Tomma hot - bort med skrämselpolitiken

advertisement
Tomma hot - bort med skrämselpolitiken
Som en del av er kanske vet så är jag en maringeolog (pensionerad sedan 2002) med
speciell intresse i Östersjöns utveckling, men under åren har jag hunnit bekanta mig
med en massa andra intressanta områden, bl.a, Grönland, Island, två expeditioner till
Antarktis, osv.
För att återkomma till dagens tema, så har jag ställt upp som en kritiker av den
politiskt tillsatta klimatpanelens (IPCC) skrämselpropaganda. Det har jag varit ända
sedan deras första klimat-rapport kom ut 1990. Mina farhågor har inte minskat under
åren, tvärtom, de följande rapporterna som kom ut 1995, 2001 och den senaste förra
året, bara gjorde mig ännu mer bekymrad, ty vetenskapen har tyvärr fått ge vika åt
politiken.
T.o.m vår premiärminister Vanhanen har utsagt sig mycket kraftigt “kaikkinainen
ilmastonmuutoksen vähättely on lopetettava heti” - d.v.s. all opposition mot
klimatförändringen bör upphöra omedelbart. M.a.o. med sitt diktat så förbjuder han
vetenskaplig debatt runt klimatfrågan.
Ett vanligt argument är att utsläppen från fossila bränslen leder till en hotfull
uppvärmning av jorden med påföljande väderbetingade katastrofer, så som torka,
översvämningar, hetta o köld, spridning av smittosamma sjukdomar, t.ex malaria osv.
En del fanatiker förknippar även jordbävningar, tsunamin och t.o.m. vulkanutbrott med
utsläppen, för att inte nämna Al Gores insinuering att den tropiska stormen Katrina
som härjade i New Orleans, var ett tecken på den av människan förorsakade globala
uppvärmningen, vilket naturligtvis är total nonsens. Uttalandet skall ses mot
bakgrunden av Al Gores intressen i utsläppshandeln.
Växthusgasernas värmande roll
När man talar om begränsning av utsläpp så lägger man normalt största vikten på
koldioxiden (CO2).
Varför? Jo, för att gasen är en av växthusgaserna, som anses hindra jordens
värmestrålning ut i rymden och för att den alstras vid förbränning av fossila bränslen,
som är ju nersablade av den gröna miljörörelsen.
Som vi alla vet är all växtlighet beroende av solljus, vatten och den livsviktiga
koldioxiden. Utan koldioxid skulle inte det liv vi ser runtomkring oss vara möjligt. Vi vet
också att växthusodlarna brukar tillföra koldioxid i sina växthus just för att öka
produktionen av växtmassan.
Däremot är det inte lika allmänt känt att vattenångan är en mycket kraftigare
växthusgas än CO2. Men att försöka begränsa utsläpp av vattenånga, låter rätt tokigt.
Att försöka hindra avdunstning är i praktiken omöjligt.
Klimatpanelen anser att den globala uppvärmningen, som har uppmätts sedan den av
Celsius uppfunna termometern togs i bruk, mycket sannolikt är ett resultat av
människans utsläpp av växthusgaser och då framförallt koldioxid, som bildas bl.a. vid
förbränning av fossila bränslen.
Hur stor inverkan har då koldioxiden på jordens energi balans? Vi vet ju att solen
värmer jorden. Den uppvärmda ytan strålar ut värme (infraröd strålning). En del av det
infraröda spektret smiter direkt ut i rymden, men en stor del av värmestrålningen
absorberas av växthusgaserna i atmosfären och följaktligen bromsar utflödet av
energi.
Översta bilden: Strålningsintensiteten under 5525 K röda kurvan vid toppen av atmosfären, Röda fältet
utvisar den solenergi, som når markytan (ca 70-75% av totala solstrålningen). 210-310 K kurvorna (-83
C - +3 7 C ) oc h den blåa delen strålar dire kt ohindrat ut i rym den (1 0-30% av jordens tota la
strålningsene rgi. Total absorption and scattering visar i prosent hur mycket av energin som
abs orbe ras och skingras i atm osfären . Water vapor remsan visar vattenångans stora andel av
absorptionen och Carbon Dioxide visar de få spektralband där koldioxiden absorberar värmestrålning,
och end el av abso rptionen s am anfaller m ed vattenångans abs orption. Figuren visar o ckså a tt
koldioxidens abs orptionsförm åga är prak tiskt taget mättad redan vid nuvara nde ko ncentrationer, o.s.v.
Då man jämför utstrålningen med absorptionskurvorna för vattenånga och koldioxid,
ser man helt tydligt att vattenångan absorberar utstrålningen mycket mer än
koldioxiden. Koldioxidens inverkan är m.a.o. närmast marginell, jämfört med
vattenångans. Jag skulle gärna höra hur de IPCC-troende bevisar att mera koldioxid i
luften skulle höja den globala temperaturen och leda till intensifiering av klimatet.
Det bör också påpekas att luften uppvärms förutom genom direkt absorption av
värmestrålning även till en stor del av den av solen uppvärmda marken. Detta sker via
konvektion, dvs luftmolekylernas uppvärmning genom kontakt med en varmare yta
samt genom kollision med uppvärmda växthusgasmolekyler. Vattenångan utgör här
en viktig faktor inte bara som en värmeabsorbent, men även som en transportör av
värme med vinddrivna luftmassor.
Avdunstning från en varm vattenyta (världshaven etc.) sänker ytans temperatur men
överför samtidigt energin (värmen) till ovanliggande luften. Vi vet att varm luft stiger
uppåt. I och med att luften stiger sjunker både trycket och temperaturen (m.a.o..
adiabatisk nerkylning). På lämplig höjd överstiger vattenångan sin daggpunkt och
leder till molnbildning eller regn. Kondenseringen överför värme i sin tur till den
omgivande luftmassan, som kan fortsätta att stiga till större höjder. Detta bidrar till en
ökande utstrålning av värme ut i rymden. M.a.o. vattenångan bidrar till att kyla ner
jorden trots att den är en växthusgas.
En följd av molnbildningen är att solstrålningen blir avskärmad och jordytans
uppvärmning följaktligen avtar. Därmed avtar avdunstningen och solstrålningen kan
skingra molnen. M.a.o. paret avdunstning/molnbildning fungerar som en
termostat och reglerar den jordnära temperaturen.
Dansken Henrik Svensmark påpekade redan för många år sedan, att en ökning på 2
till 3 prosent av lågt liggande moln kan kompensera för effekten från en tänkt
dubblering av växthusgaserna i atmosfären. Svensmark hade märkt att jordens lågt
liggande molntäcke (bilden nedan) korrelerar väl med variationerna i mängden
kosmisk strålning, som når de nedersta luftlagren. Kosmiska strålningen å sin sida
verkar korrelera väl med solfläcksaktiviteten. Hans hypotes har nyligen accepterats till
intensivt studium vid CERN, Europas kärnforskningsinstitut.
Bilden visar hur variationerna i jordens
låga molntäcke följer variationerna i den
högenergiska kosmiska strålningen
uppmätt vid Huancayo Observatoriet
(Peru). Det bör påpekas att en god
korrelation finns endast för de lågt
liggande molnen (bl.a cumulus och
stratus), men inte för molnen högre uppe
i atmosfären.
Växthusgasernas kylande inverkan
Ett faktum, som inte brukar nämnas av IPCC-troende: att det endast är växthusgaserna, som kan stråla ut energi i rymden; det gör varken kväve- eller syrgasen.
Eftersom det finns ringa vatten i de översta lagren av atmosfären får en ökning av
CO2, en allt större betydelse i att reglera den av solen uppvärmda jordens temperatur.
M.a.o. växthusgasen koldioxid kan också ha en kylande inverkan.
Det jag sagt om koldioxiden kan kanske vara svårt att acceptera, men faktum kvarstår
att koldioxiden inte har en betydande inverkan på jordens medeltemperatur. Detta
medger nog klimatpanelen i sin vetenskapliga del av rapporten, men lyser med sin
frånvaro i sammanfattningen för beslutstagarna.
Panelen argumenterar att en ringa uppvärmning förorsakad av ökad koldioxidhalt kan
leda till mera vattenånga, som är ju den viktigaste växthusgasen och kan bidra till
fortsatt uppvärmning. Detta kallas för “positive radiative feedback”.
Jordens medeltemperatur
Ni kanske minns den sk. Hockey klubban (bilden nedan), som ansågs visa hur
temperaturen under de senaste tusen åren, med utgångspunkt från medeltidens
varma klimat, långsamt avtog ända fram till medlet på 1800-talet (klubbans skaft)
varefter den industriella revolutionen säges ha påbörjat en kraftig temperaturökning
(klubbans blad). Hockey-kurvan utgjorde ännu i rapporten från år 2001 IPCC’s
viktigaste argument för människans inverkan på den globala temperaturen.
Två bilder av temperaturen under de senaste 1000 åren: (1) Hockey klubban (nedan).
Det intressanta är, att kurvan fanns inte med i den senaste rapporten; den hade misst
sitt argumentvärde. Det var nämligen två kanadensiska forskare, Ross McKittrick och
Steve McIntyre, som bevisade att kurvan var ett falsarium.
(2) En kombination av temperaturkurvor (övre bilden) baserande på proxy-data
sammanställt av olika forskare, samt (nedre bilden) CO2 kurvan från Antarktis, Law
Dome data från isborrkärnan.
Kurvorna visar att jordens medeltemperatur inte egentligen korrelerar över en längre
tidsperiod med variationerna i koldioxidhalten. Det bör nämnas att CO2-halterna,
analyserade från mikroskopiska gasbubblor bevarade (?) i isen, har kritiserats av
många forskare, bl.a. Ernst-Georg Beck och Zbigniew Jaworowski.
Hur förhåller sig IPCC till temperaturstatistiken?
Klimatpanelen litar på sin temperaturstatistik, som börjar från medlet av 1800-talet.
Detta gäller även havsområdena där man mätte temperaturen av ytvattenprov som
lyftes med ämbar regelbundet under seglatsen. Det att vatten temperaturen uppmätt
på fartygsdäcket likstäldes med avläsning av luft temperaturen på land kan naturligtvis
ifrågaställas framförallt med tanke på att haven utgör 70 % av jordens areal.
Även noggrannheten av data från de tidiga meteorologiska stationerna på land kan
ifrågaställas. Det var inte enbart mätinstrumenten som ofta byttes ut mot nyare men
även själva mätlokalerna flyttades.
Temperaturstatistikerna utgår från tanken att felen som möjligen uppstått av olika själ
tenderar att jämna ut sig. Eftersom den globala temperaturstatistiken bör fylla kraven
på jämn spridning och jämförbarhet av mätvärden, kan man ifrågasätta materialets
trovärdighet från adertonhundratalet och minst till början på nittonhundratalet.
Bilden visar antalet
accepterade
meteorologiska stationer
som bidragit till den globala
temperaturstatistiken.
Kan man lita på temperaturstatistiken? Lokalt kan det vara intressant att veta att
Helsingfors’ årliga medeltemperatur (nedan) ligger kring +5 grader. Visst är det också
värdefullt att ha reda på hur temperaturen varierar under året och få besked t.ex. om
sommaren var normal, varm eller oväntat kall. Mången skulle även dra nytta av
information angående nederbörden under sommaren i samband med temperaturen.
Den årliga medeltemepraturen vid Sydpolen är -48 grader.
Kanske det kunde vara av intresse att veta hela jordens medeltemperatur, men har
den en betydelse?
Medelvärdet mellan H:fors (+5 C) och Sydpolen (-48 C) blir 53 dividerat med 2, alltså 26,5 grader. Denna kunskap gör inte det mig klokare. Inte blir jag heller klokare av
beräkna hela Finlands medeltemperatur.
Den framstående franska meteorologen och klimatforskarrealisten Marcel Leroux har
kritiserat värdet av jordens medeltemperatur. Alla instämmer att ett medelklimat för
hela jorden kan inte definieras. Den skulle väl kunna vara någonting mellan Sydpolen,
Sahara, eller en tropisk regnskog, eller kanske jämställas med Europa? Vad innebär
begreppet jordklotets medeltemperatur? Enda orsaken att man ändå gör det beror på
att temperaturen är rätt lätt att mäta och det finns massor av data. Men, som sagt
temperaturerna varierar och varför, är en “annan femma”.
Det som dock kan vara av intresse
är att granska skillnaden mellan
landsbygdens och storstädernas
temperaturutveckling. Som exempel
så vill jag visa statistik över
Kaliforniens temperaturer. Min
klimatrealistkollega, Jim Goodridge,
Kaliforniens pensionerade
statesmeteorolog, indelade
temperaturdatat för delstaten i tre
grupper: landsbygden och
småstäder, städer med mellan
100.000 och 1 miljon invånare och
storstader med över 1 miljon
invånare. Detta gjorde han för att
visa urbaniseringens roll.
Klimatpanelen anser att urbaniseringens inverkan kan kompenseras, medan vi
klimatrealisterna anser att temperaturstatistiken är förvrängd och detta berör
framförallt de senaste decennierna. Detta har även Hadley Centret i England insett
och producerar (bilden nedan) en förbättrad temperatur statistik (röd) för hel jorden
uppenbarligen korrigerad med data från satellitmätningarna (blå):
Jag nämnde hockey-klubban i början. Klimatpanelen fortfarande insisterar att
temperaturstegringen ända sedan medlet av 1900-talet har varit oväntat snabb,
dubbelt snabbare än medelvärdet för hela 1900-talet, och detta anser IPCC mycket
sannolikt bero på människans utsläpp av växthusgaser.
I samma väva fortsätter klimatpanelen att dela ut olika hotskenarier och påstår, att det
har skett en signifikant ökning runt världen av översvämningar, torka, hetta och
skogsbränder och intensiteten i tropiska stormar. Till detta brukar panelen även
inkludera en accelererande smältning av det grönländska istäcket, ostabilitet i isen på
västra Antarktis, förändringar i växt och djurvärlden. Och allt detta på grund av en
ringa ökning i utsläpp av växthusgaser.
Alla dessa hot, som bygger på människans gasutsläpp, grundar sig på en obegripligt
stark tro på klimatmodellerna och dess produkter: skenarier eller som de ibland kallas
- “storylines”.
Bilden visar tre exempel på jämförelse mellan verkligen uppmätta strålningsintensiteter med resultaten från modell beräkningar.
Överst har vi i mörkbrunt
variationerna i långvågig
utgående värme-strålning enligt
modellberäkningarna samt i ljus
brunt den verkligen upmätta
intensiteten som jorden emitterar.
Den av atmosfären reflekterade
delen av solenergin, som inte når
jordytan enligt modellerna
(mörkblått) och aktuelt uppmätta
(ljusblått).
Netto utstrålning av energi från
jorden ut i rymden.
Dessa resultat gör modellerna mycket suspekta enligt Wielicki et al. 2002.
Modellernas översyn var speciellt oroväckande eftersom variationerna i termisk
utstrålning i tropikerna var av samma storlek som modellerna ger ökningen i termisk
utstrålning på grund av högra halt av växthusgaser under de kommande 50 åren.
M.a.o modellerna kan inte korrekt simulera den roll, som växthusgaserna påstås
ha för den framtida utvecklingen av jordens klimat.
Var är sanningen?
Jag instämmer helt med kravet på energibesparing, naturskydd, etc. och försöker själv
leva enligt dylika principer. Hemma utnyttjar vi jordvärme, bilen kör jag sällan, cyklar
med frun till butiken då vädret tillåter, sommarstugan har både solpaneler på taket och
en vind generator på stranden för molniga dagar.
M.a.o. lever som jag predikar, men...
Jag undrar varför klimatpanelen IPCC försöker utan pålitliga vetenskapliga bevis
envist hålla uppe myten om en accelererande temperaturstegring och medföljande
oroväckande väderförhållanden?
Klimatvetenskapen bör grunda sig på mätningar och testbara teorier, inte på
invecklade modeller och superdatorer. Det finns absolut ingen grund för
skrämselpolitiken. Geologerna vet att klimatet har alltid varierat och kommer också att
göra det i framtiden. Samma säger arkeologerna och historikerna.
Jag anser att människan kan påverka klimatet och har faktiskt åstadkommit
förändringar, men enbart i lokal eller regional skala. Mest påfallande av dessa är
naturligtvis urbanisering, effektivisering av lant- och skogsbruket, dikning, kanalisering
och ombyggnad av olika vattendrag, etc. Med sina rök- och avgasutsläpp har
människan även mångenstädes förstört andningsluften och förorenat dricksvattnet för
miljoner människor; det är här som strama miljökrav bör påtvingas, inte utbyte av
billiga glödlampor till dyra elbesparande lampor eller handel på koldioxid. Stigande
pris på energin kommer att drabba svårast de fattigaste på vår jord.
Vetenskapen har gett vika åt politiken och de grönas påtryckning.
2008-12-08 Boris Winterhalter
email: [email protected]
hemsida: http://kolumbus.fi/boris.winterhalter/index.htm
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards