempelvis alla ”måsten” och ”borden”
som är svåra att leva upp till både privat och i arbetslivet.
När stressreaktionen startar mobiliserar kroppen inför en fysisk kraftansträngning som vi i många av nutidens stressituationer inte har någon
användning för. Detta resulterar då istället i en mängd symtom bl.a.
hjärtklappning, yrsel, tunnelseende, orolig mage och ytligare och snabbare
andning. När kroppen får möjlighet till återhämtning mellan stresspåslagen
är stress inte skadlig för kroppen.
För personer med höga inre krav eller svårigheter med gränssättning
skapas ständigt nya stresspåslag. Kroppen får aldrig möjlighet att återhämta sig vilket leder till skadliga påfrestningar för kroppen. De system
som ska hjälpa vid fara och vid återhämtning sätts ur spel. Även immunförsvaret, blodtrycket och mag-tarmsystemet mm påverkas negativt.
Till slut hamnar kroppen i ett utmattningstillstånd. Det behövs då lång tid
för att återfå balans i kroppen och återfå sina kroppsliga och kognitiva
förmågor.
Stressrehabilitering
Rehabiliteringsmedicinska
Universitetskliniken Stockholm
Danderyds Sjukhus AB
182 88 Stockholm
Telefon växel: 08-655 50 00
www.ds.se/stressrehab
Stressrehabilitering
Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm
Hus 38, våning 3, telefon: 08-655 53 65 eller 08-655 54 67
Vad är Utmattningssyndrom?
Kriterier för Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom är en diagnos som ställs när en person under lång
tid varit utsatt för påfrestningar utan möjlighet till regelbunden
återhämtning. Personen klarar inte längre att kompensera för de
extraordinära ansträngningar som gjorts.
Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor.
Personen upplever ofta en extrem trötthet, sömnstörning, yrsel, värk i
kroppen och kognitiva svårigheter såsom minnes- och koncentrationssvårigheter. Även nedstämdhet och känslomässig obalans är vanligt. En del
personer insjuknar akut medan andra gradvis tappar kraft och mister
känslan av meningsfullhet. För många känns de vardagliga sysslorna och
arbetsuppgifterna helt övermäktiga .
Rehabilitering
I det första skedet är den drabbade oerhört känslig och mer eller mindre
utslagen. Den drabbade behöver vila och bli bemött med förståelse och
stöd från omgivningen. För att ge utrymme för återhämtning och vila kan
personen under en tid behöva avlastning gällande vardagliga sysslor.
Ofta behöver personen sjukskrivning och i vissa fall medicinering mot
nedstämdhet eller sömnbesvär. Symtomens svårighetsgrad kan variera
och därmed även personens behov av vårdinsatser.
I nästa skede är det viktigt att få kropp och själ i balans igen. Det är då
aktiva rehabiliteringsinsatser är verksamma. Personer med utmattning
har sedan länge slutat lyssna till sin kropps signaler. På Stressrehabilitering ges möjlighet att genom övande i Basal Kroppskännedom eller
Mindfulness öka medvetenheten om dessa. Även coachning i fysisk
aktivitet finns med som en viktig del av rehabiliteringen. Personer med
utmattnings-syndrom behöver börja ta hand om sig på alla nivåer.
Därför ingår även kognitiv beteendeterapi i rehabiliteringen. Deltagarna får
undersöka vilka tanke- och beteendemönster som lett till att de hamnat i
utmattning, samt träna på att förändra dessa. Oftast sker samtliga
delmoment i grupp. Individuellt psykosocialt stöd kan vid behov erbjudas
till patient eller närstående av kurator. För att underlätta återgång i arbete
finns Stressrehabiliterings arbetsterapeuter som en länk till arbetsplatsen.
De erbjuder kartläggning av hinder och resurser och när det är lämpligt
även andra insatser under arbetsträning/arbetsåtergång. Över tid återfår
personen allt mer energi och förmågor att hantera arbetet och privatlivet.
En del personer kan ha en ökad stresskänslighet livet ut.
Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara
stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i
minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd
återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag
under samma tvåveckorsperiod:
1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra
saker under tidspress.
3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet.
4. Sömnstörning.
5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet.
6. Fysiska symtom såsom värk, yrsel, bröstsmärtor,
hjärtklappning, mag-/tarmbesvär, eller ljudkänslighet.
Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Symtomen beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon
substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk
sjukdom/skada (t ex diabetes, hypothyreoidism, infektionssjukdom).
