abc om hbt till sfi

abc om hbt till sfi
1
Inledning
Den här broschyren är till för dig som är sfi-lärare och vill ha redskap för att
tala om sexuell läggning och hbt-frågor med dina studenter. En del sfi-lärare
drar sig för att ta upp ämnen som har att göra med homosexualitet, bisexualitet eller könsidentitet och köns­uttryck, som är frågor som rör t ex transpersoner. Detta kan bero på olika saker. En orsak kan vara en upplevd brist på
sakkunskap om hbt-personer. En annan kan vara en osäkerhet inför ett för­
modat motstånd mot frågorna hos studentgruppen. Vi hoppas att detta
material ska kunna vara till nytta för dig som vill ha konkreta verktyg till
hands för att prata om sexualitet och hbt-frågor inom sfi-undervisningen.
abc om hbt till sfi
2
Vad är heteronormen?
A
Idag talar man ofta om heteronormen.
Det är ett sätt att flytta fokus från
det som avviker – homosexual­
itet till exempel – till att istället
titta på normen, det som
skapar det avvikande.
Heteronormen går ut på att
män ska se ut som och bete sig som ”riktiga män”, kvin­
nor ska se ut som och bete sig som ”riktiga kvinnor”
och dessutom ska män och kvinnor dras till varandra.
Allt som inte följer detta mönster avviker från hetero­
normen och det som avviker är sådant som ofta dis­
kuteras, ifrågasätts eller förklaras. Det är inte ovanligt
att frågan om varför vissa blir homosexuella diskuteras.
Mer sällan hör man någon prata om varför folk blir
heterosexuella – det bara antas vara det normala.
Bisexuella
Personer som förälskar sig i och at­
traheras av personer oavsett kön.
Heterosexuella
Personer som förälskar sig i och at­
traheras av personer av ett annat
kön.
Även om svensk lagstiftning accepterar homosexuella
relationer och erkänner transpersoner och deras rät­
tigheter, präglas samhället starkt av heteronormen.
I kultur och media är det heterosexuella relationer
som speglas mest nyanserat och som syns mest. När
Personer som förälskar sig i och at­
samkönad kärlek visas upp är det inte sällan för att
ämnet är just ”homosexualitet”. I lagen görs fortfarande
traheras av personer av samma kön.
åtskillnad mellan sam- och olikkönade par. Många
homo- och bisexuella upplever osäkerhet när de söker
vård eller ska handla saker. Till exempel vid tecknandet
av försäkringar och banklån kan samkönade par uppleva oro, på grund
av risken för att säljaren ska bete sig illa eller behandla dem annor­
lunda än heterosexuella par. Det kan även hända att ett homosexuellt
par blir behandlade som syskon istället för som ett par, och att man
tilldelas enkelsängar på hotell när man har bokat dubbelrum.
Homosexuella
abc om hbt till sfi
3
Heteronormen handlar också om att hålla isär ”manligt” och
”kvinnligt”. Det visar sig till exempel på klädbutikernas barnavdel­
ning där flickkläder och pojkkläder hålls åtskilda och det är otänkbart
för många föräldrar att köpa en rosa tröja till sin son. Pojkar som
sedan växer upp och ändå väljer rosa kläder, klän­
ningar eller högklackade skor betraktas som onor­
mala. Transpersoner som bryter mot heteronormativa
föreställningar om hur män och kvinnor ska få se ut
Förkortning som står för homosex­
och uppträda, drabbas av just de normer som reglerar
vad som uppfattas som ”normalt” och "förväntat” hos
uella, bisexuella och transpersoner.
kvinnor respektive män.
Hbt
Detta är vardagliga exempel på heteronormen, som får
folk att utgå från att andra människor är heterosexuel­
la utan att egentligen ha något stöd för det antagandet,
utöver det faktum att det är vanligt att folk är hetero­
sexuella. Heteronormen tvingar oss alla att anpassa oss
efter de två könskategorierna, som till stor del styr hur
vi ska se ut och bete oss.
Heteronormen har sin utgångspunkt i queerteorin. Queer är ett
engelskt ord som från början användes nedsättande om homosex­
uella. Under 1990-talet började ordet användas av hbt-personer om
en livsstil, attityd eller uppsättning värderingar som står i strid mot
heteronormen. Queer är också ett teoretiskt förhållningssätt inom
vetenskapen som fokuserar på normer; vad som skapar och upprätt­
håller dem.
abc om hbt till sfi
4
Att brottas med normer
B
Som sfi-lärare har du säkert många
gånger fått anledning att fundera över
vilken bild av Sverige och svenskhet som
du förmedlar. Finns typiskt ”svenska”
värderingar? Vad betyder ”svenskhet”?
Vilka problem kan uppstå om man gen­
eraliserar kring nationalitet och etnicitet?
Att tänka normkritiskt är att flytta fokus
från avvikelsen till normen. Genom att diskutera och bryta upp det
som antas vara ”svenskt” kan man komma till slutsatsen att denna,
liksom andra generella antaganden om olika grupper, är ganska
bräckliga konstruktioner. Samma sak gäller med heteronormen.
Om man pratar om traditioner till exempel, kan det visa sig att det
som många uppfattar som traditionell svensk julmat egentligen inte
har mer än ett drygt halvsekel på nacken. Ofta hör man, att svenskar
som folk är reserverade och inte gärna pratar med främlingar. Man
kan undra om detta stämmer på alla svenskar. Vilka räknas in i den
gruppen? Unga, gamla, innerstadsbor, rörmokare eller varietéartis­
ter? Vi har ofta ganska bestämda föreställningar som skapar normer
om vilka som tillhör och inte tillhör olika grupper. Kan det vara
”svenskt” att gå runt på bussen och med hög röst prata med sina
medpassagerare?
På samma sätt behöver man brottas med heteronormen. Varför är det
så mycket mer accepterat att vara kär i någon av det motsatta könet än
av samma? Har det alltid varit så? Finns det skillnad i hur vi uppfat­
tar personers sexuella läggning – homo, hetero eller bi - utifrån om
de gillar att klä sig i lack och läder, bor i radhus, sitter i Riksdagen, är
flyktingar eller militärer? Varför är vissa mer okej än andra? Vad är
”kvinnligt” respektive ”manligt” beteende och utseende? Är det viktigt
att "se ut som en kvinna” om man är kvinna?
abc om hbt till sfi
5
Vill du veta mer om hbt-frågor
och heteronormen? Gå in på www.rfsl.se
Exempel på heteronormen:
n En ny kvinnlig kollega på jobbet får frågan: har du
någon kille?
n Blanketter och formulär har rutor för ”kvinna” och
”man”, men inga andra alternativ.
n En tjej och en kille som reser ihop får en king size
dubbelsäng medans ett samkönat par tilldelas två
enkelrum.
n I väntrummet på mödravårdscentralen hänger bara
bilder på heterosexuella par och deras små barn.
n Enda gången hbt-frågor nämns för en högstadie­
klass är i samband med ett besök från RFSL.
nK
vällstidningarna slår upp det stort när en mördare
inte är heterosexuell eller på andra sätt bryter mot
könsnormer, trots att personens läggning eller könsut­
tryck inte har något att göra med brottet:
”Homosexuellt svartsjukedrama bakom dubbelmord”
”Mördaren hade transvestit-garderob”.
Transperson
Paraplybegrepp som innefattar olika
typer av transidentiteter. Person som
genom sitt utseende eller identitet
uttrycker ett annat kön än det som
de registrerades som vid födseln.
Ordet transperson är ett samlings­
begrepp som är menat att inkludera
t ex transvestiter och transsexuella
samt dem som inte vill sorteras in
varken som kvinnor eller män.
Så här skriver Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, HomO:
”Att arbeta mot heteronormativitet innebär inte att det är något fel på heterosexualiteten. Det handlar
snarare om att inte alltid utgå från att alla är eller blir heterosexuella. Och om det nu är så att inte alla
är eller blir heterosexuella, så finns det en del i vår närmaste omgivning som vi kanske måste titta på
med nya ögon.”
abc om hbt till sfi
6
Läs mer om likabehandlingsplanen
www.homo.se
Situationen i Sverige
I Sverige finns skydd i lagstiftning för
den som blivit diskriminerad på grund
av sin sexuella läggning och dessutom
möjligheter att få sin samkönade kärleks­
relation erkänd juridiskt. Tyvärr finns idag
(2008) inget direkt skydd mot diskrim­
inering på grund av könsidentitet eller
könsuttryck, men med stor sannolikhet får
vi en ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning den 1 januari 2009.
I den nya lagen inkluderas diskrimineringsgrunden “könsöverskridande
identitet eller uttryck”.
Samkönade par har möjlighet att prövas för att bli adoptivföräldrar,
kvinnor som lever i en parrelation har rätt till assisterad befruktning
och brott som begås mot homo- och bisexuella på grund av deras sex­
uella läggning betraktas som hatbrott och leder till skarpare straff.
Många offentliga personer är själva hbt-personer eller uttalar sig
positivt om hbt-frågor. Detta betyder inte att det inte finns homofobi
eller att hbt-personer i Sverige lever liv helt fria från våld, hot och
C
Likabehandling
I april 2006 trädde Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever i kraft. Lagen gäller också för sfi-undervisningen. Konkret innebär det att varje verksamhet ska
ha en likabehandlingsplan.
”Syftet med planen ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling.”
(Källa: Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan, JämO, DO, HomO och BEO 2008)
abc om hbt till sfi
7
Behöver du mer information om situationen för
hbt-personer i Sverige? Gå in på www.rfsl.se
diskriminering. Det finns många hbtpersoner som reagerar negativt på att
höra saker som ”här i Sverige har vi
inget emot homosexuella” eller ”i Sverige gör
vi inte skillnad på folk utifrån deras sexuella
läggning”. Verkligheten för hbt-personer i
Sverige kan också beskrivas så här:
n Hälften av alla homosexuella och bisexuel­
la är inte öppna på sin arbetsplats. (Källa:
Arbetslivsinstitutet 2004)
n Mer än hälften av tillfrågade hbt-personer
uppger att de någon gång upplevt utsatthet
för hatbrott på grund av sin sexuella läggn­
ing eller sitt könsuttryck (Källa: Eva Tiby,
”De utsatta” 1996)
Sexuell läggning
I svensk lagstiftning definieras tre
sexuella läggningar: heterosexua­
litet, homosexualitet och bisexua­
litet. Sexuell läggning utgår från en
persons kön samt könet på den eller
dem som personen förälskar sig i och
känner sig attraherad av.
I Sverige kan flyktingar få stanna om de riskerar att bli förföljda i sina
hemländer på grund av sin sexuella läggning. Många som migrerar till
Sverige eller söker asyl i Sverige kommer från länder där transpersoner
blir förföljda och där homosexualitet och samkönade sexuella relationer
är kriminaliserade – ibland till och med belagda med dödsstraff.
I Sverige använder vi begreppen homosexuell, bisexuell och transper­
son – de ord som tillsammans bildar förkortningen hbt. Dessa termer
är inte lika gångbara eller relevanta överallt. På vissa håll i världen
abc om hbt till sfi
8
finns egna, lokala begrepp som kanske har funnits längre än den
västerländska uppdelningen i sexuella identiteter, som endast har ett
drygt sekel på nacken. I somliga sammanhang kan det vara så att den
sexuella praktiken inte kopplas ihop med någon speciell identitet. Att
orden vi använder härstammar från en västerländsk kontext betyder
dock inte att de sexuella relationer som orden beskriver är något som
är typiskt västerländskt. På alla kontinenter och i alla tider har män­
niskor haft samkönade sexuella relationer och den tvåkönsmodell vi
är vana vid i Europa, har inte alltid sett likadan ut och ser heller inte
likadan ut över hela jorden.
Att svensk lagstiftning talar om att det finns tre sexuella läggningar:
homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet, betyder inte att alla
människor kan sorteras in i någon av dessa kategorier. En del personer
väljer att använda sig av de kategorierna, andra kanske inte vill definiera
sig alls eller glider mellan olika identiteter. De kanske väljer egna be­
grepp för att beskriva vilka de attraheras av och blir förälskade i. Sexuell
läggning förväxlas ofta med begreppet sexuellt beteende och det är ett
misstag. Sexuell läggning har kön som markör (vem eller vilka någon
blir kär eller känner sig attraherad av) medan sexuellt beteende har mer
med praktik att göra (hur någon tycker om att ha sex).
Rätten att kunna vara öppen
Att som hbt-person ”vara öppen” innebär att på samma villkor som andra kunna vara sig själv i
vardagen och i det sociala samspelet med andra. Det handlar helt enkelt om att slippa dölja viktiga
delar av sitt liv. Rätten att kunna vara öppen är inte förhandlingsbar – den är en grundläggande män­
sklig rättighet. Det är alltid upp till individen att bedöma om man vill vara öppen eller inte, men det
är ett samhälleligt ansvar att skapa förutsättningar för att alla – som vill – ska kunna vara öppna utan
att riskera att utsättas för diskriminering, hot eller våld. Idag är många hbt-personer tvingade att dölja
delar av sin identitet och sitt liv, vilket innebär ojämlika villkor i förutsättningarna att kunna leva ett
gott liv. Argumentet att det är ”tillräckligt bra” att kunna leva som hbt-person bara man är lite diskret,
är inte acceptabelt.
abc om hbt till sfi
9
Föreställningar om ”de andra”
Könsuttryck
I den västerländska idétraditionen framstår den
egna kulturen som dynamisk och progressiv.
Sättet människor väljer att visa sin
Här har medborgarna möjlighet att utveckla nya
idéer och tankar. Olikheter mellan människor
könstillhörighet på.
härleds till personlighet. Andra kulturer som
inte ingår i bilden av vad som är västerländskt,
ses inte sällan som statiska och traditions­
Det kön man själv väljer att identifi­
bundna. ”De andra” har fortfarande en lång väg
era sig som.
att gå innan deras kultur uppnår samma grad
av tolerans och jämställdhet som vi har här i
Sverige, kan det uttryckas. Dessa föreställningar
återfinns i hela samhället och leder inte säl­
lan till att personer med annan bakgrund än
”svensk” antas vara bärare av konservativa åsik­
ter och tankar. Detta är exempel på fördomar
och stereotyper som kan göra det extra svårt för en hbt-person med
bakgrund i något annat land att komma ut och bli accepterad utan att
ifrågasättas.
Könsidentitet
Faktum är, att det finns hbt-personer i sfi:s klassrum varje dag, året
om. Många hbt-personer tvingas lämna sina hemländer på grund av
den risk det innebär att vara homosexuell, bisexuell eller transperson.
Vad kan man göra för att klassrummet ska vara en öppen plats, där
alla får delta på lika villkor?
abc om hbt till sfi
10
Konkreta tips och råd
•
”Berätta om din fru
och dina barn!”
Läraren har ett ansvar för att alla studenter ska kunna delta i under­
visningen på samma villkor. De studenter som inte kan tala öppet
om sin familj, sitt liv, sina planer för helgen eller sina drömmar om
framtiden på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet deltar
inte på samma villkor som andra.
Att arbeta med svenska för invandrare innebär ett dubbelt uppdrag;
dels att lära ut svenska språket och dels att förmedla kunskap om det
svenska samhället. En vanlig metod för att lära ut språkkunskaper är
att låta studenterna utgå ifrån sig själva, sin vardag, sin bakgrund och
i tankar om framtiden. När familjen kommer på tal är det naturligt att
var och en berättar om sin egen familj och vilka som ingår i den.
•
Se upp!
•
Tips
Här finns risk att vissa studenter kan prata obehindrat om
hur de lever, medan hbt-personer och andra som av olika skäl inte
upplever att de kan vara öppna med sin livssituation, inte kan delta på
samma villkor.
När man frågar om familj och relationer bör man hålla frågor­
na så öppna som möjligt och gärna ta hjälp av ett könsneutralt språk.
Istället för att uteslutande prata om fru, man, flickvän eller pojkvän
använd gärna andra uttryck, t ex ”partner”. Undvik att utgå ifrån att alla
i rummet lever i – eller önskar leva i – heterosexuella relationer. Ett bra
sätt att inleda samtal om familj kan vara: ”Hur ser din familj ut?”
En lärare som tydligt markerar att öppenhet råder, kan med enkla
medel skapa en hbt-inkluderande miljö. Att ta med samkönade par i
undervisningsexempel om vilka som åker på semester eller tar banklån
tillsammans kan vara ett sätt. Ett annat kan vara att lyfta fram kända
hbt-personer och faktiskt tala om att de är öppna hbt-personer. När
man läser tidningen eller lyssnar på musik kan man nämna: "han är gift
med en man”, "hon har barn tillsammans med en annan kvinna”, "hon
är född som man” etc. När familjelagstiftning diskuteras kan man lyfta
fram att sambolagen gäller lika oavsett om det är ett samkönat eller
olikkönat par, att registrerat partnerskap finns sedan 1995, att kvinnor
som lever i en parrelation har tillgång till assisterad befruktning eller att
samkönade par har rätt att prövas som adoptivföräldrar.
abc om hbt till sfi
11
•
”Motståndet gör att jag
inte tar upp homosexualitet”
Sara Lövestam, skribent och lärare, har skrivit ett examensarbete1 om
sfi-lärares inställning till att tala om homosexualitet. Hennes under­
sökning visar att sfi-lärare kan dra sig för att tala om homosexualitet
av rädsla för att möta motstånd hos studenterna.
•
Se upp!
Ett förmodat motstånd från en eller flera studenter ska inte
få diktera villkoren för undervisningen för hela gruppen. Om läraren
väljer att undvika att tala om hbt-frågor på grund av (ett förmodat)
motstånd, innebär det att alla andra studenters rätt till en öppen skol­
miljö får stå tillbaka för en oemotsagd heteronormativitet.
I arbetsmarknadsstudien ”Det trodde jag inte om Sverige” berättar
Clara, en 33-årig transsexuell kvinna, om hur hon blev diskriminerad
och behandlad oförskämt av en klasskamrat inför läraren och resten
av klassen. Varken läraren eller någon av klasskamraterna reagerade
och Clara gick aldrig tillbaka till sfi-undervisningen efter den inci­
denten. Ingen från skolan hörde av sig till Clara efter detta.
•
Tips
Vem har rätten att bestämma vad som får sägas i klassrum­
met? Är det läraren eller den som gör starkast motstånd? Vad händer
om du som lärare tar stark ställning för hbt-personers rättigheter, på
samma sätt som man kan ta ställning för demokrati och mänskliga
rättigheter i stort? En liten grupp studenter kan motsätta sig ditt
ställningstagande, men för resten av gruppen skapas möjligheter att
kunna vara öppna, något som är en förutsättning för ett likvärdigt
deltagande i undervisningen. Dessutom behöver motstånd inte ses
som ett misslyckande, istället kan man ta det som ett kvitto på att man
dragit igång en process som kan leda till ändrade attityder.
Titta på vad som finns bakom motståndet. Är det bara en jargong?
Eller finns det en generellt negativ attityd gentemot homosexuella,
bisexuella och transpersoner? När du pratar om sexualitet och rela­
1
“Jag inriktar mig inte på sexualundervisning”, Sara Lövestam, Södertörns Högskola 2006
abc om hbt till sfi
12
tioner, ha i åtanke att precis som i resten av samhället kan det finnas
hbt-personer i klassrummet och därför är det viktigt att du inte gör
hbt till en fråga för diskussion som kretsar kring vad folk tycker om
hbt. Hbt-personer eller anhöriga till hbt-personer som sitter i klass­
rummet har små möjligheter att värja sig för vad andra personer
tycker om hbt-personers sexuella läggning eller könsuttryck.
Vad studenterna tycker om hbt är alltså ingen fråga som ska tas upp
men självklart ska hbt-frågor diskuteras! Du som lärare måste vara
tydlig med att skilja mellan vad som är generella fakta och vad som
är åsikter som kan kränka människor. Föreställningar och attityder i
samhället får diskuteras, medan hbt-personers vara eller icke vara inte
är något diskussionsämne.
Om motstånd uppstår, se till att inte ge motståndet mer utrymme
än nödvändigt. Fokusera inte heller på enskilda personer, eftersom
ingen vill ”tappa ansiktet”. Var medveten om att den som gör mot­
stånd eller uttrycker sig negativt ofta redan har tagit ställning och
de personer som eventuellt håller med också har tagit ställning. En
dynamisk grupp i en diskussion kan bestå av tre enheter: de som gör
motstånd, de som håller med och de som ännu inte har tagit ställning.
Det är den sista gruppen du måste fokusera på. Det viktigaste är att
inte överdimensionera motståndet eller ge det orimliga proportioner.
Försök att avdramatisera situationen samtidigt som du gör en tydlig
markering för att undvika förekomsten av kränkningar.
Fundera själv kring vilka dokument du kan stödja dig mot: läro­
planen, skolans likabehandlingsplan, diskrimineringslagstiftningen,
deklarationen om mänskliga rättigheter osv.
abc om hbt till sfi
13
•
”Ska homosexuella få gifta sig
och skaffa barn?”
Värderingsövningar eller diskussionsövningar är bra när man vill få
igång samtal och för att få alla i en grupp att reflektera över normer
och värderingar. Dessa övningar utgår ofta från påståenden som
deltagarna ombeds ta ställning till. En metod är att dela in rummet
i ”zoner”, där en del av rummet representerar ”ja”, en annan ”nej”
och en tredje ”vet ej/mittemellan ja och nej”. Läraren kommer med
påståenden som deltagarna får ta ställning till genom att ställa sig i
någon av zonerna. Utifrån gruppens ställningstaganden förs sedan
diskussionen.
•
Se upp!
Det finns risk att en del påståenden kan upplevas som kränk­
ande eller sårande, t ex om påståendena ifrågasätter redan existerande
rättigheter för olika grupper i samhället. Ingen skulle idag komma
på tanken att i en värderingsövning t ex fråga om kvinnor bör få
möjlighet att rösta i allmänna val.
Det är inte lämpligt att använda sig av påståenden i stil med:
n ”Homosexuella bör få möjlighet att adoptera barn.”
•
Tips
Värderingsövningar fungerar bäst när påståendena är öppna
och när det är klart från början att det inte finns rätt eller fel. Påståen­
dena bör vara formulerade så att ställningstagandet inte måste göras
för eller emot hbt-personer och deras rättigheter. Det bör inte vara
tillåtet att uttrycka sig nedlåtande eller kränkande om hbt-personer i
klassrummet – därför bör den typen av övningar inte användas. Istäl­
let för att fokusera diskussionen på hbt-personer, kan man rikta den
mot normen och använda påståenden om heterosexuella.
Förslag på lämpliga påståenden som handlar om hbt-frågor är:
n ”Det syns utanpå vilket kön en person har”
n ”På jobbet/i sfi-klassrummet är det helt ointressant vilken sexuell
läggning folk har.”
abc om hbt till sfi
14
•
”Ingen stor sak”
Några av lärarna i Sara Lövestams studie, Jag inriktar
mig inte på sexualundervisning, menade att det inte fanns någon an­
ledning att göra någon ”stor sak” av homosexualitet. Då är det viktigt
att tänka på att ett hbt-inkluderande perspektiv inte är detsamma som
att man jämt och ständigt talar om just homosexualitet eller transper­
soner. I själva verket är just det fokus som hamnar på sexuell läggning
ett hinder på vägen för att uppnå en miljö som inte är heteronormativ.
Om John i klassrummet säger: ”I helgen ska jag och min fru ut och
plocka svamp” skulle ingen drömma om att John var ute efter att tala
om sin sexuella läggning. Om John inte hade någon fru, utan istället
sa: ”I helgen ska jag och min nya pojkvän ut och fiska” finns risken att
Johns kollegor tycker att han tjatar om det där med homosexualitet.
För att alla i klassrummet eller på arbetsplatsen ska kunna ha
samma möjlighet att uttrycka sig och prata om sitt liv, krävs en öp­
penhet kring hbt-frågor. Detta innebär inte nödvändigtvis att man
diskuterar t ex bisexualitet eller transsexualism. Istället handlar det
om att låta hbt-personers perspektiv, erfarenheter och vardagsliv få ta
plats på samma självklara sätt som heterosexuellas.
•
Se upp!
•
Tips
Ett sätt att lyfta hbt-frågor kan vara att anordna ett speciellt
undervisningspass om hbt, med t ex filmvisning och diskussioner.
Detta är helt i sin ordning, men bara så länge detta specialtillfälle inte
är det enda sammanhang där hbt-frågor nämns. Risken finns att hbtfrågor blir till något som kan avhandlas på en eftermiddag, medan
resten av veckan (eller terminen) tillåts vara heteronormativ utan att
det ifrågasätts.
För att en miljö ska kunna kännas trygg och säker för hbtpersoner, och för att andra som inte identifierar sig som hbt ska
kunna tillägna sig en öppen attityd, krävs att hbt-personers perspektiv
finns med lite överallt.
Gå igenom de böcker du vill använda och titta på hur hbt-personer
skildras i dem. Om du inte hittar några exempel där, kan du alltid
försöka hitta material i tidningar eller andra böcker. Undervisnings­
materialet kan till exempel innehålla bilder och exempel på flera olika
familjer och relationer. Se till att materialet och exemplen du använ­
der inte förstärker stereotypa könsroller. Var kreativ och glöm inte att
ta hjälp av studenternas egna erfarenheter.
abc om hbt till sfi
15
Övrigt material
Jag visste när jag var tio
En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan, RFSU
2007.
Är klänningar farliga?
En bok på lättläst svenska om homosexuella, bisexuella och transpersoner, LL-förlaget 2006.
Liv i lärarrummet
Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan, RFSL 2006.
Tyst i klassen
Om lärarens arbete kring sexuell läggning, RFSL 2006.
Vad finns under ytan?
DVD innehållande filmscener, diskussionsfrågor och annat material som kan användas för att
göra skolan till en bättre arbetsmiljö, RFSL 2006. Beställningsadress: www.skolutveckling.se
Producerad av RFSL 2008
Box 350, 101 26 Stockholm.
www.rfsl.se
Projektledare: Carlos Diaz
Redaktör: Karin Lenke
Layout: Peter Roth
Illustration: Carlos Diaz
Korrektur: Malin Bäckstrand och Karol Vieker
I projektgruppen har även ingått: Anette Sjödin, Hedvig Nathorst-Böös och
Sara Lövestam.
abc om hbt till sfi
16