Martin Forster december 2006 Varför ska samhället erbjuda stöd till föräldrar? 1. De barn som bråkar och bryter mot normer löper störst risk att senare i livet få allvarliga problem. Ingen annan riskfaktor är lika tydlig.1 Beteendebaserade samspelsprogram för föräldrar är den bästa metoden för att minska sådana problem hos barn. Ingen annan metod har bättre forskningsstöd.2 Ännu bättre är det om lärare får handledning parallellt med föräldrarna.3 2. Socialstyrelsen beskriver samspelsprogram för föräldrar och lärare som bästa metod för barn med diagnoserna ADHD och DAMP, vid sidan av medicinering.4 God tillgänglighet på samspelsprogram kan fungera förebyggande och avlastar därmed barnpsykiatrin. 3. Samspelsprogram har en positiv effekt på föräldrars psykiska hälsa5 samt minskar risken för barnmisshandel och vanvård.6 Vad är Komet? Komet är ett exempel på ett samspelsprogram för både föräldrar och lärare. Föräldrarna träffas i små grupper vid 11 tillfällen och får träna på olika kommunikationsfärdigheter och problemlösning, som de sedan jobbar vidare med i hemuppgifter. Lärarna gör motsvarande, men träffas bara vid sex tillfällen. Varför ska man välja Komet? • Komet för föräldrar är ett av tre samspelsprogram som rekommenderas i en aktuell rapport från Folkhälsoinstitutet.7 • Komet är utvecklat i Sverige till skillnad från många program som kommer från Nordamerika. • Komet är det enda program som har utvärderats i Sverige i studier med kontrollgrupp. Dessutom är den stora utvärderingen genomförd av utomstående forskare. • Komet är utvecklat i offentlig verksamhet utan privata vinstintressen. • Föräldramaterialet finns översatt till turkiska, arabiska och somaliska. • Komet finns i olika versioner för föräldrar, lärare, tonårsföräldrar, föräldrar med sociala svårigheter och snart även för förskolepersonal. • Komet har en central organisation med kapacitet att utbilda och handleda personal över hela Sverige. Vilka resultat ger Komet? • Utvärderingarna av Komet för föräldrar visade att mängden problem i hemmet minskade med ca 40 procent jämfört med kontrollgruppen.8 Det motsvarar resultaten hos de bästa programmen i utländska utvärderingar. • Alla föräldrar som deltagit i Stockholm har fyllt i diagnosskattningar för ADHD och trotssyndrom före och efter deltagande i grupp. Symtomen inom dessa diagnoser minskade signifikant.9 • Utvärderingen av Komet för lärare visade att lärarna ger mer uppmuntran samt minskar tjat och skäll än lärarna i kontrollgruppen. Det tydligaste resultatet hos eleverna var att kamratproblemen minskade.10 • Komet för lärare har även utvärderats för barn med ADHD och DAMP. Eleverna i Komet arbetade mer koncentrerat än eleverna i kontrollgruppen.11 Martin Forster oktober 2006 Vilka familjer har deltagit i Komet för föräldrar? 9 • Sedan hösten 2003 har enbart i Stockholm ca 1000 familjer och 450 lärare deltagit i Kometgrupper. • Av föräldrarna var 75 procent födda i Sverige, 41 procent skilda, 45 procent hade studerat på högskola. • Barnen var i snitt 6,5 år, en tredjedel var flickor. • Problemnivån hos barnen ligger mittemellan medel i befolkningen och barn som får behandling inom barnpsykiatrin.12 • Föräldrarna deltog i snitt på 90 procent av Kometträffarna. Endast 13 procent hoppade av helt. • 99 procent av föräldrarna skulle rekommendera Komet till andra föräldrar. • Sedan starten 2003 har Komet lett till att barnen som deltagit fått 17500 timmar mer umgänge med sina föräldrar och 70 000 uppmuntrande guldstjärnor. Vad tjänar samhället på Komet? Det finns många vinster för föräldrar och barn av att få en bra relation. Samhället kan också tjäna stort ekonomiskt på förebyggande insatser som Komet. Ett exempel: Samhällskostnaden för en narkotikamissbrukare kan uppskattas till 18 miljoner under en livstid.13 Av de 1000 barn som deltagit Komet i Stockholm är en försiktig uppskattning att 16 barn räddats från att utveckla missbruk.14 Tar man bort kostnaden för Komet har samhället tjänat 285 miljoner kronor, enbart på den förebyggande effekten mot missbruk. Motsvarande besparingar finns t ex för minskad kriminalitet, arbetsoförmåga och psykisk ohälsa. 1 T ex Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete och Gothia. 2 T ex Carr, A. (2000). What Works with Children and Adolescents? A critical review of psychological interventions with children, adolescents and their families. London: Brunner-Routledge, eller Nock, M. K. (2003). Progress Review of the Psychosocial Treatment of Child Conduct Problems, Clinical Psychology: Science and practice, 10, 1-28. 3 T ex Webster-Stratton, C., and Reid, M. J. and Hammond, M. (2004). Treating Children With Early-Onset Conduct Problems: Intervention outcomes for Parent, Child, and Teacher Training. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 33, 105-124. 4 ADHD hos barn och vuxna (2002). Socialtyrelsen. 5 Barlow J, Coren E, Stewart-Brown SSB. Parent-training programmes for improving maternal psychosocial health. Cochrane Database of Systematic Reviews 2003, Issue 4. Art. No.: CD002020. DOI: 10.1002/14651858.CD002020.pub2. 6 Barlow J, Johnston I, Kendrick D, Polnay L, Stewart-Brown S. Individual and group-based parenting programmes for the treatment of physical child abuse and neglect. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 3. Art. No.: CD005463. DOI: 10.1002/14651858.CD005463.pub2. 7 Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. 8 Kling, Å., Sundell, K., Melin, L., Forster, M. (2006). Komet för föräldrar. Utvärdering av två föräldraprogram för barn med beteendeproblem. (In Press). och Hassler, M. & Havbring, L. (2003). Föräldracirklar - en metod för att utveckla sitt föräldraskap (FoU-rapport 2003:5). 9 Kling,, Å., & Sundell, K. (2006). Komet – ett stöd för föräldrar. Föräldrars deltagande och upplevelser av programmet Komet. (In Press). Verksamhetsutvärderingen saknar kontrollgrupp till skillnad från övriga utvärderingar. Resultatet ska därför tolkas med försiktighet. 10 Forster, M, Sundell, K, Melin, L, Morris, R. J., Karlberg, M. (2006). A Randomized Controlled Trial of a Manualized Behavior Management Intervention Targeting Students with Behavior Problems. (In Press). 11 Nylin, A. & Wesslander, E. (2003). Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos: en randomiserad studie (FoU-rapport 2003:5). 12 Denn standardiserade problemskalan SDQ användes. Det finns svenska normer för normalpopulation och patienter inom barnpsykiatrin. 13 Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (2004). Socialstyrelsen. 14 Mark Lipsey har i metaanalyser beräknat sambandet mellan tidiga beteendeproblem och problem senare i livet (t ex Lipsey & Derzon,1998). En uppskattning baserat på Lipseys beräkningar är ett samband r = .20 mellan de beteendeproblem som barnen i Komet visar och framtida missbruk, vilket motsvarar en minskning av framtida problem med 4 procent om beteendeproblemen skulle försvinna helt. Eftersom Komet ”bara” minskar beteendeproblemen med knappt hälften så blir den framtida effekten av Komet en minskning av problem med knappt två procent.