Krisplan Vallbyskolan 2016

advertisement
HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN 2016 Vid svåra händelser i skolan
 Vid behov av medicinsk första hjälp
Vårdcentarlen/annan personal
 Kontakta SOS alarm 112, polis 021-15 20 00 eller i nödfall 114 14, socialkontor
021-39 20 86 eller mobil mellan 16.00-08.00 070-465 20 66
 Kontakta enhetens krisgrupp enlig larmordning. 
Kontakta eller hämta anhöriga (aktuell lista ska finnas i expeditopnen)
 Om media hör av sig – hänvisa ALLTID till skolans rektor!
 Rektor informerar verksamhetschef (om behov finns) som informerar vidare i
organisationen och till beställarstaben om det behövs.
Krisgruppen
Namn Befattning
Tel arb
Tel bost
Kerstin Hammarström Ahlström
Anna-Karin Wanhainen
Sylvia Al-Khatib
Rektor
Lärare
Skolsköterska
021-398680
021-398907
021-397666
0765693944
070-5324723
076-5694138
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan 3 ……………………… Uppdragsbeskrivning/Syfte/ Beredskapsplan
Sidan 4 ……………………… Arbetsfördelning /Material/Uppföljning
Sidan 5 ……………………… Så här arbetar vi om ett barn/personal blir
svårt sjuk, skadad eller avlider under
verksamhetstid
Sidan 6 ……………………… Så här arbetar vi om ett barn/personal avlider
utanför verksamhetstid
Sidan 7 ………………………Vid brand eller brandfara
Sidan 8 …………………….. Annan person än förväntad hämtar barnet/
Om ett barn inte blir hämtat
Sidan 9 ……………………… ”Vad vi alla kan göra” av Lars H. Gustavson
Sidan 10 …………………… Riskanalys och handlingsplan
Sidan 11 …………………… Litteraturtips
2
UPPDRAGSBESKRIVNING/SYFTE
Syftet med en krisplan för enheten är att den ska vara ett konkret stöd för enhetens krisledning och
personal i händelse av kriser eller katastrofer som berör fler än en person, och/eller är av sådan
karaktär eller omfattning att den bedöms vara en enhetsövergripande angelägenhet.
Den lokala krisgruppen på enheten börjar sitt arbete först efter kontakt med verksamhetschef (39 84 01)om graden av insats (särskilt vid större olyckor). Kontakten tas av Skolans rektor. I händelse av att Skolans rektor/annan utsedd ansvarig på enheten inte går att nå, kontaktas
verksamhetskontoret 021-39 84 01eller 39 36 01.
BEREDSKAPSPLAN
Skolans rektor kallar krisgruppen som samlas på Skolans rektorsexpedition för att organisera de insatser
och åtgärder som skall vidtas.
1. Vilka har drabbats?
 Barn
 Personal
 Anhörig till barn/personal
2. Vad har hänt?
 Olycka, svår sjukdom
 Dödsfall
 Självmord
 Mord
 Andra traumatiska händelser som berör många
3. Hur och var skedde det hela?
 I verksamheten
 Utanför verksamheten
 Under vilka omständigheter
4. Hur ser situationen ut?
5. Behöver andra stödfunktioner utanför enheten kontaktas?
6. Vilken information har förmedlats? Dokumentera!
7. Hur ska informationen delges berörda – personal, barn och anhöriga?
Kom ihåg att ingen information om dödsfall får ges innan personen är dödförklarad av läkare och anhöriga har informerats. Vi måste inhämta anhörigas tillstånd för att gå ut med information om dödsfall.
Endast skolans rektor ansvarar för all information till massmedia!
3
Om massmedia kommer till verksamheten skyddas andra elever/barn, anhöriga/familj/personal.
ARBETSFÖRDELNING



Skolans rektor ansvarar för att skaffa information. Skolans rektor ansvarar för att kontakta och samla all personal till ett informationsmöte Vid behov anlitas företagshälsovård, polis, präst, ambulanspersonal samt ambulanspräst. För berörda verksamheter:  Utsedd medarbetare underrättar andra brukare m.fl. om vad som hänt utifrån riktlinjer som givits på krisgruppens första möte.
 Föräldramöte?
 Behövs ytterligare skriftlig information ansvarar Skolans rektor för den.
MATERIAL
”Krislåda” med linneduk, ljusstakar samt ljus finns på expediton.
Informationsskrifter finns i personalrum likaså artiklar, böcker och krispärm.
När du använder ”krislådan”
Tre frågor att ställa:  Vart var du när du fick höra vad som hänt?  Hur kändes det?  Hur känns det nu? UPPFÖLJNING





Samtal vid samling
Ritualer
Minnesstund
Ev. deltagande i begravning efter kontakt med anhöriga
Utvärdering och genomgång av krisgruppens arbete
Att tänka på:
Att vid en kris som drabbar en elev eller personal så åker närmast berörd personal/Skolans rektor
hem till den drabbade inom 24 timmar.
4
SÅ HÄR ARBETAR VI OM ETT BARN ELLER PERSONAL HASTIGT BLIR SVÅRT SJUK, BLIR SVÅRT SKADAD ELLER AVLIDER
UNDER VERKSAMHETSTID
1.
2.
3.
4.
Medicinsk första hjälp
Ambulans tillkallas, RING 112
Kontakta föräldrarna/anhörig
Skolans rektor underrättas. En vuxen person stannar alltid hos den skadade. När
ambulansen åker till sjukhuset, följer en personal med tills föräldrar finns på plats. Tag
med den drabbades personuppgifter.
5. Skolans rektor (eller ställföreträdande) avgör om krisledningsgruppen ska kallas in
6. Skolans rektor eller annan utsedd person underrättar anhöriga  Om olyckan  Om skolans vidare åtgärder 7. Skolans personal kallas till utsett samlingsrum(lilla matsalen) underrättas
 Om fakta kring händelsen
 Om vilka stödåtgärder som sätts in
 Om planer för vidare åtgärder
 Om hantering av massmedia – endast Skolans rektor eller ställföreträdande har
kontakt med massmedia
8. Barnen i de olika klasserna underrättas av personalen
9. Vid dödsfall utses någon i krisledningsgruppen eller vaktmästare som hissar/halar
flaggan på halv stång så snart alla på skolan är underrättade om händelsen.
10. Ett brev går hem till föräldrar med underskrift av Skolans rektor eller ställföreträdande 11. Krisledningsgruppen återsamlas vid överenskommen tid
Uppföljning under de närmaste dagarna
1. Anordna samtal för att gå igenom det inträffade
2. Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda
3. Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla – Skolans rektor eller annan utsedd
person
4. Personal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att
stötta den för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från skolan,
minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur de vill ha
det i samband med begravningen.
5. Ev. uppföljning av samtal inom en vecka
I samband med begravning sänder skolan alltid en krans/gåva. Om familjen samtycker hedrar vi den
avlidne genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen.
5
SÅ HÄR ARBETAR VI OM ELEV/PERSONAL AVLIDER
UTANFÖR VERKSAMHETSTID
1. Den som fått informationen meddelar Skolans rektor (eller annan person i krisledningsgruppen) 2. Skolans rektor (eller ställföreträdande) kallar in krisledningsgruppen
3. Skolans rektor/krisledningsgruppsmedlem kontaktar anhörig för att få uppgiften
bekräftad. Visar omtanke och samtalar försiktigt om vad som kommer att hända i
skolan nästa dag. Fråga om familjen har särskilda önskemål över hur vi ska underrätta
kamrater och övriga barn och personal. Berätta att vi kommer att flagga på halv stång
och ha tyst minut.
4. Personal kallas till personalrum första arbetsdagen och underrättas
 Om fakta kring händelsen  Om vilka stödåtgärder som sätts in
 Om planer för vidare åtgärder
 Om hantering av massmedia - endast Skolans rektor har kontakt med massmedia
5. Klassens barn/elever underrättas av personalen
 Om olyckan/dödsfallet
 Om skolans vidare åtgärder t.ex. minnesstund i kyrkan, samtal för att bearbeta
det inträffade
6. Vaktmästare eller någon i krisledningsgruppen hissar flaggan på halv stång så snart
alla på skolan har blivit informerade om händelsen
7. Ett brev går hem till föräldrar med underskrift av Skolans rektor
8. Krisledningsgruppen återsamlas vid överenskommen tid
Uppföljning under de närmaste dagarna
1. Anordna samtal för att gå igenom de inträffade
2. Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda
3. Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla – Skolans rektor eller annan utsedd
person
4. Personal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att
stötta den för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från skolans ,
minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur de vill ha
det i samband med begravningen.
6
5. Ev. uppföljning med personal inom en vecka
I samband med begravning sänder skolan alltid en krans/gåva. Om familjen samtycker hedrar vi den
avlidne genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen.
VID BRAND ELLER BRANDFARA
 Allmänt larm sker med ringsignal både inne och ute.
 Ring 112.
 Den som upptäcker brand eller brandfara, kan själv utlösa larmet genom att trycka på
larmknappen. ALLA skall veta var larmknappen finns.
 Efter verkställd utrymning samlas avdelningarna sammanhållna på anvisad plats. Se
utrymningsplan.
 Vid annan fara, samling längre bort.
VARNA – RÄDDA – LARMA - SLÄCK
Åtgärder vid larm
 Stäng alla fönster om ni hinner
 Samla ihop och räkna barnen. Ta med närvarolistan.
 Bestäm utrymningsväg
 Personalen anvisar väg till återsamlingsplatsen(asfaltsplanen den inhägnade). Visa
lugn, håll ihop gruppen.
 Personalen går ut sist och kontrollerar att ingen är kvar i lokalen. Alla rum och toaletter kontrolleras och stänger alla dörrar efter sig.
 På återsamlingsplatsen kontrollräknar personal gruppens antal. Detta rapporteras
snabbt till Skolans rektor eller ställföreträdande i krisledningsgruppen.
 Skolans rektor eller någon i krisledningsgruppen avger rapport till räddningsledaren
på plats
7
HUR GÖR VI VID HOTFULLA SITUATIONER?
Om annan person än förväntat hämtar barnet



Kontakta vårdnadshavare
Om vårdnadshavare inte kan nås får barnet vara kvar på skolans, tills för familjen känd
person kan hämta barnet
Om vårdnadshavare nekar, stannar barnet kvar på skolan tills rätt person hämtar barnet
Om ett barn inte blir hämtat i tid


Kontakta vårdnadshavare ca 30 minuter efter förväntad hämtning
Om vårdnadshavare inte kan nås, får barnet vara kvar på skolan tills socialjouren hämtar
barnet. F.r.o.m 18.00 kontaktas socialjouren på tel. 39 20 86. Socialjouren har öppet 16.00­
08.00.
Exempel;
Om ett barn skulle gå hem kl.13.00 och vårdnadshavare inte kan nås på något sätt, får
barnet vara kvar på skolan till kl. 16.00. Kontakta socialjouren för rådgivning i ärendet.
Vad gör man då alkoholpåverkade föräldrar skall hämta sitt/sina barn
Det finns egentligen ingen laglig grund för skolan att hålla kvar ett barn. Om en förälder är full, lämna inte ut barnet utan att kontakta den andra partnern som får ta beslut hur situationen skall hanteras. Om det är uppenbart att en full förälder ska ta med sitt barn i bil, då ska man självklart försöka förhindra personen att åka iväg, går inte det ring polisen direkt. Vi som personal skall ha barnets bästa i fokus och då handlar det om att ta sitt vuxenansvar och inte svika barnet.
8
VAD VI ALLA KAN GÖRA
Lars H Gustavsson, läkare, anser av erfarenhet att det en lärare, en skolsköterska, en personal eller en
fotbollstränare kan göra är att faktiskt stiga ut ur sin professionella skyddsdräkt och våga vara medmänniska.
Så då formulerade han följande åttapunktsprogram för envar:
Vad kan vi göra? Eller för att vara än mer tydlig: Vad kan jag göra? Det här kan alla göra:
1. Hör av dig! Slå en signal, skriv ett brev, skicka ett mejl eller titta förbi och ring på dörren! Och vänta
inte – gör det idag! Tänk inte: ”De behöver nog få vara i fred!” De som varit med om svåra händelser
vill känna att släkt och vänner finns kvar, att det finns människor som tänker på en och som bryr sig
om er. Och börjar du tänka: ”Jag hör av mig lite senare” är risken stor att det aldrig blir av. När du tar
kontakt med en familj: Tala gärna med alla, i varje fall med dem du känner! Det är lätt att barnen och
ungdomarna glöms bort. Om du är lärare, fritidsledare eller fotbollstränare är det särskilt viktigt att du
talar med honom eller henne du känner bäst – alltså barnet.
2. Se den som drabbats! Om du möter någon som drabbats, kanske på gatan, i en affär eller en
korridor, gå rakt fram till den du fått syn på, ta i hand eller krama om och säg något som: ”Vad roligt
att se dig igen! Jag hörde om det som hänt dig. Hur har du det?” Eller något annat som visar att du vet
och att du bryr dig. När man varit med om svåra händelser blir man väldigt känslig. Om någon vänder
bort blicken, går över till andra sidan gatan eller säger ett likgiltigt ”hejsan” eller ”tjena” och sedan
bara går vidare känner man sig smutsig - eller spetälsk som några uttrycker det. Man skäms över sin
sorg. Och det ska ingen någonsin behöva göra!
3. Låt den drabbade berätta! Den som varit med om svåra och dramatiska händelser måste få berätta,
många gånger, på olika sätt och inför olika människor. Varje gång man berättar förstår man lite bättre
vad som verkligen hänt. Så en av dina viktigaste uppgifter som vän och anhörig är att vara den
tålmodige lyssnaren. I det ingår också att visa respekt för den drabbades rätt att själv få bestämma när,
hur och för vem eller vilka hon eller han vill berätta. Ibland vill man tala mycket och länge, ibland vill
man bara vara tyst.
4. Var till tröst – men trösta inte! Den finns egentligen inga tröstens ord att säga till den som drabbats
av en svår sorg. Men man kan vara till tröst. Genom att finnas till, hålla om och lyssna noga och
uppmärksamt utan att avbryta. Genom att visa att man finns där, inte bara just nu utan för lång tid
framåt. När allt rasat samman finns vännerna kvar.
5. Tänk på vännens tystnadsplikt! Den som berättar om svåra upplevelser befinner sig ofta i ett chockoch sorgetillstånd där det är svårt att styra vad man berättar och inte. Det är inte säkert att du ska föra
allt vidare i bekantskapskretsen. Fråga vad den drabbade vill att du ska hålla tyst om. Ibland vill han
eller hon tvärtom att du ska hjälpa till att ge korrekt information om vad som hänt. Det sprids så
mycket rykten, berättelser överdrivs och vantolkas. Så var noga med vad du själv berättar och gör det
alltid i direkt samråd med den som drabbats. Sprid aldrig andrahandsuppgifter!
6. Hjälp till praktiskt! Den som befinner sig i chock och sorg behöver nästan alltid hjälp med det
praktiska men har svårt att be om hjälp. Så säg aldrig: ”Du vet var jag finns om jag kan hjälpa dig
med något – det är bara att ringa!” Säg i stället: ”Jag fick matbröd över när jag bakade – här får du
några limpor!” Eller: ”På lördag tänkte jag och kompisen komma över och veckostäda. Visst har du
dammsugare?” Eller: ”Vi står för middagen ett par gånger den här veckan. Passar onsdag och
lördag?”
7. Bjud på glädje och vanligt liv! Ingen orkar sörja för jämnan. Ibland behövs avbrott med glädje och
vanligt liv, också som påminnelse om att sådant finns. Det gäller både barn och vuxna. Därför är
telefonsamtal med det här innehållet ofta guld värda: ”Du, jag tänkte bara säga att det går en så fin
film just nu. Jag tänkte se den ikväll eller imorgon. Kan inte du hänga med?” Eller: ”Vi tänker sticka
över till Köpenhamn i helgen. Vi har plats i bilen. Tror du Klara vill komma med? Så får Johanna lite
sällskap!”
9
Riskanalys och handlingsplan för Vallbyskolan den 25/5. Alla
medarbetare på Vallbyskolan. Bilaga 1
Beskrivning av risk Sannolikhet Konsekvens
Risk
SOC anmälningar 5 5 Hög
Föräldrakonflikter 3 8 Hög
Elevkonflikter 5 3 Medel Fysiskt våld 2 5 Medel
Obehöriga på skolgård 4 2 Låg Ensamarbetet 1 5 Låg
Åtgärder för att minska/få bort risken Informera föräldrar om vår anmälningsplikt vid föräldramötet i höst. Bjuda in familjecentrum så de får informera. Chefen kan stå bakom anmälan Skapa en god relation med föräldrar och meddela dem vad som händer och be dem om hjälp att prata med sina barn. Ta med föräldrar i vårt dagliga arbete skapa delaktighet. Ha ett fungerande rastvärdschema som minimerar konflikterna. Rastpedagoger som har bra verksamhet. Ta alla rykten på stort allvar och lyssna/se av alla tänkbara källor På dagtid ta med någon kollega. På kvällstid utsätt dig inte för onödig risk. Ha telefon med dig. Lås dörrar om du känner dig osäker. Åtgärder om risken blir en realitet Kontakta chef för stöd.
Ansvarig för åtgärder Medarbetare Kontakta chef för stöd.
Medarbetare
Må bra gruppen Må bra gruppen PÅKALLA HJÄLP, LARMA
Försök uppmärksamma kollegor på situationen och/eller ring 112 UPPTRÄD LUGNT OCH FÖRSÖK ATT LUGNA Försök att få ett säkerhetsavstånd Ta inga onödiga risker Ingrip endast om det är möjligt utifrån nödvärnsrätten LARMA VID BEHOV 112 Omhänderta den som drabbats Vid behov kontaktas anhöriga Använd Västerås stads AKUTPLAN KONTAKTA ENHETSCHEF Om enhetschef inte är anträffbar – kontakta verksamhetschef KONTAKTA ENHETENS KRISGRUPP DOKUMENTERA HÄNDELSEN Vad har hänt? När hände det? OM MEDIA HÖR AV SIG Hänvisa till enhetschef/verksamhets
chef Vid fara ring 112 Chefen Vid fara ring 112 Securitas
Securitas
Denna handlingsplan finns i vita pärmen i personalrummet och på nätet. Den revideras i samband
med skyddsrond eller vid nya händelser som innebär en ny risk.
10
LITTERATURTIPS:
Litteratur:
Att möta små barns sorg
Rädda Barnen/Nils Andersson
Att ta avsked
Atle Dyregrov
Barn i kris
Monica Fahrman
Barns funderingar över livsfrågorAnita Eriksson/Atle Dyregrov
Barns sorg
Atle Dyregrov/Elin Hordvik
Beredd på det ofattbara
Folksam
Du, barnet och sorgen
Theresa Huntley
För föräldrar: Små barns sorg Atle Dyregrov
Min farfar och lammen
Ulf Nilsson
Mörker och ljus
Ingela Bendt
Smärtan behöver ord
red. Ulrika Hamilton
Sorg och omsorg
Atle Dyregrov/Magne Raundalen
Stöd för barn i sorg
Göran Gyllensvärd
Sorg finns
Göran Gyllensvärd
När klassen berörs av dödsfall Marie Rehnstam
Pedagogiska Magasinet:
När orden inte räcker till
Beredskapsplan för skolan
Barn i sorg
Atle Dyregrov
Video
Barnsorg är randig Jag har bara försökt 11
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards