Markhedens förskolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Läsår
2015
1/9
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Förskolechef: Anci Rehn. Bitr. förskolechef: Jessica Peter. Likabehandlingsrepresentanterna: Ulrica Holmgren och Catharina
Steen.
Vår vision
” I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor
är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. ”
Planen gäller från
2015-01-01
Planen gäller till
2015-06-30
Läsår
2015
Barnens delaktighet
Barnens inflytande präglas i första hand, med tanke på barnens ålder, av dialog mellan föräldrarna och pedagogerna. Pedagogerna
lyfter sedan funderingar och frågor med kollegorna i arbetslaget eller med hela personalgruppen beroende på vad det gäller. I takt
med att barnen blir äldre upprättas normer och värden för främjande av trygghet och likabehandling. Konkreta exempel är t.ex. om
barn har funderingar runt kamraternas psykiska/fysiska förutsättningar och mognad, vid konflikter såväl verbala som handgripliga
och/eller familjesituationen. Likabehandlingsplanen byggs upp genom pedagogernas lyhördhet och kompetens för barnens
okränkbarhet, utveckling och utvecklingsbehov i nära samarbete med såväl barnen, föräldrar och EHT elevhälsoteamet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Det förs dialog med föräldrar genom den dagliga tamburkontakten, veckobrev, föräldramöten, föräldraforum, utvecklingssamtal och
i förskolerådet där det även ingår två pedagoger från förskolan. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan samt på varje avdelning.
Personalens delaktighet
Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin
pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde.
Förankring av planen
Biträdande förskolechefen och likabehandlingsrepresentanterna ansvarar för implementeringen i personalgruppen och
avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen.
2/9
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen har utvärderats genom frågeställningar som likabehandlingsrepresentanterna delat ut. Pedagogerna har suttit i arbetslagen
med frågeställningarna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Pedagogerna på förskolan har varit delaktiga i utvärderingen.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
* Materialet vi fått in visar att pedagogerna i huset kontinuerligt arbetar med likabehandlingsfrågor. De säger även att
likabehandlingsplanen inte är ett lika levande dokument som handlingsplanen och vill förbättra det.
* Pedagogerna har som önskemål att t.ex. få gå på föreläsningar för att hålla likabehandlingsarbetet mer levande.
* I utvärderingen av planen nämns ofta pedagogernas arbete med kön och kränkande behandling, hur de tänker och arbetar med
det i den dagliga verksamheten.
* Givande med likabehandlingskvällar där vi diskuterar grunderna i arbetslagen och med andra pedagoger.
* Pedagoger tycker att det finns för lite tid till reflektion, diskussion och utvärdering.
* Synliggöra planen mer för föräldrarna.
Åtgärd till nästa års plan:
* Vi strävar efter att få likabehandlingsplanen som ett mer "levande dokument" att vi har den med oss vid planeringar och andra
träffar.
Av kartläggningsutvärderingen "kön" kan vi dra följande slutsatser:
* Vi ger barn som bryter mot traditionella könsmönster positiv bekräftelse.
* Vi erbjuder alla barn material och aktiviteter efter intresse.
* Vi är ständigt aktiva i val av böcker och sånger, när det visat sig att gamla böcker och sånger inte alltid har så bra genustänk.
* Vi har haft föräldramöten där föräldrar suttit i diskussionsgrupper och pratat om "kön" och skrivit om det i veckobreven.
* Vi har erbjudit föräldrar ett föräldraforum där fokus legat på "kön".
Sammanfattningsvis visar utvärderingen att vi aktivt arbetar med åtgärderna vi kom fram till i fjolårets kartläggning.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-04-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen sker i arbetslagen utifrån arbetet med kartläggningen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Jessica Peter, Ulrica Holmgren och Catharina Steen
3/9
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kön
Mål och uppföljning
Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Uppföljning av målet sker under hösten
2015.
Insats
Förskolan satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme. De vuxna
skapar förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
könsroller.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Namn
Främja kunskaper kring kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Vi arbetar medvetet med att stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Vi strävar efter att varje barn ska
våga säga NEJ. Vuxna finns nära barnens lekar. Uppföljning av målen sker under hösten 2015.
Insats
Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra
kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi strävar efter att vara goda förebilder och visar
barnen hur man bör bete sig mot varandra. Vuxna ser, hör och ingriper. ”Alla barn är allas barn”. Vi hjälper varandra och
samarbetar, både barn och vuxna. Vi har ett lösningsfokuserat arbetssätt. Vi observerar och lyssnar på alla.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Namn
Främja medvetenhet kring könsidentitet eller könsuttryck
Områden som berörs av insatsen
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Medvetet stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas
och göra val oavsett kön. Skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning av målen sker under hösten 2015.
Insats
Att öka kunskapen och medvetenheten om transpersoners situation i samhället. T.ex. genom olika typer av artiklar,
litteratur och filmer.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
4/9
Namn
Etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar så att barnen
utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper.
Uppföljning av målen sker under hösten 2015.
Insats
Vi strävar efter en god föräldrakontakt och är öppen för att ta in andra kulturer och traditioner i verksamheten. Vi arbetar
medvetet med att få barnen att känna sig stolta över sitt ursprung. Genom att prata om olika traditioner och låna böcker
om ämnet.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Namn
Religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Alla föräldrar ska känna en trygghet när de lämnar sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Uppföljning av målet sker under hösten 2015.
Insats
I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka
fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Namn
Funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta i de
olika aktiviteterna. Ha rutin för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättningar på bästa sätt. Skriftlig rutin finns i EHT
pärmen. Uppföljning av målen sker under våren 2015.
Insats
Arbetar för att ha en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som känner barnet bäst och de har mycket
kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan vara bra att tillsammans med
barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver få information om barnets
funktionsnedsättning. De vuxna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det
enskilda barnets förmågor och förutsättningar.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
5/9
Namn
Sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Varje barn ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. Uppföljning av
målet sker under hösten 2015.
Insats
Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om transpersoners situation i samhället. Vi använder oss av
materialet Regnbågsfamiljer. (RFSL)
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Namn
Ålder
Områden som berörs av insatsen
Ålder
Mål och uppföljning
Alla barn ska ha samma förutsättningar oavsett ålder. Uppföljning av målet sker under hösten 2015.
Insats
Förskolan anpassar verksamheten utifrån barnens ålder där varje barn får utvecklas i sin egen takt.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
6/9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Detta år har vi valt att involvera föräldrarna i kartläggningen av diskrimineringsgrunden kön.
Områden som berörs i kartläggningen
Kön
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Vi har skickat ut en enkät till alla föräldrar på förskolan med frågor om "kön".
Frågor:
1. Upplever du att du som förälder i mötet med ditt barn förstärker de traditionella könsrollerna t.ex. olika tonfall/kroppsspråk
gentemot pojkar/flickor, av val av aktivitet och leksaker?
2. Hur tänker du som förälder kring det utbud som t.ex. media och reklamkataloger presenterar när det gäller kläder och leksaker
för barn?
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen får ta del av enkätsvaren.
Resultat och analys
Resultatet av föräldraenkäten visar:
* Övervägande av svaren visade att föräldrarna har en medvetenhet och arbetar aktivt med att inte förstärka de traditionella
könsrollerna. De nämner också att de många gånger omedvetet agerar könsstyrt och att det är "djupt rotat", men att de försöker
ändra på det.
* Kring val av aktiviteter och leksaker försöker de vara så neutrala som möjligt, men många gånger är det barnens intressen
som styr.
* Det är av stor vikt att jobba bort starka stereotypiska könsroller kring könen, men inte så neutraliserat att könen avskaffas helt.
* Föräldrarna är i det stora hela överens om att media, butiker och reklamkataloger speglar de stereotypiska könsrollerna. Det är
så tydligt uppdelat att killar ska vara tuffa medan tjejer är kopplade till omsorg och hemmet.
* De upplever också att det är mycket våld förknippat med leksaker till pojkar.
* Det är uppenbart att kataloger och reklam är uppdelade i pojk- och flickteman.
Analys:
Sammanfattningsvis visar kartläggningen att det finns ett stort engagemang och intresse i den här frågan. De flesta föräldrarna vill
och försöker jobba aktivt med att få bort de traditionella könsrollerna. De är också väldigt överens om butiker, media och
katalogers påverkan på våra barn.
Hur går vi vidare i det här arbetet?
Hur kan vi stå emot reklam/butiker/medias inverkan på våra barn?
Hur kan vi på förskolan motverka traditionella könsroller?
7/9
Förebyggande åtgärder
Namn
Kön
Områden som berörs av åtgärden
Kön
Mål och uppföljning
Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Uppföljning av målet sker under hösten
2015.
Åtgärd
* Vi jobbar aktivt med hur vi erbjuder barnen olika aktiviteter och material. Inte lägga gamla värderingar i det som kan
förstärka de traditionella könsrollerna.
* Vi som pedagoger ska vara goda förebilder i mötet med kollegor, barn och föräldrar.
* Vi är lyhörda och närvarande i barnens lek och kan bemöta och ställa motfrågor när barnen fastnar i traditionella
mönster som t.ex. flick- och pojkfärger.
* Vi pedagoger är tydliga med att uppmärksamma barnet och inte lägga så stor vikt att kommentera klädernas färger
och motiv.
Motivera åtgärd
Kartläggning visar att föräldrarna har en stor medvetenhet i de här frågorna men de gamla traditionella könsrollerna sitter
"djupt rotat" i oss.
Föräldrarna utrycker också att media, reklam och butiker har stort inflytande på våra barn. Här gäller det att vi jobbar
medvetet för att tona ner detta.
Katalogerna visar ofta att killar ska vara blåklädda/tuffa och flickorna rosa/snälla.
Ansvarig
Ulrica Holmgren och Catharina Steen
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
8/9
Rutiner för akuta situationer
Policy
"Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola."
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se
ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller
informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker
kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Chef: Jessica Peter, biträdande förskolechef, tel: 026-177394 [email protected] Likabehandlingsrepresentanter: Ulrica
Holmgren, Markheden tel: 026-172357 [email protected] Catharina Steen, Markheden tel: 026-172356
[email protected] Vårdnadshavare kan vända sig till all personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare
eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När
personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt
informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De
insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs.
Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade
tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar,
elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett
ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar
som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef
informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan
skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att
trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp.
Tillbudsrapport skrivs av förskolechef.
Rutiner för uppföljning
Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att
uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning.
Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer
innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att
kränkande behandling upphör omgående.
Rutiner för dokumentation
Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för
dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef.
Ansvarsförhållande
Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret.
9/9
