Att förebygga sjukfrånvaro

advertisement
Att förebygga
sjukfrånvaro
Inspiration till aktörer som vill engagera sig
i att förebygga sjukfrånvaro
2
Inspiration till
att förebygga
sjukfrånvaro
Den här sammanställningen syftar till att inspirera arbetsgivare,
vårdgivare och andra aktörer som vill engagera sig i att före­bygga
sjukfrånvaro.
Sammanställningen lyfter fram 76 olika exempel på åtgärder och
insatser som genomförts i Sverige och internationellt. Exemplen
är strukturerade i sju områden som rör allt ifrån hälsofrämjande
arbetsmiljö, tidigt stöd och förebygg­ande behandlingar, hälsosamma
levnadsvanor, individanpassad sysselsättning och sjukskrivningspro­
cessen till åtgärder som syftar till attitydpåverkan hos individen samt
slutligen möjliggörande åtgärder.
De inter­nationella exemplen är hämtade från ett fåtal länder men det
är intressant att se om några av dessa kan tillämpas i Sverige.
3
Hälsofrämjande
arbetsmiljö
Arbetsmiljön har en stark koppling till hälsa och ohälsa, och fokus har
historiskt, till stor del, legat på den fysiska arbetsmiljön, vilket för­
klaras av vår tradition som industrisamhälle. I dagens tjänstesamhälle
blir den psykosociala arbetsmiljön allt viktigare, då psykisk ohälsa står
för en stor del av sjukfrånvaron och andelen med psykiska diagnoser
ökar över tid.
De fyra teman med åtgärder som identifierats inom området är:
• Öka krav och incitament för bättre arbetsmiljö­arbete.
• Stärk den psykosociala arbetsmiljön genom ledarskap och kultur.
• Förbättra ergonomin.
• Förbättra den fysiska arbetsmiljön när det gäller risk för skador.
4
Öka krav och incitament för
bättre arbetsmiljöarbete
Motivera arbetsgivare till ett ökat förebyggande arbete mot sjuk­
frånvaro, exempelvis genom att:
• Tillhandahålla en skräddarsydd profil av olika arbetsgivares
sjukfrånvaro och följa upp med råd och riktlinjer, exempelvis på
liknande sätt som Arbetsmiljöverket följer upp arbetsskador.
• Skapa öppna jämförelser kring sjukfrånvaro hos arbetsgivare och
branscher.
• Tydliggöra de ekonomiska fördelarna för företag gällande före­
byggande insatser mot sjukfrånvaro, antingen där arbetsgivare
fyller i uppgifter själva, eller där den skräddarsydda profilen för
sjukfrånvaron används som underlag.
• Genomföra en kampanj kring vikten av arbetsmiljöarbete,
särskilt psykosocial arbetsmiljö, för att lyfta frågan högre upp på
ledningsgruppers agendor.
Ställ krav på systematiskt och kvalitetssäkrat arbetsmiljöarbete, sär­
skilt psykosocial arbetsmiljö, hos arbetsgivare genom att säkerställa
tydliga riktlinjer samt system för uppföljning på organisationsnivå,
särskilt för arbetsgivare eller branscher med hög sjukfrånvaro, följt av
exempelvis sanktioner.
Förbättra användningen av företagshälsovården eller annan motsva­
rande aktör genom tydligare hänvisning kring hur företagshälsovår­
den bör vara en resurs i det systematiska arbetsmiljö- och personal­
hälsoarbetet särskilt psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa, och
säkerställ att arbetet bedrivs i enlighet med branschriktlinjer.
Erbjud stöd till företag vid upphandling av företagshälsovård.
Utred möjligheterna till att underlätta investering i arbetsmiljöarbete
vid evidensbaserat förebyggande arbete, exempelvis genom föränd­
ringar i skattelagstiftning.
5
Stärk den psykosociala arbetsmiljön
genom ledarskap och kultur
Ge förutsättningar för att stärka ledarskapet hos arbetsgivare
­exempelvis genom att:
• Stödja arbetsgivare i val av chefsutbildningar genom att införa
ackreditering av utbildningar med fokus på hälsofrämjande
ledarskap.
• Främja användandet av samtalsgrupper för chefer genom tillgång
till utbildning av samtalsledare samt arbetsmodeller för hur
samtalsgrupper bör bedrivas inom organisationer.
• Utveckla samarbeten och stödgrupper för småföretagare för
att dela erfarenheter om hur en god psykosocial arbetsmiljö
kan skapas.
Ge förutsättningar för arbetsgivare att skapa en hälsofrämjande
medarbetarkultur exempelvis genom att:
• Ta fram stöd för hur arbetsgivare kan ta fram policydokument för
att skapa en god psykosocial arbetsmiljö och hur med­arbetare kan
hjälpas åt i att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa.
• Lyfta fram goda exempel om kultur- och policyprogram på
företag.
Öka flexibilitet i arbetstider samt delaktighet i schemaläggning,
exempelvis genom att:
• Sprida information om fördelar med ökad flexibilitet i arbetstider
samt dela goda exempel inom relevanta forum.
• Stödja införande av flexibilitet i arbetstid och schemaläggning på
arbetsplatser med specifika lösningar.
Ge förutsättningar för att identifiera risker i den psykosociala arbets­
miljön, exempelvis genom tillgång till medarbetarenkäter samt
aktiv återkoppling från bland andra vården, Försäkringskassan,
företagshälsovården.
6
Förbättra ergonomin
Stöd arbetsgivare genom att öka tillgängligheten på väl samman­
ställd information, verktyg, riktlinjer och goda exempel, exempelvis
genom att:
• Sätta upp en nationell webbportal med information, verktyg,
riktlinjer och delande av goda exempel.
• Referera aktivt till denna webbportal såväl som andra
informationskällor i kontakter med företag exempelvis genom
Arbetsmiljöverkets, Försäkringskassans eller Svenskt Näringslivs
kontakter och kanaler.
• Integrera och vidareutveckla befintliga plattformar.
Förbättra ergonomin proaktivt, exempelvis genom att:
• Involvera medarbetare i att utveckla ergonomin i enskilda
arbetsuppgifter, organiseringen av arbetsmomenten samt
användningen av arbetsplatsanpassade hjälpmedel och verktyg.
• Främja användning av fysioterapeuter/sjukgymnaster med
vidareutbildning inom ergonomi för design av arbetssätt inom
påfrestande arbeten exempelvis gradering av arbetsmoment
utifrån förslitningsrisk följt av anpassad arbetsrotation.
Förbättra ergonomin reaktivt genom att identifiera risksituationer
och åtgärda dem, exempelvis genom att:
• Öka arbetsledares förmåga att systematiskt arbeta för att tidigt
upptäcka riskfyllda arbetsmoment och arbetssituationer genom
att kunna identifiera symptom av muskuloskeletala problem hos
individer, exempelvis genom utbildning och/eller riktlinjer.
• Introducera screening för muskuloskeletala besvär, exempelvis
vibrationsskador, för att identifiera individer med tidiga symtom.
Utred anledningen för att kunna åtgärda eventuella riskfaktorer
tvärs arbetsplatsen.
7
Förbättra den fysiska arbetsmiljön
när det gäller risk för skador
Inför nationella mål för arbetsmiljön likt det svenska miljömåls­
systemet för den yttre miljön, med formulerade generationsmål,
kvalitetsmål och etappmål.
Förbättra den fysiska arbetsmiljön reaktivt genom att med uppfölj­
ning och kontroll identifiera riskarbetsplatser, exempelvis genom att:
• Göra översyn av systemet för exponeringsmätningar (kemiska) så
att snabb återkoppling kan göras med hjälp av tidstrender.
• Införa mätningar av fysisk belastning och arbetsställningar,
exempelvis helkropps- eller hand-arm-vibrationer som ger en
högre precision än självrapporterad exponering via den befintliga
Arbetsmiljöundersökningen.
Företagshälsovården, Finland
I Finland spelar företagshälsovården en större roll än i Sverige.
Investeringen per anställd är cirka 3 till 4 gånger högre än i Sverige och
täckningsgraden nära 100 procent (investeringen per anställd i Sverige
uppgår till runt 1 300 kronor per år). Den höga nivån och goda kvaliteten
på den finska företagshälsovården har uppnåtts genom regleringar och
subventioner.
Förebyggande företagshälsovård är obligatorisk och lagstadgad med
tydligt definierade uppgifter, t.ex. arbetsplatsutredning och åtgärds­
förslag. Det finns tydliga riktlinjer med system för målsättning och
uppföljning som används för att bedöma om subventionering ska ske.
Det finns krav på skriftlig verksamhetsplan som innehåller mål och
uppföljningsplan (ses över årligen och uppdateras för 3–5 år framöver).
Folkpensionsanstalten (FPA) genomför uppföljning och ser till att
verksamhet och kostnader följer planen.
FPA subventionerar 50 eller 60 procent av kostnaderna för lagstadgad
förebyggande företagshälsovård. Den högre nivån tillämpas om företags­
hälsovården och arbetsgivaren tillsammans kommit överens hur arbetet
ska bedrivas och följas upp och detta finns beskrivet i en verksamhetsplan.
Offentliga jämförelser och transparens i företagshälsovårdens arbete
bidrar också till säkerställd kvalitet. Företagshälsovården är skyldig att
lämna uppgifter kring verksamheten till social- och hälsovårds­ministeriet,
och sammanställningar av statistik genomförs på nationell nivå och
offentliggörs.
8
Tidigt stöd och
förebyggande
behandlingar
Förebyggande insatser handlar inte enbart om att ta bort riskfaktorer,
en annan viktig del är att tillhandahålla tidigt stöd redan vid tidiga
indikatorer för ohälsa, ge förebyggande behandlingar som stärker
individerna och minskar risken för sjukskrivning samt tidigt identi­
fierar riskindivider. Detta är särskilt relevant för den psykiska ohälsan
– många experter anser att det är lättare att förhindra långa sjukskriv­
ningar genom att arbeta med de berörda tidigt, i ett förebyggande
skede, än att behandla symtom när de väl har överskridit en viss gräns.
De tre teman med åtgärder som identifierats inom området är:
• Tillgängliggör samt öka användandet av förebyggande
behandlingar för psykisk ohälsa
• Fånga upp riskindivider och följ upp med stöd och åtgärder.
• Tillgängliggör tidigt stöd.
9
Tillgängliggör och öka
användandet av förebyggande
behandlingar för psykisk ohälsa
Tillgängliggör högkvalitativa, förebyggande behandlingar online,
exempelvis genom en webbportal. Exempel på dessa behandlingar
kan vara:
• Arbetsinriktad KBT.
• Traditionell KBT.
• Mindfulness.
Webbportalen bör även innehålla god information om psykisk ohälsa
och förebyggande behandlingsmetoder. Den bör även marknadsföras
så att medvetenhet och tillgänglighet blir hög.
Genomför en samhällskampanj för att minska stigmatisering av
förebyggande behandlingar för psykisk ohälsa, såväl online som
personligt – eventuellt att samköras med tydlig kommunikation och
marknadsföring kring respektive.
Tillgängliggör förebyggande behandlingar och se över modeller
där individer med förhöjd risk kan få dessa subventionerade av
arbetsgivare. Öka användandet i förebyggande och stärkande syfte,
exempelvis:
• Arbetsinriktad KBT.
• Traditionell KBT.
• Mindfulness och andra stresshanteringsverktyg.
• Vardagsrevidering.
• Problemlösningsterapi.
• Kollegiala reflekterande gruppdiskussioner.
Fånga upp riskindivider och följ
upp med stöd och åtgärder
Tillhandahåll, marknadsför och tillgängliggör webbenkät där
individ­er kan testa sin egen risk för exempelvis stressrelaterad
psykisk ohälsa. Följ upp med ytterligare information och erbjudande
om förebyggande behandlingar.
10
Främja utbildningar för arbetsledare med fokus på att tidigt upptäcka
riskindivider eller symtom på psykisk ohälsa samt kunskap om
åtgärder.
Främja utbildningar för allmänheten med fokus på att tidigt upptäcka
riskindivider eller symtom på psykisk ohälsa samt kunskap om
åtgärder.
Tillgängliggör tidigt stöd
Öka tillgången till stöd genom samtal och telefonsamtal och person­
liga möten, exempelvis genom att:
• Sätta upp en nationell stödlinje för stress, ångest och depression
dit individer kan ringa för att få stöd av terapeut.
• Säkerställa att företagshälsovården eller annan motsvarande
aktör tillhandahåller denna tjänst samt gör den lättillgänglig.
• Komplettera stödlinjen med faktiska samtal, idealt finansierat av
arbetsgivare men med bibehållen anonymitet.
Tillhandahåll psykisk förbandslåda enligt prototyp från exempelvis
Hjärnkoll på arbetsplats för självdiagnostisering och vidare stöd. Bör
referera till stödlinje och eventuellt en webbportal.
Nätbaserad mental hälsovård, Australien
Australien har kommit långt i det förebyggandet arbetet med psykisk
ohälsa bland annat med hjälp av nätbaserade metoder. År 2012 tog reger­
ingen fram en nationell strategi för det man kallar e-mental health som
bland annat innefattade investeringar på cirka 110 miljoner australiska
dollar mellan 2012 och 2016.
En central del i strategin är portalen mindhealthconnect.org.au som bland
annat innehåller information, screening-verktyg som hjälper människor
att hitta rätt resurser och länkar till andra evidensbaserade onlineresurser. Förutom detta har det skapats en virtuell klinik för människor
som behöver personligt stöd, med en stegvis utformad funktion där stödet
matchar individens behov. Användaren börjar med självhjälp, men om
nödvändigt får han eller hon personligt stöd från psykiater eller terapeut.
11
Hälsosamma
levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor är ett centralt tema när förebyggande av
ohälsa diskuteras, men när det gäller sjukfrånvaro är kopplingen inte
lika självklar; de stora livsstilssjukdomarna som kräver stora resurser
inom hälso- och sjukvården, är inte lika stora när vi ser till sjukfrånva­
ron. Detta eftersom de inte i samma utsträckning påverkar arbetsför­
måga. För att framgångsrikt förebygga sjukfrånvaro är det viktigt att
ta ett helhetsgrepp om problemet, och utöver sjukskrivningar även ta
hänsyn till sjukvårdskostnader, produktionsförlust och lidande samt
sänkt livskvalitet för individen.
De fem teman med åtgärder som identifierats inom området är:
• Främja fysisk aktivitet på arbetsplatser, skolan och i samhället.
• Främja bättre kostvanor genom information och utbud och
tillgänglighet.
• Stärk utbildningen om levnadsvanor genom skola eller kurser.
• Öka vårdens livsstilsrelaterade insatser relaterat till
levnadsvanor.
• Främja användning av hälso- och/eller viktminskningsprogram.
12
Främja fysisk aktivitet på
arbetsplatser, skolan och i samhället
Samhällskampanj för att öka fokus på vardagsrörelse och därmed
minska stillasittandet.
Stadsplanering för aktiv transport i samhället, exempelvis fler
­trottoarer och cykelvägar.
Främja åtgärder på arbetsplatser och i skolan för att öka fysisk
­aktivitet och minska stillasittande, exempelvis genom:
• Policies.
• Arbetssätt.
• Smarta arbets- och studiemiljöer.
• Inslag i kollektivavtal som främjar fysisk aktivitet.
• Dela goda exempel i relevanta forum.
Främja bättre kostvanor genom
information samt förbättrat
utbud och tillgänglighet
Popularisera evidensbaserade riktlinjer för hälsosam kost genom
informationskampanj så att det blir lättillgängligt för allmänheten.
Ta fram ny engagerande märkning av livsmedel för att hjälpa konsu­
menter välja rätt – en modern, mer informativ, men enkel märkning.
Öka tillgänglighet till hälsosam mat och minska tillgängligheten till
ohälsosam mat exempelvis på arbetsplatser och i skolan.
Involvera livsmedelsproducenter och matkedjor i att reducera
portionsstorlekar.
Involvera livsmedelsproducenter och matkedjor i att förändra
samman­sättning i produkter exempelvis minska sockerhalt.
Stärk utbildning om levnadsvanor
genom skola eller kurser
Förbättra vanor för vardaglig rörelse i skolan genom att införa nya
rutiner i klassrum.
Förbättra vanor för fysisk aktivitet i skolan genom mer skolidrott som
fokuserar på att skapa hälsosamma vanor för samtliga individer.
13
Erbjud utbildningar om kost- och levnadsvanor för föräldrar till skoloch/eller förskolebarn.
Erbjud skolpersonal utbildningar om kost- och levnadsvanor.
Öka vårdens insatser relaterat
till levnadsvanor
Öka kompetensen inom hälso- och sjukvården om levnadsvanor
och förebyggande, såväl genom vidareutbildning samt större plats i
läkarutbildningen.
Kompetensutvecklingen bör gälla all vårdpersonal med patient­
kontakt. Som del av kompetensutvecklingen bör vara:
• Ökad användning av fysisk aktivitet på recept (metoden FaR).
• Ökad användning av motiverande samtal (Motiviational
Interveiwing, MI) om levnadsvanor.
• Bättre uppföljning av patienter efter hjärt/kärl-sjukdomar enligt
Socialstyrelsens riktlinjer.
Öppna livsstilsmottagningar enligt konceptet i Stockholm i fler
landsting.
Öka tillgänglighet på hälsoscreening som inkluderar återkoppling,
handlingsplan och uppföljning, exempelvis genom att:
• Bjuda in till hälsokontroll befolkningsbrett för åldersklasser,
exempelvis 40- 50- och 60-åringar.
• Erbjuda hälsokontroller till besökare på vårdcentraler.
• Erbjuda hälsokontroller genom arbetsgivare antingen i
primärvården, eller kvalitetssäkrad företagshälsovård eller
motsvarande.
Främja användning av hälsooch/eller viktminskningsprogram
Tillgängliggör evidensbaserade hälso- och viktminskningsprogram av
hög kvalitet, exempelvis genom att:
• Främja användning av företagshälsovårdens eller annan
motsvarande aktörs program.
• Främja användning av kommersiella program men med säker­
ställd kvalitet, exempelvis genom certifiering.
• Erbjuda program inom hälso- och sjukvården för riskindivider.
14
EPODE, Frankrike
EPODE är ett initiativ som startade lokalt i Frankrike 2003 med målet att
förebygga fetma hos barn. Projektet har även fått internationell spridning.
Namnet är en förkortning av Ensemble, Prévenons l’Obésité des Enfants
– ”låt oss tillsammans motverka barnfetman”. En styrka med modellen
är att den involverar många aktörer: såväl centralt som lokalt, med ett
heltäckande samhällsperspektiv. Bland annat är skolor, familjer, hälsooch sjukvården, lokala företag involverade.
Sedan 2003 har EPODE vuxit kraftigt, och modellen används i dag i cirka
300 städer, via 43 program i 30 länder.
Ett huvudsakligt mål är att förändra förutsättningar i kommuner genom
att öka tillgången till idrott, aktiv transport och hälsosammare skolmat.
Detta kompletteras med lokala kampanjer. Aktörerna hålls ansvariga för
att konkreta mål uppfylls.
15
16
Individanpassad
sysselsättning
Sjukpenning kan betalas ut i det fall en individs sjukdom eller skada
leder till nedsatt arbetsförmåga, inte för att individen drabbats av
sjukdom. Nedsatt arbetsförmåga är en funktion både av individens
förmåga och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Lägre sjukfrån­
varo kan därför inte nås enbart genom att förebygga ohälsa; man
måste även bättre tillvarata den arbetsförmåga som individen har och
anpassa sysselsättningen till individens faktiska förutsättningar.
De tre teman med åtgärder som identifierats inom området är:
• Säkerställ variation i arbetsuppgifter på arbetsmarknaden
• Öka arbetsgivares incitament och förmåga att skapa möjligheter
för individanpassade arbetsuppgifter
• Öka flexibiliteten i användandet av sjukpenningen.
För samtliga åtgärder inom detta åtgärdsområde är det viktigt att ha i
åtanke att ett för stort fokus på individanpassning av arbetsuppgifter
i vissa situationer kan få en hämmande effekt på företagens kon­
kurrenskraft; denna balans måste med andra ord utvärderas noga.
17
Säkerställ variation i arbetsuppgifter
på arbetsmarknaden
Främja att arbetsgivare behåller viss flexibilitet i arbetsuppgifter för
att tillgodose anställdas varierande arbetsförmåga över tid.
Öka arbetsgivares incitament och
förmåga att skapa möjligheter för
individanpassade arbetsuppgifter
Motivera arbetsgivare till att bättre ta till vara arbetsförmåga och
individanpassa arbetsuppgifter, exempelvis genom att:
• Följa upp och säkerställa att arbetsgivare uppfyller krav för att
skapa möjligheter till individanpassade arbetsuppgifter.
• Ge arbetsgivare tydligare information om deras roll och skyldig­
heter om individanpassade arbetsuppgifter.
Ge arbetsgivare bättre stöd och information för att kunna individan­
passa arbetsuppgifter genom att:
• Säkerställa att vården får information om förutsättningarna
på en arbetsplats, exempelvis genom att individer tar med en
arbetsbeskrivning till läkarbesöket där läkarintyg utfärdas.
• Tydliggöra den arbetsförmåga som individen har, exempelvis
genom information om detta i läkarintyget samt bra
kommunikation mellan vården och arbetsgivare.
• Tips och råd från hälso- och sjukvården till arbetsgivare om hur
arbetsuppgifter kan anpassas.
• Skapa ett forum där goda exempel på lyckade individanpassningar
kan göras exempelvis på en webbportal för hur arbetsgivare kan
arbeta förebyggande mot sjukfrånvaro.
Öka involveringen av företagshälsovården eller annan motsvarande
aktör i att individanpassa arbetsuppgifter, exempelvis genom att göra
rutan i läkarintyget som frågar om företagshälsovården bör kontaktas
till obligatorisk ja/nej.
Stödja arbetsgivare i att ta fram en företagspolicy om hur företaget
arbetar med att individanpassa arbetsuppgifter, för att öka kunskap
och förståelse hos medarbetare och arbetsledare.
18
Öka flexibilitet i sjukskrivningen
Öka utbudet och användningen av flexibla förmåner som möjliggör
sjukfrånvaro ”efter behov” vid sidan av arbete, exempelvis flexibel
användning av sjukpenningen.
Fit for work, Storbritannien
Projektet Fit for Work är en del av ett brittiskt initiativ som heter ”Health,
work and wellbeing”. Fit for Work stöds med statliga medel. Det är en
kostnadsfri tjänst som hjälper anställda att stanna kvar eller återgå
i arbete. Tjänsten erbjuder en arbetsplatsrelaterad hälsobedömning
samt allmänna råd om hälsa och arbete. I tjänsten ingår följande delar:
rådgivning via telefon och webbplats, en hälsobedömning och en plan för
återgång i arbete för anställda med en (faktisk eller planerad) sjukfrånvaro
som överstiger 4 veckor. Fit for Work-tjänsten lanserades i december
2014. Remitteringar till undersökningar inleddes i mars 2015. Än så länge
är omfattningen begränsad till primärvården i det område som lyder
under Sheffield and Betsi Cadwaladr University Health Board (UHB), men
målsättningen är att öka omfattningen.
19
Sjukskrivnings­
processen
Försäkringskassan har en given roll i frågor som rör sjukskrivnings­
processen. Även hälso- och sjukvården är viktiga aktörer i arbetet med
att förebygga sjukfrånvaro inom ramen för sjukskrivningsprocessen.
Försäkringskassans huvudsakliga fokus är dock att arbeta aktivt med
pågående sjukfall för att skapa möjligheter för arbete i stället för
sjukskrivning.
För att uppnå en stabil nivå på sjukfrånvaron och förhindra stora
variationer är det viktigt att säkerställa en effektiv sjukskrivnings­
process, inte minst med tanke på de historiska variationerna som inte
kan förklaras av förändringar folkhälsan.
Felanvänd sjukskrivning är kostsamt för samhället och negativt för
individen; forskningen pekar på att sjukskrivning som behandlings­
metod i vissa situationer kan ha negativa konsekvenser för individens
långsiktiga välmående.
De fem teman med åtgärder som identifierats inom området är:
• Skapa system och processer för förbättrad kvalitet i
sjuk­skrivningsprocessen.
• Förbättra kompetensen inom hälso- och sjukvården kring
försäkringsmedicin och förebyggande av ohälsa och sjukfrånvaro.
• Förbättra organisation och styrning med avseende på
sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården.
• Förbättra användandet av den
försäkringsmedicinska kompetensen
inom Försäkringskassan samt
utveckla system och processer
som stödjer ytterligare profession­
alisering av handläggningen inom
Försäkringskassan.
20
Skapa system och processer för att
förbättra kvalitet och sjukkontroll
Skapa standardiserade metodstöd för att säkerställa ­enhetlig bedöm­
ning av nedsatt arbetsförmåga och prognos för optimal sjukskriv­
ningslängd och -grad.
Utveckla system för att skapa bättre kvalitet i sjukskrivnings­
processen och arbetet med sjukskrivningar, genom att:
• Definiera vad ”god kvalitet” i sjukskrivningsprocessen och arbetet
med sjukskrivningar är.
• Utveckla indikatorer för god kvalitet, exempelvis ”återgång i
aktivitet”, ”ökad arbetsförmåga” och ”kund-/patientnöjdhet” som
utfallsmått.
• Etablera processer och arbetssätt för uppföljning och nationell
jämförelse av kvalitet, exempelvis tillvarata individens upplevelse
i utvärdering vid varje avslutat sjukfall.
• Skapa kvalitetsregister, exempelvis ”öppna jämförelser”.
• Etablera processer för att identifiera och sprida ledande praxis.
Förbättra kompetensen kring
försäkringsmedicin och förebyggande
Säkerställ att försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen och annan
vårdutbildning, i följande:
• Socialförsäkringssystemet.
• Olika aktörers möjligheter och skyldigheter i samband med
förebyggande i sjukskrivningsprocessen.
• Bedömning av patienters funktions- och arbetsförmåga.
• Möjliga positiva och negativa konsekvenser av att ordinera
sjukskrivning som behandlingsmetod.
Skapa förutsättningar för läkare och övriga yrkesroller i vården att
utveckla och vidmakthålla försäkringsmedicinsk och förebyggande
kompetens.
Skapa förutsättningar för framgångsrik forskning inom försäkrings­
medicin när det gäller optimal sjukskrivningslängd och -grad.
Öka specialisering och tillgänglighet inom primärvården mot
olika typer av psykiska sjukdomar som till exempel stress- och
utmattningssyndrom.
21
Organisation och styrning
Skapa nationella riktlinjer för hur vårdgivare bör arbeta med
sjukskrivning.
Skapa tidig flerprofessionell samverkan och bilda nätverk med vården
för att identifiera patienter med identifierad riskprofil.
Anpassa ersättningsmodellen till att uppmuntra hög kvalitet i sjuk­
skrivningsprocessen samt undvika nuvarande rollkonflikt för läkare.
Förbättra kompetensen kring
försäkringsmedicin
Säkra god internutbildning inom försäkringsmedicin för medarbetare
på Försäkringskassan och gör denna meriterande.
Utveckla och tydliggör den försäkringsmedicinska rådgivarens
roll, exempelvis genom ökad specialisering och mer effektiva
konsultations­processer.
Ta fram strategi för hur försäkringsmedicinsk kompetens tillvaratas
inom alla led i myndigheten.
Skapa möjliggörande system
och processer för handläggning
Utveckla fortsatt kundsegmentering genom att:
• Skapa kundflödesspecifika process- och metodstöd för
bemötande, tidiga förebyggande åtgärder och återgång i aktivitet.
• Specialisera handläggarrollen efter nya kundflöden.
• Utveckla processer för att säkerställa att nödvändig komplettering
sker av läkarintyg och bedömningar görs inom angivna tidsramar.
Inför stödstrukturer runt läkarintyget som stödjer återgång i aktivitet
och specifikt riktas mot läkare och handläggare likväl som individ och
arbetsgivare.
Utveckla en kvantitativ, prediktiv modell som hjälper handläggaren
att identifiera vilket kundflöde en individ tillhör genom exempelvis
samanalys av sjukvårds- och sjukförsäkringsdata.
Erbjud individer, arbetsgivare och läkare digitala alternativ till upp­
följning under sjukskrivningsperioden via mejl/sms/automatiserade
samtal i syfte att frigöra tid i handläggningen.
22
Sjukintyg, Norge
I Norges sjukförsäkringssystem finns en regel som säger att läkaren som
skrev sjukintyget ska delta vid dialogmöten med arbetsgivare, anställd och
eventuell annan part. Där ska plan för återgång i arbete och eventuella
anpassningar på arbetsplatsen diskuteras. Ytterligare ett medel för att
visa på vikten av att se möjligheter till arbete är att sjukintyget bytt namn
till medicinsk utvärdering av arbetsmöjlighet vid sjukdom. Namnet syftar
till att poängtera att intyget inte är till för att avgöra om en individ är sjuk
eller inte utan om en individs förmåga att arbeta är nedsatt på grund av
sjukdom eller inte. Läkaren måste därför ha kunskap om arbetsplatsen
och arbetsuppgifterna för att kunna göra en korrekt bedömning.
23
Individers inställning
till sjukskrivning
Utöver arbetsgivares förmåga att tillvarata arbetsförmåga och en
effektiv sjukskrivningsprocess påverkar även individens inställning
till arbete och sjukfrånvaro, sjukfrånvarons och sjuknärvarons nivå.
Denna faktor är komplex och påverkas dels av individers kunskap om
socialförsäkringssystemet, dels av livssituation och till stor del även av
omgivning och bemötande på exempelvis arbetsplats samt i kontakt
med hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.
I arbetet med att uppmuntra en sund inställning hos individen har vi
identifierat två åtgärdsteman:
• Öka kunskap och förståelse hos ­individen om socialförsäkring och
sjukfrånvaro.
• Stärk individers fokus på återgång i aktivitet.
24
Öka kunskap och förståelse hos
individen om socialförsäkring
och sjukfrånvaro
Genomför informationskampanj till allmänheten för att öka kunskap
kring socialförsäkringssystemet i syfte att nå attitydförändring.
Genomför informationskampanj riktad mot skolan för att öka
kunskap kring socialförsäkringssystemet i syfte att nå attityd­
förändring hos unga.
Stöd arbetsgivare i att ta fram tydlig policy och kommunikations­
process kring företagets sätt att hantera sjukskrivning i syfte att
underlätta återgång i aktivitet.
Stärk individers fokus på
återgång i aktivitet
Tillhandahåll information om vad sjukskrivning innebär dels om
regler och process, dels om för- och nackdelar med att vara sjukskri­
ven jämfört med att arbeta genom broschyrer i samband med att
personen får läkarintyg eller ansöker om sjukpenning.
Säkerställ information som främjar återgång i aktivitet i det tidiga
skedet av sjukskrivningen:
• Anpassa riktlinjer kring bemötande för handläggare och läkare
till att fokusera på individens arbetsförmåga i stället för dess
oförmåga.
• Säkerställ att den översta delen av läkarintyget beskriver
individens arbetsförmåga.
25
Säkerställ uppföljning som förenklar återgång i aktivitet under hela
sjukskrivningsperioden:
• Följ upp den sjukskrivna under sjukskrivningsperioden med
personliga samtal från arbetsgivare med påminnelser om nästa
steg i processen för återgång till aktivitet.
• Följ upp den sjukskrivna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser
med personliga samtal från Försäkringskassan med påminnelser
om nästa steg i processen.
• Tydliggör information om möjlighet till återgång i aktivitet
tidigare än slutdatum för sjukskrivning samt dess administrativa
implikationer.
Etablera en tydlig process för återgång i aktivitet och stöd arbets­
givare i deras involvering i individens återgång till aktivitet.
”Fit note” i stället för ”sick note”, Storbritannien
Vid reformen av sjukförsäkringen i Storbritannien fokuserades bland
annat på kommunikationen kring sjukskrivningar för att påverka attityd­
erna till sjukskrivningar. Sjukintyget (sick note) döptes om till friskintyg
(fit note) för att minska sjukdomsfokus och betona vikten av återgång
i arbete. Guider till hur friskintyget ska tolkas och användas togs fram
för sjukskrivande läkare, den försäkrade och arbetsgivare. Texterna har
tydligt användarfokus och inkluderar instruktioner, förtydliganden, citat
från användare och illustrativa exempel.
I guiden till den försäkrade förklaras fördelarna med att arbeta som en
del av rehabilitering, och den försäkrades roll lyfts fram bland annat
vad gäller diskussioner med arbetsgivare om möjligheten att tillvarata
arbetsförmåga genom individanpassade arbetsuppgifter.
26
Möjliggörande
åtgärder
Utöver de åtgärdsområden som är kopplade till ohälsa och systeman­
vändning kommer det även krävas ett antal åtgärder som löper över
flera åtgärdsområden och fungerar som möjliggörande stödåtgärder.
I stor utsträckning handlar det om åtgärder som behöver genomföras
på nationell nivå eller myndighetsnivå.
Fyra teman har identifierats när det gäller möjliggörande åtgärder:
• Skapa en konstruktiv miljö för att implementera åtgärder samt
generera kunskap eller evidens.
• Skapa finansiella förutsättningar och incitament på systemnivå
för att främja förebyggande arbete.
• Tydliggör uppdraget vad gäller förebyggandet av psykisk
ohälsa samt förbättra individens väg i välfärdssystemet genom
samverkan.
27
Skapa en konstruktiv miljö för
att implementera åtgärder samt
generera kunskap eller evidens
Säkerställ nationell kunskapsinsamling gällande arbetsmiljö, sjuk­
frånvaro och interventioner inklusive företagshälsovård eller annan
motsvarande aktör.
Säkerställ att forskningen har betydelse och relevans för det praktiska
arbetet samt att resultaten sprids och implementeras exempelvis
genom en implementeringsvänlig miljö. Konkreta åtgärder kan
exempelvis vara att:
• Implementera samverkanscentrum för praktiknära forskning i
fler landsting för att förkorta tiden från upptäckt till praxis.
• Ta fram en modell för att effektivt implementera och följa upp
försöksverksamheter som är förebyggande mot sjukfrånvaro.
• Ta fram ett lämpligt index för att mäta effekt av förebyggande
insatser, som nyttjar olika datakällor inom välfärden och som kan
användas för att värdera effekten från försöksverksamheter och
interventioner, ett så kallat hälsoindex.
Skapa institutionella förutsättningar för ett förtydligat samordnings­
ansvar för det förebyggande arbetet.
Etablera en nationell enhet med fokus på beteendefaktorer (eng.
”nudge unit”) som arbetar tvärs myndigheter med syfte att ta fram och
implementera kostnadseffektiva interventioner kopplat till beteende­
förändringar hos individer. Använd denna för att säkra att beteende­
aspekten kommer med i implementeringen av försöksverksamheter.
28
Skapa finansiella förutsättningar
och incitament på systemnivå för
att främja förebyggande arbete
Utred om ett förändrat kostnadsansvar för landstingen för sjuk­
penningen och sjuk- och aktivitetsersättning för att öka hälso- och
sjukvårdens incitament att hålla en sund nivå på sjukfrånvaron.
Se över incitament och finansiella förutsättningar för att bättre stödja
förebyggande åtgärder som ur ett samhällsperspektiv är kostnads­
effektiva, exempelvis genom att:
• Säkerställa att lokal samverkan med fokus på förebyggande
åtgärder kan finansiera projekt inom området.
• Använda tredjepartslösningar där en tredje part antingen kan
ta ett kostnadsansvar för delar av offentliga utgifter i utbyte mot
förebyggande, alternativt tillhandahålla förebyggande tjänster
mot ett fastpris (med uppföljning för att säkerställa kvalitet och
effekt).
Tydliggör uppdraget relaterat
till psykisk ohälsa
Säkerställ en tydlig, utökad ansvarsfördelning, för att förebygga kort­
varig psykisk ohälsa, exempelvis i styrdokument och formulerande av
uppdrag, exempelvis genom att:
• Lyfta fram ångest, depression och utmattning som ett prioriterat
område i arbetet med psykisk ohälsa. I regeringens PRIO-rapport
2012–2016 fokuseras det på barn och unga samt vård av långvarig
psykisk ohälsa.
• Skapa ett initiativ eller en enhet med fokus på ångest, depression
och utmattning, som exempelvis kan genomföra kampanjer,
tillgängliggöra information och förebyggande behandlingar, sätta
upp en nationell stödlinje samt ta fram verktyg och ge stöd till
arbetsgivare.
29
Förbättra individens väg
i välfärdssystemet
Inför finansiella incitament till arbetsgivare för att ta ett samverkans­
ansvar i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom minskning av
arbetsgivaravgiften vid uppfyllelse av tydliga krav kopplat till samord­
ning och utvecklande av rehabiliteringsplaner.
Se över och optimera, i vilken ordning och när en individ får
kontakt och stöd av arbetsgivaren, företagshälsovården eller annan
motsvarande aktör, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen.
”Nudge unit”, Storbritannien
Behavioural Insights Team (BIT), även kallat Nudge unit, är en arbets­
grupp som startades 2010 på uppdrag av Storbritanniens premiärminister
David Cameron. Syftet är att använda rön från beteendevetenskap och
psykologi för att påverka (nudge =”knuffa”) individers beteenden. Teamet
ligger bland annat bakom idén om att ställa frågan om organdonation
vid förnyelse av körkort så att antalet organdonatorer kunde tiodubblas
på kort tid. I ett annat projekt använde man sig av budskap kring sociala
normer avseende skatteinbetalning (”de flesta andra betalar sina skatter”)
och fick personer att i mycket högre grad betala sin skatt. Man har även
initierat en ny receptblankett som lett till betydligt färre felförskrivningar.
Projektet är inte direkt kopplat till hälsa eller sjukfrånvaro men att arbeta
attitydpåverkande så som man gjort inom projektet är applicerbart även
på frågor som rör hälsa och sjukfrånvaro.
Gruppens knappt 50 anställda har kompetens inom bland annat ekonomi,
psykologi, beteendevetenskap, politik och statsvetenskap, kognitiv
neurovetenskap och statistik. Konceptet har bland annat exporterats till
Australien och Kanada.
30
31
Den här sammanställningen syftar till att inspirera
arbetsgivare, vårdgivare och andra aktörer som vill engagera
sig i att förebygga sjukfrånvaro.
FK 153-3 2016-03
Sammanställningen lyfter fram 76 olika exempel på åtgärder
och insatser som genomförts i Sverige och internationellt.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards