Internationell Handel

advertisement
Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17].
Internationell Handel
Sammanfattning
Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av
boken. Länder tjänar på internationell handel eftersom alternativkostnader av produktion skiljer sig åt,
specialisering och handel utökar konsumtionsmöjligheterna i alla länder. Dock, ökad handel gynnar i allmänhet
inte alla grupper, och således kan vissa grupper ”skadas” av handel även om vi i stort vinner på det (se t ex hur
det gick för varvsindustrin i Sverige på 70-talet när de inte klarade av utländsk konkurrens som ett exempel).
Länder reducerar ibland graden av internationell handel genom att använda tullar, importkvoter eller andra
typer av barriärer. Dessa hinder minskar inhemska konsumtionen och ökar priserna på varorna som importen
begränsas för (de som gynnas är de inhemska producenterna av dessa varor). Man använder dessa barriärer
exempelvis för att man vill skydda vissa typer av inhemska producenter (kanske av politiska skäl) eller för att
man tror att man skyddar nya industrier som på sikt kan bli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.
Efter andra världskriget har trenden varit att vi går mot friare internationell handel. GATT minskade
tariffer mellan länder. Andra avtal som t ex NAFTA och APEC skapar frihandelszoner (och t ex EU givetvis).
Även WTO är en organisation som syftar till att främja en friare internationell handel.
I. Fördelar med internationell handel
A. Specialisering och handel gynnar bägge parter: Vi skall använda ett numeriskt exempel för att visa detta.
Tabell 4
Shirts produced per day
Chips produced per day
Opportunity cost of shirts
Opportunity cost of chips
Shirtland
108
36
1/3 chip
3 shirts
Chipland
120
120
1 chip
1 shirt
I Tabell 4 har vi information om produktion av ”shirts” och ”chips” som Shirtland respektive Chipland maximalt
kan producera under en dag. I chipland kan man välja att producera 120 shirts ellerr 120 chips eller t ex 60 shirts
och 60 chips. I tabellen finns information alternativkostnaderna (repetera detta från block 1 om du känner dig
osäker). Givet denna information kan vi nu i Figur 6 visa produktionsmöjlighetskurvorna för respektive land.
Figur 6
1
Produktionsmöjlighetskurvorna visar således de kombinationer av varorna som de två länderna kan producera
(notera att lutningen är lika med alternativkostande för varan på den horisontella axeln).
B. Komparativa fördelar: Det land som har lägst alternativkostnad för en vara sägs ha komparativ fördel i
produktionen av denna varan. Det innebär i detta fall att Shirtland har komparativ fördel i produktionen av shirts,
medan Chipland har komparativ fördel i produktionen av chips. Vidare bör man då specialisera sig i
produktionen av den varan där landet har en komparativ fördel.
C. Terms of Trade: Är ett viktigt begrepp inom internationell handel, och säger egentligen till vilket relativpris
som varorna kommer att handlas på den internationella marknaden. Vi kan inte utan att veta efterfrågan och
preferenser säga något exakt om detta, däremot kan vi säga att priset alltid måste hamna mellan
alternativkostnaderna för en vara. Priset på Chips måste alltså hamna någonstans mellan 1 (alternativkostnad för
chipland) och 3 (alternativkostanden för shirtland). Skulle priset hamna utanför detta intervall skulle inte bägge
länder vinna på handel och någon sådan skulle inte uppstå (men båda har intresse av att priset hamnar mellan
detta intervall, vilket också då ger ett sådant resultat).
D. Konsumtionsmöjlighetskurvan: Vi antar nu att priset på chips hamnar på 2 (d v s priset hamnar precis mitt i
mellan 1 och 3). Detta innebär alltså att man får betala med 2 shirts för 1 chip. Shirtland specialiserar sig på
shirts och producerar bara detta, medan Chipland bara producerar chips. Detta betyder att Shirtland kan
producera 108 shirts och Chipland 120 chips. Eftersom vi sa att lutningen på produktionsmöjlighetskurvan var
lika med alternativkostnaden (för chips), kan vi nu utveckla detta och även säga att
konsumtionsmöjlighetskurvan har en lutning som är lika med alternativkostanden för det internationella
handelspriset (terms of trade). Således ser konsumtionsmöjlighetskurvan för de bägge länderna ut som i Figur 7
på nästa sida.
Figur 7
Om vi utgår från att Chipland (bild A) producerar 120 chips, och det finns möjlighet och vilja att exportera 40 av
dessa, så kommer få betalt med 80 shirts (priset var ju 2 shirts för 1 chip). Chipland kan alltså konsumera i punkt
x (bild A) (vilket är bättre än vad man kunde när man var självförsörjande).
Om vi tittar på Shirtland (bild B) så producerar landet 108 shirts, de ville (och kunde) importera 40 chips
(eftersom Chipland exporterade 40 st), för dessa måste de betala 80 shirts. Det betyder att Shirtland nu
konsumerar 108-80 = 28 shirts samt 40 chips (importen). Detta ses i punkt y (bild B). Detta ser vi också är bättre
än vad de kunde klara av som självförsörjande.
Nu har vi på ett elementärt sett visat varför det är fördelaktigt med specialisering och internationell handel.
Självförsörjning är inte positivt; inte för individer, inte för kommuner, inte för län, inte för länder, inte för
världsdelar.
2
II. Protektionism
A. Importförbud: Förbjuder man import av en viss vara helt och hållet så leder det till två saker på den inhemska
marknaden. Kvantiteten blir lägre och detta till ett högre pris. Vi kan illustrera detta med Figur 8.
Figur 8
Vi har en utbudskurva som är associerad med frihandel, och en som är associerad mer bara inhemska utbudet.
Förbjuder man import av varan (t ex shirts) så ser vi att jämvikten går från x till c. Vilka blir glada då? Inhemska
producenter av varan, och de som är anställda i dessa industrier. Ingen mer? Nej, inte direkt.
B. Övriga handelshinder: Förutom direkta förbud mot importer så finns det många typer av protektionistiska
åtgärder som länder sysslar med. Effekten blir i princip densamma som med importförbud, med den skillnaden
att utbudskurvan dock inte skiftar hela vägen till det inhemska utbudet (som i Figur 8), dock en bit på vägen.
Framförallt handlar det om importkvoter (begränsning av import), Frivilliga importbegränsningar (antas av ett
land mer eller mindre under ”hot” om att man annars tar till värre protektionistiska åtgärder), tullar och
importtariffer (särskild skatt på en importvara).
III. Tänkbara argument för protektionism & Vad är Dumping?
A. Skäl till protektionism: Det finns ett antal argument som kan användas för att legitimera protektionism. Det
vanligaste tenderar att vara att man vill skydda en relativt ny inhemsk industri som antas bli konkurrenskraftig på
lång sikt, men som behöver en viss inlärningsperiod innan man kan öka sin produktivitet och konkurrera med
internationella aktörer.
Problemet med detta är dock att det då är politikerna som skall sitta och bestämma vilka industrier som
kommer att klara detta på sikt (behöver jag nämna att sådan detaljstyrning oftast misslyckas?).
Ett annat skäl kan helt enkelt vara att man inför protektionistiska åtgärder av politiska motiv. Detta sker
vanligtvis i alla länder runtomkring världen. EU och USA anklagas ofta för att på detta sätt skada tredje världen.
Inom EU har vi enorma protektionistiska åtgärder inom jordbruksprodukter, vilket i princip innebär att vi
medborgare inom EU får betala högre priser för livsmedel, samtidigt som det skadar bönder i exempelvis Afrika
som inte får tillträde till den europeiska marknaden. De som gynnas är väl primärt ett antal (men med starka
röster och många traktorer som blockerar Paris gator) franska och spanska jordbrukare, som får mer betalt för
sina produkter och slipper konkurrera med internationella aktörer.
I USA blev det mycket rabalder när den sittande presidenten införde ståltullar. Ekonomiskt ett vansinne
(blev stora problem för många amerikanska företag som använder stål i sin produktion som nu blev tvungna att
köpa inhemskt dyrt stål, samtidigt som konsumenter fick högre priser). De enda som gynnades var ett antal
mäktiga stålproducenter i USA som nu slapp de mer konkurrenskraftiga internationella stålproducenterna.
B. Dumping: Innebär att ett företag sätter ett lägre pris på sin vara i ett annat länd än i hemlandet, eller att priset
sätts under produktionskostnader. Skäl till detta kan förstås vara klassisk prisdiskriminering, alternativt ett sätt
för att försöka slå ut konkurrenterna i andra länder. EU dumpar ibland sitt jordbruksöverskott på
världsmarknaden.
3
INTERNATIONELL HANDEL
6. Låt oss titta på USA och Sverige som båda kan producera filmer och mobilteknik.
Om Sv. satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på mobilsystem: 36 mobilsystem per dag
Om Sverige satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på att göra film: 18 filmer per dag
Om usa satsar alla resurser på mobilsystem: 40 mobilsystem per dag
Om usa satsar alla resurser på film: 40 filmer per dag
I varje land är byteskvoten (tradeoff) mellan film och mobilteknik konstant.
(a) Rita produktionsmöjlighetskurvan för varje land, med mobilsystem (per dag) på den vertikala axeln och film
(per dag) på den horisontella axeln.
(b) Anta att båda länder till att börja med är självförsörjande och att varje land delar sina resurser jämnt upp
mellan film och mobilsystem. Hur mycket kommer varje land att konsumera och producera?
(c) Vilket land har en komparativ fördel i mobilsystem respektive i film?
(d) Vad blir “Terms-of-Trade” (byteskvoten) räknat i mobilsystem per film vid specialisering och handel? Ange
intervall.
(e) Utifrån svaren i uppgift c) och d), rita konsumtionsmöjlighetskurvan för båda länder.
Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d)
(f) Anta att varje land specialiserar sig på den varan där man har sin komparativa fördel och byter 14 filmer mot
en viss kvantitet mobilsystem. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i
uppgift d). Beräkna konsumtionen av film och mobilsystem för varje land.
Fråga 7. Om nu frihandel är så bra, varför finns det stora grupper som argumenterar mot frihandel? Ta den
starka jordbrukslobbyn inom EU som framförallt kommer från Frankrike och Spanien som ett exempel. Varför
vill dem behålla murarna kring EU för livsmedelsprodukter (d v s ingen export/import från och till EU) om det
inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Diskutera denna fråga så klart och koncist ni kan.
4
Svar: INTERNATIONELL HANDEL
6. Låt oss titta på USA och Sverige som båda kan producera filmer och mobilteknik.
Om Sv. satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på mobilsystem: 36 mobilsystem per dag
Om Sverige satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på att göra film: 18 filmer per dag
Om usa satsar alla resurser på mobilsystem: 40 mobilsystem per dag
Om usa satsar alla resurser på film: 40 filmer per dag
I varje land är byteskvoten (tradeoff) mellan film och mobilteknik konstant.
(a) Rita produktionsmöjlighetskurvan för varje land, med mobilsystem (per dag) på den vertikala axeln och film
(per dag) på den horisontella axeln.
(b) Anta att båda länder till att börja med är självförsörjande och att varje land delar sina resurser jämnt upp
mellan film och mobilsystem. Hur mycket kommer varje land att konsumera och producera?
(c) Vilket land har en komparativ fördel i mobilsystem respektive i film?
(d) Vad blir “Terms-of-Trade” (byteskvoten) räknat i mobilsystem per film vid specialisering och handel? Ange
intervall.
(e) Utifrån svaren i uppgift c) och d), rita konsumtionsmöjlighetskurvan för båda länder.
Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d)
(f) Anta att varje land specialiserar sig på den varan där man har sin komparativa fördel och byter 14 filmer mot
en viss kvantitet mobilsystem. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i
uppgift d). Beräkna konsumtionen av film och mobilsystem för varje land.
Svar6b) Sverige producerar 18 mobilsystem och 9 filmer.
USA producerar 20 mobilsystem och 20 filmer.
Svar6c) Alternativkostnaden för att producera ett mobilsystem i Sverige är 0.5 film.
Alternativkostnaden för att producera ett mobilsystem i usa är 1 film.
Sverige har en komparativ fördel att producera mobilsystem.
Alternativkostnaden för att producera en film i Sverige är 2 mobilsystem.
Alternativkostnaden för att producera en film i USA är 1 mobilsystem.
USa har en komparativ fördel att producera film.
Svar6d) Byteskvoten vid handel är mellan 2 mobilsystem per film och 1 mobilsystem per film. Byteskvoten vid
handel blir däremellan; dvs. mellan 2 och 1 mobilsystem per film.
Svar6f). USA producerar 40 filmer per dag och Sverige producerar 36 mobilsystem per dag.
USA byter 14 filmer mot 21 mobilsystem (pga. byteskvoten är 1.5 mobilsystem per film.)
Det innebär att konsumtionen i usa är 26 filmer och 21 mobilsystem och att
Konsumtionen i Sverige är 14 filmer och 15 mobilsystem.
Fråga 7. Om nu frihandel är så bra, varför finns det stora grupper som argumenterar mot frihandel? Ta den
starka jordbrukslobbyn inom EU som framförallt kommer från Frankrike och Spanien som ett exempel. Varför
vill dem behålla murarna kring EU för livsmedelsprodukter (d v s ingen export/import från och till EU) om det
inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Diskutera denna fråga så klart och koncist ni kan.
Svar7: Frihandel innebär att samhället som helhet kan förskjuta sin konsumtionsmöjlighetskurva. D v s i
genomsnitt skulle vi alla vinna på att riva ner dessa jordbrukshinder, eftersom de leder till högre priser på
livsmedel och minskar den globala ekonomiska effektiviteten. Med detta inte sagt att alla tjänar på frihandel. För
bönder i Europa (precis som det gick för många textilarbetare i Sverige) så kommer det att innebära att flertalet
av dem kommer att behöva finna ny sysselsättning och sätta sina resurser någon annanstans, eftersom många inte
kommer klara konkurrensen. Således är det från böndernas sida, som uppenbarligen vill fortsätta med det dem
gör, rationellt att lobba för att behålla tullarna.
5
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards