Sammanfattning av Hjärtrapporten 2013
Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige med ambitionen att
ge en bred bild av hjärt-kärlsjukdomar. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om
hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning.
- Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i övriga världen – fyra av tio svenskar dör i
hjärt-kärlsjukdom. Cirka 1,4 miljoner svenskar lever med någon hjärt-kärlsjukdom.
- Insjuknandet i hjärtinfarkt hos män har minskat i de flesta åldrar, men hos kvinnor 35–64 år har det legat
konstant sedan 1990-talet. För kvinnor med enbart grundskoleutbildning i åldern 35–44 har insjuknandet till
och med ökat.
- Risken att drabbas av och dö i hjärt-kärlsjukdomar påverkas allt mer av sociala faktorer, som boende och
utbildningsnivå. Ny forskning visar att det är mer än dubbelt så vanligt med hjärt-kärlsjukdom och tre gånger så
vanligt med diabetes bland de som bor i ekonomiskt mindre välbeställda områden. Såväl hjärtinfarkt som
stroke är betydligt vanligare bland de som har kortare utbildning. Även risken att dö i hjärtinfarkt är större för
personer med låg utbildning.
- Årets kvalitetsindex visar en liten förbättring jämfört med 2011 men det finns fortsatt stora variationer i
kvaliteten på hjärtinfarktsvården mellan landets sjukhus. Många sjukhus måste också bli bättre på att
rapportera in till kvalitetsregistren.
- Den största bristen i hjärtinfarktsvården är fortfarande sekundärpreventionen, det vill säga hur vården
arbetar för att minimera risken för en ny hjärtinfarkt. De fyra viktigaste sekundärpreventiva måtten är
blodtryck, blodfetter, rökfrihet och träning. Spridningen är stor mellan landstingen när det gäller hur många
som når målen för dessa mått ett år efter hjärtinfarkten – från runt 40 procent vid vissa sjukhus till bara några
få procent hos de sjukhus som har sämst resultat.
- De allvarligaste formerna av hjärtinfarkt minskar. Tack vare nya behandlingsformer är akut hjärtinfarkt
dessutom inte längre en lika farlig sjukdom som tidigare. De senaste åren har vården exempelvis skiftat från
trombolys till ballongvidgning (PCI) vilket har gjort att andelen personer med blödningskomplikationer har
minskat påtagligt. Även andelen som drabbas av så kallad kardiogen chock vid ST-höjningsinfarkt minskar
kraftigt.
- Hjärt-kärlsjukdomarna kostar samhället minst 60 miljarder kronor per år. Hjärtforskningen har på 30 år sparat
samhället nästan 1 000 miljarder kronor inom områdena ischemisk hjärtsjukdom, stroke, hjärtsvikt och
hjärtrytmrubbningar (arytmier).
- Forskningen står inför stora utmaningar. Typ 2-diabetes ökar i hela världen vilket gör att även insjuknandet
och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar riskerar att öka. Forskningen behöver förstå sambandet mellan diabetes
och hjärt-kärlsjukdom. En annan utmaning är det ökande antalet yngre som får stroke – forskarna behöver ta
reda på mer om orsakerna. Dessutom behövs fler studier på den äldre befolkningen. Samtidigt som
utmaningarna är stora krymper utrymmet för forskning i den kliniska verksamheten.
- Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Bara under det senaste året har det
gjorts många stora framsteg inom forskningen. Till exempel har forskarna upptäckt att förändrad tarmflora hos
strokedrabbade kan göra att det går att se vem som riskerar att drabbas och att ett visst enzym påverkar när
ett åderförfettat kärl brister. Forskarna uppskattar också att det i framtiden går att mäta mättnadshormonet
neurotensin hos kvinnor för att kunna hitta och behandla personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom som inte
har de traditionella riskfaktorerna.
