Kungsklippeskolan VT 15
Idrott och hälsa år 8
Inlämning idrottslektionen vecka 8
Maten du ater paverkar din halsa
Vi blir allt mer medvetna om matens betydelse för vår hälsa. Det är inte bara den som växer och som
tränar som behöver näringsriktig och väl sammansatt kost. Med rätt mat kan vi också undvika
välfärdssjukdomar som övervikt och hjärt-kärlsjukdomar.
Vad är egentligen en väl sammansatt kost? Hur och vad ska man äta för att kroppen ska få all den
näring den behöver? Och kan man verkligen dela in kosten i bra och dåliga livsmedel? De flesta
näringsfysiologer (experter på att äta rätt) undviker att prata om dålig och bra mat. I stället väljer de
att använda begrepp som varjedagsmat och sällanmat. Allt är tillåtet i måttliga mängder.
Bara ibland
Varjedagsmat är sådan mat som kan ingå i varje måltid: grönsaker, bröd, mjölk med mera. Sällanmat
är chips, bakverk, läsk och godis, för att nämna några. Avvägningen mellan vad man kan äta varje
dag och vad man bör äta mer sällan beror på näringsvärdet i varje livsmedel. All mat innehåller
något eller några näringsämnen: vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Det vill säga
de näringsämnen som vi behöver för att upprätthålla kroppens alla funktioner. Men sällanmaten
innehåller mer fett, mer socker, inga eller nästan inga vitaminer eller mineraler jämfört med den
mat som rekommenderas till varje måltid.
Riktlinjer hjälper oss att välja
Äter vi en påse som innehåller 500 gram chips får vi i oss nästan hela dagsbehovet av kalorier, 2600
kalorier, men mycket lite av de näringsämnen som kroppen behöver. Chips består mest av
kolhydrater och fett och nästan inga andra viktiga näringsämnen. I Sverige har vi allmänna
näringsrekommendationer som ges ut av Livsmedelsverket. Dessa ska ses som riktlinjer för hur en
väl sammansatt måltid ska se ut under en längre tid för en grupp människor i samma ålder och av
samma kön.
Nyttigt ur kostcirkeln
Kostcirkeln är en modell som visar alla livsmedelsgrupper och i vilken mängd vi bör välja de olika
varorna. En varierad kost innebär att man varje dag väljer livsmedel ur alla grupper. Därmed
tillgodoser vi också kroppens näringsbehov. Grundregeln i fallande skala är mest bröd, potatis, ris
och pasta, lite mindre frukt, bär, grönsaker och rotfrukter, ännu mindre kött och fisk och
mejeriprodukter och minst fett.
Kostcirkelns delar:
Bröd och andra spannmålsprodukter
Potatis och rotfrukter
Frukt och bär
Grönsaker
Kött, fisk, ägg
Mjölk och ost
Matfett
Kungsklippeskolan VT 15
Idrott och hälsa år 8
Inlämning idrottslektionen vecka 8
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen är ett enkelt sätt att äta både nyttigt och rätt. Genom att tänka sig tallriken i fyra
olika fällt är det lätt att dagligen äta en balanserad kost. Fyll tallriken till cirka tre fjärdedelar med
kolhydratrika livsmedel. Som grundregel kan hälften av detta vara potatis, ris, pasta och bröd
(kolhydrater). Den andra hälften kan fyllas med kokta och råa grönsaker och gärna en frukt. Den
återstående fjärdedelen av tallriken blir lagom till kött, korv, fisk, ägg eller vegetariska alternativ som
torkade bönor, linser och kikärter (protein).
Källa: Hälsomålet, Stockholms läns landsting
Uppgift
Du ska under fyra dagar, gärna både vardag och helgdag, titta på vad du äter. Du ska skriva ner vad
du äter under dagen, alltså allt du äter även godis och liknande. Sedan ska du fundera och skriva på
ett papper om den mat du äter är bra eller dålig samt komma med förslag på eventuella
förändringar.
1. Skriv ner dag för dag allt du äter.
2. Gör en sammanställning över vad som eventuellt skulle behövas förändras.
3. Skriv dina tankar och funderingar om maten du äter är bra eller dålig.
Försök få med och formulera vad är det som gör maten bra eller dålig?
5. Skriv en sammanfattning på max en A4 sida där du får med dina tankar, funderingar och tydliga
förslag på förändringar.
6. Lämna in till din idrottslärare vid lektionstillfället under vecka 8.
Bedömning
Här tittar jag på om du gjort en tydlig beskrivning av vad du ätit. Jag tittar också på hur bra du
förklarar om maten är bra eller dålig. Ger du t ex förklaring till varför det inte är bra att dricka cola
och äta en hel vetelängd från ica varje lunchrast ökar det kvalitén på din text.
Kunskapskrav
Lägre betygssteg ska uppfyllas för högre betyg.
E - Eleven kan utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Analysera maten och ta ställning om det är en bra eller dålig kost samt ge förslag på någon
förändring i kosten om det krävs.
C - Eleven kan utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklande och relativt väl
underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den
fysiska förmågan.
Gör ett alternativt förslag på hur kosten ska se ut för att den ska bli mer hälsosam.
A - Eleven kan utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den
fysiska förmågan.
Reflektera över vad det är som gör maten bra eller dålig.
