Social hållbarhet - TFE

Social hållbarhet
Kapitel 3
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
1
Vision:
Globalt folkhem med
Hållbar resursanvändning och med
Ständigt ökande jämlik livskvalitet
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
1
• "It is not from the benevolence of the butcher,
the brewer, or the baker, that we expect our
dinner, but from their regard to their own self‐
interest. We address ourselves, not to their
humanity but to their self‐love, and never talk
to them of our own neccessities but of their
advantages."
‐‐ Adam Smith
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
3
Dilemma
• Du kommer in i slakteributiken och slaktaren
ligger på golvet, det rycker lätt i hans ben,
antagligen en hjärtattack.
4
2
Lärarens ursäkt – social/ekonomi
Adam Smith: ”Den som inte med alla
tillgängliga medel vill främja hela samhället
och alla övriga medborgares välfärd är
förvisso inte en god medborgare”
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Dilemma
• Sverige beroende av export på en
världsmarknad.
• Kan vi köra över Tyskland när det gäller att
sälja till Kina gör vi det.
• Ett arbetstillfälle i Sverige är mer värd än ett i
Tyskland (eller Burundi)
• Varför?
• Om Burundi kraschar, är det vårt fel?
6
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
3
Upplägget
• Varför social hållbarhet?
• En modell för den sociala dimensionen
(systemorienterad)
• Berättelser om social hållbarhet
– Makt, Välfärd, Socialt kapital, Demokrati, Arbete,
Hälsa, Utbildning, Kultur, Rättvisa, Framsteg
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
7
”Man is by nature a social animal; and an
unsocial person who is unsocial naturally and
not accidentally is either unsatisfactory or
superhuman...Society is a natural
phenomenon and is prior to the
individual...And any one who is unable to live
a common life or who is self‐sufficient that he has no need to do so is no member of Society, which means that he is either a beast or a god.” (Aristoteles 300BC).
8
4
1. Vi är sociala djur och så lika:
ålderssegregering, samhällsorganisation, matlagning, kooperativt
arbete, kosmologi, frieri, dans, konsthantverk, trolleri,
arbetsfördelning, drömtydning, utbildning, eskatologi (funderingar
runt världens slut), etik, etikett, helning via tro, göra upp eld,
legender, tabun runt mat, begravningsriter, spel, gester, gåvor,
regering, hälsningar, frisyrer, gästfrihet, boende, hygien, tabun runt
incest, arvsregler, skämt, grupper baserade på släktskap,
nomenkaltur runt släktskap, språk, juridik, vidskepelse runt tur och
otur, magi, vigsel, måltider, medicin, straffrättsliga påföljder,
personnamn, befolkningspolitik, eftervård, seder runt graviditet,
rättigheter runt ägande, söka stöd hos övernaturliga varelser,
ritualer relaterade till pubertet, religiösa ritualer, regler för boende,
sexuella restriktioner, begrepp runt själen, differentiering efter
status, kirurgi, verktygstillverkning, handel, hälsa på hos andra,
väderkontroll, vävning.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
2. Sociala resurser är begränsade
Mammans tid för barnet
Lärarens kontakt med studenten i klassrummet
Kompisars uppmärksamhet
…
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
10
5
3. Sociala resurser är delade
Ledare
Grupp
Gruppmedlem
Familjemor
Familj
Far, Barn, Hund,
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
11
4. Delade begränsade resurser:
effektivitet, konkurrens, förhandlingar,
övertalning, överenskommelser, normer,
fördomar
Vad diskuterar vi? Vem bestämmer vad vi
diskuterar? Vilka är med och diskuterar?
Hur diskuteras det?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
12
6
5. Livskvalitet är social
(tabell från lektionen om livskvalitet)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
13
Aspekt av livskvalitet
Indikatorer och beskrivningar
Känslomässigt välbefinnande
+ Förnöjsamhet (tillfredsställelse, humörfrisk, road)
+ Självuppfattning (identitet, självuppskattning, självför.)
+ Avstressad (förutsägbarhet, kontroll)
Relationer med andra
+ Interaktioner (sociala nätverk, sociala kontakter)
+ Relationer (familj, vänner, arbetskamrater)
+ Stöd från andra (känslomässigt, fysiskt, finansiellt)
Materiellt välstånd
+ Finansiell status (inkomst, förmåner)
+ Anställning (yrkesstatus, arbetsmiljö)
+ Boende (typ av boende, ägarskap, grannskap)
+ Infrastruktur (transport av person och saker)
Personlig utveckling
+ Utbildning (nivå, status)
+ Personlig kompetens (kognitiv, social, praktisk)
+ Prestation (succéer, uppnådda mål, produktivitet)
Fysiskt välmående
+ Hälsa (funktion, symptom, träningsnivå, näringsintag)
+ Aktiviteter i vardagen (ta hand om sig själv, rörlighet)
+ Fritid (friluftsliv, hobbyer)
Självkontroll
+ Personlig integritet och kontroll (självgående, oberoende)
+ Mål och personliga värden (visioner, drömmar, förvväntn.)
+ Val (möjligheter, alternativ, preferenser)
Social integration
+ Grupp (integrering, deltagande)
+ Roll (bidrar ekonomiskt, frivilligt arbete)
+ Socialt stöd (stödnätverk, tjänster, händelser)
Rättigheter
+ Mänskliga (respekt, värdighet, jämlikhet)
+ Lagliga (medborgarskap, tillgänglighet)
7
Surrstuga
• Vad är socialt ohållbart?
• Ge mig de värsta 2 skamligheterna …
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
15
Ohållbart
•
•
•
•
•
Krig
Utslagning – arbetslöshet, mobbning, …
Fattigdom
Analfabetism
Viss konsumtion
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
16
8
ETT ASOCIALT SAMHÄLLE ÄR OHÅLLBART
(och fult)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
17
Är social hållbarhet intressant?
• Inte min grej, jag är tekniker och sysslar med
mitt.
• HG – Vardagen, Verkligheten!,
– Bara sociologer läser sociologiska studier
• Samhällsteori borde vara det mest intressanta
som finns!
• Ingenjörer behövs?, Komplext, Mycket att lära
sig.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
18
9
Teori
• Närhelst en teori framstår för dig som den
enda tänkbara, se då detta som tecken på att
du varken förstått teorin eller det problem
som den var avsedd att lösa
Popper, ”Objective knowledge”,1972
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
19
Teori (Sociologisk specialitet)
•
•
•
•
•
•
•
•
Deskriptiva
Normativa
Klassiska (1800talets slut)
Moderna (1945 ‐ …)
Mikroteorier
Makroteorier
Konfliktteorier
Konsensusteorier
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
20
10
Analys (Sociologisk specialitet)
1.
2.
3.
4.
Empiri (Etnografi, Hur gör djur)
Dialog mellan empiri och teori
Reflexivitet
Kritiskt perspektiv
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
21
Samhälle?
• Ett samhälle är en grupp av människor som
förenas av ett nätverk av sociala relationer
med viss varaktighet och kontinuitet över tid.
Ett samhälle är territoriellt avgränsat och
individerna i samhället delar gemensamma
institutioner samt, i högre eller lägre grad, en
gemensam kultur och tradition. Ett samhälle
överlever sina samhällsmedlemmar och
reproducerar sig självt.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
22
11
Orden Social och Samhälle?
• Av franska social ("social", "samhälls‐"), av latinska
socialis ("sällskaplig") besläktat med socius ("kamrat",
"bundsförvant”, ”partner”)
• Ordet Samhälle har utvecklats från sammanhällde eller
samhälde, i sin tur från fornsvenskans samhäld. Det
svenska ordet samhälle härrör från det latinska
societas, vilket betyder "sällskap" eller "förbund" och
kommer från socius. Det latinska ordet är sannolikt
relaterat till verbet sequi, "att följa", och kan från
början ha betytt "följeslagare".
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
23
Publicerat den 4 juli 2013
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
24
12
Sociologi (klassiker)
• Kalle Marx 1818‐1883 (lat rumlare?)
– Maktrelation mellan samhällsklasser
– Arbete och produktion centralt (att man arbetar,
med vad, varför, hur)
– Kulturen och tänkandet produkter av samhällets
materiella resurser
– ”Das Kapital” 1867
– ”Den dominerande ideologin” får oss att
acceptera orättvisor
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
25
Sociologi (klassiker)
• Max Weber 1864‐1920 (späd plugghäst?)
– Protestantistisk etik (Kalvinism)
• Människors sätt att se på världen styr (inte bara
materiella förutsättningar.
– Verstehen (leva sig in i andras situation)
• Vad motiverar individen?
– Idealtyper
• Handlingstyper: traditionellt, känslobaserat,
värdebaserat, målrationellt
• Auktoritetstyper: tradition, känslomässig (karisma …),
rationell (byråkratisk makt nödvändig enligt Weber)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
26
13
Max Webers JÄRNBUR
”Ingen vet vem som ska bo i buren i framtiden, eller om
det vid slutet av denna oerhörda utveckling skall uppstå
helt nya profeter, eller om det kommer att bli en mäktig
pånyttfödelse av gamla tankar och ideal, eller, om
ingetdera inträffar, mekaniserad förstening, garnerad
med ett slags krampaktig självuppskattning. Då kunde
med rätta dessa ord sägas om de sista människorna i
denna kulturutveckling: ’Specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta, och denna nolla inbillar sig ha nått ett aldrig tidigare uppnått stadium i mänsklighetens historia.’”
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
27
Elias – civilisation och självkontroll
Baudrillard – postmodernitet och hyperrealitet
Castells – virtualitetens kultur
Turkle – identiteter online
Giddens – modernitet och reflexivitet
Goffman – scener, masker och manus
Lefebre – den sociala produktionen av rum
Bourdieu – fält, habitus och kapital
Said – orientalism, postkolonialism
Melucci – nya rörelser (tex Miljörörelsen)
Veblen – iögonfallande konsumtion
Spivak – kan den subalterna tala?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
28
14
• Bateson, Habermas, Beck, Mead, Urry, Freud, Arendt, Garfinkel, Rawls,
Sacks, Searle, Parsons
• Luhmann
– described his theory as "labyrinth‐like" or "non‐linear" and claimed he
was deliberately keeping his prose enigmatic to prevent it from being
understood "too quickly", which would only produce simplistic
misunderstandings
• Schutz, DeLeuze, Latour, Sloterdijk, Lyotard, Mouffe, Bauman
Teman: Kommunikation, Tecken, Aktiva agenter, Individualism, Reflexvitet,
Makt, Strukturer, Nätverk, Samhälle, Habitus, Rationalitet, Risk, Modernism,
Postmodernism, Utopier, Tid och Rum …
29
Strukturer
Politisk, Ekonomisk, Social (arbete, skola,
omsorg), Kulturell,
Normer, Lagar
Grupper att tillhöra
Klass, utbildning, yrke, kön, etnicitet,
religion, ålder, sexuell läggning
Livsvillkor
Person och grupps historia,
verklighet, identitet och möjligheter
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
30
15
Individ
(Identitet,
är, gör)
(Åter)skapas
kontinuerligt
(samtal, media …)
Samhället
(institutioner,
ekol, ekon, teknik (!))
(Åter)skapas
kontinuerligt
(politik, media, …
31
Hur strukturera Social hållbarhet?
Partridge (kursmaterialet)
– Jämlikhet
– Mångfald
– Relationer och interaktioner
– Livskvalitet
– Demokrati
• Vad säger FN? (HDI, HR)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
16
33
Mänskliga rättigheterna (FN 1948)
• Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika
i värde och rättigheter. De har utrustats med
förnuft och samvete och bör handla gentemot
varandra i en anda av gemenskap.
• (Hur många?)
34
17
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 12: Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin
heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till
lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
• Artikel 13 … Var och en har rätt att lämna varje land,
även sitt eget, och att återvända till sitt land.
• Artikel 14 … Var och en har rätt att i andra länder
söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
35
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 17: Var och en har rätt att äga egendom,
både enskilt och tillsammans med andra.
• Artikel 18: Var och en har rätt till tankefrihet,
samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt
innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning
och att, ensam eller i gemenskap med andra,
offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller
trosuppfattning genom undervisning,
andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
36
18
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 19: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och
yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan
ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och
sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
• Artikel 20: Var och en har rätt till frihet i fråga om
fredliga möten och sammanslutningar..
• Artikel 21: Var och en har rätt att delta i sitt lands
styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
37
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 22: Var och en har, i egenskap av
samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är
berättigad till att de ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av
hans eller hennes människovärde och utvecklingen
av hans eller hennes personlighet, förverkligas
genom nationella åtgärder och mellanfolkligt
samarbete i enlighet med varje stats organisation
och resurser.
38
19
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 23: Var och en har rätt till arbete, fritt val
av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande
arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslösget.
… utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och
tillfredsställande ersättning som ger honom eller
henne och hans eller hennes familj en
människovärdig tillvaro …
Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till
fackföreningar för att värna sina intressen.
39
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 25: Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala
tjänster samt rätt till trygghet i händelse
av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller
makes död, ålderdom eller annan förlust av
försörjning under omständigheter utanför hans eller
hennes kontroll. Mödrar och barn är berättigade till
särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta
samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller
utom äktenskapet.
40
20
Mänskliga rättigheterna
• Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.
Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de
elementära och grundläggande stadierna. Den
elementära utbildningen skall vara obligatorisk.
…
• Artikel 30 (sista): Ingenting i denna förklaring får
tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en
grupp eller en enskild person att ägna sig åt en
verksamhet eller att utföra en handling som syftar till
att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter
som anges i förklaringen
41
Surrstuga
3 min
• 3 mänskliga skyldigheter
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
42
21
Köpenhamsdeklarationen, FN 1995
• Människor och människors behov skall vara i fokus
• En stor del av befolkningen engagerad i landets civila styre
• En ekonomisk utveckling som kommer stor del av
befolkningen till del (vid ett visst datum skall den absoluta
fattigdomen vara borta i respektive land), och full sysselsättning som ett grundläggande mål.
• Jämlik fördelning av resultatet av utvecklingen
• Ge möjlighet för marknadskrafter som stöttar en utveckling
som leder till effektiv social utveckling
• Statliga initiativ och regler som förhindrar sociala skillnader
och som respekterar mångfald.
• Basenheten för samhället är familjen
• Ökad grad av solidaritet och samarbete
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Nationell strategi 2002+
•
•
•
•
•
•
•
•
Framtidens miljö ‐ allas vårt ansvar
Begränsa klimatförändringarna
Befolkning, livskvalitet och folkhälsa
Social sammanhållning och välfärd
Sysselsättning och lärande i ett kunskapssamhälle
Hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft
Regional utveckling och sammanhållning
Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
22
Folkhälsomålen 2007+
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomisk och social trygghet
Trygga och goda uppväxtförhållanden
Ökad hälsa i arbetslivet
Sunda och säkra miljöer och produkter
En mera hälsofrämjande hälso‐ och sjukvård
Gott skydd mot smittspridning
Trygg och säker sexualitet och en god hälsa
Ökad fysisk aktivitet
Goda matvanor och säkra livsmedel
Minskat bruk av tobak och alkohol, ingen narkotika, minskat
spelande
• 87 indikatorer (2003‐2004)
Kraven enligt Erich Fromm
Vi förändrar något när:
•
•
•
•
Vi lider och vi vet om att vi gör det
Vi vet varför vi lider
Vi inser att det finns en väg ut ur lidandet
Vi accepterar att för att slippa lidandet så måste vi hålla oss till
vissa regler och ändra vårt nuvarande leverne
• Finns det frågor i Sverige där detta gäller?
• Frågor i andra delar av världen?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
46
23
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
47
Välfärd
• Välfärd ‐ Skattesubventionerade tjänster och
de transfereringar som stat, landsting och
kommun tillhandahåller i syfte att säkra
individens trygghet vid bland
annat barndom, sjukdom, arbetslöshet,
funktionsnedsättning och ålderdom.
• ”Social trygghet”, ”Socialt skyddsnät”
• Ofärd i Sverige nu?
48
24
88 år i Europa
• Rent dricksvatten
• Sanitära avloppsförhållanden
• Hygiensik matlagning
• Pastöriserad mjölk
•
•
•
•
•
•
•
•
Kyl och frysskåp
Centralvärme
Allmän spridning av vetenskaplig näringslära
Allmän spridning av vetenskapliga principer för personlig hygien
Utrotning av allvarliga parasitsjukdomar, inklusive malaria
Bekämpning av råttor och insekter
Ständigt förbättrad pre‐ och postnatal vård
Ständig förbättrad omvårdnad av spädbarn och småbarm
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ständigt förbättrad behandling av infektionssjukdomar
Ständigt förbättrad kirurgisk behandling
Ständig förbättrad anestesti behandling och intensivvård
Allmän spridning av vetenskapliga vaccinationsprinciper
Blodtransfusioner
Ständigt utvidgade och förbättrade diagnosticeringsprinciper
Ständigt förbättrad behandling av cancer
Ständigt förbättrad vård av blodproppar
Planerat barnafödande praktiskt genomförbart
Förbättrade och legaliserade metoder för abort
Säkerhetsbälten i bilar
Krockkuddar
Ständigt förbättrad tandvård
Ständigt förbättrad vård av syn och hörsel
Fattigdom
• Definition?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
50
25
Fattigdom
• Definition?
• FN ‐ minimum för att försörja en
familj med mat, bostad, kläder, medicin...
• alt.
• Hushåll vars inkomst inte tillåter
större sparande, och inte har särskilt mycket
pengar till exempel tv‐innehav, tandvård och
liknande, utan måste ansöka om försörjnings‐
stöd för sådant.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
51
Barnens situation var den allra värsta då
många dog i smittkoppor och vanvård p.g.a.
avsaknad av motståndskraft. Många lämnades
vind för våg. I skaror drog dessa utmärglade
små fram i tiggarhopar.
/Gävle för 200 år sedan.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
52 (79)
26
Hunger
250
Fattigdom
260 kr, 0,1 %
(Sverige)
<105kr, 95 %
<10kr, 20 %
Sverige: 2009, Socialstyrelsen, 3680 kronor per månad för ensamstående plus hyra, 7821 kr/månad Studiebidrag – 260 kr/dag
27
SVT Text 2013‐03‐06
Borg: Mer bistånd kvar i Sverige
Regeringen har planer på att minska Sveriges bidrag
till olika FN‐organ med upp till tio procent, enligt
uppgift till Ekot i Sveriges Radio.
‐Det kan finnas skäl att fundera på fördelningen inom
biståndet, säger finansminister Anders Borg till Ekot.
Biståndet kan skäras ner och i stället gå till
flyktingmottagande i Sverige.
‐När flyktingar kommer till Sverige för att söka skydd
så avräknas detfrån biståndsbudgeten. Jag tycker det
är bra att det kommer på ett och samma konto, sade
biståndsminister Gunilla Carlsson till Ekot i höstas.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
55
Libertansk rättvisa
– Legitimt innebär att man inte roffat åt sig saker
olagligt (man har jobbat sig till dem eller fått dem)
– Ingen människa har rätt till en rikedom som någon
annan skaffat sig legitimt
Nozick
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
28
Frågestuga
• Hur stor del av den nuvarande fördelningen av
världens rikedomar är legitim (bör inte
omfördelas)?
• Varför?
– Historiskt perspektiv, kontinuitet och inte kaos,
gynnar mig/oss, rättvisa, …
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Frågestuga
Fördelningsrättvisa
– Vilka ska omfattas av rättvisan?
• tex Sverige eller globalt
– Vad ska fördelas?
• tex mat eller pengar
– Vilken princip ska styra fördelningen?
• Ja, vilken då?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
29
Rättvisa?
• Hur definiera?
• Tex. Omfattning
• Hur fördela?
En tårtbit var?
Efter förtjänst?
Efter behov?
Varför skulle en fattig få något som en rik kämpat sig
till?
– Av var och en efter förmåga till var och en efter behov
–
–
–
–
• Vad ska fördelas (valuta)?
– Pengar?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Rättvisevaluta, exempel?
• Valuta = Grundläggande förmågor
• Nussbaums förmågor:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Leva ett normallångt liv
Ha en god kroppslig hälsa
Bevara sin kroppsliga integritet
Använda sinnen, fantasi och tänkande
Uppleva och utforska känslor
Kunna reflektera över det som är gott och över livet i allmänhet
Känna och odla samhörighet med andra
Ha en relation med andra arter
Få ägna sig åt lek och spel
Kunna kontrollera sin egen omgivning
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
30
Socialt kapital
• ”…inslag i samhällsorganisationen, till exempel
förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra
samhällseffektiviteten genom att underlätta
samordnande operationer”
(Putnam)
• Tillit!
61
Socialt kapital
”Vi i Team Dyngballarna och Team
Diablo var ute på Ivösjön för att
ismeta. …När vi hade satt alla spön
kom en äldre man på spark och åkte
rakt ut. .. plötsligt går han igenom.
Alvar och Jonas börjar springa mot
honom. Jag kastar åt dem livlinan,
samtidigt som jag larmar 112
•
•
•
•
Varför gjorde du det, ingen kunde begära det?
”Jag gjorde det för att det var det rätta att göra.”
”Så gör en hygglig person”
”Jag skulle inte kunnat stå ut med mig själv annars”
62
31
Socialt kapital
Kitty Genovese, Queens
NewYork, 1964
• Varför gjorde du inget?
• ”Ingen annan gjorde något”
63
Typer av socialt kapital
• Mellanmänskligt förtroende.
• Sociala normer.
• Deltagande i formella och informella nätverk.
Hållbarhetsindikatorer (av Sveriges 87
indikatorer):
• Förtroende för medier
• Trygghet i skolan
• Ensamhet
64
32
Dilemma
• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i
en damm. Du har just köpt ett par italienska
läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör
skorna?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
65
Dilemma
• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i
en damm. Du har just köpt ett par italienska
läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör
skorna?
• För 2000 kr kan du rädda minst ett barn i östra
Afrika. Kanake flera stycken.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
66
33
Dilemma
• Det står en tiggare på gatan. Samma ställe
varje dag.
• Ska du ge henne en slant?
• Ska du bjuda hem henne att bo i ditt extrarum
som inge använder
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
67
Dilemma
• Det står en tiggare på gatan. Samma ställe
varje dag.
• Ska du ge henne en slant?
• Ska du bjuda hem henne att bo i ditt extrarum
som inge använder
• Om det är en studiekamrat?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
68
34
Solidaritet
• Oberoende <‐> Frihet!
– Klara sig själv, autonom individ
• Beroende <‐> Ofrihet
– ofärdig, beroende, skam
– Vart tog begreppet solidaritet vägen?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
69
Typer av solidaritet
1. En subjektiv känsla av samhörighet
2. Objektiv egenskap i ett samhälle
(Arbetsdelning i hemmet, Institutioner som hjälper
alla, Kollektivavtal
3. Partiell solidaritet
(Vi mot dem, Polska byggjobbare)
”Låt dem vara, de är inte som oss, vi är toleranta”
4. Kontrastsolidaritet
(Rika hjälper fattiga
5. Universiell solidaritet
(Religion, Olympiska spel, Ekologisk världsrörelse)
35
Ansvarstagande
• Aktivt ansvar <‐> Fritt val
– Annars kan man inte känna ansvar
• Bygger på moralisk ståndpunkt eller dygd
• Konsekvensen måste vara påtaglig
• Kan man vara solidarisk och ansvarig utan att
göra något?
Ansvarstagande
1. Rollansvar
(att sköta sig, följa reglerna)
2. Aktivt ansvar
(självständigt val och man tar hand om
konsekvenserna)
3. Ansvarigt handlande
(räkna ut konsekvenserna I FÖRVÄG, design för
framtid som man inte vet hur den ser ut eller vilka
som bebor den)
– Vem talar för framtiden?
– Kan alla vinna?
36
• Det är handlingen och inte tanken som räknas.
/Stefan Einhorn
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
73
Dilemma
• Du bestämmer dig för att alltid göra gott,
ALLTID!
• Vad händer?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
74
37
Dilemma
• Du bestämmer dig för att alltid göra gott,
ALLTID!
• Vad händer?
• Du går sönder?
• Du ger upp eftersom det som är gott inte alltid
går att förutse.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
75
Indivdualiserad solidaritet
• Jag är fri att engagera mig globalt, jag har
resurser, kunskaper, socialt trygghetsnät!
men
• Hur blir det med de som inte har resurser, inte
orkar, inte ser någon möjlighet att förverkliga
sina individuella drömmar?
• Konsumism (valfrihet) – konflikt (extremism)
• Vinnarnas oro för förlorarnas desperation!
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
76
38
• Verklig och långvarig solidarisk handling
förutsätter att man inte bara mer eller mindre
delar samma villkor och vill förändra dem utan
också inser att man inte kan göra det på egen
hand.
/Bernt Schiller, ”Solidaritetens olika ansikten”
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
77
Demokrati
• Vad är det?
• Är det bra eller dåligt?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
78
39
Demokrati
Förutsättningar
• Yttrande, press och organisationsfrihet
• Rätt för politiska församlingar att fatta beslut
• Valdeltagande trovärdigt högt
• Små ekonomiska klyftor
• Utbildningsnivå
(Har vi demokrati för att vi är rika eller rika för
att vi har demokrati?)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Demokratiindex:
Huruvida nationella val är fria och rättvisa;
Rättssäkerheten för väljarna;
Influenser från främmande makter på regeringen;
Möjligheten för medborgare att påverka politiken.
80
40
Lärarens utmaning ‐ social
•
•
•
•
•
Dilemma: Du får frihet och trygghet genom
att välja en av följande verksamheter på
heltid. Vilken väljer du och varför?
Sköta dina barn
Resa
Syssla med din hobby (tex. åka skidor)
Studera
Arbeta
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Arbete och fritid
• Arbetslinjen ‐ Full sysselsättning !
• Varför är det så viktigt?
• +/‐
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
82
41
Arbete och fritid
• Full sysselsättning !
• Varför arbeta?
• Vi måste betala för välfärden.
– Skatt till olika välfärdsprojekt.
•
•
•
•
Förbättrar självkänslan
Bidrar till en individs identitet.
Styra sitt liv och ta egna beslut.
Det tar tid och kan vara psykiskt och fysiskt
påfrestande
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
83
Arbete och fritid
• fts.
• Psykisk ohälsa är betydligt större bland dem som arbetar under osäkra arbetsförhållanden än för de helt arbetslösa
• Ekonomiska kriser (när arbetslösheten stiger)
ytterst positiva för folkhälsan
• Vid pensionen förbättras hälsan, oavsett
hierarkisk position, motsvarande en föryngring på
åtta till tio år
• Arbetssamhället, Paulsen, 2010, p. 58
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
84
42
”Tanken är att svenskarna ska jobba mer när skatten blir lägre”
Publicerad 2013‐09‐16 14:14
.
• DN:s Maria Crofts: Ett femte jobbskatteavdrag. Varför är det så viktigt för regeringen att införa?
• Det är framför allt Moderaterna som har drivit fram jobbskatteavdragen.
De övriga allianspartierna står självfallet också bakom avdragen men det
är inte samma hjärtefråga för dem. På presskonferensen upprepade
statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att jobbskatteavdraget är den främsta
jobbskapande åtgärden. Tanken är att svenskarna ska jobba mer när
skatten blir lägre. ….Det är dessutom så att regeringen inte har tillräckligt
med pengar att satsa på nya utgifter. Eftersom skattesänkningar är en
inkomstminskning påverkar de inte utgiftstaket som sätter en gräns för hur
mycket pengar staten kan spendera .
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
85
Rekordhög arbetslöshet i eurozonen
Publicerad 2013‐08‐30 13:27
• Arbetslösheten i eurozonen ligger kvar på rekordnivån 12,1 procent, trots att antalet personer som är arbetslösa minskar något. Och ungdomsarbetslösheten stiger till 24 procent.
• Värst är läget i eurozonens krisländer, som Grekland
och Spanien, där över en fjärdedel av arbetskraften
står utan jobb och ungdomsarbetslösheten nu har
uppmätts till omkring 60 procent.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
86
43
Television assembly, Mexico
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Transport time 3,0 sec
Right hand inserts part A 1,8 sec
Left hand inserts part B 1,9 sec
Right hand inserts part C 1,8 sec
Left hand inserts part D 1,9 sec
Right hand inserts part E 1,8 sec
Left hand inserts part F and checks polarity 2,2 sec
Right hand inserts part G 0,9 sec
Release the pedal(to move circuit board down the line) 2,0 sec
•
•
•
Note: Do not grab more than 5 components at the same time
Rest time 4,0 sec
Efficiency rate 97%
Wright 2006
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
(Barn)Arbete
• Barn var lättare att få att arbeta. ”Deras
svaghet gjorde dem medgörliga och enkla att
kuva till passiv lydnad än vuxna män. De var
också väldigt billiga.”
(Arbetssamhället, Paulsen)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
88
44
(Barn)Arbete
• ”Vi lär dem sjunga och räkna under arbetet; det förströr
dem och ger dem mod att godta de tolv timmar av arbete
som är nödvändigt för att de ska tjäna sitt uppehälle”
Applåder vid välgörenhetskonferens 1857
• ”Vi får aldrig glömma den första regeln, ”Var flitig”. Var
aldrig sysslolös för ett ögonblick.
Kalvinistiskt direktiv 1766
(Arbetssamhället, Paulsen)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
89
Rationalisering!
• Alla potentiellt arbetslösa och alla med
otrygga anställningar tvingas slåss för detta
’arbete’ som kapitalet avskaffar överallt
runtomkring dem, och varje demonstrant,
varje plakat som proklamerar ’vi vill ha jobb’,
samtidigt proklamerar kapitalets seger över en
förslavad mänsklighet av arbetare som inte
längre är arbetare, men ändå inte kan vara
något annat (Gorz, 1999)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
90
45
Sysslolöshet!
• ”Ty vi har under alltför lång tid blivit tränade
till att bemöda oss utan att åtnjuta. Detta att
sysselsätta sig själv, är ett fruktansvärt
problem för den vanliga människan som
saknar särskilda talanger”(Keynes, sid. 108)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
91
Arbete
• Från något lågt, en förödmjukelse och
ett straff till
• En plikt
• En rättighet för att utvecklas och
för ett värdigt liv
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
92
46
Arbete och fritid
• Prognosen 1950
– Arbetsvecka på mindre än 30 timmar (Nye, p93).
• Sverige idag 40 timmar
– Arbetare 97%, Tjänstemän 73%.
• Övertid i medeltal mindre än 1 timme per
vecka för båda grupperna, ett fåtal som
arbetar övertid.
• 30 % kortare livsarbetstid sedan 1970
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Arbetslöshet
• ”Den öppna arbetslösheten hamnar på 9,0
procent i år och 11,3 procent nästa år.”
(Arbetsförmedlingen 2009‐06‐09)
• ”7,1% arbetslösa, 7,8% rensat för
säsongsarbetslöshet” (SCB 2010‐11)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
94
47
Arbetslöshet
I Sverige bor det 9,3 miljoner, av dessa var 2009:
• 48% (4,5 miljoner) sysselsatta,
• 4% (372 000) arbetslösa, (336 000, 2011)
• 5% (465 000) sjuka och förtidspensionerade,
• 34% yngre än 15 eller äldre än 73,
• 6% studerande, 3% övriga.
• Av 4 872 000 arbetar alla utom 372 000
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
95
Arbetslöshet
• Arbetslösheten är andelen arbetslösa av de som kan arbeta. För siffrorna ovan blir då
arbetslösheten:
Antal arbetslösa/Antal tillgängliga för arbete
372.000/4.872.000 motsvarande 7,6%
• Om fler som arbetar blir sjuka går
arbetslösheten upp!
• Om fler som arbetar utbildar sig så går
arbetslösheten upp!
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
96
48
Jobben som inte försvann
Publicerad 2013‐09‐14
• Antalet sysselsatta mellan 15 och 74 år har ökat med 48 000 sedan augusti förra året –
och med en kvarts miljon sedan den
borgerliga alliansen vann valet 2006
• Sant är att arbetslösheten är högre än när
Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Då var den
6,4 procent, nu 7,3 procent. Men
huvudorsaken är att betydligt fler vill ha jobb
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
97
Ungdomsarbetslöshet
• 8 % ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 30 i
Europa
• Vill alla ha ett jobb?
• Ungdomar börjar generellt sätt sitt arbetsliv allt
senare och uppfattas därför inte som helt ut
vuxna förrän när de är mellan 20 och 30 år. I
bondesamhället tvingades barnen däremot bli
vuxna tidigt.
• Å andra sidan flyttar ungdomar samman tidigare
än förut vilket talar för att de i alla fall själva ser
sig som vuxna
• Är du vuxen?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
49
Arbete ‐ indikatorer
Psykosocial arbetsmiljö.
Fysisk arbetsmiljö.
Sysselsättningsgrad.
Arbetslöshet (total, långtid, ungdomar, utrikes
födda, sjukfrånvaro).
• Föräldraledighet.
• Jämställdhet.
•
•
•
•
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
99
”Fler dör av hjärtsjukdomar i utsatta samhällsgrupper”
Publicerad 2013‐09‐10 00:40
• Stora skillnader. Lågutbildade svenskar drabbas och
dör betydligt oftare i hjärt‐kärlsjukdom än de med
hög utbildning. Oacceptabelt stora skillnader avslöjas
i Hjärtrapporten 2013. Nu behövs en genomtänkt
nationell strategi för att rädda liv i alla delar av
befolkningen, skriver företrädare för Hjärt‐
lungfonden.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
100
50
Hälsa
Hållbarhetsindikatorer:
• Medellivslängd, Psykosocial arbetsmiljö,
Självupplevt hälsotillstånd, Barns
välbefinnande, Astma, Psykosocial arbetsmiljö,
Fysisk arbetsmiljö, Rökning,
Alkoholkonsumtion, Övervikt, Motionsvanor,
Trafikolyckor, Sjukfrånvaro, Fertilitet
• Vad saknas?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Utbildning
Hållbarhetsindikatorer:
• Humankapital (3 års utbildning eller mer efter
gymnasiet)
• Vidareutbildning (gått på kurs senaste året)
• Grundkrav i skolan
• Ungdomsarbetslöshet
• Kulturkonsumtion
• Andra indikatorer?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
51
Transporter och kommunikation
”[De] nuvarande transportpolitiska principerna
även fortsättningsvis bör vara vägledande när
styrmedel ska väljas och ekonomiska medel
prioriteras och anslås:
• kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma
hur de vill resa och hur en transport ska
utföras,
• beslut om transportproduktion bör ske i
decentraliserade former,
Transporter och kommunikation, fts
• samverkan inom och mellan olika trafikslag,
• konkurrensen mellan olika trafikutövare och
transportalternativ ska främjas,
• trafikens samhällsekonomiska kostnader ska
vara en utgångspunkt när transportpolitiska
styrmedel utformas.
• ”10 procent förnybar energi i transportsektorn
år 2020” (Regeringen 2008/09),
52
Regeringen har tillsatt utredningen Fossilfri FordonsFlotta 2030
(FFF) för att få underlag till en strategi om hur trafiken kan göras
oberoende av fossila drivmedel. En möjlig del är att förmå
bilister att byta till kollektiva färdmedel. VTI har på uppdrag av
FFF gjort en bedömning av kollektivtrafikens roll mot bakgrund
av det mål som branschen ställt upp, det vill säga att antalet
resenärer ska fördubblas från 2006 till 2020.
Antalet som reser kollektivt ska fördubblas från 2006 till 2020.
Rapporten avslutas med två räkneexempel. Det ena syftar till att
bedöma hur stora miljövinsterna blir om man skulle lyckas med
fördubblingsprojektet. Slutsatsen är att ett fördubblat kollektivt
resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till
regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.
http://www.vti.se/sv/publikationer/kollektivtrafikens-roll-forregeringens-mal-om-fossiloberoende-fordonsflotta/
105
Transporter och kommunikation, fts
• ”Målet är att 90 procent av alla hushåll och
företag bör ha tillgång till bredband om minst
100 Mbit/s år 2020. Dessutom bör alla hushåll
och företag ha goda möjligheter att använda
sig av elektroniska samhällstjänster och service
via bredband.” (Bredbandsforum).
53
Informationen ökar (vet vi väl?)
• Hur mäta informationen
• Vilka effekter får informationsen (jfr Odums
emergy)
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Transporter och kommunikation
Hållbarhetsindikatorer:
• Varutransporter
• Lastbilstransporter
• Bränsleförbrukning för personbilar
• Kollektivtrafik
• Dator och bredband
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
54
Kultur
Något vi har gemensamt
• Kultur – Historier som vi berättar för oss själva om oss
själva
• Kultur – som i konst, musik, dvs. andlig odling. SVT, SR
• Kultur – som i civilisation. Det finns barbarer och vi
andra.
• Kultur – som i livsstil/levnadssätt, det vi gör, socialt
överförda levnadsmönster. Inget sätt är bättre än någon
annans sätt att leva, i princip, om ingen annan skadas. I
praktiken är det si och så med den toleransen.
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Kultur
• Hållbarhetsindikatorer:
– Kulturkonsumtion (läsa böcker, gå på bio och teater)
– Dator och bredband
• Förslag på andra indikatorer?
[En del fritid i detta]
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
55
Globalisering ökar (vet vi väl?)
• Hur mäta globalisering
– Spridning av emergy (Odum)
• Ung. ekvivalent med spridning av produkter
– Spridning av information?
• Både kunskap och tjänster
– Spridning av arbetskraft, teknik,
– Kopplade ekonomiska system (tex börser, valutor)
• Vilka effekter får globaliseringen?
– Risken för kriser ökar när kopplingen ökar
• Information sprider sig snabbt späder på
• Afrika kommer närmare för varje dag
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Globaliseringsindex (KOF) – bygger på ekonomiska sociala och politiska
kopplingar, informationsflöde, personliga kontakter …
(Sverige hade index 84 2010, plats 5 i världen, Norge 83, 20, Burundi 169, 34
Burundi har gått från 25 till 34 på 3 år, Burma (Myanamar) från 27 till 21)
56
Vad gör de i Mongoliet?
Andra viktiga faktorer
•
•
•
•
•
•
Integration
Jämställdhet
Mångfald
Ekonomiskt bistånd
Barnomsorg
Regionala skillnader
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
57
Ekonomisk jämlikhet
Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, till exempel i
inkomstfördelning, hos en befolkning. Noll innebär att alla individer
har exakt lika stora tillgångar (dvs total jämlikhet) medan ett innebär
total ojämlikhet. Sverige är bäst i världen med 0,23 (2009)
116
58
Sustainable society foundation
117
Sustainable society foundation
118
59
Sustainable society foundation
119
Sustainable society foundation
120
60
Sustainable society foundation
121
Framsteg?
Elevfråga: Varför?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
61
Framsteg?
• Framsteg – förändring, utveckling, växande
– pengar?
– kunskap?
– moral?
– Konst?
– vad annat?
• Framsteg – ohållbart?
• Framsteg – cykliskt?
• Varför låter tillbakagång så fel?
Framsteg?
Frihet, jämlikhet och broderskap
62
Framsteg?
”[E]nda kriteriet på att framsteg ägt rum i
människors livsvillkor är hur de berörda
värderar sin egen situation.”
(von Wright 1993, s33).
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Framsteg?
• ”[Ö]kad ojämlikhet måste (väl) ställas mot
ökat välstånd? Kanske är det acceptabelt
att skillnaderna ökar under förutsättning
att de som har det sämst får det bättre?
Eller är det inte acceptabelt? Är ett armod
som delas av alla att föredra framför ett
ojämlikt, men rikare samhälle?”
(Dahlbom 2010b).
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
63
Social tillväxt?
• Vad är ett väl fungerande samhälle?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
127
Socialpsykologi
• Socialt: Kärlek, hat, antal partners, typ av
partners, diskussion, prat, skvaller,
telefonsamtal, kontaktlistor, sociala medier,
SMS och ensamhet
• Vi vill vara med och
Vi vill vara en självständig individ
• 

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
128
64
Socialpsykologi
• Grupptänkande
• Grupppolarisation
• Självkategorisering
• Social norm – Personlig norm
– Vad vi tror människor gör i en viss situation
– Hur tvungna vi känner oss att göra något
– Ex: släcka lampan i rummet man lämnar
– ”40 % släcker inte lampan”
129
Sociala talanger (sjätte sinnet)
•
•
•
•
•
•
•
Vad är stämningen i rummet?
Vilka normer gäller här?
Vem kommer du att få svar av när du frågar?
Vem svarar du?
Vem litar du på?
Vem bestämmer din identitet?
Vad begränsar din integritet och ditt privatliv?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
130
65
När fungerar en grupp bra?
Öppen kommunikation
Allas delaktighet i beslutsfattandet
Gemensamma mål som accepterats av alla
Normerna uttalade och roller möjliga att förändra
Gruppstruktur, arbetsformer och processer
diskuteras
• Konflikter accepteras och kan hanteras
• Arbetsuppgifter individanpassade
•
•
•
•
•
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
Team spirit
• Utilitarism, Sisu
• Roller är tydliga och accepterade av alla
• Varje lagmedlems delmål är överenskomna
och verifierade mot lagets mål.
• Laget måste mäta sina prestationer, diskutera
dessa gemensamt och jämföra resultatet med
det mål som man kommit överens om
66
Team spirit, fts
• Strukturer, tillämpningar, policybeslut måste
ha förståtts av alla och alla måste ha godkänt
dem.
• Problem i relationer mellan deltagarna
diskuteras och åtgärdas
• Varje lagdeltagare mår bra
• Förmåga, talang och skicklighet hos varje
lagmedlem utnyttjas fullt ut.
• Det måste dessutom finnas ett
belöningssystem som stödjer lagkänslan.
Individualism
• Individualism (Ayn Rand)
• Egoism – Altruism
– Ärvda anlag?
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
67
Våra berättelser
• Stora berättelser sammanflätade av våra
personliga berättelser
• Gruppens berättelse definierar gruppen och
indirekt medlemmar
”Människa”
”Socialdemokrater”
”Pensionärer”
Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©
135
68