Stress och utmattning
– kan de förebyggas?
SKL seminarium 2016-11-15
Marie Åsberg
senior professor Karolinska institutet
1. Vad är stress och varför kan stress behöva
förebyggas?
2. Vad finns det för evidens för att stress kan
förebyggas?
3. Vad kan man göra på individnivå?
Fyraär
stressforskare:
Vad
stress?
Hans Selye
Bruce MacEwen
Michael Marmot
Robert Sapolsky
Hans Selye och
stresshormonerna
Hypothalamus
CR
H
Hypofys
AC
TH
Binjurar
l
so
r ti
Co
Bruce McEwen: stressen
och hjärnan
Receptorer för
stresshormoner i hjärnan
Nervceller från råtta efter
kronisk stress
Bruce McEwen, Nature 2012
Förtunnad hjärnbark
vid stressrelaterad utmattning
Ivanka Savic-Berglund 2013: Structural Changes of the Brain
in Relation to Occupational Stress
Michael Marmot: stress,
status och förtidig död
Robert Sapolsky: cortisol,
psykosocial stress och ”kultur”
Stress
•
Forskningstradition från mitten av 1900-talet som engagerade fysiologer,
endokrinologer och neurobiologer, sedermera psykologer och arbets/
miljömedicinare/psykiatrer
•
Stress = en mobilisering av organismens resurser för att bemöta ett hot;
livräddande på kort sikt, potentiellt farlig om kronisk
•
Stress kan leda till sjukdom
•
•
magsår, hjärt-kärlsjukdom, ev cancer
•
psykisk ohälsa, depression (anpassningsstörning, PTSD, kroniska
stressyndrom)
Stressorer som är långvariga, oförutsägbara och okontrollerbara är
speciellt patogena
Stress är en ändamålsenlig
företeelse, men stress kan
leda till psykisk ohälsa, om
•
den drabbar oss på en extra känslig punkt, eller
drabbar en extra känslig person
•
den är förenad med akut livshot och stark skräck
•
den är långvarig och inte ger möjlighet till
tillräcklig återhämtning
Stress är en ändamålsenlig
företeelse, men stress kan
leda till psykisk ohälsa, om
•
den drabbar oss på en extra känslig punkt, eller
drabbar en extra känslig person
•
den är förenad med akut livshot och stark skräck
•
den är långvarig och inte ger möjlighet till
tillräcklig återhämtning
Nya sjukfall med psykiatrisk
diagnos
Stressrelaterad psykisk ohälsa
Data från Försäkringskassan
Sjukdomsbilden vid
utmattningssyndrom
kännetecknas av …
•
”hjärntrötthet”
•
kognitiva störningar
svårigheter med minne, koncentration, orientering,
språk, uppträder frf allt under belastning
•
stresskänslighet
Vägen till väggen är
lång
6
12
riskfas
18
akutfas
24
30 månader
återhämtningsfas
Regionala skillnader i
sjukskrivning
1998
1999
2000
2001
25
20
15
10
5
Långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa inom Sveriges landsting,
1998-2001, antal per 1000 anställda
Total
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland
Gävleborg
Dalarna
Västmanland
Örebro
Värmland
Västra Götaland
Halland
Skåne
Blekinge
Kalmar
Kronoberg
Jönköping
Östergötland
Sörmland
Uppsala
Stockholm
0
Data ur AFA:s sjukskrivningsdatabas
Samband mellan neddragning av personal
och sjukskrivning för psykiatrisk diagnos
hos de kvarvarande anställda 5 år senare i
svenska landsting
Procentuell förändring av sjuktal 1998-2003
70
52,5
35
17,5
0
−40
Bryngelson m fl JOEM 2011
−30
−20
−10
0
procentuell förändring av antal anställda 1993-1997
Arbetsrelaterad stress
Christina Maslach’s sex faktorer:
•
Arbetsbelastning
•
Kontroll
•
Belöning
•
Samspel med andra (chefen!)
•
Rättvisa (mobbning!)
•
Värderingskonflikter (samvetsstress!)
Lennart Levi
Marianne Frankenhaeuser
Christina Maslach
Samvetsstress
Astrid
Norberg
Gabriella
Gustafsson
Sjuksköterskor som är långtidssjukskrivna för
utmattningssyndrom är
mer empatiska
mer samvetsömma
än matchade kolleger som arbetar kvar i samma organisation
Vad kan vi göra åt
utmattningssyndromen?
Piska eller morot?
Sjukskrivna i Sverige
Nya regler för sjukförsäkringen 2008
24
Sjukpenningtalet
18
12
6
0
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
män
2014 nov
kvinnor
Ingen enda av de behandlingar
för utmattningssyndrom som
prövats i RCT har ökat
återgången i arbete
KBT
Qi gong
Skogsterapi
ACT
BK (fysioterapi)
Arbetslivscoach
KBT i grupp
Fysisk träning
ADA
PD i grupp
Mindfulness
Internet-KBT
Trädgårdsterapi
(Medicinering)
Vägen till väggen är
lång
6
12
18
24
30 månader
Rehabilitering
Prevention
riskfas
akutfas
återhämtningsfas
Återfallsprevention!
Återfall i F43, 2015
Nyinsjuknade F43, 2015
25% återfall!
100000
75000
50000
25000
25% återfall!
0
Stockholms län
Hela riket
Arbetsstress och
sjukskrivning är
komplexa fenomen problemet har ingen
grundbult
Haddon’s matrix
Pre crash
Driver
Car
Roads
Crash
Post crash
Haddon’s matrix
Risk
Människa
Arbetsplats
Samhälle
Kollaps
Återhämtning
Risk
Kollaps
Återhämtning
Människa
Varningssignaler
Akut utmattning,
Stressymtom
sjukskrivning
KEDS
Rehabilitering,
återfallsprevention
Arbetsplats
Varningssignaler
Hopade
FHV
sjukskrivningar
KEDS
Feedback från FK?
Ps. skyddsrond
Intervention
Samhälle
FK statistik
Annan statistik
Skenande sjuktal
Samhällspolitiska
åtgärder
Deklarationer om
arbetshälsa
Prevention på organisationsnivå
•
är moraliskt rätt
•
är juridiskt rätt
•
är ekonomiskt rätt
enligt WHO
Joan Burton (2010): WHO Healthy Workplace Framework and Model: Background and Supporting Literature and Practices •
Work changes to prevent and decrease stress in
teachers (2015)
•
Preventing occupational stress in healthcare
workers (2015)
•
Web-based stress management for preventing
stress and reducing sick leave in workers
(protokoll)
1 § Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och
förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala
förhållanden i arbetsmiljön.
Stressprevention på
individnivå
•
Ge kunskap: är man i riskzon eller ej? (t ex KEDS)
•
Ge kunskap om olika aspekter av stress (biologi,
konsekvenser, arbetsstress etc.)
•
Erbjud metoder för stressprevention (internet-KBT,
meditation, vardagsrevidering, m m)
•
Kunskap och metoder finns - men behöver göras
tillgängliga på webben
Stress-E
Hur undvika ohälsosam
stress?
✓
försök få en rimlig arbetsbörda
- gränssättning (kan man behöva hjälp med!)
- undvik övertid, respektera veckovilan
✓
undvik så långt möjligt stressorer som är
-
oförutsägbara
okontrollerbara
upplevs som meningslösa
✓
tala med varandra!!!!
- kollegiala grupper
✓
använd tekniker för återhämtning
- avspänning, sömn, meditation
The end
