SVAvet nr 3 2015

SVA
VET
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
Nummer 3 2015
NÄSTA
GENERATIONS
EXPERTER
» KATTENS ”HIV” TYCKS ÖKA I SVERIGE
INNEHÅLL
Foto: Bengt Ekberg/SVA
4
Nästa generations experter
8
7
3
GD har ordet
4
Kattens "HIV" tycks öka
i Sverige
7
Alla luftvägsinfektioner
påverkar inte travhästars
prestationer
8
Metoder visar minskning
av virus i behandlad mat
och avfall
10 Hepatit E vanlig hos vilda
klövdjur i Sverige
13 Bakterier bakom botulism
byter identitet
Foto: Denise Laskowski
Foto: Mikael Propst/SVA
15 Karantänpaket använder
PCR för försöksmöss
10
13
besök. Ulls väg 2B
post. 751 89 Uppsala
telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62
e-post. [email protected]
webb. www.sva.se
Ansvarig utgivare. Jens Mattsson
Redaktör. Mikael Propst
Formgivare. Daniel Hansson, Zellout
Omslagsbild. Jamande katt.
Foto: Bengt Ekberg/SVA
Foto: Mikael Propst/SVA
Foto: Joakim, Ågrem/SVA
ISSN 0281-7519
Foto: Tomas Jinnevot/SVA
15
Vill du prenumerera
på SVAvet?
Skicka ett mejl med dina
adressuppgifter till
[email protected]
så skickar vi dig tidningen
kostnadsfritt inom Sverige.
Nyheter från SVA
Du vet väl att du kan prenumerera på nyheter från SVA
till din e-post. Gå in och anmäl
dig på www.sva.se/prenumerera
LEDARE
GD har ordet
I MASSMEDIALA SAMMANHANG ställs ofta fakta mot åsikter som om de
vore jämförbara storheter. I ett filmklipp från dansk TV, som fått omfattande
spridning på nätet, slår Hans Rosling fast att ”jag har rätt och du har fel” när
hårda fakta behandlas som något som bara ska betraktas som ett inlägg i
debatten.
VERKSAMHETEN PÅ SVA ska vara faktabaserad för att myndigheten varje dag
ska kunna förtjäna att kallas expertmyndighet. Antingen har vi den kunskap
vi behöver eller också finns den hos några av våra många samarbetspartners,
här eller utomlands. Alternativet är att vi fördjupar oss i ett område för att
skaffa ny kunskap av nytta för Sverige och svenska förhållanden. Ett sätt att
göra detta är det som vi beskriver i det här numret av SVAvet; det vill säga
genom ett forskningsarbete som leder fram till en doktorsexamen.
» Antingen har
vi den kunskap
vi behöver eller
också finns den
hos några av våra
många samarbetspartners, här
eller utomlands.«
BLAND KATTER HAR VI OBSERVERAT ett ökande antal fall av FIV (Felint
immunosuppressivt virus), populärt kallat ”kattens HIV”. Sjukdomen och de
observationer som hittills gjorts av SVA beskrivs i en artikel i det här numret
av SVAvet. Det är också ett exempel på hur vi ska verka genom vår strategi
Smittskydd 2020: att vår kunskap ska vara omvärldens kunskap. Utmaningen
är bland annat att hela tiden försöka balansera för vad som är en äkta föränd­
ring och inte bara den naturliga variationen. SVA ska bygga sin kommunika­
tion på fakta, inte driva på utvecklingen med att skapa onödig oro. Om vi
lyckas med det så kommer vi också ett steg närmare vår vision: friska djur –
trygga människor.
Jens Mattsson, generaldirektör
Statens veterinärmedicinska anstalt
3
Foto: Magdalena Hellström/SVA
I DETTA NUMMER har ni chansen att möta några av de medarbetare, som
både tagit och fått chansen att doktorera vid Sveriges lantbruksuniversitet
inom ramen för sin anställning vid SVA. Ämnena är lika skilda som de olika
områden som SVA har att arbeta med, och flera av dem ni kommer att läsa
om utgör också nästa generations experter, om de inte redan är det. Jag vill
också passa på att tacka SLU och särskilt VH­fakulteten för det goda
samarbetet kring doktoranderna. SVA är helt beroende av universitetssamar­
beten av det slaget. På samma sätt har vi också adjungerade professorer vid
såväl Uppsala universitet som Karolinska institutet.
FIV – FELINT IMMUNOSUPPRESSIVT VIRUS
Kattens ”HIV” tycks öka i Sverige
Infektioner i övre luftvägarna och i munnen, svårläkta sår samt lunginflammation. Det är symptom som är vanliga hos katter med FIV. Men det kan ta flera
år innan katten insjuknar i denna slutfas av sjukdomen. FIV tycks bli allt
vanligare bland svenska katter.
F
riod präglad av feber och nedsatt allmäntillstånd.
Efter det akuta sjukdomsstadiet övergår infektionen
i en kortare eller längre fas där virus sprider
sig i kroppen. Katten har under denna
tid oftast inga symptom på sjuk­
dom. Sedan kan det ta flera år
innan katten insjuknar i slut­
fasen av sjukdomen.
När katten till slut blir
sjuk får den allvarliga
symptom. Dessa är ofta
orsakade av smittämnen
som en frisk katt, med nor­
malt immunförsvar, inte
skulle bli sjuk av. Slutstadiet
handlar om infektioner i övre
luftvägarna och i munnen, svår­
läkta sår samt lunginflammation.
Men febertoppar, avmagring, förstorade
lymfknutor och olika tumörer hör också till bilden
av FIV.
FIV-virus finns framförallt i saliv och blod hos
den infekterade katten. Den vanligaste smittvägen
är sannolikt via slagsmål och bett. Detta skulle
kunna förklara varför det framförallt är lite äldre,
utegående hankatter som drabbas.
Även om FIV tycks öka så är det fortfarande en
mycket ovanlig infektion i Sverige. Tidigare har
SVA diagnosticerat omkring tio fall årligen. Oftast
är det fall som visat sig positiva i snabbtester på
djursjukhus och kliniker som SVA konfirmerar.
Men år 2013 uppstod ett trendbrott då SVA påvisade
tretton FIV-positiva katter. Förra året var det 23
fall, och hittills (i slutet av oktober) under 2015 har
15 katter diagnosticerats med FIV. Det är framfö­
rallt i Skåne och i södra Sverige som de FIV-positiva
katterna har konstaterats.
Diagnosen FIV ställs med hjälp av serologi där
antikroppar i kattens blod påvisas. Det kan ta upp till
åtta veckor för katten att bilda antikroppar efter att
Foto: Bengt Ekberg/SVA
elint immunosuppressivt virus, FIV, förekom­
mer över hela världen och infekterar tama
katter. Även flera arter av vilda kattdjur
kan bli infekterade. Sjukdomen är
ovanlig i Sverige. Fram till 2013
har endast ett mindre antal
positiva tamkatter rapporte­
rats per år. Men från 2013
och framåt ses en tendens
till ökning av antalet fall,
framförallt i Skåne.
En katt infekterad med
FIV kan, liksom männi­
skor med HIV, inte bli av
med viruset. Det är detta
som gör sjukdomen extra all­
varlig. Förr eller senare får katten
symptom på sjukdom.
FIV associeras med en tilltagande för­
sämring av immunförsvaret. Infekterade katter blir
känsliga och lättare mottagliga för andra infektioner.
FIV medför att mängden vita blodkroppar minskar
hos den infekterade katten. Låg mängd vita blod­
kroppar innebär att produktionen av antikroppar
minskar och kattens immunförsvar blir generellt
sämre. Det finns dock inga unika symtom för FIV.
Sjukdomen kan delas in i olika stadier. En första
akut fas inleder, som oftast innebär en kort tidspe­
» Den vanligaste smittvägen
är sannolikt via slagsmål
och bett. Detta skulle kunna
förklara varför det framförallt är lite äldre, utegående
hankatter som drabbas.«
4
2007-01-01 – 2009-12-31
2007-01-01
2007-01-01
2007-01-01 -- 2009--12-31
2009--12-31
2007-01-01 -- 2009--12-31
2009--12-31
2010-01-01 – 2012-12-31
2010-01-01
2010-01-01
2010-01-01 -- 2012-12-31
2012-12-31
2010-01-01 -- 2012-12-31
2012-12-31
2013-01-01 – 2015-10-23
2013-01-01
2013-01-01
2013-01-01 -- 2015-10-23
2015-10-23
2013-01-01 -- 2015-10-23
2015-10-23
Antalet
FIV-positiva katter
Teckenförklaring
Teckenförklaring Teckenförklaring
Teckenförklaring
Join_Count
Join_Count
Join_Count
Join_Count
1
11
1
1
55
5
5
10
10
10
10
5
10
Kartorna visar antalet rapporterade FIV-positiva katter under olika tidsperioder. © SVA
den blivit infekterad. Eftersom katten inte kan göra
sig av med viruset vet man att en katt med antikrop­
par mot FIV också är smittad för resten av livet.
Beslut att avliva en katt bör inte tas enbart på
grund av förekomst av FIV-antikroppar. En katt
med FIV kan leva många år utan symptom på sjuk­
dom. Generella skötselråd för dessa katter innebär:
katten bör hållas strikt inomhus, eller gå i koppel
utomhus, för att förhindra smitta till andra katter
eller själv bli smittad med andra sjukdomar, katten
bör regelbundet undersökas av veterinär för att upp­
täcka sjukdomssymptom, en okastrerad katt bör
kastreras för att undvika stress i samband med löp­
ning, samt för att minska aggressivitet. Rådet gäller
även andra eventuella katter i det drabbade hushållet.
Inga nya katter ska tas in då risken för slagsmål och
bitskador ökar med introduktion av nya katter samt
att den nya katten riskerar att smittas av FIV.
ANTALET FIV-POSITIVA KATTER TYCKS ÖKA
FIV är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige.
Alla av SVA konfirmerade FIV-positiva katter
rapporteras till Jordbruksverket. I deras totala
statistik visas 14 fall 2011, 9 fall 2012, 21 fall
2013 och 42 fall 2014.
De senaste tio åren, före 2013, har SVA
diagnostiserat mellan fyra och tolv FIV-positiva
katter årligen. År 2014 diagnostiserades 23
FIV-positiva katter. I år (i oktober) har hittills 15
katter påvisats positiva för FIV. SVA ser det som
en ökande trend. Orsaken till ökningen är okänd
men möjligen kan en ökad benägenhet att ta
prover vara förklaringen.
En rapport från Norge, där man låtit provta
herrelösa katter, visar att man även där tycker
sig se en viss ökning av FIV-positiva katter.
Vid en genomgång av de prover från FIV-positiva
katter som inkommit till SVA under 2014 och
2015, sammanlagt hittills 38 stycken, kan följande konstateras:
22 katter från Skåne,
5 katter från Västernorrland,
3 katter från Västra Götaland,
enstaka katter från övriga landet.
Louise Treiberg Berndtsson, bitr. statsveterinär, SVA
Anna Lindhe, laboratorieveterinär, SVA
FAKTA OM FIV
Felint immunosuppressivt virus, FIV, är ett relativt
nyupptäckt virus, och beskrevs första gången
1987 i USA. FIV tillhör familjen retrovirus och sorteras i gruppen lentivirus. Till lentivirus hör också
till exempel HIV (human immunodeficiency virus). FIV delar många egenskaper med HIV och kal�las ibland för kattens aids och har använts mycket
i olika modeller för att bättre förstå HIV och aids.
FIV kan dock inte ge upphov till HIV hos människor
eller vice versa.
Rasmässigt dominerar blandraskatt/huskatt med
31 katter, två europeisk korthår, övriga fem är
norsk skogskatt. Åldersmässigt är den yngsta
katten två år och den äldsta 15 år, med en
medelålder på 7,7 år.
Av de 38 FIV-positiva katterna är 24 katter
hankastrater, elva är hankatter och endast tre
är honkatter.
5
NÄSTA
GENERATIONS
EXPERTER
Jay Lin
Hanna Skarin
6
Foto: Mikael Propst/SVA
Eva Emmoth
Foto: Joakim, Ågrem/SVA
Foto: Mikael Propst/SVA
Foto: Denise Laskowski
Helena
RUBRIKBack
2 ÅSIDOSÄTT CTRL+SHIFT +KLICKA PÅ RUTAN
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
N°1
Helena Back
Alla luftvägsinfektioner
påverkar inte travhästars
prestationer
Antikroppar mot förkylningsvirus kan ge långvarigt skydd mot sjukdom, och herpesvirus är vanligare hos hästar än man tidigare trott. Men alla luftvägsinfektioner
behöver inte påverka hästarnas prestationer och hälsa.
U
nder ett års tid studerade jag prestation,
hälsa och förekomst av olika luftvägsvirus
hos 63 svenska travhästar i träning hos fyra
professionella tränare. Sammanlagt togs 663 blodoch nässvabbprover från dessa hästar. Fokus låg
främst på en viss typ av herpesvirus som tidigare
undersökts mycket sparsamt, samt hästens förkyl­
ningsvirus (rhinitvirus).
nivåer som verkar skyddande mot sjukdom troligen
kvarstår under längre tid.
Vi kan därmed slå hål på myten om att ett enda
blodprov med en hög antikroppsnivå av rhinitvirus
betyder att hästen har en pågående infektion. En
tydlig nivåskillnad i två blodprover med 2-3 veck­
ors mellanrum behövs innan man kan fundera på
att skylla en dålig prestation på rhinitvirus.
Herpesvirus typ 2 och 5 (EHV-2 och EHV-5)
har tidigare hittats hos hästar men man har inte
vetat hur vanliga dessa virus är, då dessa virus har
hittats hos både friska och sjuka hästar. Bland pro­
verna från näshålan hos de undersökta travhästarna
visade sig närmare tre fjärdedelar innehålla typ 5
och omkring en tredjedel innehålla typ 2, vilket
är betydligt mer än man tidigare trott.
FÖRKYLNINGSVIRUS VANLIGT HOS
TÄVLANDE TRAVHÄSTAR
Majoriteten av hästarna hade under långa perioder
stabilt höga antikroppsnivåer mot rhinitvirus i sina
blodprover utan att visa symptom på sjukdom eller
nedsatt prestation. Detta tyder på att rhinitvirus är
vanligt hos tävlande travhästar, men att antikropps­
Travtränare Jonas Eriksson, stall Guldstjärna, med hästen Dennis de Castella. Foto: Kjelle Svensson
7
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
Mängden virus som utsöndrades vid de olika prov­
tagningstillfällena varierade kraftigt, men varken
mängden eller påvisande av de två virusen kunde
relateras till nedsatt prestation eller kliniska sjuk­
domssymptom hos någon av hästarna.
på gennivå. Med hjälp av ny avancerad teknik kunde
olika varianter av herpesvirus typ 5 identifieras vil­
ket inte har beskrivits tidigare. Denna nya kunskap
är ett stort steg på vägen till att förstå varför herpes­
virus typ 5 verkar påverka hästar på så olika sätt.
”OERHÖRT VIKTIG INFORMATION”
Detta är oerhört viktig information, eftersom det
visar att enbart förekomst av herpesvirus typ 2 eller
5 inte är tillräckligt för att kopplas samman med
sjukdom eller nedsatt prestation.
Herpesvirus typ 5 har också i sällsynta fall
kopplats till en mycket allvarlig lungsjukdom hos
häst. För att ta reda på varför detta virus kan finnas
hos både sjuka och friska hästar undersöktes viruset
N°2
Eva Emmoth
Helena Back, VMD veterinär, SVA
Fotnot: Veterinär Helena Back, SVA, disputerade 25 september
2015 vid SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Low Virulent
Respiratory Viruses in Standardbred Trotters – relationship to
health and athletic performance”.
Metoder visar minskning
av virus i behandlad mat
och avfall
Mat och biologiskt avfall som slakterirester och gödsel kan innehålla virus som
smittar till både människa och djur. Men avfallet innehåller värdefulla näringsämnen. Med rätt behandling kan riskerna minskas för smittspridning via mat och
även via det biologiska avfallet, som därmed kan användas till gödsel på åkermark.
M
en det finns också risker eftersom smitt­
ämnen kan följa med i produktionen av
sådan gödsel. Det som växer på våra
åkrar hamnar så småningom i våra livsmedelspro­
ducerande djurs foder. Även vilda djur kan smittas.
Smittämnen som virus kan följa med hela livsmedels­kedjan från jord och foderväxter, via köttdjur, slakt,
paketering och distribution ända fram till tallriken.
Nya virustyper upptäcks ständigt, många av
dem är tåliga tarmvirus, men också nya varianter
av zoonotiska virus. Virus som smittar från djur
till människa är till exempel fågelinfluensavirus
och hepatit E-virus från gris. Sistnämnda virus
har visat sig förekomma i grisprodukter såsom
lever, kött och charkuteriprodukter. Det har
smittat till människa vid förtäring.
I EU-förordningar är animaliska biprodukter kate­
goriserade enligt graden av risk. Kategori 3 är den
lägsta riskkategorin, och innehåller bland annat
slaktavfall och gödsel ämnade för biogas- eller
komposteringsanläggningar. Dessa material kan
dock innebära en risk om de är korskontaminerade
från andra riskkategorier, eller av subkliniskt infek­
terade djur.
Vid ett utbrott av till exempel aggressiv fågel­
influensa kan material som hönsgödsel och djur­
kroppar vara smittade med virus.
ANPASSADE BEHANDLINGAR
Även närbesläktade virus kan vara olika svåra att
inaktivera. Därför bör behandlingsmetoder vara
effektiva mot en rad virus med olika egenskaper,
8
TEMA DOKTORAND
Slakteri med griskroppar. Enligt EU-förordningar ska animala biprodukter av kategori 3, till exempel gödsel och slakteriavfall ämnade för
biogas- eller komposteringsanläggningar, under minst en timme behandlas med en värme av 70 grader. Foto: Bengt Ekberg/SVA
förutom att tillgodose ekonomiska och praktiska
aspekter. Metoderna bör anpassas efter vilka pro­
dukter som ska behandlas och vilka virus som kan
tänkas ingå.
Enligt EU-förordningar ska animala biproduk­
ter av kategori 3, till exempel gödsel och slakteriav­
fall ämnade för biogas- eller komposteringsanlägg­
ningar, under minst en timme behandlas med en
värme av 70 grader. Alternativa metoder, som
värme eller kemikalier som ammoniak, kan använ­
das om en reduktion med 99,9 procent av ett vär­
metåligt virus kan visas, om denna virusförekomst
bedömts vara en risk.
Vid en utbrottssituation av till exempel aggres­
siv fågelinfluensa kan kompostering, eller ammoni­
akbehandling, utföras på den aktuella gården för
att minska bioriskerna. För livsmedel är det lämp­
ligt med metoder som minskar smittämnen, men
som även tar hänsyn till matens kvalitet för konsu­
menterna. Här har metoder som högt tryck, inten­
siva ljuspulser eller mjölksyra visat sig användbara.
Som processindikatorer för virus som framkal­
lar sjukdom används ofta modellvirus. Dessa väljs
efter syfte, typ av behandlingsmetod och deras
egenskaper. Modellvirus bör vara något mer mot­
ståndskraftig mot behandlingsbetingelserna. Om
ett virus är identifierat som en fara, används med
fördel detta eller ett närbesläktat virus för att utvär­
dera behandlingsmetodens effektivitet. Många av
de viktigaste livsmedelsburna virusen, som hepatit
E-virus och humant norovirus, är inte odlingsbara
på konventionellt sätt. Gällande det förstnämnda,
vilket till stor del är okarakteriserat, kan ett spek­
trum av virus med olika fysikalisk-kemiska egen­
skaper vara lämpliga för att utvärdera metoden.
UTVÄRDERING AV BEHANDLINGAR
Resultaten av min avhandling gav behandlingsre­
kommendationer för att säkerställa en tillräcklig
virusreduktion enligt gällande EU-krav för ani­
mala biprodukter av kategori 3 för ammoniak och
värmebehandling. För en utbrottssituation kunde
Kläckeri med kycklingar. I större skala kunde bakteriofager användas
för verifiering av inaktivering av aggressiv fågelinfluensa i ammoniakbehandling av kläckeriavfall och i laboratoriekompostering.
Foto: Bengt Ekberg/SVA
9
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
rekommendationer ges för hantering av aggressivt
fågelinfluensavirus, baserade på att pH och tempe­
ratur ska upprätthållas under en viss tid för hante­
ringen. Högtrycksbehandling av livsmedelspro­
dukter från gris visade att varierade nivåer av tryck
och tid påverkade inaktiveringen av olika typer av
calicivirus och norovirus. Dessa smittsamma virus
användes som modeller för hepatit E-virus.
Bakteriofager är virus som infekterar bakterier,
och vissa har liknande egenskaper som olika tarmvirus. Eftersom de är ofarliga för människa, mindre
kostsamma och lättare att analysera, kan de använ­
das som potentiella indikatorer för validering eller
kontroll av fullskaliga processer. I större skala kunde
bakteriofager användas för verifiering av inaktive­
N°3
Jay Lin
ring av aggressiv fågelinfluensa i ammoniakbehand­
ling av kläckeriavfall och i laboratoriekompostering.
I behandlingar av grisprodukter, visade det sig
att bakteriofagerna hade potential som stabila
modeller för noro- och calicivirus i större produk­
tionsskala. Här utvärderades högtrycksbehand­
lingar och intensiva ljuspulser, respektive
mjölksyrabehandlingar.
Eva Emmoth, forskningsingenjör, SVA
Fotnot: Eva Emmoth disputerade 22 oktober. Hennes avhandling har
titeln ”Virus Inactivation – Evaluation of Treatment Processes for
Food and Biowaste”. Foto: Mikael Propst/SVA
Hepatit E vanlig
hos vilda klövdjur
i Sverige
Tidigare har hepatit E på människor varit förknippat med stora utbrott i utvecklingsländer eller reserelaterade infektioner. Men studier i flera industriländer visar att
smittan kan ske zoonotiskt inom landet, mellan djur och människa. Denna smittväg
verkar även förekomma här i Sverige.
E
nligt Världshälsoorganisationen, WHO, är
två miljarder av jordens befolkning smittade
av hepatit E-virus, eller har varit det. De
flesta studier om hepatit E är från Asien, och några
från Europa och USA. Mycket lite är känt om hepa­
tit E i Sverige. Infektionen visar ofta inga symptom
eller kan ge akut hepatit med tillfrisknande på runt
fyra-sex veckor. I värsta fall kan infektionen orsaka
allvarlig hepatit med leversvikt som kan kräva lever­
transplantation, eller i sällsynta fall utvecklas till
kronisk infektion som kräver behandling.
Hepatit E-virus är ett litet virus med RNA som
arvsmassa. Det finns i fyra genotyper (Gt1-4) som
infekterar människa. Gt1 och Gt2 infekterar
endast människor och finns främst i Asien och
Afrika. Gt3 finns i hela världen, och Gt4 främst i
Kina och Japan. Både Gt3 och Gt4 smittar männ­
iskor, grisar, vildsvin, hjortdjur och andra djur.
Det har konstaterats att förekomsten av anti­
kroppar mot hepatit E-viruset är förvånansvärt
hög hos befolkningen i många industriländer.
Detta trots att de har tillgång till rent vatten. Även
i Sverige är antikroppar ganska vanliga och upp­
skattas till nio procent av befolkningen. Det indi­
kerar att man har en pågående hepatit E-infektion,
eller tidigare haft det. Men detta avspeglas inte via
de fåtal fall som inrapporteras till Folkhälsomyn­
digheten, ofta med oklara smittvägar. Tre orsaker
kan ligga bakom:
• de fall som upptäcks är bara toppen av isberget, eftersom majoriteten av infektionerna inte ger uppenbara symptom.
• inhemska källor för hepatit E-infektioner.
• hepatit E-infektionen diagnostiseras fel eller missas på grund av diffusa symptom, eller av kunskapsbrist.
10
» Forskare utomlands har visat
att människor kan infekteras
av hepatit E-virus från tamsvin,
vildsvin och hjortar.«
11
Foto: Bengt Ekberg/SVA
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
Älgens variant av viruset Hepatit E skiljer sig mycket från övriga klövdjurs hepatit E. Foto: Ulla Johansson/SVA
Tidigare studier från SVA har visat att svenska
tamsvin ofta är infekterade med hepatit E-virus.
Forskare utomlands har visat att människor kan
infekteras av hepatit E-virus från tamsvin, vildsvin
och hjortar. Infektionen är därmed en zoonos, det
vill säga smitta mellan djur och människa.
För att öka kunskapen om viruset, har jag sam­
arbetat inom SVA, samt med SLU, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset och jägare. Formas samt EUprojekten Wildtech och Predemics har finansierat
arbetet med avhandlingen. Jag har undersökt före­
komsten av viruset hos svenska, vilda klövdjur och
de zoonotiska aspekterna för viruset. Jag har då
utrett om oklara, svenska, humana smittfall kan
associeras med virusstammar från djur. Eftersom
viruset är mycket svårt att studera med traditio­
nella metoder, har arbetet fordrat att nya, avan­
cerade metoder tagits fram och förfinats.
Det sjätte viruset, med en något större arvs­
massa än de svenska virusen, kommer från en
spansk gris. Dessutom är dess arvsmassa mycket likt
virus från franska hepatit E-patienter, särskilt från
en med nedsatt immunförsvar och med kronisk
infektion. Här återfinns dessutom främmande arvs­
massa som viruset förenat med sin egen arvsmassa.
Detta kan ske antingen förvärvat från andra hepatit
E-virus, eller från värdcellen. Andra studier har
visat att upptag av annan arvsmassa snabbt kan för­
bättra virusets förmåga att föröka sig, och möjligt­
vis orsaka mer skada. Detta speglar att viruset kan
anpassa sig snabbt och att det kan uppkomma mer
sjukdomsalstrande varianter av viruset som vi inte
vill ha cirkulerande hos varken djur eller människa.
Sammanfattningsvis visar mina studier att tam­
svin, vildsvin och människor har smittats med
hepatit-E virus som är identiska, eller mycket lik­
artade. Detta tyder på att zoonos även förekommer
i Sverige. Smitta kan ske över landsgränserna, som
exemplet med det spanska svinet och franska human­­­­fallet visar. Detta speglar förmodligen dagens glo­
bala handel och resande och virusets anpassnings­
förmåga, vilket kan förklara virusets utbredning i
världen. Ännu en gång får vi en på­­minnelse om hur
viktigt samarbetet över ämnesgränserna är för att
få en bättre förståelse av virusets sampel mellan
djur och människa, och därmed få ett ”One
health”-perspektiv.
22 PROCENT KLÖVDJUR INFEKTERADE
Mina resultat visar att 53 av 245 klövdjur hade pågå­
ende eller avslutad virusinfektion, vilket motsvarar
22 procent. Djuren verkar inte få symptom men det
finns en smittorisk från vildsvin och hjort till män­
niska. Av 231 undersökta älgar visade sig 67, eller 29
procent, ha en pågående eller avslutad virusinfek­
tion. Älgens variant av viruset skiljer sig så mycket
från övriga klövdjurs hepatit E-virus att risken för
smitta till människor troligen är obefintlig.
Genetiska analyser av virusets arvsmassa från
fem utav sex Gt3 hepatit E-virus från vildsvin och
tamsvinbesättningar i Sverige, visar att ett utbyte
av virusarvsmassa tycks ske mellan dessa djur­
grupper. Detta kan påverka virusets egenskaper
och förmåga att infektera människor.
Jay Lin, forskningsassistent, SVA
Fotnot: Dr Jay Lin, SVA, disputerade 2 oktober vid SLU Uppsala.
Avhandlingens titel är "Molecular Charakterization and Prevalence of
Hepatitis E Virus in Swedish Wild Animal – A Zoonotic Perspective".
12
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
N°4
Hanna Skarin
Bakterier bakom
botulism
byter identitet
Jordbakterien och sporbildaren Clostridium botulinum bildar botulinumtoxin, ett av
världens farligaste gifter. Toxinet orsakar förlamningssjukdomen botulism hos både
människor och djur. I Sverige är det vanligast med botulism hos fåglar. Svensk slaktkyckling och sjöfåglar har drabbats hårt det senaste decenniet.
D
jurbotulism förekommer i hela världen,
men är dåligt övervakad. Mycket tyder dock
på att antalet utbrott av djurbotulism har
ökat de senaste åren i Europa. Men forskningen vet
inte så mycket om de stammar som orsakar botu­
lism hos djur.
Stammar av arten C. botulinum kan vara
mycket olika varandra, men gemensamt för dessa är
att de alla har förmågan att bilda botulinumtoxin.
Hittills har sju olika typer av detta toxin konfirme­
rats, typ A-G. Botulism hos djur orsakas vanligtvis
av typ C och D, även om typ B också är förknippat
med botulism hos nötkreatur och häst, och typ E
med fisk och sjöfåglar.
Två hybrider av typ C och D upptäcktes på
90-talet och orsakar idag många av botulismutbrot­
ten hos djur. Bakterier som producerar toxintyp C,
D, C/D och D/C ingår i C. botulinum grupp III och
dessa orsakar inte botulism hos människa. Dessa
bakterier bär genen som kodar för toxinet på bakte­
riofager (bakterievirus), som ligger vilande i bakte­
rierna. Ibland tappas fagen och då tappar bakte­
rierna förmågan att bilda toxinet. Vanligen
identifieras C. botulinum genom att man detekterar
toxinet, eller genen som kodar för detta. Men om
den toxinkodande fagen har lämnat bakterierna blir
det svårt att identifiera stammen som C. botulinum.
bland annat studerat hur genotyperna såg ut hos
de bakterier som isolerades just 2008.
För att studera släktskap inom C. botulinum
grupp III isolerades stammar från svenska utbrott
av botulism på vilda fåglar och fjäderfä. Även bak­
teriestammar från andra djurslag från botulismut­
brott i andra länder, främst inom Europa, studera­
des. Det visade sig att bakterierna kunde delas in i
ett fåtal släktskapsgrupper som inte kunde kopplas
till vare sig djurslag eller geografisk härkomst.
En grupp var mycket större än övriga släkt­
skapsgrupper och den representerar den vanligaste
typen av stammar som förknippas med botulismut­
brott på djur i Europa. Bakterierna som orsakade
svenska utbrott 2008 ingick i denna grupp. Dessa
stammar producerar i majoritet hybridtyperna av
botulinumtoxinet (C/D och D/C). Möjligen är de
mer sjukdomsalstrande än övriga C. botulinumstammar eftersom de oftare orsakar utbrott av
djurbotulism. Denna relativt nya grupp av stammar
skulle kunna vara anledningen till att vi sett en
ökning i antalet rapporterade fall av botulism hos
djur de senaste decennierna.
21 UTBROTT 2008
I augusti 2003 bekräftades det första utbrottet av
botulism i en svensk slaktkycklingbesättning. Sjuk­
domen återkom och bara under 2008 konfirmera­
des 21 utbrott. Hur bakterien kom in till djuren,
eller vad den dramatiska ökningen berodde på vet
inte forskarna. I mitt doktorandprojekt har jag
Bakterien Clostridium botulinum i mikroskop.
Foto: Hanna Skarin/SVA och Leif Ljung, Uppsala universitet
13
TEMA: DOKTORANDER VID SVA
Höna som förlamats av botulism. Foto: Desirée Jansson/SVA
FAGER KAN LÄMNA EN ART FÖR EN ANNAN
Ett urval av stammar representerande de olika släkt­
skapsgrupperna analyserades med helgenomsekven­
sering. Bilden som framträdde av genom från C.
botulinum grupp III var att de är relativt väl konser­
verade, men har många mobila fager och plasmider.
Dessa kan röra sig mellan stammar och orsaka ett
genetiskt utbyte som kan bidra med till exempel nya
sjukdomsframkallande egenskaper.
Stammar av de närbesläktade arterna C. novyi
och C. haemolyticum sekvenserades också och lades
till jämförelsen av genom. Det visade det sig att flera
bakteriestammar var mera lika någon av övriga arter
än stammar av den egna arten. Det fanns ett stort
utbyte av framför allt fager även mellan stammar av
de olika arterna. Eftersom det är fagerna som bär på
de toxingener vilka används för identifikation av C.
botulinum grupp III och C. novyi så får det konse­
kvensen att de blir genetiskt ihopblandade. Om en
stam av C. novyi blir infekterad av fagen som bär på
genen för botulinumtoxin får den också förmågan
att orsaka botulism.
Utbytet av gener kan påverka bakteriens förmåga
att orsaka sjukdom, eller att anpassa sig till en ny
miljö, och det skulle kunna förklara varför vi fått en
grupp av stammar som är oftare förknippad med
botulismutbrott hos djur. Den här kunskapen bidrar
till bättre förståelse för hur de underliggande sjuk­
domsframkallande faktorerna samspelar och kan på
sikt leda till nya strategier för att förebygga botulism.
Hanna Skarin, forskningsassistent, SVA
14
Fåglar som dött av botulism. Foto: Rafael Mateo
Fotnot
Molekylärbiolog Hanna Skarin, SVA, disputerade 18 september
2015 vid SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Genomic organization
and diversity of Clostridium botulinum group III – The bug behind
animal botulism”.
Karantänpaket
använder PCR
för försöksmöss
I
paketet, som är framtaget till­
sammans med våra kunder
utifrån deras behov och öns­
kemål, ingår totalt 13 analyser.
Dessa omfattar virus, bakterier
och parasiter. För att upprätthålla
kvalitet och effektivitet i analys­
kedjan har SVA även tagit fram ett
provtagningspaket med allt nöd­
vändigt provtagningsmaterial,
samt en utförlig provtagningsan­
visning och tillhörande remiss.
För att detektera alla smitt­
ämnen krävs tre provmaterial:
• prov från näsa/munhåla
• prov från päls
• prov från avföring.
t
he
Ny
Provtagningsmaterial för karantänpaketet.
SVA lanserade i våras ett nytt analyspaket. Det är speciellt
avsett för att detektera förekomsten av ett antal viktiga
smittämnen hos möss som ska användas i djurförsöksverksamhet. Paketet är framförallt tänkt användas för att
kontrollera nya djur innan de tas in i en anläggning.
I analyspaketet ingår möjlig­
heten att poola prover från upp
till tre individer. Provsvar erhålls
inom fem arbetsdagar. Positiva
prover delsvaras preliminärt per
telefon. Det går också bra att
beställa analyserna separat om
det finns särskild misstanke.
En av de viktigaste fördelarna med
PCR­analys jämfört med serolo­
giska tester är att PCR­svaret inte
är beroende av en immunologisk
respons hos det infekterade djuret.
Detta är särskilt viktigt när det
handlar om försöksdjur, som på
grund av avel eller genetiska modi­
fieringar har ett nedsatt immun­
försvar. Analysmetoden innebär
också att även relativt nysmittade
djur kan identifieras.
Provtagningsmaterial beställs från SVA via
[email protected] eller tel. 018-67 43 00. Vid
frågor eller för att upprätta avtal går det bra
att kontakta [email protected].
Tabell 1. Karantänpaketets ingående analyser
Virus
MNV (murint norovirus)
MHV (murint hepatitvirus)
MPV (murint parvovirus)
TMEV (Theiler’s )
Rota A (EDIM)
Bakterier
Mycoplasma pulmonis
Helicobacter*
Helicobacter spp.
Parasiter
Springmask**
Aspiculuris tetraptera
Syphacia obvelata/S. obvelata
Helicobacter hepaticus
Pälskvalster 1**
Helicobacter bilis
Myobia musculi
Helicobacter typhlonius
Radfordia affini
Pälskvalster 2**
Myocoptes musculinus/M. japonensis
*Analysen detekterar alla Helicobacter-arter och skiljer dessutom ut de tre viktigaste.
**Analysen detekterar men skiljer inte på arterna. Om artidentifiering av springmaskar önskas finns det som tilläggstjänst.
15
20206620
DDTTDAFADDAFDFFADTAATTADTAFFTTFTAFDTDDDDDT
Beställ hem kartonger i förväg!
Beställ i förväg SVA:s kostnadsfria kartonger för transport av döda
djur till er klinik. Kartongerna finns då på plats redan innan behovet
uppstår! Djurkroppen kommer i väg direkt och resultatet av undersökningen blir bättre.
Beställ förpackningsmaterial
Via vår webbplats: www.sva.se, sökord
transportkartonger eller kontakta Staben för
vaccinberedskap vid SVA, tel. 018-67 43 00.
Det går också bra att uppge att fler kartonger
önskas på remiss som skickas in.
Misstänker du allvarlig, smittsam sjukdom?
Kontakta då alltid SVA och vår jourhavande
veterinär, via växel tel. 018-67 40 00.
Följ oss i sociala medier
Statens.veterinarmedicinska.anstalt
STABEN FÖR KOMMUNIKATION
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62 e-post. [email protected] webb. www.sva.se
@SVAexpertmyndig @JensMattssonSVA
@GittanGr @YlvaPersson @MooseSVA