Sammanfattning av Dag för genombrott
Stockholm 1 juni
SÅ MÅR STOCKHOLM – SCAPIS GER SVAR
I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos
Stockholmarna i SCAPIS studien, men att det finns förbättringspotential. Slående är att över hälften,
både kvinnor och män, är överviktiga med för stort midjemått. 5 % uppvisar tecken på KOL och 5 %
har måttliga åderförkalkningsförändringar i sina halskärl. Andelen rökare ligger på 12 – 14 % och det
finns variationer mellan de olika stadsdelarna och ser sämre ut i socioekonomiskt utsatta områden.
Det är t ex drygt tre gånger så många män i Sydvästra Stockholm som röker i jämförelse med
Nordöstra.
I år dör fler av Hjärt-kärlsjukdom än av något annat
Dödlighet i hjärt-kärl sjukdom minskar, men trots detta beror närmare hälften av all dödlighet i
Sverige idag på sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Tidigare riskfaktorer som högt kolesterol och
blodtryck kan idag behandlas, samtidigt har hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär och därför
behövs ny forskning. Vad i dagens livsstil ökar risken? Socioekonomiska förhållanden, maten vi äter,
tarmens bakterier? Varför ändrar hjärt-kärlsjukdom karaktär? Vår ändrade livsstil gör att gamla
riskfaktorer minskar i betydelse medan andra blir viktigare. Vi äter idag annorlunda än vad vi gjorde
för 30-40 år sedan och vår kunskap om hur sjukdomsmekanismerna såg ut får 30 år sedan räcker inte
för att ge bra behandling i framtiden. En av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka
sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet
som visar risk för sjukdom. Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga och förebygga hjärt- eller
lungsjukdom.
Riskfaktorer kan bli friskfaktorer
Med seminariet i Stockholm ville Hjärt-Lungfonden också öka kunskapen om hur riskfaktorer kan
vändas till friskfaktorer. Elin Ekblom Bak från Gymnastik- och Idrottshögskolan berättade att vi sitter
mycket mer still än vi tror och att stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Att röra på sig mer
under dagen kan göra stor skillnad.
Spännande forskning i Stockholm
Förutom den stora SCAPIS studien bedrivs lokala forskningsprojekt och på seminariet presenterades
fyra mycket intressanta projekt inom SCAPIS Stockholm.
SNÄLL OCH ELAK FETMA - FINNS DET OCH VAD ÄR DET?
Mikael Rydén, professor Karolinska Institutet, överläkare
Mängden fettväv är starkt kopplat till flera vanliga sjukdomar såsom typ 2 diabetes, högt blodtryck och
åderförkalkning. Trots detta tycks vissa personer vara skyddade mot dessa sjukdomar även om de är
kraftigt överviktiga medan andra endast behöver gå upp en begränsad mängd för att t ex utveckla
diabetes. Två personer kan således utveckla helt olika följdsjukdomar till fetma, trots att de har samma
kroppsvikt. Det finns flera bakomliggande orsaker, t ex är det välkänt att ökad fettmassa inuti buken
är farligt. Det är däremot först under de senaste 25 åren som man börjat förstå hur fettväven
funktionellt kan kopplas till olika fetma relaterade sjukdomar. Detta har visat sig bero på en mängd
olika förändringar som inkluderar bl.a fettvävens hormonella funktion och förmåga att expandera.
Typ 2 Diabetes är kopplat till inflammation i fettväven och inflammationen leder till minskad
fettcellsbildning och insulinresistens. Mekanismerna bakom utveckling av fettvävsinflammation är
oklara och forskarna vill, genom att studera personer i SCAPIS, ta reda på om fettvävsstörningar är
kopplade till Typ 2 diabetes och åderförkalkning?
VARFÖR FÅR ICKE-RÖKARE KOL
Magnus Sköld, professor Karolinska Institutet, överläkare
KOL är en sjukdom som leder till andfåddhet, minskad arbetskapacitet och nedsatt livskvalitet. I
Sverige är cirka 10 % av den vuxna befolkningen drabbad. Den vanligaste orsaken är tobaksrökning,
men flera nationella och internationella studier har visat att åtminstone 20-25% av dessa patienter
aldrig har rökt. Denna patientgrupp är ännu till stora delar outforskad. Orsaker till att personer som
aldrig rökt får KOL kan vara luftföroreningar, astma och händelser i nyföddhetsperioden och under
uppväxten, men denna grupp av patienter är ytterst lite studerad. Eftersom rökningen i minskar i
Sverige, kommer icke-rökande individer med KOL sannolikt i framtiden att utgöra en större andel av
patienterna. Mer forskning behövs.
BRONCHO-SCAPIS är en forskningsstudie som tittar på just denna grupp patienter med KOL.
Målsättningen med studien är att förstå hur vanligt det är och vilka orsaker och mekanismer som
ligger bakom detta sjukdomstillstånd. Förhoppningen är att på sikt hitta nya angrepp för behandling
och att sjukdomsmarkörer. Studien kommer alltså att ge fördjupad kunskap om mekanismer,
tillhandahålla nya verktyg för riskbedömning och identifiera ny terapi.
ÄR KLIMAKTERIET NEGATIVT FÖR HJÄRT-KÄRLHÄLSAN?
Karin Leander, docent Karolinska Institutet
Risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom ökar med ökande ålder hos både kvinnor och män och
kvinnor drabbas vanligtvis senare i livet än män. Risknivåerna kan minskas genom t ex en hälsosam
livsstil, men för en del av de kvinnor som har svåra eller medelsvåra övergångsbesvär, kan det vara
svårt att uppnå en hälsosam livsstil. Värmevallningar kan störa sömn, som i sin tur minskar ork för
motion etc. Medvetenhet om detta är viktigt för att hitta lösningar som förebygger långsiktig ohälsa
hos dessa kvinnor. I forskningen är det svårt att särskilja vad som är ”normal” effekt av ålder och vad
som möjligen är effekter specifikt kopplade till klimakteriet. Vi känner inte till allt som händer i
kroppen i samband med klimakteriet. Med planerad forskning baserad på SCAPIS-data kommer
forskarna att få ökad kunskap om hur faktorer specifikt relaterade till klimakteriet påverkar hjärt-kärl
risk hos kvinnor. Många frågor finns fortfarande beträffande östrogenbehandling. Pendeln har nu
börjat svänga tillbaka från starkt restriktiv hållning mot en något ökad benägenhet att behandla
övergångsbesvär. Men mer forskning behövs, och inte bara kring hjärt-kärlrisk utan också cancerrisk
etc.
GÅR VÄGEN TILL HJÄRTAT VIA MUNNEN?
Björn Klinge, professor Karolinska Institutet, övertandläkare.
Idag vet vi att infektioner och inflammationer i munnen kan ha en allmän påverkan på hälsan. Några
studier i slutet av 1980-talet gjorde att intresset för sambandet mellan sjukdom i munnen och övriga
kroppen tog fart. Då påvisades ett tydligt samband mellan sjukdomar i munnen och hjärtkärlsjukdom. En mängd nya studier har sedan dess i huvudsak stärkt detta samband. Man har också
visat ett samband mellan tandlossningssjukdom (parodontit) och diabetes, stroke, luftvägssjukdomar
och en del andra allmänsjukdomar. Man vet ännu inte entydigt om sjukdomar i munnen också ger
upphov till andra sjukdomar.
Förklaringen anses vara att bakterier i tandköttsfickan, eller inflammationsämnen från
tandlossningssjukdomen, kan svämma ut i blodbanan och påverka celler i blodkärlens yta, så att
åderförfettning och åderförkalkning uppkommer. I de lite svårare fallen kan inflammationen i
tandköttsfickorna, ”sårytan”, sammanlagt motsvara storleken av en handflata. Vem skulle gå omkring
med ett sår av den storleken utan behandling?
Mer än 40 % av befolkningen i åldersgruppen över 50 år har fördjupade tandköttsfickor som tecken
på lokal infektion/inflammation. Omkring 10 % har en mer allvarlig parodontit. Att det råder ett
samband mellan sjukdomar i munnen – i första hand tandlossningssjukdomar (parodontit) - och
systemsjukdomar är ställt utom allt tvivel. Det innebär exempelvis att en patient med allvarlig
parodontit också har väsentligt ökad risk att samtidigt ha eller få en första hjärtinfarkt.
ALL RÖRELSE ÄR BRA RÖRELSE
Elin Ekblom Bak, doktor i medicinsk vetenskap Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret
hos SCAPIS deltagarna och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer,
åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen. Resultaten från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist
utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de
nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de
bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men
tränade däremot mer än kvinnorna. I tidigare studier när deltagare själva fått uppskatta sin fysiska
aktvititet, har
Fysisk aktivitet definieras som ”All muskelrörelse som ger ökad energiomsättning”. Alltifrån
omedvetna smårörelser → maximal prestation. GIH forskar på vilken betydelse vårt dagliga
rörelsemönster har för vår hälsa, fysisk aktivitet i relation till exempelvis övervikt och hjärtinfarkt.
Forskarna försöker hitta en gräns för sittande samt nya rekommendationer såväl vardagsaktivitet
(lågintensiv fysisk aktivitet) som medel- och högintensiv fysisk aktivitet. Budskapet är all rörelse har
betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters
lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så
med GIH:s modell kan man välja vilken rörelseform som passar bäst.
