Globala, regionala och lokala miljöfrågor

Karpesjö Consulting
1
Karpesjö Consulting
Globala, regionala och lokala miljöfrågor
Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan.
Miljöpåverkan kan alltså vara global, regional och lokal.
Lokala miljöfrågor
En lokal miljöpåverkan uppkommer nära utsläppskällan, som exempel kan nämnas
buller, stoft, marknära ozon, markförorening och vattenförorening. Avfall och
miljögifter räknas också till lokala miljöproblem, eftersom de kan vara en källa till
flera lokala miljöpåverkningar.
Regionala miljöfrågor
Försurning och övergödning är exempel på regionala miljöpåverkningar. De ämnen
som medför försurningen är luftburna och har en begränsad uppehållstid i
atmosfären, i storleksordningen några dagar, innan de faller ned på marken eller i
vattnet. På denna tid hinner de dock transporteras 100-200 mil, vilket innebär att
en plats ganska långt ifrån utsläppskällan påverkas av det försurande nedfallet.
Globala miljöfrågor
Vissa ämnen har en väldigt lång uppehållstid i atmosfären och hinner därför spridas
över hela jordklotet. Dessa ämnen bidrar till en global miljöpåverkan. Till global
miljöpåverkan räknas växthuseffekt och ozonuttunning.
2
Karpesjö Consulting
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/
Sveriges miljömål
Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande
generationer. Det har riksdagen beslutat. Sveriges miljömål är riktmärken för detta
miljöarbete.
Generationsmål, etappmål och miljökvalitetsmål
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton
miljökvalitetsmål. Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en
generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är vägledande för
miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Etappmålen är steg på vägen för att nå
generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och
tydliggör var insatser bör sättas in. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringar av miljökvalitetsmålen förtydligar dem
och används i uppföljningen av målen.
Uppföljning och utvärdering
Miljökvalitetsmålen följs upp varje år. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de
åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålen. Bedömningen
sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. En gång per mandatperiod görs även en fördjupad
utvärdering av miljömålssystemet.
Vem gör vad?
Många miljöproblem kan bara lösas om länder samarbetar. För att nå de svenska
miljömålen så behövs internationellt samarbete, bland annat inom EU. I Sverige beslutar
riksdag och regering om lagar, skatter eller andra styrmedel som driver miljöarbetet framåt.
De bestämmer även över miljömålen. Miljömålsberedningen består av riksdagspolitiker och
ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen. Åtta
myndigheter ansvarar för de olika miljökvalitetsmålen. Myndigheterna arbetar tillsammans
med organisationer och företag inom sin samhällssektor för att nå och följa upp
miljökvalitetsmålen. Lokalt och regionalt arbete för att nå miljömålen genomförs av
Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna. Du och jag kan också göra stora
insatser för att miljömålen ska nås, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och
konsumerar.
Källa: Naturvårdsverket
3
Karpesjö Consulting
Storslagen fjällmiljö
Den känsliga fjällmiljön är utsatt från flera håll. Intresset för att utvinna mineraler ökar och
flera nya vindkraftsparker planeras eller är på väg att byggas. Stora delar av fjällen är
skyddade, men värdefulla områden saknar fortfarande skydd mot exploatering.
Mark och vegetation skadas av terrängfordon i renskötseln, av turism och anläggning vid
exploatering för vind- och vattenkraft samt gruvindustri. Renbetet behövs för att bevara
den storslagna fjällmiljön där viktiga arter trivs. Fjällens upplevelsevärden är värdefulla för
friluftslivet.
Skyddande ozonskikt
Den ultravioletta UV-B strålningen från solen sönderdelar molekyler, vilket gör den farlig för
växter, djur och människa. Arter växter långsammare, höjd risk för ögonskador som grå
starr, försämrat immunförsvar , ökad risk för hudcancer.
I slutet av 70-talet upptäckte forskare att ozonskiktets tjocklek minskade. Speciellt över
sydpolen (Antarktis), med dess kalla klimat, där man började ana ett ozonhål. Orsaken var
ozonnedbrytande ämnen som hade släppts ut i atmosfären. Ozonskiktet, 25-30 km över
jordytan i stratosfären, skapas naturligt och skyddar mot UV-strålningen. Solljuset
omvandlar syremolekylerna till ozon.
Ozonskiktet kan brytas ned, bl.a. av vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC)
och klorfluorkolväten (HCFC). CFC och HCFC har funnits i kylskåp, AC-anläggningar och i
skumplast. Haloner är 3-10 ggr mer påverkande än CFC 1). Främst i brandsläckare för
elektronisk apparatur t.ex. i datarum och flygplan. 1,1,1 trikloretan / metylkloroform (1/10
så påverkande som CFC 11). Främst vid avfettning och som beståndsdel i vissa typer av lim
och färger. Koltetraklorid (1,1 ggr mer påverkande än CFC 11). Användes förr som råvara i
kemisk- och färgindustri samt vid tillverkning av läkemedel.
Även utsläpp av partiklar och vattenånga från flygplan på hög höjd påverkar ozonskiktets
tjocklek, liksom halten av växthusgaser i atmosfären.
Genom Montrealfördraget 1987 (reviderat 1992) har produktionen av produkter med klor
och brom avvecklats.
Källa: Naturvårdsverket
4
Karpesjö Consulting
5
Karpesjö Consulting
Klimatpåverkan
I jordens atmosfär finns ett skyddande skikt av vattenånga, koldioxid och andra gaser. Det fungerar
som ett växthustak. Växthuseffekten är alltså ett naturligt fenomen. Om gaserna i atmosfären ökar blir
växthuset mer effektivt. Solens värmestrålning som reflekteras ut från jorden får då svårare att passera
ut i rymden. Då uppstår en ökad uppvärmning av jorden. Människan har rubbat jämvikten i systemet.
Förbränning av fossila bränslen, jordbruksutveckling och skogsskövling är troliga orsakerna.
Iakttagelser tyder på att koncentrationen av växthusgaser ökat de senaste 30 åren. År 2014 var
koncentrationen av koldioxiden i atmosfären 470 ppm (2004: 377; 2010: 385). Om ökningen av
temperaturen hänger samman med ökningen av växthusgaser så kan stora klimatförändringar vara att
vänta. Vetenskaplig debatt pågår om hur mycket klimatet kommer att förändras och påverka
förhållandena på jorden.
Den globala medeltemperaturen är i dag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen under 1800talets andra hälft. De senaste tre årtiondena har varit de varmaste som uppmätts. Forskning om
klimatet visar att den nuvarande genomsnittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta
på minst 1 400 år. För att begränsa risken för farlig klimatpåverkan bedöms det viktigt att hålla den
globala temperaturökningen under två grader.
Hösten 2013 antog FN:s klimatpanel första rapporten i sin femte utvärdering av klimatförändringarna.
Rapporten beskriver observerade förändringar i klimatet:
• krympande glaciärer
• stigande havsnivåer
• förändrade nederbördsmönster
Dessutom presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling, framtagna genom klimatmodeller.
De visar att den globala medeltemperaturen ökar i intervallet 3,2–5,4 grader mot slutet av detta sekel
om utsläppen fortsätter att stiga i dagens takt. Med kraftiga utsläppsreduktioner är det dock
fortfarande möjligt att hålla temperaturökningen under två grader. Men det kräver att dagens utsläpp
mer än halveras till 2050 och sänks till omkring noll vid seklets slut.
6
Karpesjö Consulting
På global nivå behöver världens länder samarbeta för att vända dagens utsläppsökning. Ju
senare vändpunkten sker, desto svårare och dyrare blir det att klara tvågradersmålet.
Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar. På FN:s årliga
klimatmöte i Warszawa i november 2013 togs några steg framåt i vissa frågor, bland annat
kring utsläppsrapportering och avskogning. Ännu saknas dock en arbetsplan för en ambitiös
överenskommelse med tillräckliga utsläppsminskningar och finansiering av klimatarbetet i
utvecklingsländer.
Exempel på beslutade styrmedel under 2013 är krav på energiprestanda som tagits fram
inom EU:s ekodesigndirektiv för ett antal produkter vilket väntas minska deras
energianvändning., Vindkraften har fortsatt att expandera. På transportområdet har förslag
om en nationell plan för transportsystemet, framtida utsläppskrav inom EU för bilar och ett
nytt miljöbilspaket diskuterats.
1 januari 2013 inleddes den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med
utsläppsrätter. Handelssystemet täcker cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av
växthusgaser från bland annat kraftverk och andra landbaserade källor. Av olika anledningar
har priset på utsläppsrätter varit mycket lågt, vilket lett till låg stimulans för investeringar
som skulle sänka utsläppen. Kommissionen har därför föreslagit ett antal strukturella
förändringar som syftar till att ge högre priser och därmed göra handelssystemet
effektivare.
Sverige har som mål att år 2050 inte bidra till de globala utsläppen av växthusgaser. Det
ställer krav på omfattande insatser, inte minst i transportsektorn och industrin. Visionen blir
dock svår att nå med hittills beslutade styrmedel, enligt tidigare underlag till färdplan från
Naturvårdsverket. Breda uppgörelser behövs för att utveckla en långsiktig klimatpolitik, som
samordnas med politiken inom bland annat forskning och innovation, transporter, bostäder,
jord- och skogsbruk samt inte minst den ekonomiska politiken. Riksrevisionen presenterade
i december 2013 en rapport som också rekommenderar att klimatmålen samordnas bättre
med andra övergripande samhällsmål.
Miljökvalitetsmålet följs upp inom två så kallade preciseringar; Temperatur (den globala
medeltemperaturen får öka högst två grader) och Koncentration (koncentrationen av
växthusgaser i atmosfären stabiliseras på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter).
Internationella överenskommelser
Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework
Convention on Climate Change, UNFCCC) antogs vid FN:s konferensen i Rio de Janeiro 1992.
Regelverket trädde i kraft den 21 september 1994 och är en global konvention med
åtgärder för att förhindra klimatförändringen. Konventionen anger att parterna bör vidta
förebyggande åtgärder för att förutse, förhindra eller minimera orsakerna till
klimatförändringen. Klimatkonventionen är inte bindande, utan uppmanar till en förändring
hos de som har undertecknat och därigenom godkänt det. Varje år träffas de länder som
undertecknat konventionen för vidare förhandlingar (Conference of the parties, COP). Nästa
möte, COP 20, hålls i Lima, Peru, den 1-12 december 2014.
Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet, som är en internationell bindande
överenskommelse, som slöts i Kyoto, Japan, i december 1997 och som trädde i kraft i
februari 2005. Bland annat ska i-ländernas utsläpp av växthusgaser sammanlagt minst 5,2
procent. Vägen mot Klimatkonventionens slutmål är uppdelad i åtagandeperioder, där den
första perioden löpte mellan 2008–2012.
Kyotoprotokollet ses som ett första steg på vägen mot Klimatkonventionens långsiktiga
målsättning. I dagsläget har Klimatkonventionen undertecknats av 194 parter och
Kyotoprotokollet av 192, dock har en grupp industriländer ställt sig utanför
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Sverige har ratificerat både Klimatkonventionen
och Kyotoprotokollet.
(Källa: Naturvårdsverket)
7
Karpesjö Consulting
8
Karpesjö Consulting
Mellan 1970 och 2010 ökade energianvändningen i Sverige med ungefär 35 procent. Under
samma period steg vår BNP med 127 procent.
Att produktionen har ökat så mycket mer än energianvändningen betyder att vi använder
vår energi allt mer effektivt. Särskilt under det senaste decenniet har energieffektiviteten
ökat kraftigt i Sverige.
9
Karpesjö Consulting
Även om vi blivit bättre på att hushålla med energi är vårt energiberoende fortfarande
stort. Industrin och bostads- och servicesektorn är de delar av samhället som använder
mest energi. Men, inrikes transporter har en mer koldioxidtung energianvändning främst i
form av bränslen till bilar.
Energianvändningen i bostäder och näringsliv är beroende dels av hur kallt det är dels vilket
läge ekonomin befinner sig i. Ju kallare väder ju mer energi går åt för att värma upp våra
hus. Konjunktursvängningar påverkar industrins energianvändning, både uppåt och nedåt.
Klimat- och kostnadseffektiv energiförsörjning är en grundförutsättning för en framtida
hållbar tillväxt.
10
Karpesjö Consulting
Sverige hamnar på ungefär samma nivå som Schweiz. Vi släpper ut mindre om man tittar på
koldioxidutsläpp per capita och ungefär lika mycket som Schweiz om man istället sätter
utsläppen i relation till hur mycket som produceras.
Även om världen i stort står inför en mycket stor klimatutmaning så bedriver Sverige sitt
klimatarbete utifrån ett bra utgångsläge med redan låga utsläppsnivåer.
11
Karpesjö Consulting
Hur har Sverige lyckats bli en av den industrialiserade världens mest klimateffektiva
ekonomier, samtidigt som energianvändningen har ökat?
Svaret ligger i utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften. Utbyggnaden har inneburit
att vi har kunnat öka elanvändningen och i Sverige är i princip all elproduktion
klimatneutral. Därmed har energianvändningen kunnat öka samtidigt som utsläppen av
koldioxid gått ner.
12
Karpesjö Consulting
Det stora inslaget av klimatneutral el syns tydligt i en internationell jämförelse av
energitillförseln (det vill säga all energi som går åt i samhället).
Globalt är beroendet av fossila bränslen enormt. 80 procent av den totala energitillförseln
kommer från dessa, ur klimatsynpunkt, problematiska energikällor. I Sverige är
motsvarande andel cirka 40 procent.
13
Karpesjö Consulting
14
Karpesjö Consulting
15
Karpesjö Consulting
16
Karpesjö Consulting
Frisk luft
Partiklar och andra luftföroreningar har allvarliga effekter på människors hälsa även vid låga
nivåer. Förorenad luft bidrar även till marknära ozon under sommarhalvåret som skadar
hälsa och växtlighet. Utsläppen från industrin, energianläggningar och trafiken har minskat
under de senaste årtiondena, liksom från via luften från omgivande länder. Samtidigt
återstår vissa problemen, till exempel partiklar från vägtrafik och vedeldning.
De flesta större och medelstora städer riskerar att överskrida målet för partiklar (PM10) i
gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genomförs.
Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken har fortsatt att minska. Fordonsutsläppen
förväntas dessutom minska ytterligare tack vare fortsatt teknisk utveckling. Trenden är
minskande för årsmedelvärdet för kvävedioxid i Stockholm och Göteborg. Ändå överskrids
de långsiktiga målen för kvävedioxid regelbundet i gatumiljön i landets större och
medelstora städer. Åtgärder som minskar trafiken, liksom tidigarelagda EU-utsläppskrav på
fordon, behövs för att skynda på arbetet med att få ned utsläppen.
Tack vare internationella överenskommelser har utsläppen i Europa av kväveoxider och
flyktiga organiska ämnen som bildar marknära ozon minskat med cirka 20 procent den
senaste tioårsperioden. De totala svenska utsläppen minskar också, även om hushållens
utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bland annat ökad vedeldning och användning av
lösningsmedel har stigit de senaste åren. Ozon bildas i förorenad luft som förs in från
Europa. Perioderna med höga halter av marknära ozon blir färre. Det långsiktiga målet om
att växtlighet inte ska skadas av ozon nås i huvudsak, medan målet om att hälsan ska
skyddas fortfarande överskrids.
17
Karpesjö Consulting
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag påverkas från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk,
industrier och vattenkraftverk. Växter och djur är beroende av fritt flödande vatten och
naturligt varierande vattenstånd. Det kan skapa konflikt med att bygga hus nära stranden
eller att reglera vattenflödet för att producera el.
Vattenmiljöernas naturliga produktionsförmåga är viktig, bland annat för fiske och
dricksvatten.
Sjöar och vattendrag är också viktiga för rekreation, exempelvis bad och båtturer. I
närheten av vattenmiljöer finns ofta värdefulla kulturminnen.
En hel del arbete återstår innan sjöar och vattendrag uppnår ett gott miljötillstånd. Fysisk
påverkan från vattenkraftverk är ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden.
Regleringen av älvar leder till fragmenterade livsmiljöer och i värsta fall att livsmiljön för en
art försvinner.
Många värdefulla vatten, både kulturmiljöer och ett antal dricksvattentäkter, saknar
långsiktigt skydd. Bakterier och andra mikrobiologiska föroreningar är ett problem för
dricksvattnet. Klimatförändringen kan på sikt leda till ökade hälsorisker genom spridning av
förorenande ämnen och sjukdomsbringande organismer.
Restaureringen av påverkade vatten går långsamt. För att vi ska lyckas måste både de
ekonomiska och juridiska förutsättningarna förstärkas.
Levande skogar
Över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Den största delen är barrskog, men i söder
breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av
vårt klimat och vår historia. Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika djur och växtarter.
Den är en viktig källa till förnybara råvaror och är värdefull för friluftsliv och rekreation.
Miljötillståndet i skogen påverkas dels av skogsbrukets intensitet och metoder, dels av att
olika former av hävd som exempelvis skogsbete samt skogsbränder och andra naturliga
störningar har upphört eller minskat. Vissa skogstyper med unika livsmiljöer minskar. Det
finns dessutom negativa effekter av den pågående klimatförändringen och nedfall från
luftföroreningar.
För att bevara viktiga skogsmiljöer behövs naturreservat och andra former av skydd, liksom
att skogsägare gör frivilliga markavsättningar. Skogsmiljöer kan också behöva restaureras
eller skötas så att deras värden utvecklas. Tätortsnära skogar eller andra skogar där många
människor vistas kan behöva skötas med anpassade metoder för att bli mer attraktiva och
tillgängliga. Dessutom behöver mer hänsyn tas till kultur- och fornlämningar i skogen.
Internationellt arbete behövs för att minska utsläppen av luftföroreningar i både Sverige
och andra länder. Samarbete inom olika globala konventioner och genom EU-direktiv har
bland annat lett till kraftigt minskat nedfall av svavel som försurar marken. Markförsurande
ämnen bildas också i viss mån när skogen avverkas, men det kan motverkas om mer träaska
återförs till marken.
En övergripande utmaning är att anpassa skogsbrukets metoder så att de bevarar och
utvecklar skogens natur och kulturvärden och samtidigt är konkurrenskraftiga. En svårighet
är att det tar lång tid innan miljöeffekterna kan mätas. Därför behövs mer kunskap om hur
skogens ekosystem svarar på olika åtgärder, liksom om hur klimatförändringarna kommer
att påverka skogen.
Källa: Naturvårdsverket
18
Karpesjö Consulting
Myllrande våtmarker
Drygt en femtedel av Sveriges landarealen är våtmark. Det finns många våtmarkstyper:
mossar, kärr, källor, strandmiljöer, fuktängar, sumpskogar och svämmarker.
Variationsrikedomen är stor.
Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Många arter har minskat i antal
därför att våtmarker förändrats, bland annat genom dikning och sjösänkning. Därför
behöver många skadade våtmarker restaureras och skötas på ett bra sätt. En våtmark i
bra skick bidrar också med mer effektiva ekosystemtjänster än en skadad.
Det finns ofta arkeologiska lämningar och andra kulturhistoriska värden knutna till
våtmarker. Dessa behöver också förvaltas och tas om hand på ett bra sätt.
Våtmarker ingår i en stor andel av Sveriges skyddade områden, och det finns planer på att
skydda fler. I Myrskyddsplanen ingår de myrar som ska skyddas.
Många våtmarker ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefull natur.
Den internationella våtmarkskonventionen, Ramsarkonventionen (1971), berör bevarande
och hållbart nyttjande av våtmarker. Sverige har pekat ut 66 internationellt värdefulla
våtmarksområden (Ramsarområden) enligt åtaganden i Ramsarkonventionen.
Sedan början av 1800-talet har stora arealer våtmark försvunnit genom torrläggning eller
annan exploatering. Dikning och annan markavvattning är nu förbjuden i större delen av
Götaland, delar av Svealand och i samtliga Ramsarområden.
19
Karpesjö Consulting
Bara naturlig försurning
Försurande luftföroreningar släpps ut från transporter, energianläggningar, industrier och
jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak förs med vindarna från övriga Europa
och faller ned över Sverige. I sydvästra Sverige är idag nära hälften av sjöarna påverkade.
Även grundvattnet har drabbats i delar av landet.
I och med att den största delen av luftföroreningarna förs hit från andra länder och från
sjöfarten, behövs internationella avtal för att minska utsläppen. Internationella protokoll,
EU-direktiv och standarder som syftat till att minska försurande utsläpp har varit viktiga för
att minska utsläppen av luftföroreningar från landbaserade källor. Mellan 2000 och 2010
har svavelutsläppen i Europa (EU 27) minskat med 60 procent och utsläppen av kväveoxider
med 30 procent.
Men det tar tid för naturen att återhämta sig eftersom den har påverkats av försurande
nedfall i flera decennier. Tillståndet i miljön förändras långsamt och inte alltid åt rätt håll. I
skogsmarken och grundvattnet kan inte någon tydlig förbättring ses. Undersökningar visar
snarare på en ökad försurning under senare år. Försurningen påverkar växter och djur,
främst i sjöar och vattendrag. Försurad nederbörd skadar också byggnader, statyer och
fornlämningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Även människans hälsa kan påverkas, till
exempel av dricksvatten från försurade brunnar.
Utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart i Sveriges närområde minskar. Däremot
släpper sjöfarten ut allt mer kväveoxider. Utsläppen från internationella fartyg som bunkrar
i Sverige är nästan lika stora som de sammanlagda svenska utsläppen. Även skogsbruket
förstärker försurningen. Orsaken är att basiska ämnen i marken tas upp av växande träd.
När efterfrågan på biobränslen ökar hämtas inte bara virke vid avverkningar, utan även
grenar, toppar och andra rester. Därmed blir det mindre basiska ämnen kvar i skogen som
kan återgå till marken och motverka försurningen.
För att nå miljökvalitetsmålet krävs beslut inom internationella avtal som begränsar
utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. På nationell nivå behövs i första hand
styrmedel som minskar skogsbrukets försurande påverkan. I slutet av 2013 presenterade
EU-kommissionen en ny strategi för att minska luftföroreningarna. På sikt kommer det att
minska de försurande utsläppen ytterligare. Att få skogsnäringen att återföra mer aska från
biobränslen till avverkad skogsmark kan också motverka försurningen. Beräkningar visar att
det endast sker på en tiondel av den mark där grenar och toppar tas ut från skogen.
Surhetsgraden mäts i måttet pH. Surt = pH under 7, basiskt = över 7.
I mark och vatten som har hög alkalinitet, det vill säga hög motståndskraft mot syror, har
regnet liten effekt. Där alkaliniteten är låg, kan syrorna skada omedelbart. I dessa marker
har jorden alltså ingen eller liten förmåga att neutralisera syran, vilket också har som följd
att metaller som exempelvis aluminium lakas ut. Aluminiumet är dödligt för fullvuxen fisk
och en orsak till fiskdöden. Fiskägg och yngel dör emellertid redan av höga syrahalter i
vattnet. Surt regn påverkar också hav och skogar, skadar byggnader och sänker jordbrukets
avkastning.
Källa: Naturvårdsverket
20
Karpesjö Consulting
Säker strålmiljö
Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och
vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till
exempel röntgenteknik och uran i kärnkraftsreaktorer. Elektromagnetiska fält avger
strålning, exempelvis radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och
olika apparater.
Strålning kan vara skadlig. För att de skadliga effekterna ska vara så små som möjligt ska all
verksamhet med strålning vara berättigad. Det vill säga strålningen ska göra mer nytta än
skada, och stråldoserna ska begränsas så långt som det är rimligt möjligt.
Antalet årliga fall av hudcancer fortsätter att öka, främst genom UV-strålning. För att vända
trenden måste solande utomhus och i solarier minska, både.
Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnkraftverken är normalt mycket låga och innebär
inga hälsorisker. Det använda kärnbränslet är radioaktivt under mycket lång tid och därför
behövs ett slutförvar byggas för kärnbränsleavfallet.
Två forskningsområden visar på möjliga skadliga hälsoeffekter vid exponering för
elektromagnetiska fält. Det handlar om magnetfält från exempelvis kraftledningar och
elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen. Därför anser
Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen bör tillämpas, det vill säga undvika
onödig exponering. Det är enkelt att att använda handsfree till mobilen.
Rekommendationerna om magnetfält från kraftledningar gäller i första hand vid
samhällsplanering och nybyggande.
21
Karpesjö Consulting
Giftfri miljö
Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och
kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga
och orsakar problem för människor och miljö. Kadmium i vår föda ger upphov till
benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. En
miljon svenskar besväras av kemiska ämnen i inomhusmiljön. På vissa platser, till exempel
där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken.
Halterna i miljön har minskat för många välkända miljögifter, exempelvis DDT, PCB och vissa
bromerade flamskyddsmedel. För metallerna bly, kadmium och kvicksilver har nedfallet från
luften minskat.
Långlivade ämnen som är spridda i miljön eller finns lagrade i varor och byggnader kan
påverka människor och miljö under lång tid. Stigande konsumtion leder till ökad kemikalieoch varuproduktion, och därmed ökad spridning av farliga ämnen. För många kemikalier
saknas fortfarande kunskap om hur de påverkar människors hälsa och miljön. Kemiska risker
behöver förebyggas genom ökad kunskap om ämnens farliga egenskaper, information om
användningen och regler om att begränsa användningen av vissa ämnen.
Användningen av många farliga kemiska ämnen har begränsats de senaste decennierna tack
vare svenska miljölagar, skärpt EU-lagstiftning samt internationella överenskommelser.
Även frivilliga åtgärder som miljömärkning har bidragit, liksom miljöledningssystem i företag
samt ekologisk odling. Sedan 1970-talet har flertalet undersökta miljögiftshalter sjunkit i
svensk modersmjölk. DDT återfinns numera nästan enbart i form av nedbrytningsprodukten
DDE.
För att ytterligare begränsa spridningen av farliga ämnen måste alla dessa insatser fortsätta
att utvecklas. Det behövs både fler internationella överenskommelser och teknisk
utveckling, exempelvis av så kallad grön kemi.
God bebyggd miljö
Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och
bidra till en hållbar utveckling. Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt,
exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter eller sorterar
vårt avfall. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 procent av den totala
energianvändningen i Sverige och avfallet vi lämnar efter oss behöver minska och användas
mer som resurs. Olika bebyggelsemiljöer har också stora kulturvärden.
De senaste decennierna har Sveriges större tätorter fått ökad befolkning. Städerna har brett
ut sig och köpcentra har etablerats utanför stadskärnorna, vilket ökar behovet av
transporter. Samtidigt sker en förtätning av städers centrala delar. En förtätning av städerna
minskar transportbehovet vilket ger klimatvinster, men förtätningen medför även en större
risk för buller. Ibland har förtätningen skett genom att grönområden har bebyggts, vilket
minskar möjligheterna till rekreation utomhus nära bostaden.
Att bevara bebyggelsens kulturvärden, minska påverkan från trafikbuller och dålig
inomhusmiljö samt minimera det farliga avfallet är viktiga utmaningar. Åtgärder behövs på
alla nivåer i samhället. Det gäller allt från internationella överenskommelser om buller från
fordon till ökad miljöhänsyn när vägar och bostadsområden planeras och byggs. Hur
byggnader utformas och uppförs har också stor betydelse, liksom hur de förvaltas och
renoveras. Vi behöver även ställa om till att använda förnybara energikällor och hållbara
transportmedel.
I samhällsplaneringen behövs en ur miljösynpunkt bättre tillämpning av de befintliga
regelverken, framför allt av plan och bygglagen. Om kommunal översiktsplanering utvecklas
kan den bli ett avgörande verktyg för flera delar inom God bebyggd miljö. Det behövs bland
annat aktuella och relevanta planeringsunderlag och en samordnad planering av bebyggelse
och infrastruktur.
Källa: Naturvårdsverket
22
Karpesjö Consulting
Övergödning drabbar marker såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför
allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjällområdena. Övergödning får
växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer
trängs undan.
I havsmiljön, framför allt i Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hoten. I både hav
och sjöar orsakar övergödningen bland annat igenväxning och algblomning. I värsta fall
uppstår syrebrist på bottnarna, där växter och djur dör. Om det är giftbildande alger som
orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas.
Övergödning orsakas av allt för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa
näringsämnen kan hamna i miljön via utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider från
biltrafik, sjöfart och kraftverk. Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket
samt utsläpp från avloppsreningsverk och industrier.
Utsläppen av näringsämnen till sjöar, vattendrag och hav från Sverige och övriga länder som
påverkar miljön i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak måste minska ytterligare. Inom det
åtgärdsprogram som kallas Baltic Sea Action Plan har Sverige och andra länder runt
Östersjön åtagit sig att minska utsläppen fram till 2021.
Många av de utsläpp som har betydelse för övergödningen begränsas av internationella
avtal. För att utvecklingen ska gå åt rätt håll är det nödvändigt att Sverige, liksom alla andra
deltagande länder, uppfyller sin del av gällande avtal. Exempel på viktiga internationella
avtal är det så kallade Göteborgsprotokollet inom FN samt EU:s vattendirektiv och
havsmiljödirektiv.
Utsläppen till luft från fordonstrafik, industrier och internationell sjöfart måste också
minska. Merparten av det luftburna nedfallet av övergödande ämnen kommer från andra
länder och från internationell sjöfart. Därför krävs ytterligare beslut om
utsläppsbegränsningar i det internationella luftvårdsarbetet.
23
Karpesjö Consulting
Ett rikt odlingslandskap
Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan
under flera tusen år. En stor del av våra växt och djurarter finns i slåtter och betesmarker
samt i åker och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa
miljöer och äldre jordbruksbyggnader har också kulturhistoriska värden eftersom de ger en
bild av hur våra förfäder levde och brukade odlingslandskapet.
Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men
också av vilka metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för att
bevara artrika betesmarker. I delar av landet har jordbruket blivit mer intensivt, medan
marker på andra håll inte brukas längre och många gårdar läggs ned. Båda trenderna leder
till att många arter och naturtyper i odlingslandskapet hotas.
Ett långsiktigt hållbart jordbruk ska kunna förena god miljöhänsyn och god lönsamhet.
Produktionen ska ske på ett sätt som bevarar och utvecklar natur och kulturvärdena och
behåller markens produktionsförmåga. Samtidigt måste det vara möjligt att driva jordbruk
på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Det är också viktigt att bevara svenska
kulturväxter och husdjursraser med unika egenskaper, eftersom de kan vara betydelsefulla
för framtida livsmedelsförsörjning och är en del av vårt kulturarv.
Att lyckas bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden kräver insatser på alla nivåer i
samhället – från lokalt arbete i kommuner för att begränsa exploateringen av
jordbruksmark till att påverka hur den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken
utformas. Miljöersättningar som finansieras både nationellt och av EU bidrar exempelvis till
att betes marker sköts, att våtmarker anläggs samt att småbiotoper och kulturbärande
landskapselement som alléer, stenmurar och diken bevaras.
Ett rikt växt- och djurliv
Många växter och djur hotas av att skogsbruk, jordbruk och kommersiellt fiske nyttjar mark
och vatten intensivt. En allt mindre del av landskapet brukas dessutom på ett sätt som liknar
äldre metoder, som vissa arter är beroende av. Många arter finns upptagna på den svenska
rödlistan över hotade arter. Dessutom blir de främmande arterna allt fler och ett stort antal
påverkar den biologiska mångfalden negativt.
EU:s art- och habitatdirektiv listar 164 arter och 89 naturtyper i Sverige som ska uppnå
gynnsam bevarandestatus. Under 2013 har Sverige sammanställt och rapporterat om det
aktuella miljötillståndet för dessa. Gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper uppnås inte
i någon biografisk region. Hälften av arterna som listas i direktivet utvecklas negativt och
riskerar att försvinna från Sverige.
Mycket görs för att värna ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. Generellt
går dock arbetet för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Åtgärdsprogram för
hotade arter, skydd och skötsel av värdefull natur och andra åtgärder som görs är
otillräckliga. Samtidigt ökar efterfrågan på bland annat livsmedel, energi och vatten. Ett allt
mer fragmenterat landskap försämrar villkoren för många arter.
Sverige ska bidra till att målen nås i EU:s strategi för biologisk mångfald och i Konventionen
om biologisk mångfald. I det internationella arbetet ingår även att förhindra att faktorer
utanför Sveriges gränser påverkar vår biologiska mångfald negativt. Det är bland annat
viktigt att påverka EU:s fiske- och jordbrukspolitik samt stödformer som
landsbygdsprogrammet, fiskefonden och regionala utvecklingsfonden och hur de tillämpas i
Sverige.
24
Karpesjö Consulting
Under 2013 tillkom nya naturreservat och andra typer av skyddad natur som bidrar
till att den biologiska mångfalden bevaras. Totalt skyddas 12–13 procent av den
svenska landmiljön. Fördelat på naturtyper täcker det 7,5 procent av skogsmarken,
46 procent av de öppna fjällen, 20 procent av våtmarkerna och 3 procent av
odlingsmarken. Flera nya marina reservat bildades år 2013. Tio nya åtgärdsprogram
för hotade arter fastställdes också under året. Det finns dock inte medel för att
genomföra alla insatser som pekas ut i de totalt 129 pågående åtgärdsprogrammen.
Befintliga styrmedel måste tillämpas fullt ut av alla aktörer. Dessutom måste större
hänsyn tas när naturresurser nyttjas och insatser behövs mot främmande arter. En
grön infrastruktur behövs där olika naturtyper fördelar sig i landskapet på ett sätt
som gynnar biologisk mångfald.
Att naturen renar vatten och luft, binder koldioxid och pollinerar grödor är
ekosystemtjänster som bygger på ekosystem med en mångfald av arter och
livsmiljöer. Myndigheters och forskares utredningsarbete har fortsatt under 2013,
för att göra ekosystemtjänsters betydelse mer kända. Naturvårdsverket har tagit
fram ett förslag till handlingsplan för grön infrastruktur som syftar till bättre
samverkan, och att ansvariga aktörer i sin planering tar ansvar för att bevara
ekosystem och områden som är viktiga för biologisk mångfald.
Källa: Naturvårdsverket
25
Karpesjö Consulting
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet är viktigt som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också
miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena
grundvattnet. Särskilt i jordbruks områden i södra Sverige förekommer exempelvis
bekämpningsmedel i grundvattnet. Även natriumklorid – vanligt salt – från vägar
som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Förutom att det påverkar
grundvattnets kvalitet fräter saltet också sönder vattenledningar.
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp. Vattenånga avdunstar från sjöar och hav
och faller ned som regn och snö. En del vatten tränger ned genom jordlager och
berggrund och bildar grundvatten, som i sin tur efter en viss uppehållstid i marken –
som beror på lokala förhållanden – rinner ut i sjöar, hav och vattendrag igen.
Generellt sett ökar efterfrågan och därmed påfrestningen på grundvattnet. Det
beror bland annat på att människor bosätter sig i kust och fritidsområden. För att
skydda grundvattnet från föroreningar måste skyddsområden inrättas.
Grusåsar och andra liknande formationer i landskapet spelar en viktig roll som
dricksvattenresurs. Dessa så kallade naturgrusavlagringar har även betydelse för vår
energiförsörjning, för natur och kulturlandskapet samt för friluftslivet. Samtidigt
finns ett tryck på att utvinna naturgrus från dessa formationer, bland annat för att
framställa betong. Genom att inrätta fler skyddsområden kan naturgrusavlagringar
skyddas från exploatering.
Kunskap om hur grundvattnet påverkar ytvatten behöver öka. Föroreningar från
grundvatten kan transporteras till sjöar och vattendrag, exempelvis kvicksilver och
övergödande ämnen, men den allmänna kunskapsnivån om sådana processer är
ännu låg.
26
Karpesjö Consulting
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Havsmiljön påverkas av fiske, spridning av miljögifter och utsläpp av näringsämnen som
hamnar i haven och leder till övergödning. Främmande arter från bland annat fartygs
barlastvatten eller fiskodlingar kan också etablera sig i haven. Allt detta stör den biologiska
mångfalden och viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens produktion av livsmedel och
andra viktiga resurser.
Hav, kust och skärgård erbjuder en stor mängd möjligheter till rekreation och här finns ett
rikt kulturarv. Dessa värden påverkas också negativt av olika mänskliga aktiviteter. Skärgård
och kustnära miljöer påverkas till exempel av hård exploatering, bebyggelse samt fartygs
och småbåtstrafik. Att bevara kulturarv med fyrar, sjöbodar, ängs- och betes marker
försvåras i avfolkningsbygder, medan det riskerar att skadas i områden med stor
fritidsbebyggelse och omfattande turism. Ökad bebyggelse och trafik försämrar även
tillgängligheten för friluftslivet.
Mycket återstår innan våra kust och havsvatten har ett bra miljötillstånd. Eftersom haven är
gränsöverskridande behövs insatser både i Sverige och på internationell nivå för att minska
de utsläpp och de negativa effekter av aktiviteter som bidrar ett sämre miljötillstånd.
Samarbete för en bättre havsmiljö sker inom bland annat EU:s havsmiljödirektiv och
vattendirektiv samt Helsingfors och Oslo-Pariskonventionerna.
Hur EU:s fiskeri och jordbrukspolitik utformas är också viktigt, liksom att skydda värdefulla
områden med natur och kulturvärden. För att kulturmiljöer ska bevaras är det även
avgörande att det går att bo och försörja sig i kust och skärgård. Mer kunskap behövs också
för att kunna skydda både natur och kulturvärden.
Källa: Naturvårdsverket
27
Karpesjö Consulting
1. Begränsad klimatpåverkan
"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att
den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för
hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för
att det globala målet kan uppnås."
2. Frisk luft
"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas."
3. Bara naturlig försurning
"De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad
mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka
korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska
föremål och hällristningar."
4. Giftfri miljö
"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är
nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna
av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."
5. Skyddande ozonskikt
"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."
6. Säker strålmiljö
"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning."
7. Ingen övergödning
"Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten."
28
Karpesjö Consulting
8. Levande sjöar och vattendrag
"Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska
bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas."
9. Grundvatten av god kvalitet
"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."
11. Myllrande våtmarker
"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och
värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."
12. Levande skogar
"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."
13. Ett rikt odlingslandskap
"Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks."
14. Storslagen fjällmiljö
"Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med
hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."
15. God bebyggd miljö
"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."
16. Ett rikt växt- och djurliv
"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."
Källa: Naturvårdsverket
29