Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
(ateroskleros)
Sammanfattning
•
Vid åderförkalkning – ateroskleros – blir blodkärlen stelare och trängre, blodet
får svårare att passera.
•
Ateroskleros kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt,
stroke och kärkramp.
•
Aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar kan, och bör, förebyggas.
•
En sund livsstil är grunden för att förebygga och behandla alla hjärtkärlsjukdomar.
•
Riskfaktorer som går att påverka är höga blodfetter, rökning, högt blodtryck,
bukfetma, diabetes och stress.
•
Viktiga åtgärder är rökstopp, regelbunden motion, bra kosthållning,
viktnedgång till normalvikt och minskad stress.
•
Om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig förbättring av riskfaktorer kan man
behöva ta till läkemedel.
Vid åderförkalkning – ateroskleros – har fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar. Kärlen
blir stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Det kan även hända att delar av
fettinlagringen (ateromet) lossnar, förs med blodflödet och proppar igen ett blodkärl någon
annanstans i kroppen.
Ateroskleros kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, stroke, kärkramp
och vaskulär demens (demens orsakad av blodproppar i hjärnan).
Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med åldern, men de är ingen
oundviklig följd av åldrandet. Sjukdomarna kan, och bör, förebyggas.
Det viktigaste sättet att förebygga sjukdomarna är att minska riskfaktorerna (saker som ökar
risken för sjukdom) och öka skyddsfaktorerna (saker som minskar risken för sjukdom) i våra
liv.
Viktiga riskfaktorer som går att förändra är höga blodfetter, rökning, högt blodtryck,
bukfetma, diabetes och stress. Riskfaktorer som vi inte kan påverka är ålder, kön och om vi
har en stark ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom i släkten.
Exempel på skyddsfaktorer – vanor som minskar risken för att drabbas av sjukdom – är
regelbunden motion, mycket frukt/grönsaker i kosten, och en låg eller måttlig konsumtion av
alkohol.
När man bedömer hur stor risk en person löper att drabbas av hjärt-kärlsjukdom väger man in
de olika riskfaktorerna. Därefter kan man ta beslut om vilken förebyggande behandling som
kan vara lämplig för den enskilde personen.
Förändringar i livsstilen
Livsstilen har stor betydelse för den individuella risken. En sund livsstil är grunden för att
förebygga och behandla alla hjärt-kärlsjukdomar.
Stress
Stress som beror på dålig livssituation hemma och/eller på arbetet, nedstämdhet och
sömnstörningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Stressen ökar risken både direkt och
indirekt genom sina effekter på kroppen och livsföringen.
•
Direkt: Stress har en biologisk påverkan på kroppen, där många funktioner försämras
och risken för sjukdom ökar.
•
Indirekt: Stress kan försämra levnadsvanorna på ett sätt som ökar sjukdomsrisken (till
exempel dålig kost, ingen motion).
Motion
Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Genom att motionera påverkar man
många olika riskfaktorer, till exempel blodtryck, blodfetter och sockeromsättning.
Målsättningen bör vara sammanlagt en halvtimmes fysisk aktivitet, gärna en timme, helst
varje dag. Det behöver inte vara hårdträning – rask promenad kan räcka.
Längre, eller mer intensiv träning ökar hälsoeffekten ytterligare.
Mat och dryck
Kostråden som gäller för att förebygga hjärt-kärlsjukdom är desamma som för hela
befolkningen i övrigt. Generellt sett ska man äta mer av
•
grönsaker, baljväxter och rotfrukter
•
frukt och bär
•
fiberrikt bröd, pasta, ris och gryn
•
fisk och magert kött.
Och mindre av
•
fet ost, grädde och feta desserter
•
hårda matfetter som hushållsmargarin och smör (använd istället mjukt matfett, t.ex.
mjuka bordsfetter, raps- eller olivolja, flytande margarin)
•
feta kött- och charkuteriprodukter
•
”snacks” (t.ex. chips)
•
sötade produkter som kaffebröd, söta drycker och godis
•
salt.
Det finns ingen anledning att äta extra tillskott av vitaminer eller mineraler om man äter en
allsidig kost enligt rekommendationerna. Extra tillskott av vitamin E eller B-vitaminer
skyddar inte mot hjärt-kärlsjukdomar.
Övervikt
Övervikt är ett allt vanligare hälsoproblem som ökar risken för flera olika sjukdomar.
Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen, och en förutsättning för att man ska kunna få
en bestående viktnedgång.
För att man ska gå ner i vikt, krävs helt enkelt att man får i sig mindre energi än vad kroppen
förbrukar. Det enklaste sättet att åstadkomma detta är att äta mindre (men bättre) och att röra
sig mer.
Genom att gå ner i vikt får man viktiga förbättringar på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom –
bättre blodsockerkontroll, sänkta blodfetter och lägre blodtryck.
Alkohol
Ett för högt alkoholintag är skadligt av många skäl. Men i måttliga mängder kan alkohol
verka skyddande mot hjärtinfarkt hos medelålders och äldre personer.
Det spelar ingen roll vilken typ av alkohol-dryck det rör sig om, dock är det viktigt hur intaget
fördelar sig över veckans dagar. En låg/måttlig konsumtion varje dag kan vara nyttig, medan
en hög konsumtion enstaka dagar kan skada både hjärta och lever.
Om man aldrig dricker alkohol finns inget skäl att börja dricka för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar.
En lätt till måttlig alkoholkonsumtion motsvaras av drygt ett ”standardglas” per dag av öl, vin
eller sprit för kvinnor, eller två standardglas per dag för män.
Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol vilket motsvarar 15 cl bordsvin, 33 cl starköl (5
%), 8 cl dessertvin, eller knappt 4 cl sprit.
Rökning och snusning
Rökning fördubblar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och för att få typ 2-diabetes.
Att sluta röka är det viktigaste sättet att förbättra hälsan; fem år efter rökstopp har risken
minskat till samma nivå som för personer som aldrig har rökt.
Stöd och motivation är viktiga faktorer för den som försöker sluta röka. Ett alternativ är SlutaRöka-Linjen, telefon 020-84 00 00. Vid rökavvänjning kan läkemedel i form av
nikotinpreparat eller bupropion förbättra möjligheterna för rökstoppet.
Snusning ökar inte risken för hjärtinfarkt. Däremot kan snusning eventuellt medföra en viss
ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom för den som redan har en sådan sjukdom.
När livsstilsförändringar inte räcker till
Att förbättra livsstilen är förstahandsåtgärden när det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.
I förändringarna ingår
•
rökstopp – som är den viktigaste åtgärden för de som röker
•
regelbunden fysisk aktivitet
•
kosthållning enligt näringsrekommendationerna
•
viktnedgång till ett normalt BMI
•
minskad stress.
Samma åtgärder är basen för att förebygga typ 2-diabetes.
Om livsstilsförändringarna inte ger tillräcklig minskning av riskfaktorerna kan man behöva ta
till läkemedel.
Läkemedel som påverkar riskfaktorer
Läkemedel mot högt blodtryck
ACE-hämmare kan minska risken för njurskador och för typ 2-diabetes. Läkemedlen verkar
genom att blockera ett enzym som är viktigt för regleringen av blodtrycket.
Diuretika (urindrivande läkemedel) av olika typer används för att minska blodvolymen och
därigenom sänka trycket. Tiaziddiuretika ökar risken för typ 2-diabetes.
Kalciumantagonister verkar genom att vidga blodkärlen.
Betablockerare minskar hjärtats takt och slagkraft. Läkemedlen kan öka risken för typ 2diabetes, men kan vara bra mot oregelbunden hjärtrytm, efter hjärtinfarkt och vid hjärtsvikt.
De används ofta tillsammans med andra läkemedel mot högt blodtryck.
Angiotensinreceptorblockerare (ARB) verkar på samma system som ACE-hämmare, men
på ett annat steg i kedjan. Verkar vara ungefär lika effektivt som ACE-hämmare, fast är
dyrare.
Alfa-receptorblockerare och aldosteronantagonister har inte lika väl dokumenterad effekt
mot hjärt-kärlsjukdom som de andra läkemedlen. De kan användas som tilläggsmedel eller
om man av någon anledning inte kan använda andra läkemedel.
Det är oftast mer effektivt att kombinera flera blodtrycksänkande preparat i låga doser,
snarare än ett preparat i hög dos. På detta sätt minskar man även risken för biverkningar.
Vid behandling av högt blodtryck bör man i första hand välja en ACE-hämmare och/eller ett
tiaziddiuretikum eller en kalciumantagonist.
Betablockerare kan användas om patienten har andra sjukdomar som kan ha nytta av effekten,
till exempel migrän eller oregelbunden hjärtrytm.
Patienter som har ökad risk för typ 2-diabetes bör behandlas med ACE-hämmare.
Valet av läkemedel är lika för män och kvinnor.
Blodfettsänkande läkemedel
Statiner sänker halten av ”det onda kolesterolet” – LDL-kolesterol (Low Density
Lipoprotein) – och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt.
Statiner verkar genom att hämma bildningen av kolesterol i levern.
Fibrater ökar halten av ”det goda kolesterolet” – HDL-kolesterol (High Density
Lipoprotein). Effekten av fibrater är inte lika dokumenterad som den av statiner.
Läkemedlet ezetimib minskar upptaget av kolesterol i tarmen. När ezetimib kombineras med
statiner kan man sänka statindosen, utan att den blodfettsänkande effekten minskar.
Nikotinsyra används oftast vid sekundär prevention – när en patient redan har fått en hjärtkärlsjukdom, och man vill förebygga nya komplikationer.
Gallsyrabindare (resiner) används ibland till barn och ungdomar med ärftliga förhöjda
blodfetter. Resiner kan kombineras med statiner, när enbart statiner inte ger tillräcklig effekt.
Fiskfettsyror (omega-3-fettsyror) minskar mängden triglycerider i blodet, men har inte visats
minska sjuklighet eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke.
Den blodfettsänkande behandlingen inleds för det mesta med en statin, både för män och för
kvinnor. Simvastatin är förstahandsval. Vid höga doser ökar risken för leverbiverkningar, och
det är viktigt med uppföljningar.
Viktreducerande läkemedel
Orlistat minskar risken för typ 2-diabetes hos patienter med ett BMI över 30 kg/m2. Efter ett
års behandling är den genomsnittliga viktnedgången 3 %. Det finns inga vetenskapliga studier
som visar effekt på sjuklighet/dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Läkemedlet verkar genom att
minska upptaget av fett från tarmen.
Sibutramin verkar genom att öka mättnadskänslan och ger ungefär lika stor viktnedgång som
orlistat. Dock kan sibutramin ge förhöjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Läkemedlet ska
därför inte användas av personer med hjärt-kärlsjukdom.
De läkemedel som finns mot fetma ger hos de flesta endast en marginell effekt, och
läkemedelsbehandlingen måste fortsätta för att förändringen ska hålla i sig.
Läkemedelsbehandling mot övervikt i kombination med livsstilsförändringar har större effekt
än åtgärderna var för sig. För att få en hållbar viktnedgång är det viktigt att göra varaktiga
förändringar både när det gäller kost och motion.
Läkemedel mot blodpropp
Acetylsalicylsyra (ASA) hämmar blodets levringsförmåga och minskar därigenom risken för
blodproppar. Eftersom läkemedlet ökar blödningsrisken går det inte att allmänt
rekommendera förebyggande medicinering med ASA till patienter som inte har haft någon
hjärt-kärlsjukdom.