A biopsychosocial approach to functioning, oral health and

advertisement
A biopsychosocial approach to functioning, oral health and
specialist dental health care in children with disabilities –
Swedish and international perspectives
Johanna Norderyd
Summary in Swedish/ Svensk sammanfattning
Introduktion
Att bibehålla en god oral hälsa är viktigt för alla, men för barn med funktionsnedsättning kan
det vara speciellt viktigt. Dålig oral hälsa kan förvärra en funktionsnedsättning, precis som en
funktionsnedsättning kan öka risken för att få en dålig oral hälsa. Ett barns intellektuella
kapacitet och förmåga att samarbeta till tandvård kan samtidigt påverka på vilket sätt tandvård
utförs. Ett barns medicinska diagnos är nödvändig att veta för att förstå orsaker, leta kunskap
om specifika symptom och bedöma hur framtiden kommer att se ut. Den ger emellertid inte
tillräcklig information om hur barnet kommer att fungera i tandvården. Det finns därför ett
behov att komplettera informationen om den medicinska diagnosen med information om hur
barnet fungerar i olika situationer för att få ett bredare perspektiv på oral hälsa och
tandvårdsomhändertagande.
Traditionellt brukar oral hälsa presenteras från ett medicinskt perspektiv, men även här finns
det behov av helhetssyn, ett så kallat biopsykosocialt perspektiv, på barn med
funktionsnedsättning och deras oral hälsa.
Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram en internationell klassifikation för
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn- och ungdomsversion (ICF-CY), som gör
det möjligt att klassificera konsekvenserna av ett hälsotillstånd på ett strukturerat och
kommunicerbart sätt. Det övergripande syftet med detta avhandlingsarbete har varit att, med
hjälp av ICF-CY, undersöka hur biopsykosociala faktorer förhåller sig till oral hälsa och
specialisttandvård för barn med funktionsnedsättning, i Sverige och internationellt. Ett
speciellt fokus har legat på tandbehandling under narkos.
Material och metoder
Avhandlingen är en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie av barn upp till 16 år gamla,
som remitterats till specialisttandvård. Tre grupper har ingått i studien: en stor internationell
grupp med 218 barn från Argentina, Frankrike, Irland och Sverige; en stor svensk grupp med
99 barn med omfattande funktionsnedsättning; samt en internationell kariesgrupp med 83 barn
med funktionsnedsättning och manifest karies från Argentina, Frankrike och Sverige.
En checklista för oral hälsa, baserad på ICF-CY, fylldes i genom intervjuer med barnen och
deras föräldrar eller annan medföljare. Kompletterande information om barnets orala hälsa
och utförd tandvård inhämtades från tandvårds- och medicinska journaler. Biopsykosociala
faktorer från checklistan jämfördes mellan länder. Med hjälp av bedömning av barnens
genomförande av olika aktiviteter från ICF-CY konstruerades funktionsfaktorer, som sedan
användes för att bygga individuella funktionsprofiler för varje barn. Barn med liknande
funktionsprofiler sorterades i grupper för att kunna relatera funktion till medicinsk diagnos
och karies. Sannolikheten för att barn med problem i vissa funktionsfaktorer skulle ha fått
tandbehandling under narkos kunde också beräknas. I den internationella kariesgruppen fanns
även karies och i vilket land barnen bodde i med i dessa analyser.
Resultat
ICF-CY-checklistan för oral hälsa identifierade biopsykosociala faktorer som dels var
gemensamma och dels som skilde sig signifikant mellan barn från Argentina, Frankrike,
Irland och Sverige. Medicinska diagnoser kunde inte förutsäga vare sig karieserfarenhet eller
funktionsprofiler hos svenska barn med omfattande funktionsnedsättning och god oral hälsa.
Inte heller kunde en signifikant relation mellan funktionsprofiler eller erfarenhet av karies
fastställas i denna grupp. Däremot fanns ett samband mellan karieserfarenhet och problem i
funktionsfaktorn ’Mellanmänskliga interaktioner och relationer’ i den internationella
kariesgruppen. Kariesfria barn med funktionsnedsättning hade remitterats till
specialisttandvård för barn när de var signifikant yngre än barn med karieserfarenhet i den
stora svenska studiegruppen. I denna grupp var också tandbehandling under narkos vanligt,
liksom att samma narkostillfälle var samordnat med både medicinska ingrepp och
tandbehandling. Barn med erfarenhet av tandbehandling under narkos hade större problem
med intellektuella funktioner än de som inte sövts för tandbehandling. Problem med
’Mellanmänskliga interaktioner och relationer’ ökade sannolikheten för att barnet hade fått
tandbehandling under narkos, medan problem i funktionsfaktorn ’Förflyttning’ minskade
denna sannolikhet. I den internationella kariesgruppen hade de barn som fått tandbehandling
under narkos mer karies än de som inte sövts. Detta resultat var på gruppnivå men bland de
svenska barnen med funktionsnedsättning och manifest karies fanns inte denna skillnad. I den
internationella kariesgruppen var det även signifikanta skillnader mellan barnen från de olika
länderna avseende mängden karies per barn, antal tandbehandlingar under narkos samt
hindrande faktorer i omgivningen, som till exempel hälsovård och allmänna sociala
stödinsatser.
Slutsatser
Genom att använda ICF-CY har det gått att bidra till en helhetssyn på oral hälsa och tandvård
för barn med behov av specialistomhändertagande. Förutom vissa skillnader, så har barn med
olika hälsotillstånd från olika länder många biopsykosociala faktorer gemensamt, både i
funktion och omgivning, faktorer som har betydelse för oral hälsa och tandvård. Tidig remiss
till specialisttandvård verkar vara gynnsamt för den orala hälsan hos barn med
funktionsnedsättningar. Den medicinska diagnosen räcker inte för att bedöma ett barns orala
hälsa eller fungerande i tandvården. Däremot har barnets fungerande en betydande inverkan
på beslutet om barnet ska sövas för tandbehandling eller inte. Hos barn med
funktionsnedsättning och karies verkar barnets fungerande också vara kopplat till hur många
kariesskador barnet har. Den totala kariesbelastningen verkar däremot ha större betydelse för
tandbehandling under narkos än vad barnets fungerande har, men det mest avgörande är i
vilket land man bor och hur tandvården där är organiserad. Att samordna medicinsk
behandling med tandbehandling vid samma sövningstillfälle är ett bra sätt att använda
resurser, både för individ och samhälle. Möjligheten att kunna söva en del barn för
tandbehandling är mycket viktigt för att kunna erbjuda barn med omfattande
funktionsnedsättningar samma möjligheter till tandvård och god oral hälsa som andra barn.
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards