Riktlinjer för handläggning inom äldreomsorgen och för personer

advertisement
1
Syftet med riktlinjerna
Syftet med riktlinjerna är att åstadkomma rättsäkerhet och likabehandling när
det gäller utredning, bedömning och tillgång till bistånd som kan erbjudas från
Socialnämnden samt att skapa en samsyn och att jämn kvalitet säkerställs i
handläggningen. Riktlinjerna ska ge handläggarna stöd och vägledning i arbetet.
Riktlinjerna anger den politiska ambitionsnivån och vad som i normalfallet är
skälig levnadsnivå för de stödinsatser som ges enligt myndighetsutövningen.
Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få
sin ansökan individuellt prövad oavsett t.ex. ålder, kön och etnicitet. Det är inte
heller möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte
tillhandahåller den specifika tjänsten eller till kommunens ekonomi. Varje
ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskildes
individuella behov. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes
möjligheter att leva ett självständigt liv.
Tillgänglighet
Myndighetens serviceskyldighet finns reglerat i förvaltningslagens
bestämmelser (4-5§§). Enligt dessa bestämmelser ska varje myndighet lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp där den enskilda har frågor
som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart
som möjligt oavsett om frågan ställs per brev, telefon eller på annat sätt.
Biståndshandläggarna nås vardagar på telefontid 08.00-09.30 samt via e-post,
[email protected] Efter kontakt sker oftast ett möte i den enskildes hem.
Mötet och informationen kan ibland behöva anpassas med hänsyn till den
enskildes funktionstillstånd eller om han eller hon talar ett annat språk,
exempelvis med tolk.
Allmänna principer vid bedömning av bistånd
Frivillighet och Självbestämmande ska vara vägledande vid handläggningen av
enskilda ärenden. Det innebär att den enskilde själv får bestämma om han eller
hon vill ansöka om bistånd och ta emot ett erbjudande om en viss social tjänst
eller inte. Ingen kan påtvingas sociala tjänster, som de själva inte vill ha eller
som de inte tror på. Detta står inte i konflikt med att försöka motivera den
enskilde att ta emot stöd. Den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Hänsyn
bör tas till närståendes önskemål, med beaktande av den enskildes samtycke.
2
Kvinnor/flickor, män/pojkar, ska kunna leva utifrån sin identitet och
personlighet vilket innebär ett värdigt liv och att känna välbefinnande i tillvaron.
Regler som styr handläggning och dokumentation syftar till att garantera den
enskildes rättssäkerhet. Avsikten med reglerna är att den enskilde ska få sin sak
prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt.
En utredning enligt 11 kap. 1 § SoL får inte inledas mot någon vuxen persons
vilja om utredningen avser henne eller honom själv.
Vid en anmälan eller om något på annat sätt kommit till
biståndshandläggarenhetens kännedom ska en förhandsbedömning göras
skyndsamt. Huvudregeln är att den som önskar bistånd själv gör ansökan och för
sin egen talan. När den enskilde inte kan föra sin egen talan behövs hjälp av
företrädare/ombud. Det kan vara en person som fått fullmakt att företräda den
sökande eller en god man/förvaltare. Vid ansökan av den enskilde eller dennes
företrädare ska en utredning inledas så snabbt som möjligt.
När en ansökan kommit in till biståndshandläggarenheten är det handläggarens
uppgift att göra en utredning och bedömning av behoven för att se hur de bäst
kan tillgodoses. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska
handläggaren hjälpa den enskilde att precisera eller komplettera sina önskemål. I
utredningen ingår ofta hembesök. Utredningen ligger sedan till grund för ett
beslut, som innebär att ansökan antingen beviljas eller avslås helt eller delvis.
Den som inte är nöjd med beslutet har möjlighet att överklaga. Information om
hur det går till lämnas av biståndshandläggaren.
I normalfallet bör beslut om bistånd erhållas senast inom två veckor. För beslut
om plats i särskilt boende och bostad med särskild service enligt SoL kan tiden
bli något längre, dock helst inte längre än fyra veckor. Beroende på ärendets
karaktär, kan vissa beslut behöva fattas omgående.
Att bedöma rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL
Behovsbedömning är den process som föregår och leder fram till ett beslut om
bistånd. Bedömningsprocessen ska fokusera på den enskildes behov och inte på
socialtjänstens insatser.
Biståndshandläggarenheten håller på att implementera individens behov i
centrum, IBIC som utgår från regelverket för handläggning och dokumentation
inom socialtjänsten och ger stöd för strukturerad dokumentation av individens
behov. Dokumentationen anpassas till det som är frågeställningen i individens
ansökan eller begäran, vilket innebär att en avgränsad och tydlig frågeställning
leder till en kort utredning med begränsad mängd information. Oavsett
3
omfattning på utredning ger arbetssättet stöd för att beskriva nuläge och mål,
vilket i sin tur ger möjlighet att följa upp resultatet.
Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på
följande frågor:
 Hur ser behovet ut?
 Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat
sätt?
Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller
minskas genom t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte.
Enligt tidigare beslut i Socialnämnden är inriktningen att biståndshandläggaren
ska planera för en återgång till brukarens ordinära bostad efter en
sjukhusvistelse.
 Hur skall biståndsbeslutet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig
levnadsnivå?
Skälig levnadsnivå beskriver nivån på kvaliteten och den levnadsstandard som
lagen garanterar. Vad som är skäligt bedöms individuellt gentemot den enskildes
livssituation och allmänt gentemot aktuell praxis och rättsläget.
Utgångspunkten för biståndsbedömningen är ett individcentrerat och ett
rehabiliterande förhållningssätt. Med målsättning att brukaren bibehåller
och/eller återfår förmågor, för att skapa ett tryggt och värdigt liv i ordinärt
boende med egna resurser så långt som möjligt.
För de brukare som är inskrivna i hemsjukvården kan biståndshandläggaren
begära en ADL- och/eller en funktionsbedömning av paramedicinarna som
underlag för biståndsbedömning vid:
 uppföljningar i hemmet efter en sjukhusvistelse,
 inför uppföljning av insatsen korttidsplats,
 hos personer där det bedöms finnas en förbättringspotential.
Där behovet av stöd är omfattande inom flera livsområden och bedöms varaktiga
kan behovet i normalfallet bäst tillgodoses i särskilt boende.
Barnperspektivet
All verksamhet som rör barn ska vila på de grundläggande bestämmelserna i
gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. Sverige har skrivit under
Barnkonventionen och den är inskriven i socialtjänstlagen. Barns bästa ska
tillgodoses och barn som har fyllt 15 år har rätt att komma till tals och få sina
åsikter beaktade. Med barn avses personer under 18 år. Barnperspektivet ska
alltid beaktas i handläggning, även där barnet inte är direkt föremål för åtgärder.
Syftet är att med ett tydligt barnperspektiv skydda och stärka barn i situationer
4
som upplevs hota barnets trygghet. En bedömning av att barnperspektiv har
beaktas ska finnas med i upprättad dokumentation.
Hjälp i hemmet i barnfamiljer
Särskilt viktig är den individuella bedömningen för personer med
funktionsnedsättning som har barn. Biståndet ska utformas med hänsyn till
barnens behov och deras bästa. Hemtjänst i barnfamiljer med förälder med en
funktionsnedsättning ska inte användas som stöd till föräldern att klara av sin
föräldraroll annat än i form av praktisk hjälp med att sköta/hjälpa barnen (t ex
matlagning, hjälp med omvårdnad m m). Psykologiskt och/eller pedagogiskt
stöd kräver särskild kompetens och ska utredas och beslutas av individ- och
familjeomsorgen utifrån barnets behov. Utformningen av stödet till barnfamiljer
kräver ett nära samarbete mellan individ och familjeomsorgen och äldreoch/eller omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Vanligaste förekommande hemtjänstinsatser och innehåll
Syftet med insatserna är att underlätta den dagliga livsföringen. Biståndet ska
utformas så att de stärker den enskildes resurser att kunna bo kvar hemma, leva
och bo självständigt under trygga förhållanden samt ha en aktiv och meningsfull
tillvaro.
Insatserna nedan utgår från normalfallet (grundnivån) för skälig levnadsnivå om
behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
Omvårdnadsinsatser
Insatser vid personlig omvårdnad avser att stödja brukaren med det
han/hon behöver kring sin person och som inte kan tillgodoses på annat
sätt. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
De vanligaste insatserna är:
Klädsel
Den som inte själv kan klä sig kan få stöd med att ta fram kläder och/eller stöd
med att ta på och av kläder. Gäller även stödstrumpor, hörapparat, glasögon
och proteser. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
Personlig hygien
Den som inte själv kan sköta sin personliga hygien kan få stöd med att tvätta och
torka sig, borsta tänderna, kamma håret, rakning (samt göra ren rakapparaten),
hud- och nagelvård. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv
utföra.
5
Dusch
Den som inte själv kan sköta sin dusch kan få stöd med detta och beviljas i
normal fallet 1 -3 gånger i veckan. Vid förstagångsansökan om dusch begär
biståndshandläggaren en ADL bedömning av hemsjukvårdens arbetsterapeut
som ett stöd inför beslut. Dusch avser stöd med avklädning, tvättning/duschning,
torkning, påklädning, hårvård, enklare nagelvård och hudvård, t.ex.
mjukgörande krämer vid behov, framtagning av rena kläder, förflyttningar,
tillsyn samt torka upp i badrummet. De moment som brukaren klarar av ska han
eller hon själv utföra.
Toalettbesök
Den som inte själv kan sköta toalettbesöken kan få följe till och från toaletten
samt stöd vid toalettbesök/byte av inkontinenshjälpmedel, tömma/byta urin/
stomipåse. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
Förflyttningar
Den som inte själv kan förflytta sig kan få stöd/hjälp med lägesändringar,
förflyttningar, transporthjälp med rullstol eller stöd vid sidan av för att gå med
hjälpmedel inom bostaden. De moment som brukaren klarar av ska han eller
hon själv utföra.
Matdistribution
Den som inte själv kan tillaga sin mat kan få maten hemdistribuerad för lunch
och middag. Behovet tillgodoses i första hand genom att måltiden intas i
närliggande restaurang/matsal.
Tillagning/värma mat
Den som inte själv kan tillaga och/eller värma mat kan få stöd med tillagning av
frukost, värma färdiglagad mat och/eller mellanmål. Behovet tillgodoses i första
hand genom att måltiden intas i närliggande restaurang/matsal eller med
matdistribution. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv
utföra.
Assistans vid måltid.
Den som inte själv kan sköta sysslor runt måltiden kan få stöd att duka på och av
samt finfördela maten vid behov. Gäller även assistans i restaurang/matsal.
Motivation och stöd när personal behövs under hela måltidssituationen. De
moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
Matning
Den som inte själv kan äta kan få stöd med det. I matning ingår assistans vid
måltid.
6
Tillsyn
Den som av olika anledningar behöver tillsyn kan få detta. Insatsen är punktvisa
besök. Syftet är att ge ökad trygghet i boendet för brukare som inte kan hantera
en trygghetstelefon eller har ett sjukdomstillstånd som medför svårigheter att
kalla på hjälp. Tillsyn kan även ske via telefon. För tillsyn under natten kan
brukaren välja mellan kameratillsyn eller ett personligt besök. Nattillsyn med
kamera ska ses som ett komplement och ett erbjudande till vanligt besök nattetid.
Brukaren bestämmer när kameran ska vara aktiverad. Om brukaren upplever att
nattsömnen blir störd av att hemtjänsten kommer på besök nattetid så passar den
här formen av tillsyn.
Insatsen tillsyn kan även användas i väntan på att en trygghetstelefon
installerats.
Utökad tillsyn
Den som av olika anledningar inte kan lämnas ensamma får längre besök och är
en insats mellan andra insatser. Insatsen är tidsbegränsad till högst fjorton
dagar. Syftet är att ge ökad trygghet och säkerhet i boendet för brukare som inte
kan hantera en trygghetstelefon eller har ett sjukdomstillstånd som medför
svårigheter att kalla på hjälp.
Trygg Hemgång
Den som vistats på sjukhus eller en korttidsplats och har ett behov enligt nedan
kan få personal som möter upp under två timmar vid ett tillfälle i samband med
hemkomsten. Syftet är att skapa trygghet vid hemgång efter en sjukhusvistelse
eller vistelse vid kommunens korttidsplats.
Behov som kan beviljas med ”Trygg hemgång”
o uttrycker oro inför hemgång,
o har en funktionsnedsättning och som kräver omfattande insatser,
o är ensamboende och saknar närstående som kan ta emot i hemmet,
o har nedsatt kognitiv förmåga eller har en demenssjukdom,
o har vistats en längre tid på sjukhus, korttidsplats,
o livet har förändrats väsentligt sedan före vistelsen på sjukhuset eller
korttidsplatsen.
Egenvård
Den som av olika anledningar inte kan sköta sin egenvård kan få stöd med det.
Det går inte generellt ange vilka åtgärder som utgör egenvård. Det beror på
omständigheterna i varje enskilt fall. Har brukaren förutsättningar att själv
klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt, eller om personen kan instruera
någon att hjälpa till. Om personen inte själv kan ansvara för egenvården beror
resultatet av bedömningen på hur stödet och hjälpen ser ut. Det kan vara
egenvård om åtgärden kan utföras på ett säkert sätt av någon annan. T.ex. en
närstående, personlig assistent eller av personal i skolan. Det kan även innebära
att närstående är helt införstådd med behandlingen och kan instruera så att
brukaren får hjälp av omvårdnadspersonalen.
7
Biståndshandläggaren begär in egenvårdsintyg om det inte är uppenbart
onödigt.
Exempel. Är närstående helt införstådd med behandlingen och kan instruera
omvårdnadspersonalen, kan närstående vara den som instruerar så att brukaren
får hjälp med egenvården av omvårdnadspersonalen.
Serviceinsatser
Serviceinsatser är ett bistånd av servicekaraktär. Nedan anges de vanligaste
insatserna:
Varudistribution
Beviljas en gång per vecka.
Den som inte själv kan sköta inköp av varor kan få stöd med att upprätta och
distribuera inköpslista och packa upp varor. De moment som brukaren klarar av
ska han eller hon själv utföra.
Ärenden
Den som inte själv kan sköta ärenden kan få stöd med, t e x apotek,
kompletteringsinköp utförda av omvårdnadspersonal (ersätter ej
varudistribution). Kompletteringsinköp sker i närmaste affär.
Följe till/från
Den som inte själv kan ta sig till närliggande restaurang/matsal, uträtta ärenden
eller besöka sjukvården/tandvården kan få följe. Avser även påminnelse om
aktiviteter. I normalfallet beviljas inte brukaren följe till livsmedelsaffär då
behovet kan tillgodoses med varudistribution. Vid följe är brukaren ansvarig för
vilket färdmedel som används och dess kostnad.
Städning
Den som inte själv kan städa kan få stöd med detta. Beviljas i normalfallet var
3:e vecka, av högst 2 rum, kök, hall och hygienutrymme.
Makar, sambor eller hemmavarande vuxna barn har alltid ett gemensamt ansvar
när det gäller att sköta det gemensamma hemmet. De moment som brukaren
klarar av ska han eller hon själv utföra.
Hushållssysslor
Den som inte själv kan sköta hushållssysslor kan få stöd med detta. Brukaren får
t e x stöd med att diska, ta ut sopor, ta in post, vattna blommor, rengöring av
hjälpmedel, enbart tömning av fristående toaletthink, urinflaska. Avser även
avfrostning av kyl och frys, kompletteringsstäd, stödeldning och sopa av den
egna fastighetstrappan. Vara behjälplig att skriva räkningar men att ansvaret
ligger kvar hos brukaren. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon
själv utföra.
8
Tvätt
Den som inte själv kan sköta tvätten kan få stöd med detta.
Beviljas i normalfallet var 14:e dag.
Brukaren får hjälp med tvätt, plocka i/ur, starta maskin, stöd med att hänga,
stryka/vika och sortera in tvätt på avsedd plats. Tvätt utförs i brukarens
tvättmaskin eller i gemensam tvättstuga. Mangling av lakan ingår ej. De moment
som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
Bäddning
Den som inte själv kan sköta bäddning kan få stöd med att bädda/bädda upp.
Vid behov skakning av sängkläder. Insatsen beviljas i normalfallet enbart i
samband med andra insatser. De moment som brukaren klarar av ska han eller
hon själv utföra.
Renbäddning
Den som inte själv kan renbädda kan få stöd med detta. Beviljas i normalfallet
var 14:e dag. Brukaren får hjälp med att bädda rent och vid behov vädra täcke
och kuddar. De moment som brukaren klarar av ska han eller hon själv utföra.
Promenader
Den som själv har svårt att klara av promenaden på egen hand kan få stöd.
Beviljas normalt en gång per vecka. Avser promenad inom- eller utomhus,
utevistelser och hjälp med ytterkläder. De moment som brukaren klarar av ska
han eller hon själv utföra. Kan beviljas del av år.
Ingår normalt inte inom ramen för skälig levnadsnivå
Följande serviceinsatser ingår normalt inte inom ramen för skälig levnadsnivå:











Sanering av hela eller delar av bostad
Fastighetsskötsel
Trädgårdsskötsel
Snöskottning
Vedhuggning
Storstädning av bostad samt balkong, altan eller förråd
Hantering av latrin
Sköta om och gå ut med husdjur
Vädra garderober
Flytta möbler
Flyttstädning
Socialnämnden har att beakta och följa eventuella klargöranden och
förändringar i rättspraxis.
9
Korttidsplats och Särskilt boende
Korttidsplats definieras som en bäddplats utanför det ordinära boendet avsedd
för tillfälligt stöd och omsorg/omvårdnad dygnet runt. Efter en sjukhusvistelse är
inriktningen att biståndshandläggaren ska planera för en återgång till brukarens
ordinära bostad. Vid ansökan om korttidsplats i samband med vårdplanering på
sjukhuset, utreds ansökan i normalfallet efter hemkomst till det ordinära boendet.
Behov som i normalfallet kan beviljas med korttidsplats:
 Akut situation har uppstått där trygghet och säkerhet inte kan
tillförsäkras i den ordinära bostaden med hemtjänstinsatser eller på
annat sätt
 Omfattande behov av tillsyn och/eller omsorg över dygnet under en
tidsbegränsad period eller vid behov i väntan på att särskilt boende
anvisas/är inflyttningsklart
 Behov finns att utreda brukarens möjligheter att bo kvar i den ordinära
bostaden
 Behov av omvårdnad vid livets slutskede
 Åtgärder som ska genomföras i den ordinära bostaden, gäller inte
åtgärder som faller under fastighetsägarens eller försäkringsbolags
ansvar (t. e x stambyte)
 I väntan på att särskilt boende anvisas/är inflyttningsklart
Korttidsplats beviljas i normalfallet tre veckor.
Återkommande Korttidsplats beviljas i normalfallet en vecka, per fyra veckors
period. När ansökan om utökad omfattning framställs ska en plats i särskilt
boende erbjudas, under förutsättning att den utredning som då görs motiverar
detta. Återkommande korttidsplats ska ge möjligheten till kvarboende i det egna
hemmet och/eller att erbjuda anhörig avlösning.
Hemtjänstinsatser vid Korttidsplats
En individuell behovsbedömning görs om vilket bistånd brukaren är i behov av
på sin korttidsplats.
Särskilt Boende
Särskilt boende är till för personer som inte längre kan få behovet av omvårdnad,
trygghet och säkerhet tillgodosett i det egna hemmet. För att bevilja särskilt
boende ska den enskilde ha ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov som
sträcker sig över stor del av dygnet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som
socialt. Det är det individuella behovet som avgör om personen ska ha rätt till
insatsen. Undermålig bostad är inte grund för att bevilja särskilt boende. Vid
misstanke om demenssjukdom bör personen vara demensutredd. För att beviljas
särskilt boende krävs i normalfallet att någon eller några av nedanstående behov
är uppfyllda:
10



Brukaren klarar inte vardagen i ordinärt boende trots omfattande
omvårdnads- och tillsynsinsatser samt trygghetstelefon som prövats och
bedömts som otillräckligt
Där hjälpbehovet är omfattande inom flera livsområden och bedöms
varaktiga kan behovet i normalfallet bäst tillgodoses i särskilt boende
Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig
levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende.
När en person beviljats särskilt boende sker anvisning om bostad inom
kommunen som helhet. Tackar brukaren nej till erbjudet boende kontaktar
biståndshandläggaren brukaren för att säkerställa att personen, trots behov av
särskilt boende, har skälig levnadsnivå i sin ordinära bostad. I normalfallet
avslutas insatsen särskilt boende.
Hemtjänstinsatser i Särskilt Boende
En individuell behovsbedömning görs om vilket bistånd brukaren är i behov av i
sin nya boendeform.
Rätten att fortsätta bo tillsammans i särskilt boende
Personer över 65 år som har beviljats eller beviljas biståndsinsatsen särskilt
boende kan ansöka om att sammanbo med make/maka, sambo eller partner
(registrerade partnerskap).
Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att ha rätt till att bo tillsammans.
1. Att man varaktigt sammanbor eller sammanbott.
2. Att båda vill fortsätta bo tillsammans.
Om medboende har behov av hemtjänstinsatser ska en ansökan göras hos
biståndhandläggaren.
Insatser inom omsorger om personer med
funktionsnedsättning, OF
Avlösarservice i hemmet
Denna insats syftar till att föräldrar till funktionsnedsatta barn som inte
tillhör någon personkrets enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS ska kunna få avlösarservice i hemmet.
Detta för att exempelvis kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar
i. Avlösarservice bör kunna ges både som en regelbunden insats och i
situationer som inte kan förutses. Den bör vara tillgänglig under dagtid,
kvällar och nätter samt under helger. Insatsen utformas och utgår från det
egna hemmet. Beslutet ges i timmar per vecka/månad.
Boendestöd
Stödet kan riktas till personer med psykisk-, neuropsykiatriska- och kognitiva
funktionsnedsättningar som har behov av stöd för att kunna hantera tillvaron och
leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Boendestödet är en praktisk och
11
social insats som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag.
Insatsen är dock inte begränsad till hemmet utan kan även omfatta aktiviteter
utanför boendet och en central del är att dessa aktiviteter ska göras tillsammans
med brukaren. Den enskilde ska aktivt delta i genomförandet utifrån sin egen
förmåga. Stödet kan delvis ses som en handledning som visar vägen till att återfå
förmågan att hantera tillvaron och få struktur i vardagen. Boendestödet ska ses
som träningsinsatser för att utveckla sina färdigheter. Boendestödet utformas
efter den enskildes skiftande behov.
Syftet med boendestöd är att brukaren ska klara av att bo i egen lägenhet eller
hus genom att:
 Stärka och utveckla sina egna förmågor.
 Skapa trygghet och struktur i vardagen.
 Öka möjligheterna till ett mer självständigt liv och aktivt deltagande i
samhället.
Behovet beviljas som boendestöd.
Ledsagare
Ledsagare beviljas personer som inte själv klarar av att ta sig till och/eller från
aktivitet utanför det egna hemmet. Ledsagning är i huvudsak avsedd för enklare
aktiviteter i närområdet av vardaglig karaktär. Kan beviljas kontinuerligt eller för
tillfälliga behov. Ledsagaren stannar i normalfallet inte under aktiviteten.
Beslutet ges i timmar per tillfälle eller timmar per vecka/månad.
Kontaktperson
Kontaktperson är en insats för personer som har behov av att utöka sitt
personliga nätverk och hitta aktiviteter. Syftet med kontaktperson är att denne
ska vara en medmänniska och hjälpa till att bryta den enskildes ofrivilliga
ensamhet då anhörigkontakt eller annat nätverk saknas. Kontaktpersonen kan ge
råd och stöd till den enskilde i vardagssituationer som inte är av komplicerad
natur. Insatsen är ett icke professionellt stöd och ska inte ersätta andra insatser
från kommunen. Kontaktperson beviljas i normalfallet till vuxna personer som
har en funktionsnedsättning och som bor i ordinärt boende.
Insatsen beviljas i antal tillfällen per vecka/månad.
Daglig Verksamhet
Daglig verksamhet syftar till att ge personer med behov av socialt stöd möjlighet
till meningsfull sysselsättning och gemenskap med andra. Insatsen riktar sig till
personer med psykisk funktionsnedsättning, som är i yrkesverksam ålder, saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig. Pensionsålder inom Daglig Verksamhet är
65-67 år. Detta innebär att 65 år är pensionsålder. Vill brukaren arbeta till 67 år
är det i samråd med arbetsplatsen.
Bostad med Särskild Service enligt Socialtjänstlagen
Bostad med särskild service enligt SoL är till för personer med psykisk
funktionsnedsättning och som inte längre kan få behovet av omvårdnad
tillgodosett i det egna hemmet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som
12
socialt. För att beviljas bostad med särskild service enligt SoL krävs att någon
eller några av nedanstående kriterier är uppfyllda:
 Kvarboende i ordinärt boende med boendestöd och/eller hemtjänst är
prövat och bedömt som otillräckligt
 Den enskildes omvårdnadsbehov kan inte längre tillgodoses i ordinärt
boende
 Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig
levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende
Boendestöd, utifrån individens behov ingår när brukare beviljats bostad med
särskild service enligt SoL. Finns behov utöver boendestöd finns möjlighet att
ansöka om andra insatser.
Trygghetstelefon
Trygghetstelefon ökar möjligheten att känna sig trygg i sin bostad och ger
möjlighet att komma i kontakt med kommunens omvårdnadspersonal dygnet
runt. Alla brukare som upplever behovet av denna trygghet beviljas
trygghetstelefon.
Anhörigstöd
Anhörigstödet arbetar för att uppmärksamma anhörigas behov, ge råd och
information samt kunna vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov.
Arbetet är inriktat på att aktivt nå anhöriga som behöver stöd i ett tidigt skede.
Anhörigstödet är olika insatser som syftar till att underlätta för den som har
någon närstående som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, missbruk,
relationsproblematik eller ålderssvaghet behöver stöd i vardagen.
Anhörigstöd är kostnadsfritt och omfattar alla åldersgrupper och verksamheter
inom socialtjänsten.
Anhörigstöd kan bland annat vara avlösning (från två timmar till 48 timmar i
månaden beroende på behov och resurser), anhöriggrupp, enskilda stödsamtal,
dagverksamhet.
Anhörigstöd kan även beviljas som bistånd i form av avlösarservice i hemmet
för funktionsnedsatta barn, korttidsplats och återkommande korttidsplats för
äldre.
Uppföljning
Uppföljning avser att följa upp om brukarens behov av stöd och hjälp
överensstämmer med de beslut som fattats. Följa upp om brukarens behov är
tillgodosedda, mål uppfyllda och är tillförsäkrad skälig levnadsnivå samt har ett
värdigt liv.
Uppföljning av fattade beslut sker alltid vid förändrade förhållanden, t ex efter
återkoppling från personal samt vid tidsbegränsade beslut, annars systematiskt
återkommande utifrån insats och omfattning.
13
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards