Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande?

Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar
vilseledande?
En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker
i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad
Av Irina Aliesson
Examensarbete, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, 15 hp
Institutionen för Livsmedelsvetenskap
Institutionen för Mikrobiologi
Swedish University of Agricultural Sciences
Department of Food Science
Department of Microbiolog
Publikation nr 276
Uppsala 2010
Självständigt arbete 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, SLU
Titel:
Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande?
En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun
och Vaxholms stad
Are health claims misleading ? - an investigation of food products from supermarkets in Täby,
Danderyd and Vaxholms municipalities.
Student:
Irina Aliesson
Handledare:
Ingela Steen Ronnermark, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor , Täby
Klara Båth, Institutionen för mikrobiologi, SLU
Examinator:
Maria Lundesjö Ahnström, inst. för Livsmedelsvetenskap, SLU
Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar
vilseledande?
En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker
i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad
Av Irina Aliesson
Handledare: Klara Båth, SLU & Ingela Steen Ronnemark, Södra
Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor
Examinator: Maria Lundesjö Ahnström, SLU
Institutionen för Livsmedelsvetenskap
Institutionen för Mikrobiologi
Swedish University of Agricultural Sciences
Department of Food Science
Department of Microbiolog
Publikation nr 276
Uppsala 2010
FÖRORD
Jag vill tacka mina handledare:
Dr. Klara Båth Institutionen för mikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för tips gällande
uppsatsens utformning, och
miljö- och hälsoskyddsinspektör Ingela Steen Ronnermark för idén och tips.
Dessutom vill jag tacka Gunilla Lindström som tog in mig som examensarbetande på Södra
Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor och personer från Miljökontoret för trivsam och
inspirerande arbetsmiljö.
TACK!
Irina Aliesson
ABSTRACT
Are health claims misleading ? - an investigation of food products from supermarkets in
Täby, Danderyd and Vaxholms municipalities.
Many food producers would like to mark their products with a health claim, e.g. “reducing risk
of disease”. It is necessary for customers to know if the claims are true or not and to choose the
right product which matches their needs. It is thus important with independent investigations of
the market of products with health claims such as:
-”contains soluble fiber which reduces risk of heart disease.”
-”a low fat diet will reduce risk of cancer. This product has a lower level of fat”
If producer wants to use such type of claim, it must be controlled by rules, like:
x
There is scientific research that proves health effects of this product,
x
Not to write that this special food can prevent, ease, reduce or treat disease.
Thus, health claim must correspond to Swedish nutrition (dietary) recommendations and be built
on Swedish public scientific admitted researches. Labeling on food packages is controlled
according to § 5 LIVSFS 2004:27 “Redlighet” (=probity).
In this work many products that were labeled with help of claim such as bread for heart, bread
for stomach, useful bacteria, rich in fibers, rich in omega 3 and low GI-index were observed. The
most popular claims were “omega 3” and “fiber”. It was interesting to see that some products
that earlier usually included one particular ingredient, now includes another ingredient, for
example fish was sold with “omega 3” before, and now fish was supplied with fiber, on contrary,
pasta which usually included fiber, now is marked as enriched with “omega 3”.
This investigation concluded that the probity must be further developed and that misleading
marketing are common.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING
7
2.
BAKGRUND
2.1.1 Tidigare undersökningar
2.2
Märkningslagstiftning: Redlighet mot vilseledande
7
7
9
3.
MATERIAL OCH METODER
11
4.
RESULTAT
12
5.
DISKUSSION
18
6.
SLUTSATS
20
7.
REFERENSER
21
BILAGOR
Bilaga 1.
Utgående brev till butiker
23
Bilaga 2.
Exemplar på märkning i butiker
25
Bilaga 3.
Egenåtgärdsprogram
31
Bilaga 4.
Ordlista
32
Bilaga 5.
GI-index
35
Bilaga 6.
Bort med vilseledande märkning av omega-3
37
Bilaga 7.
Resterande bilder
41
Bilaga 8.
Nyckelhålsmärkning
48
1. INLEDNING
Syftet med examensarbetet var att kartlägga märkning av livsmedelsförpackningar, främst
hälsosamt bröd, pasta, fisk och mejeriprodukter. Avsikten med detta arbete var att utmana
livsmedelsföretagare (tillverkare/butik) att följa märkningsföreskrifterna, påminna om deras
ansvar att inte vilseleda konsumenter; påpeka brister inom märkning, redlighet. Besök gjordes
på butikerna ICA, Coop, Vi och Hemköp i Täby kommun, Danderyds kommun samt Vaxholms
stad. De produkter som valdes ut var de som såg mest intressanta ut ur ett hälsoperspektiv.
Hälsopåståenden undersöktes ur redlighetsperspektiv för att utreda om de kunde vara
vilseledande för konsumenten. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna i kommunerna Täby,
Danderyd och Vaxholm slogs samman 2007 samman till en förvaltning och Södra Roslagens
Miljö- och hälsoskyddskontor bildades. Ingen av dessa kommuner deltog i det nationella tillsyn
projekt angående märkning utfört av Livsmedelsverket 2006 (Jansson, 2007). Södra Roslagens
Miljö- och hälsoskyddskontor önskade därför nu göra en undersökning för att kartlägga hur väl
märkningsföreskrifterna efterlevs i dessa kommuner samt få en helhetsbedömning av
märkningsförfarandet och samtidigt undersöka om hälsopåståenden kan vara vilseledande.
2. BAKGRUND
2.1. Tidigare studier som har gjorts angående märkning
Det finns flera studier som gjordes tidigare angående märkning av livsmedelsförpackningar.
Lena Jansson, Lena Wallin, Martina Karlsson och Barbro Turesson från Livsmedelsverket
utförde ett nationellt tillsynsprojekt angående märkning av livsmedel under 2006 (Jansson, 2007)
Drygt 400 produkter inom 28 kommuner granskades, såsom bröd, fiskeri och charkuteri.
”Avsikten var att granska förekomsten av vilseledande märkning av livsmedel. Önskan var att få
ett brett underlag om tillämpningen av märkningsreglerna, och få kännedom om eventuella
brister i märkningen för att effektivt kunna göra riktade insatser inom redlighetsområdet .”
Projektets syfte var att ”öka kunskapen om och efterlevnaden av både obligatoriska och frivilliga
märkningsregler samt minska risken för att konsumenterna blir vilseledda. ” (Jansson, 2007).
Projektet visade brister i märkningen av livsmedel. De vanligaste avvikelserna förekom på bröd
och gällde avsaknad av mängddeklaration på fullkorn och kostfiber. Ofta påträffades
7
tillskrivningar av ”nyttighetsaspekter” för bröd som följd av hälsotrenden som är stark idag. Det
visade sig behövas mer definitioner av till exempel hälsofördelar, på bröd. De vanligaste
upptäckta
felen
på
fiskeriprodukter
var
inom
handelsbeteckning,
ursprung
och
produktionsmetod. Projektet riktade sig både till konsumenter och tillverkare, både för att öka
konsumenters kännedom att välja rätt produkter och för att påpeka fel till företagare, att
företagaren är ansvarig för att ge tillräckligt underlag för påståenden på livsmedelsförpackningar
och inte vilseleda konsumenten. ”Det finns behov av fler märkningsprojekt” (Jansson, 2007).
Petra Lindström vid SLU utförde 2007 examensarbetet ”Krävs skärpning vid märkning? - en
kartläggning av livsmedel som märks i butik i 2007 i Örebro” (Lindström, 2007). Petra
undersökte märkning på charkuteri och fiskeriprodukter i 16 butiker avseende helhetsbedömning
och märkningsföreskrifternas efterlevnad. Hon hittade liknande brister som i det nationella
projekt livsmedelsverket genomförde 2006 (Jansson, 2007), så bedömningen gjordes att det
fanns risk för att konsumenten kunde bli vilseledd och att det behövdes skärpning vid märkning.
Catarina Zielonka från Chalmers Tekniska högskola, Göteborg genomförde ett examensarbete i
Näringslära ”Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier och
åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter i 2006 i Örebro” (Zielonka, 2006). Ett urval
av charkuteriprodukter från Atra Lithells, cerealier, bröd och pasta granskades visuellt och med
hjälp av analysmetoder avseende näringsinnehåll. Utbudet av hälsosamma livsmedel och hur
företagaren valde att deklarera näringsvärden kartlades, samt vilka hälsopåståenden förekom.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European Food Safety Authority EFSA
granskade och utvärderade 2006 åtta ansökningar i hälsopåstående om att ”vissa livsmedel kan
minska risken för sjukdomar eller främja barns hälsa” EFSA:s granskning handlar om
hälsopåståenden enligt artikel 14 i EU-förordningen om hälsopåstående (EG 1924/2006).
Sju av åtta hälsopåståenden fick underkänt av EFSA, och en ansökan av åtta hade tillräcklig
vetenskaplig grund, det var påståendet om växtsteroler, att de ”sänker blodets kolesterolvärden
och därmed minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar”.
8
Följande samband mellan kost och hälsa anses väl belagda (Rapport av Livsmedelverket från
1998-12-22 ):

övervikt och energiinnehåll

kolesterol i blodet och fettkvalitet

blodtryck och salt

ateroskleros och blodkolesterolnivå/blodtryck

förstoppning och kostfiber

benskörhet och kalcium

karies och fermenterbara kolhydrater

järnbrist och järnintag
De ingredienser som bidrar till dessa åtta kosthälsosamband skall vara en naturlig del av
livsmedlet. Produkter med innehåll av levande mikroorganismer omfattas inte av programmet.
Kost och cancer får inte användas i samband med påståenden på livsmedel.
Exempel på påståenden som inte accepterades i programmet var:

”X hjälper Dig att sänka Ditt kolesterolvärde”

”Saltet Y sänker Ditt blodtryck”

”Z förebygger tack vare sin höga fiberhalt förstoppning”.” (Livsmedelsverkets hemsida,
ur nyhetsarkivet 2008-08-21)
2.2. Märkningslagstiftning. Redlighet mot vilseledande.
Regler om vilka uppgifter som ska finnas på livsmedelsförpackningar som säljs inom EU och hur
uppgifterna ska presenteras finns huvudsakligen i märkningsdirektivet (EG) 13/2000, förordning
(EG) 1924/2006, artikel 14 och 17.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Att ange näringsvärdet på
livsmedel är frivilligt inom EU och medlemsländerna får inte ställa mer långtgående krav än vad
EU slagit fast. Näringsvärdesdeklaration är dock obligatoriskt om ett livsmedel saluförs med
näringspåståenden, hälsopåståenden och för livsmedel med tillsats av vitaminer och
mineralämnen.
9
Föreskrifterna för märkning av livsmedel är beskrivna i LIVSFS 2004:27, SLVFS 2000:14,
SLVFS 2000: 15, LIVSFS 2005:9 .
”Märkningsuppgifterna som ska anges på livsmedelsförpackningar är:
¾
livsmedlens beteckning = varans namn
¾
ingrediensförteckning med mängd av vissa ingredienser
¾
nettoinnehåll
¾
bäst-före-datum, respektive sista förbrukningsdag för känsliga livsmedel
¾
speciella anvisningar för förvaring eller användning och bruksanvisning
¾
namn och adress för tillverkaren av livsmedlet eller den som förpackar eller säljer
¾
ursprung
¾
alkoholhalt
¾
uppgifter om innehåll av allergena ingredienser. ” (LIVSFS 2004:27)
Enligt § 5 Redlighet i märkningsföreskrifterna (LIVSFS 2004:27) märkningen och dess närmare
utformning får inte vilseleda köparen när gäller dess ”beskaffenhet, identitet, egenskaper,
sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprung eller härkomst samt tillverknings- eller
produktionsmetod,
- genom att tillskriva livsmedlet verkningar eller egenskaper som det inte har, eller
- genom att antyda att livsmedlet har speciella egenskaper då i själva verket alla liknande
livsmedel har sådana egenskaper
Får inte tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de förebygger, behandlar eller botar
någon sjukdom hos människor eller antyda sådana egenskaper, såvida inte annat framgår av
föreskrifter om naturligt mineralvatten eller om livsmedel för särskilda näringsändamål”.
Om märkningen innehåller påståenden om eller antyder att livsmedlet förebygger, behandlar
eller botar sjukdom, kan produkten komma att betraktas som läkemedel (LIVSFS 2004:27)
EG- märkningsdirektivet 13/2000 reglerar även i viss mån reklam för livsmedel:
”Hälsopåståenden skall stå i överensstämmelse med svenska officiella kost- och
näringsrekommendationer och bygga på i Sverige allmänt erkända vetenskapliga fakta.
Den som är ansvarig för märkningen av livsmedlet ska alltid kunna motivera/verifiera/förklara
varför en viss märkningsuppgift använts. ” (direktiv (EG) 13/2000)
10
3 . MATERIAL OCH METOD
Examensarbetet utfördes på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor under våren 2009
med hjälp och stöd från handläggare Ingela Steen Ronnermark och Klara Båth, SLU,
Institutionen för mikrobiologi.
Till att börja med sammanställdes ett informationsbrev som skickades till de butiker där besök
planerades. Därefter ägnades tid åt fältstudier i livsmedelsbutikerna ICA, Hemköp, Coop och Vi
i Täby, Danderyd och Vaxholm. Data insamlades för undersökning, märkningen på
förpackningar av hälsosamma livsmedel som finns på marknaden (fryst fisk, mejeri, bröd,
importerade konserver och pasta) fotograferades och en del köptes in. Hur mycket hälsosamma
produkter som fanns bedömdes på plats. De som var mest intressanta och synliga, märktes mest,
till exempel med någon slags av symbol, nyckelhålsmärke eller GI-index (bilaga 5), och som
förmodligen lockade mest köpare valdes ut till studien. Märkning på livsmedelsförpackningar
granskades enligt § 5 LIVSFS 2004:27 Redlighet.
Därefter sammanställdes och tolkades resultaten. Litteraturstudie gjordes, inläsning på
lagstiftning, vägledning om märkning samt vetenskaplig litteratur.
Totalt besöktes 12 butiker. Undersökningen genomfördes genom anmälda kontrollbesök av
författaren.
I enlighet med Petra Lindströms undersökning (Lindström, 2007) kontrollerades enbart
märkningen vid besöken och bedömningen baserades enbart på märkningsuppgifterna. Ingen
provtagning utfördes för att kontrollera riktigheter i märkningen. Totalt kontrollerades 79
produkter, fördelat på 20 bröd, 14 pasta, 15 mejeri-, 20 fiskeriprodukter och 10 konserver.
I enlighet med Livsmedelsverkets nationella projekt i märkning under 2006 (Jansson, 2007)
ansvarar berörda butiker för att åtgärda avvikelser och rapportera till handläggare på Södra
Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor. Projektet inkluderade inte uppföljning av resultatet. Fel
och brister som uppmärksammades under examensarbetet ska följas upp av respektive
handläggare .
11
4. RESULTAT OCH OBSERVATION.
Produktensurvali12butiker:ICA,Coop,ViochHemköp
iTäby,Danderydskommuner,Vaxholmsstad
De mest intressanta hälsopåståenden och säljande uttryck som upptäckts:
1)
Tar hand om din mage på allra bästa sätt (Arla Yoghurt Dolfidus)
2)
Sköt om magen som om den vore din bästa vän (Arla Yoghurt Dolfidus)
3)
Sänker aktivt kolesterolvädret (Unilever Becel pro-activ)
4)
Bevarar magens naturliga balans (Norrmejerier Verum hälsofil)
5)
Laddat med hälsosamma rågfiber, mineraler och vitaminer (Fazer Rye Fibre bröd)
6)
Må bättre (Fazer bröd)
7)
Ger en låg och långsam blodsockerstegring (Lantmännen AXA GI-havre bröd)
8)
Laddat med protein och fiber (Carbzone bröd NyStart low carb)
9)
Prova även våra andra produkter (Carbzone bröd NyStart low carb)
10)
Fullkornsbröd med extremt bra näringsvärden (Polarbröd AB, Polarkraft Extrem bröd)
11)
Rikt på fullkorn, med låg fetthalt och ett extremt högt fiberinnehåll (Polarbröd AB,
Polarkraft Extrem bröd)
12
12)
Det perfekta brödet, med extra hög fiberhalt, bakat på nyttig rapsolja, med omega3
fettsyror (Europabagarns Pauluns bröd)
13)
Hjärtegott (Skogaholms bröd Hjärtegott)
14)
Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa (Skogaholms bröd
Hjärtegott)
15)
En god laktosfri yogurtshot som lugnar en orolig mage, har positiv effekt på IBS, har
välgörande bakterier (Valio Yoghurt Gefilius Max)
16)
Smart fiber (Axa smart och gott bröd)
17)
Dagens dos omega 3 från fisk (Abba, skylt i butik Vaxholm, ICA)
18)
Äntligen ett vitt bröd lika fiberrikt som fullkornsbröd! (NyStart! bröd, skylt i butik)
19)
Matkvalite ger livskvalite (Ekologisk fullkornspasta av Castagno)
20)
För alla magar som har bråttom finns ProViva drickyoghurt
21) Bäst bakterie vinner (Skylt ProViva, skånemejerier, Ica Arninge)
22) Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till exempel vitaminer,
mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl sammansatt
kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott innehåller
50% fullkorn (Hjärtegott av Skogaholm, Ica Stop, Coop Djursholm, Ica Vaxholm)
23)
Mat med lågt GI är inget hokus pokus. Istället handlar det om långsamma
kolhydrater, mat som gör dig mätt längre och som därför kan fungera som inspiration om
du vill komma i form. (Arlas hemsida).
13
Tabell 2.
Symboler och trender som dominerade på livsmedelsförpackningarna:
1) nyckelhålsmärke
2) eko-märke, krav-märke
3) GI- index
4) 50 % fullkorn
5) gott och nyttigt
6) Becel Älska ditt hjärta
7) Rågfiber
8) Kolhydratsintaget ökade med 67 gram
per person och dag från 1980-2002. Källa:
Jordbruksverkets statistikrapport 2005:4
Mest påträffade hälsoaspekter: omega3 – produkter(bilaga 6), fullkornsprodukter är
överrepresenterade, produkter med lågt GI (bilaga 5), prebiotiska och probiotiska produkter samt
margariner med växtsteroler .
14
Näringsvärdedeklarationen ska utformas enligt en utav nedanstående grupper.
Grupp A
Energivärde
Mängden protein, kolhydrat, fett
Grupp B
Energivärde
Mängden protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och natrium”
(egenåtgärdsprogram, reviderat program september 2004)
Det fanns produkter med olika näringsvärdesdeklaration både grupp A och grupp B. Tabell 3
enligt SLVL 1993:8 presenterar några av dem.
Tabell 3. Näringsvärdedeklarations typer (bilaga 3)
Vad som deklareras
A
™
Energi
™
Protein
™
Kolhydrater
™
Fett
™
(Ev. relevanta mineraler och vitaminer)
™
(Ev. enkelomättat-, fleromättat fett
eller stärkelse)
B
™
Energi
™
Protein
™
Kolhydrater varav sockerarter
™
Fett varav mättat fett
™
Kostfiber
™
Natrium och/eller koksalt
™
(Ev. relevanta mineraler och vitaminer)
™
(Ev. enkelomättat-, fleromättat
fett eller stärkelse)
står
™
separat ™
™
™
™
™
™
™
™
™
™
Energi
Protein
Kolhydrater
Fett
Kostfiber
Natrium
Energi
Protein
Kolhydrater
Fett
Natrium
15
Vilka produkter/företag
™
ProViva
™
™
™
™
™
™
™
™
™
™
™
AXA
Pågen
Fazer
Kungsörnen
Barilla
Carbzone
Cultura
Verum
Becel
Carlshamn
Europabagarn
™
Danone Actimel
Vid märkning av en pasta framgick att den innehöll inulin. Råvaran till ingrediensen ”inulin”
skall anges och beteckningen kan t.ex. vara ” cikoriarotfiber (inulin)” om inulin framställts. På
en förpackning förekom en lång lista på hälsoeffekter som inulin kan främja, många positiva
effekter, men ingenting om vetenskaplig bevisning, det vore bra att hänvisa till en källa om
inulin istället.
En tillverkare lanserade en ny produkt och uppmanar på förpackningens märkning kunden att
prova på andra produkter och ger en fullständig lista med produkter. Ett annat företag använde en
bild på en känd fotbollspelare för att locka kundernas uppmärksamhet, på samma förpackning
finns påståendet ”omega 3”.
Utöver påståendena ”nyttig” och ”rik på” fanns även exempel på prioritering av produktens
egenskaper framför liknande produkter så som ”den första pastan”. Det är fel att skriva rik på
omega3 på margarin, tillverkad från rapsolja, eftersom alla rapsoljor innehåller omega3.
Bland mejeri produkter förekom beskrivning av nyttiga bakterier. Bra exempel på lansering av
nyttighet av bakterier i mejeri fanns på skyltarna till ProViva av skånemejerier: ”Bäst bakterie
vinner”. Tydligt hälsopåstående med hälsoeffekter framgår på Max Gefelius förpackning: ”Hör
till functional foods – se valio.se, har positiv effekt på IBS”.
Beteckning på fiskeriprodukter är ibland felmärkta, till exempel chumlax på fiskförpackningar.
Chumlax är inte lax, utan Oncorhynchus keta: ”Chumlax eller hundlax som den också kallas
fångas i Stilla Havet. Den är mörkare i köttet och har en mycket lägre fetthalt än den norska
fjordlaxen. Den är också avsevärt billigare än sin skandinaviske namne. I dagsläget kostar
chumlaxen knappt en fjärdedel av priset på norsk fjordlax.” (Göteborg-Posten Konsument,
2009)
Att ”Pangasius” används i märkning på fryst fisk är felaktigt, denna fisk borde märkas med sitt
svenska namn ”Hajmal”. Latinsk beteckning är frivilligt vid märkning av fisk, medans svenskt
namn på fiskart är obligatorisk. Det är ingen allvarlig avvikelse om det står laxspett eller laxfilé,
16
men enligt märkningsföreskrifterna borde det stå lax. Ett livsmedel får heller inte märkas med
”Rik på omega 3”, utan det bör märkas ”innehåller omega3 ” (se bilaga 4). Enligt EUförordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel bör endast två typer av
näringspåståenden om omega-3-fett användas, och bara för livsmedel med en viss lägsta halt av
omega-3-fett.
Tillåtna påståenden är
•
OK:”Innehåller omega-3-fettsyror”
•
OK: ”Ökat innehåll av omega-3-fettsyror”
•
INTE OK: Påståenden som ”rik på omega-3-fettsyror” är tills vidare inte tillåtna.
Näringspåståenden om de enskilda fettsyrorna får inte göras förrän det finns EUgemensamma värden för rekommenderat dagligt intag.
17
5. DISKUSSION
Många produkter visade sig marknadsföras med hjälp av något slags påstående om hälsoeffekter,
till exempel, bröd för hjärta, pasta för mage, nyttiga bakterier, hälsobröd, rik på fiber, rik på
omega-3, låg GI-index etc. Det var intressant att upptäcka kostfiber i fiskpinnar och omega-3 i
pasta, som är ovanligt och nytt för sådana typer av produkter, vanligtvis (och naturligt)
förekommande är det omvända; omega-3 i fisk och kostfiber i pasta.
Jämfört med tidigare undersökningar och kontrollprojekt var de flesta märkningar på de
livsmedelsförpackningar som kontrollerades i detta projekt tillfredställande och utan större
anmärkning. De flesta tillverkare sköter sig bra, men fortfarande finns en del felmärkta
förpackningar. Samma fel som upptäcktes i livsmedelsverkets projekt år 2006 (Jansson, 2007)
observerades även i denna studie, till exempel upptäcktes fel inom handelsbeteckning på fisk,
men ursprung och märkning inom produktionsmetoder såg bra ut.
”Rik på omega3” är tveksam märkning på odlad lax, eftersom halten av omega 3 beror på fodret
som laxen får i sig, vildfångad lax innehåller mer omega3 än odlad lax. En del fel identifierades
angående beräkning av fettsyror, på en fiskförpackning angavs större andel med fettsyror än
totalt mättat fett. Carlshamn matfett angav på förpackningen att det innehöll omega3, men då
margarinet tillverkats av rapsolja innehåller matfettet i likhet med alla andra margarin tillverkade
på vegetabiliska oljor omega3. Omega3 som märkning på Carlshamn margarin är således inte
nödvändig, eftersom i alla margariner tillverkade av vegetabiliska oljor utgörs huvuddelen av
omega-3-fettsyrorna av alfa-linolensyra, (18:3 n-3, ALA), som är en essentiell fettsyra.
Vid märkning av bröd framhålls fullkorn på fem av 20 produkter vilket motsvarar 25 %. På två
av de 20 bröden (dvs. 10 %) angavs ”flerkorn” i märkningen. Det är obligatoriskt, i de fall
fullkorn framhålls, att deklarera mängden i ingrediensförteckning. Mängddeklaration i
ingrediensförteckning framgick på fem produkter av fem, vilket motsvarar 100 %. Tillverkarna
skötte sig således bra. På fyra av fem produkter uppgavs vad det var för sädesslag i fullkorn, till
exempel, rågfullkorn. På sju av de 20 bröden framhölls fiber alt. kostfiber. Men det räcker inte
att ange med fiber, man bör uppge kostfiber och styrka med vilken sorts fiber, till exempel,
18
ärtfiber. Mängddeklaration av fiber i ingrediensförteckning framgick på sju bröd av sju bröd med
fiber, vilket motsvarar 100 %. Vid märkning av bröd påträffades mest lågt glykemiskt index och
detta relaterades även till vetenskapliga tester, till exempel, ”AXA GI havre har ett vetenskapligt
testat lågt glykemiskt index (GI)”. Tydliga hälsopåståenden upptäcktes på Hjärtegott bröd av
Hjärtegott av Skogaholm: ”Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till
exempel vitaminer, mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl
sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott
innehåller 50% fullkorn”. Bröd som är bakat på ”nyttig rapsolja” låter onödigt, vad är det för
speciell nytta med just den rapsoljan, alla rapsoljor är nyttiga i sådana fall.
Livsmedelsverket avråder från användning av säljande uttryck om dessa inte förklaras i
märkningen. Om säljande uttryck används i märkningen utan att dessa förklaras riskerar
konsumenten att vilseledas. Exempel på beskrivning av den väsentliga delen av
produktionsmetod är: Fazer Rye Fibre® är en metod från Fazer där vi utvinner näringsrika
delar av rågkornet.
Enligt märkningsföreskrifterna får märkningen ”inte ge ett felaktigt intryck; säljande uttryck får
inte användas. Om sådana uttryck används och ger konsumenterna intryck av att ett livsmedel
har högre kvalitet än ett likadant livsmedel på marknaden, ska det i märkningen motiveras på
vilket sätt det aktuella livsmedlet har högre kvalitet.” (LIVSFS 2004:27) T.ex. borde ”Lyxigt
bröd” kompletteras med information om på vilket sätt brödet är lyxigt. Istället bör annan
märkning användas, t.ex. bröd med extra mycket kostfiberhalt. Detta bröd innehåller minst 8,5 %
kostfiber från ärtfiber. Påståenden om fullkorn och kostfiber på bröd och pasta förekom ofta
vilseledande eller med otillräckligt beskrivande beteckning. Märkning på kostfiber borde
skärpas, enligt föreskrifterna, med kostfiberart (34 § punkt 5.9.13 i LIVSFS 2004:27)
19
6. SLUTSATS
Det fanns en del produkter med märkning som kunde bedömas som vilseledande på grund av
säljande uttryck eller otillräckligt beskrivning/förklaring av påståenden. Flera beskrivningar av
använda recept, beskrivning av produktionsmetod, beskrivning av den väsentliga delen av
produktionsmetoden som pekas ut i märkningen, jämförande information mot andra produkter är
ofta förekommande på livsmedelsförpackningar.
Undersökningen
visade
att
vilseledande
märkning
påträffades
och
att
redlighet
i
livsmedelsmärkning bör förbättras ytterligare. Upptäckta avvikelser påpekades och rätt märkning
föreslogs, t.ex. att uttryck bör tydliggöras eller skrivas om. Det är angeläget att underlätta för
konsumenten att välja bland brett presenterade hälsosamma produkter, inte förvirra dem med
onödig/felaktig information vilken saknar solid bakgrund eller tvärtom, otillräcklig information
eller säljande uttryck som kan leda till överkonsumtion.
Företagen ansvarar för att
hälsouttrycken på livsmedelsförpackningen stämmer överens med det verkliga livsmedlets
egenskaper. Undersökningen kom fram till att det finns en del att förbättra i butikernas eget
program gällande märknings redlighet i punkt presentation och butikansvarig bör åtgärda brister
inom märkning.
20
7. REFERENSER
Litteratur
Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Þórsdottír I, Alexander J, Anderssen
SA, Meltzer HM, Pedersen JI. Nordic Nutrition Recommendations 2004 – Integrating nutrition
and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen.
Arrenfeldt H/ Svensk Dagligvaruhandel, Bygdeson P/Axfood AB, Hansson-Borg
A/BergendahlsGruppen AB/Vi-butikerna, Ahlqvist A/Coop Sverige AB, Ovegard M/ICA
Sverige AB Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP
enligt EG 852/2004, Svensk Dagligvaruhandel januari 2007
Tillgänglig online: http://www.svenskdagligvaruhandel.se/web/Matsakerhet.aspx
EG 2000/13(2000) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 mars 2000 om tillnärmning
av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt reklam för
livsmedel, Direktiv 2000/13/EG[antagande: medbeslutande COD/1999/0090]. Europeiska
unionens officiella tidning EGT L 109, 6.5.2000
Tillgänglig online: http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/product_labelling_and_
packaging/l21090_sv.htm
EG 1924/2006 (2006) Förordning om hälsopåstående, Livsmedelsverket.
Tillgänglig online: http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Narings--ochhalsopastaenden/
Egenåtgärdsprogram Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel,
Livsmedelsbranschens regler, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel, reviderat program
september 2004.
Tillgänglig online: http://www.hp-info.nu/Insticksblad_nyckel.pdf
http://www.hp-info.nu/SweCode_2004_1.pdf
Jansson, L., Wallin L., Karlsson M., Turesson B.,(2007) ”Nationellt tillsynsprojekt 2006 om
livsmedelsmärkning”, Rapport 2 – 2007, LIVSMEDELSVERKET
Jansson, L., Reuterswärd A.L., Lindeberg I., (2007)”Kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning”
Rapport 26 – 2007, Livsmedelsverket.
Lindström, P. (2007)”Krävs skärpning vid märkning? - en kartläggning av livsmedel som märks
i butik”, Dnr. 07.2248 ä Rapport nr 2.Miljökontoret Örebro.
Tillgänglig online: http://www.orebro.se/download/18.493fe1521133f3b4d1d80001527/
namndrapport+markning.pdf
LIVSFS 2004:27(2004) Märkningsföreskrifterna Märkning och presentation av livsmedel och
dess vägledning
Tillgänglig online: http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/
V%C3%A4gledning%20m%C3%A4rkning.pdf
21
LIVSFS 2005:9 (2005) Användning av viss symbol
Tillgänglig online: http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2005-2006/2005_9.pdf
Rapport av Livsmedelverket från 1998-12-22 ”Utredning och analys av hälsopåståenden vid
märkning av livsmedel” Tillgänglig online: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/
functional_food/rapport1998_functional.pdf
Reuterswärd, A.L. (2006)”Nyckelhålet för spannmålsprodukter”, Rapport 2 2006
Livsmedelsverket.
SLVFS 1993:21 Näringsvärdesdeklaration
Tillgänglig online: http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/1990-1995/1993_21.pdf
Zielonka, C. (2006)”Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier
och åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter”, Chalmers Tekniska högskola,
Institutionen för kemi- och bioteknik, Göteborg
Internet
Codex Alimentarius, http://www.codexalimentarius.net/web/index_en.jsp, 2009-04-01
http://ec.europa.eu/food/efsa_sv.htm, EFSA, 2009-06-01
Livsmedelsverkets hemsida, ur nyhetsarkivet 2008-08-21:
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=21845&epslanguage=SV, ”Sju av åtta
hälsopåståenden får underkänt av EFSA”, 2009-05-19.
http://hp-info.nu/, 2009-04-06
http://www.krav.se/sv/Om-KRAV/, 2009-05-10 märkning: ekologiska symboler
http://www.livsmedelssverige.org/ekologiskmat/markning.cfm, 2009-05-12
Livsmedelsverkets förslag till strategi för ett långsiktigt redlighetsarbete, www.slv.se, 2009-0512
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=371600, 2009-05-19, Göteborg-Posten
Konsument, ”Lax är inte alltid lax”, 2007-09-26
Muntlig källa
Christensen, Jonas, jurist på Ekolagen, föreläsningar och seminarier i Livsmedelsjuridik, SLU,
2008-2009
Koch, Kristine, föreläsningsmaterial: ”Functional foods”, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2008.
22
Bilaga 1.
Dnr: [Diarienr].47
Ingela Steen Ronnermark
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
08-578 663 13
Kontroll av märkning i butik [Objektnamn], [Objektbesöksadr], Danderyd/Täby/Vaxholm
Under våren (mars-maj) 2009 kommer Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor att
fokusera på märkning av livsmedel i butik. Livsmedel från olika varugrupper kommer att
kontrolleras.
Examensarbetare Irina Aliesson kommer att utföra kontrollen. Irina läser vid SLU, Programmet
för livsmedelstillsyn. Irina kommer vid besöket att ta kontakt med ansvarig för butiken.
Kontrolltiden kommer att räknas in i er totala kontrolltid under året.
Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på telefonnummer 08- 578 663 13.
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor
Ingela Steen Ronnermark
Handledare
Irina Aliesson
Examensarbetare
Bilagor: Kort info om märkning
23
Kort information om märkning
Huvuddragen i Livsmedelsverket vägledning om Märkningsföreskrifterna (LIVSFS 2004:27) § 16.
Märkningsuppgifterna som ska anges, i förekommande fall, på livsmedelsförpackningar är:
x
varans namn
x
ingrediensförteckning med mängd av vissa ingredienser
x
nettoinnehåll
x
bäst-före-datum, respektive sista förbrukningsdag för känsliga livsmedel
x
speciella anvisningar för förvaring eller användning och bruksanvisning
x
namn och adress för tillverkaren av livsmedlet eller den som förpackar eller säljer det
x
alkoholhalt för drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol
x
uppgifter om innehåll av allergena ingredienser.
Märkning:
x
x
x
x
x
Måste vara väl synlig och lätt att förstå.
Ska vara på svenska. I undantagsfall kan annat språk accepteras - men bara om
stavningen obetydligt skiljer sig från svenska.
Får inte döljas av en prislapp.
Får inte vilseleda konsumenten, till exempel om livsmedlets karaktär, sammansättning,
mängd, datum eller ursprung. Påståenden om att livsmedel behandlar eller botar sjukdom
är inte tillåten.
Livsmedelsnamn ska ge info om vad för slags livsmedel som förpackningen innehåller; och
kan INTE ersättas av ett varumärke eller fantasinamn.
Namnet på ett livsmedel kan inte ge all nödvändig info om varan, utan ska kompletteras med bland annat
en beskrivning av varan, ingrediensförteckning och mängden av den karaktärgivande ingrediensen eller
kategorin av ingredienser.
Vissa namn är skyddade, t ex grädde, mjölk, ost, kött, majonnäs, choklad, apelsinjuice, sylt och margarin.
Ibland kan beteckningen behöva kompletteras med uppgift om hur livsmedel har behandlats, tex rökt
skinka, krossade tomater eller – på tinad köttvara, fiskvara eller bröd – ”har varit fryst”.
Allergimärkning
Vissa ingredienser, som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner måste alltid anges då de
förekommer i ett livsmedel, se bilaga 1 i föreskriften LIVSFS 2004:27.
Vid frågor kontakta våra miljöinspektörer på telefon 578 663 00 eller via e-post till [email protected].
Hemsida: www.srmh.se.
24
Märkning av mejeriprodukter/probiotika produkter i butik
Naturell
yoghurt
Cultura
Dolfidus av
Arla (Ica Mörby
Centrum, Coop
Arninge, Ica
Arninge)
Yoghurt
Gefilius Max av
Valio (Ica
Arninge)
Produkt
Foto
25
aktiv bakteriekultur Lactobacillus casei F19® Lactobacillus
acidophilus LA-5 Bifidobacterium lactis BB-12®
Andra ingredienser: mjölk (högpastöriserad), mjölkprotein,
yoghurtkultur, vitamin A och D
Cultura Dofilus innehåller en aktiv bakteriekultur med en unik
kombination av tre naturliga bakterier
Den höga halten med ca 15 miljarder bakterier per 100 g, tar hand
om din mage på allra bästa sätt.
Lactobacillerna i Cultura Dofilus har en stark överlevnadsförmåga
och verkar länge genom hela tarmen.
Kroppens magsystem jobbar dygnet runt med att förse kroppen
med exakt den näring den behöver.
Det är också där som 70% av immunsystemet sitter. Därför bör
man ta hand om magen som om den vore sin bästa vän.
Lactobacillus rhamnosus GG, Propionibacterium freudenreichii,
Bifidobacterium BB-12, laktasenzym
En god laktosfri yogurtshot som lugnar en orolig mage, innehåller
en unik kombination av välgörande bakterier
Hör till functional foods – se valio.se, har positiv effekt på IBS
Märkning
I tabellen presenteras probiotiska produkter och mejeri produkter som innehåller omega 3- fettsyror och märkningen på deras
förpackningar med hälsopåstående.
Bilaga 2.
Becel pro-activ
margarin av
Unilever (Ica
Mörby Centrum,
Ica Metro)
Yoghurtdryck
Becel pro-activ
av Unilever (Ica
Arninge)
26
Matfett 35% med tillsatta växtsteroler.
Sänker aktivt kolesterolvärdet.
Becel pro.activ lätt matfett 35% är ett lätt matfett. Becel pro.activ
bör användas som en del av en hälsosam livsstil och en mångsidig
och balanserad kost med regelbundet intag av frukt och grönsaker.
Innehåller omega-3 och omega-6 från växtriket. Har en låg halt
mättat fett och en hög andel omättat fett.
Ingredienser: Yoghurt (79%, högpastöriserad mjölk,
yoghurtkultur), växtsterolestrar (3,4%= 2%växtsteroler),
druvsocker (1,1 %), sackaros (1,1%), fiber (oligofruktos), hallon
(0,7%), granatäpple (0,3%), arom, antioxidationsmedel (E306),
färgämne (E163), stabiliseringsmedel (E406), sötningsmedel
(sukralos), emulgeringsmedel (E471 av vegetabiliskt fett).
Vetenskapligt bevisat: Sänker aktivt kolesterolvärdet, med tillsatta
växtsteroler .
En yoghurtdryck om dagen sänker kolesterolvärdet.
Becel pro.activ yoghurtdryck är en enkel och smidig lösning för
dig som har ett högt kolesterolvärde och vill sänka det. Pro.activ
yoghurtdryck innehåller 2 g tillsatta växtsteroler – en
yoghurtdryck om dagen ger dig hela dagsbehovet av växtsteroler,
tillräckligt för att uppnå en kolesterolsänkande effekt.
Becel pro.activ bör användas som en del av en hälsosam livsstil
och en mångsidig och balanserad kost med regelbundet intag av
frukt och grönt.
Proviva
drickyoghurt
av Skånska
mejerier (Ica
Arninge)
Med L.Casei defensis
Actimel av
Danone (Ica
Arninge)
27
För alla magar som har bråttom finns ProViva drickyoghurt.
Den är lätt att ta med sig, lätt att ställa i kylen på jobbet, lätt att
njuta av.
Den är dessutom lättsockrad. ProViva drickyoghurt innehåller
precis som de övriga ProViva-sortimentet bakteriekulturen
Lactobacillus plantarum 299v. ProViva drickyoghurt innhåller
minst 50 miljoner Lp299v per ml.
Hjälper dig att stärka kroppens försvar . Att starta dagen med
Actimel är en god vana. För dig som har ett aktivt liv, så är det
viktigt att du hjälper till att stärka din kropps försvar. Starta dagen
med ACTIMEL och du har skaffat dig en god vana och din kropp
kommer att tacka dig.
Verum hälsofil bevarar magens naturilga balans . Innehåller den
patenterade mjölksyrabakterien Lactococcus lactis L1A
Verum hälsofil
av Norrmejerier
(Ica Mörby
Centrum, Coop
Arninge, Ica
Arninge, Coop
Djursholm)
Mjölkfritt
margarin av
Carlshamn
(Ica_Metro,
Coop
Djursholm)
28
Med Omega3, fritt från laktos, mjölkprotein och soja.
Fett
80 g varav
Mättat
22 g
Enkelomättat
40 g
Fleromättat
18 g varav
Omega-3
5g
Omega-6
13 g
Fiskpinnar
med fullkorn
av Findus
(Ica Stop)
(Ica Mörby C)
Laxspett av
Findus
Produkt
Foto
Märkning av fisk i butik.
Fryst fisk
29
Med fullkorn,
innehåller kostfiber.
Fullkornsvetemjöl
11 %.
Kostfiber 3 g.
Fett 13 g
Varav mättat fett 2,6
g
Omega-3 fettsyror
2,9 g – 131 % av
dagsbehovet
Är rik på Omega-3fettsyror
Omega-3-fettsyror
kan bidra till att
förebygga hjärt- och
kärlsjukdomar
Märkning
En bra ide, men förvirrande märkning,
borde skärpas vilken sort av kostfiber
de innehåller, det finns bild av vete
framme, och står fullkornsvetemjöl,
borde skärpas, är det graham som
menas och är vete fullkorn lika nyttig
som från annat spannmål, till exempel
fullkornsmjöl av råg ?
tveksam märkning, borde skrivas
innehåller omega-3-fettsyror (och lax i
beteckning , inte del av lax ”laxspett”.
Om produkten innehåller nedsänkt total
av fettsyror/lägsta halt av omega-3- fett
pga produktionsmetod, här, odlad lax
och beror på årstid, det bör skrivas som
” Ökat innehåll av omega-3-fettsyror”;
det är rätt märkning angående
dagsbehovet, det är obligatorisk, men
det känns att det är fel beräknat omega3fettsyror
Kommentar
Makrill av Larsen
(Ica Stop)
Sardiner av Fiesta,
packade för B&S
Foods AB
Stockholm (IcaStop)
Fisk i konserver
Produkt
Foto
30
Rik på omega 3
Fett 10,2 g
Varav mättade fettsyror 5,1 g
Varav enkelomättade
fettsyror 3,1 g
Varav fleromättade fettsyror
2,0 g
Varav Omega-3-fettsyror
1,2g
Rik på OMEGA 3
Märkning
Borde skriva innehåller
omega 3
onödig information,
flesta fisk innehåller
omega 3, märkning ”rik
på omega 3” borde
skrivas om som till
exempel ”innehåller
omega 3” eller tas bort.
Kommentar
BILAGA 3.
Hälsopåstående i märkning och marknadsföring av livsmedel – egenåtgärdsprogrammet
(version september 2004)
Allmänna hälsopåståenden kan användas allmänt för alla produkter som uppfyller vissa
näringsmässiga krav
(t ex hög kostfiberhalt) och kräver inte att effekten som man gör påstående om styrks av
vetenskapliga studier med den specifika produkten. Undantaget är i de fall man vet att det finns
en viss risk att effekten påverkas av t ex livsmedelsprocessning.
Enligt Egenåtgärdsprogrammet finns det två typer av allmänna hälsopåståenden:
näringsfysiologiska påståenden och påståenden om minskad risk för sjukdom.
EG-förordningen kräver ansökan Inom EG-förordningen hanteras påståenden om minskad risk
för sjukdom annorlunda jämfört med näringsfysiologiska påståenden. För påståenden om
minskad risk för sjukdom krävs en godkänd ansökan, innan de får användas, och ingen
övergångstid ges.
Man bör utforma påståenden utan referens till sjukdomsrisk, enligt förslagen på den SNF-listan
med tillåtna hälsopåståenden.
Näringsvärdedeklarationen ska utformas enligt en utav nedanstående grupper.
Grupp A
Energivärde
Mängden protein, kolhydrat, fett
Grupp B
Energivärde
Mängden protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och natrium”
(egenåtgärdsprogram, reviderat program september 2004)
31
BILAGA 4. Ordlista
Egenåtgärdsprogrammet - bakom egenåtgärdsprogrammet står sex organisationer:
Livsmedelsindustrierna, Livsmedelsbranscherna inom Grossistförbundet Svensk Handel, Lantbrukarnas
Riksförbund, Kooperativa Förbundet, Dagligvaruleverantörers Förbund och Sveriges
Livsmedelshandlareförbund.
Hälsopåståenden - påståenden relaterade till hälsa, prestation eller välbefinnande.
Allmänna näringsfysiologiska påståenden är påståenden om allmänt vedertagna fysiologiska funktioner
av näringsämnen, med avseende på tillväxt, utveckling och normala kroppsfunktioner, men ej för
sjukdom.
Allmänna (generiska) påståenden om minskad risk för sjukdom har enligt Egenåtgärdsprogrammet varit tillåtna
för vissa allmänt vedertagna samband mellan kost och minskad risk för kostrelaterad sjukdom (eller riskfaktor för
sådan sjukdom).
Redlighet betyder att tillverkaren/förpackaren/säljaren säkerställer att varan motsvarar det som anges.
Enligt Svenska Akademins ordbok förklaras redlighet bland annat som egenskapen att ”vara i
överensstämmelse med rätt eller det som betraktas såsom riktigt” liksom egenskapen ”att fylla rimliga
anspråk”. Ordet kopplas till ärlighet, uppriktighet, sveklöshet. Den är redlig som fullgör en prestation på
ett helt tillfredsställande och lagenligt sätt (enligt föreskriven eller hävdvunnen ordning). Det redliga är
klart, tydligt och (lätt)begripligt dessutom utmärks redligheten enligt ordboken av noggrannhet och
frånvaro av list.
Mervärden - påstådda egenskaper utöver kostfiber och fullkorn, som ansågs förhöja produktens upplevda
kvalitet. Detta kunde vara allt från ”bakad med miljövänlig el” till ”rik på omega 3”.
Mervärdesmat (functional foods) - livsmedel med ett vetenskapligt dokumenterat mervärde i form av
positiv effekt på hälsa och välbefinnande.
Nyttighet - intryck av sundhet och hälsosamhet som ett livsmedel gav. Intryck som gav sådana
associationer var exempelvis prefixen ”grov-”, ”hälso-” och ”sport-”, men även nyckelhålsmärkningen
och ett bröds färg eller textur nämndes.
IBS - Colon irritabile, även kallad Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en av våra vanligaste sjukdomar.
Man räknar med att 15-25% av befolkningen i västvärlden besväras av och till av denna sjukdom.
Kvinnor drabbas oftare än män. Colon irritabile är en funktionell sjukdom, d v s organen ser helt normala
ut men fungerar avvikande och kan ge stora besvär. Patienter med colon irritabile är en svårbehandlad
grupp. Symtomen kan vara magsmärtor (ofta krampartade), ändrad avföringsfrekvens och ändrad
avföringsform eller konsistens (diarré, förstoppning). Det är inte heller ovanligt med tömningssvårigheter,
32
slem i avföringen och uppkördhet eller uppblåsthet i buken. Symtomen förvärras efter födointag och
lindras efter tarmtömning.(Valios hemsida)
Probiotika är levande bakterier som har en positiv verkan på vår hälsa ,
Prebiotika= kolhydrater (oligosackarider ) som påverkar den befintliga tarmfroran på ett positiv sätt (Klara Båth)
Inulin=en kolhydrat fructooligosaccharide, FOS, och räknas som en kostfiber eftersom den inte tas upp eller bryts
ner i tarmen.Inulin har funnit ett användningsområde inom njurfysiologin där den används kliniskt för att mäta
njurens filtreringsförmåga (http://sv.wikipedia.org/wiki/Inulin)
Probiotika - kulturer av levande bakterier som kan påverka tarmens bakterieflora i positiv riktning. Alla
mjölksyrabakterier uppfyller dock inte kraven för att kallas probiotika. Viktigaste kraven är att bakterien
är medicinskt säker, att den har bevisade positiva hälsoeffekter och att den ger bra produkter. För att vara
verksam måste mikroorganismen överleva både i produkt men också i magsäckens sura miljö och
gallsyrorna innan det når tunn- och tjocktarm.
Det är väl belagt att probiotika hämmar tillväxten av skadliga bakterier, men exakt hur det går till är inte
klarlagt. Sannolikt konkurrerar probiotika ut skadliga bakterier genom att konkurrera om näringen och ge
dem minskat tillträde till tarmväggen. Data talar även för att probiotika stimulerar immunsystemet och
gör det mer aktivt.
Ett av probiotikas verkningssätt är att producera starka syror (mjölksyra och ättiksyra) vilket sänker pHvärdet och motverkar syrakänsliga bakterier. På så sätt kan probiotika bevara eller återställa tarmens
normalflora. Det är även troligt att probiotika utsöndrar lågmolekylära ämnen, exempelvis diacetyl,
acetaldehyd, väteperoxid och koldioxid, som både hämmar och dödar bakterier.
(http://www3.arla.se/Default____17593.aspx ;
http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1932720 )
GI -glykemist index är ett mått på hur snabba/långsamma kolhydraterna är. Begreppet introducerades
av Jenkins och medarbetare för cirka 20 år sedan. Det går ut på att enskilda livsmedel ges ett glykemiskt
index baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen.
KRAV-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar.
Celiaki - glutenintolerans, innebär att den sjuke inte tål gluten som är proteiner som finns i vete, råg och
korn. Gluten orsakar en skada på slemhinnan i tarmen. Skadan gör att man inte kan tillgodogöra sig födan
på normalt sätt.
Fullkorn – spannmål som har sitt naturliga skal kvar, även om det malts. Den yttersta skalväggen, som
ibland kallas kli, och det inre skalet räknas som fullkorn. Det gäller all spannmål t.ex helt vete, råg, havre,
33
ris, majs eller linfrö. Det gäller inte för råris, där är skalet borta, men kornet är inte polerat. Fullkorn
innehåller kostfiber som är viktigt för människans hälsa. Det tar lång tid för kroppen att bryta ner
fullkornskost vilket gör att man bibehåller en jämn blodsockernivå. Det kan även hjälpa vid
viktminskning i och med att man har en mycket längre mättnadskänsla jämfört med fibersnål kost.
(sv.wikipedia.org)
Kostfiber - ett näringsämne, medan fullkornsprodukter är en livsmedelsgrupp.
Kostfiber är ett av många näringsämnen som finns i fullkornsprodukter. I en fullkornsprodukt finns en
viss mängd fullkornsråvara. En fullkornsråvara innehåller alltid 100 procent fullkorn som exempelvis
havregyrn, rågflingor och korngryn. (www.lantmannen.se)
Kostfiber - kolhydrater från växtriket som vid matsmältningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort
sett opåverkade. Merparten kommer från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av fibertyperna
cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Fullkornsmjöl, bröd bakad med mycket fullkorn, frukt,
torkade ärter och bönor, linser, grönsaker och rotfrukter är exempel på livsmedel som ger kostfibrer.
Pektin och guarkärnmjöl används bl.a. som förtjockningsmedel och det ska anges i
ingrediensförteckningen på förpackningen.
FN - Förenta nationerna är en sammanslutning av 192 stater, grundad 1945. Nästan alla världens länder
är medlemmar i FN
SNF - SNF Swedish Nutrition Foundation (tidigare Stiftelsen Svensk Näringsforskning) bildades 1961.
Codex Alimentarius är ett standardiserat regelverk med riktlinjer för livsmedel och hälsa. Detta har
tagits fram av FN tillsammans med FAO (Food and Agriculture Organization) och WHO ( World Health
Organization).
Handelsbetecknig – varans namn, beteckning av fisk på marknaden som är mest känd till konsument än
latinsk, vetenskap beteckning.
34
BILAGA 5.
GI - Glykemiskt index och blodsockerhöjning
”Mat med lågt GI är inget hokus pokus. Istället handlar det om långsamma kolhydrater,
mat som gör dig mätt längre och som därför kan fungera som inspiration om du vill
komma i form.” (Arlas hemsida).
GI - glykemiskt index - är ett begrepp som förekommer ofta i hälsosammanhang. Begreppet
introducerades av Jenkins och medarbetare för cirka 20 år sedan. Det går ut på att enskilda
livsmedel ges ett glykemiskt index baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i magtarmkanalen.
Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt, beroende på hur de är kemiskt
uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet, som hela spannmålskorn eller som mjöl, och om
de har behandlats industriellt, till exempel med värme. Man brukar tala om «snabba» och
«långsamma» livsmedel. På ett standardiserat sätt mäts hur snabbt och länge blodsockernivån
påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Resultaten brukar uttryckas som glykemiskt index, GI.
Ett långsamt upptag av kolhydrater leder till en mer utplanad blodsockerhöjning, vilket dämpar
insulinpåslaget efter en måltid. Det bidrar till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan
måltider och till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.
Glykemiskt index definieras som den totala ytan under den kurva som beskriver
blodsockerhalten två timmar efter måltid, när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i ett
livsmedel i förhållande till när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i form av vitt bröd eller
glukos. Det är viktigt att notera att jämförelsen gäller lika mängd tillgängliga kolhydrater, inte
lika mängd av livsmedel.
35
Snabba och långsamma livsmedel
Sannolikt är formen på kurvan lika viktig som ytan, det vill säga hur högt blodsockret blir, hur
snabbt det höjs och hur snabbt det sjunker igen. Livsmedel med högt GI kan sägas vara «snabba
livsmedel» medan de med lågt GI kallas «långsamma livsmedel». GI är alltså ett sätt att
klassificera hur olika livsmedel påverkar blodsockersvaret.
Ett livsmedels GI påverkas av en mängd faktorer, bland annat
x
hur snabbt magsäcken töms
x
digestion och absorption av kolhydrater i tunntarmen
x
typ och mängd av kostfiber
x
typ av monosackarider och disackarider
x
stärkelsens egenskaper
x
tillverknings- och tillagningsprocesser.
GI är relevant för vissa livsmedel som innehåller mycket kolhydrater, som bröd, potatis, ris,
pasta och frukostflingor och kan egentligen bara användas för att jämföra GI mellan olika
livsmedel inom samma livsmedelsgrupp. GI är således ett komplicerat begrepp om det ska
användas på rätt sätt.
36
BILAGA 6.
Bort med vilseledande märkning av omega-3 (Ur nyhetsarkivet 2008-11-
12 Livsmedelsverket)
Idag marknadsförs livsmedel och kosttillskott med omega-3 och antioxidanter med en stor flora
av närings- och hälsopåståenden. Risken att konsumenten blir vilseledd är stor. Livsmedelsverket
klargör nu hur förordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel ska tolkas för dessa
ämnen och uppmanar företagen att se över sin märkning.
Inte vilseleda eller leda till överkonsumtion
En allmän princip för samtliga närings- och hälsopåståenden är att de inte får vara felaktiga,
tvetydiga eller vilseledande. Inte heller får de föranleda tvivel om andra livsmedels
näringsmässiga lämplighet eller uppmuntra till överkonsumtion av ett livsmedel eller
kosttillskott. Påståenden ska också bygga på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation och
enkelt förstås av konsumenten.
Påståenden om omega-3-fett
Enligt EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel bör endast två typer av
näringspåståenden om omega-3-fett användas, och bara för livsmedel med en viss lägsta halt av
omega-3-fett. Tillåtna påståenden är
x
”Innehåller omega-3-fettsyror”
x
”Ökat innehåll av omega-3-fettsyror”
Påståenden som ”rik på omega-3-fettsyror” är tills vidare inte tillåtna. Näringspåståenden
om de enskilda fettsyrorna får inte göras förrän det finns EU-gemensamma värden för
rekommenderat dagligt intag.
Omega-3- och omega-6-fettsyror (från Livsmedelsverket)
Omega-3-fettsyror (n-3-fettsyror) och omega-6-fettsyror (n-6-fettsyror) är två familjer av
fleromättade fettsyror som har livsviktiga funktioner i kroppen. Linolsyra (18:2 n-6) och alfalinolensyra (18:3 n-3) är modersubstanser och behöver därför tillföras med kosten. I kroppen kan
flera fettsyror med längre kolkedja och fler dubbelbindningar bildas i cellerna. Från linolsyra
bildas bl.a. arakidonsyra (20:4 n-6, AA), medan eikosapentaensyra (20:5 n-3, EPA),
dokosapentaensyra (22:5 n-3, DPA) och dokosahexaensyra (22:6 n-3, DHA) bildas från alfalinolensyra. De långkedjiga omega-3- och omega-6-fettsyrorna har livsviktiga funktioner men
37
behovet kan vanligen täckas om tillförseln av linolsyra och alfa-linolensyra via kosten är
tillräcklig.
Kvoten mellan omega-6- och omega-3-fettsyror i kosten har förts fram som en möjlig faktor för
risken att utveckla olika sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar och inflammatoriska tillstånd.
En hög kvot, i storleksordningen 10:1 eller över, skulle vara förenad med ökad risk, medan
kvoter omkring 5:1 eller lägre skulle vara förenad med minskad risk.
Betydelsen av förhållandet mellan omega-6- och omega-3-fettsyror för sjukdomsrisk är dock
kontroversiell. Dels är det inte alltid klart vilka fettsyror som ska räknas in i kvoten och dels är
det oklart i vilken utsträckning det absoluta intaget av de olika fettsyrorna påverkar omsättning
och inlagring i vävnaderna. Djurstudier visar att kvoten mellan linol- och alfa-linolensyra i dieten
påverkar omvandlingen till långa fettsyror även om det absoluta intaget varierar. Kontrollerade
försök på människa har inte kunnat påvisa detta, utan pekar på att det absoluta intaget är av större
betydelse än kvoten. Tolkningen av sådana studier försvåras dock av att försökspersonernas intag
av fettsyrorna före studien avspeglas i kroppens fettreserver och cellmembran och därmed
påverkar resultaten.
I en kohortstudie av manlig hälsopersonal i USA påvisades att ett ökat intag av alfa-linolensyra
var kopplat till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom oavsett om intaget av linolsyra var lågt
eller högt. För alfa-linolensyra var sambandet tydligast vid låga intag av EPA och DHA. Ett
högt intag av och långa omega-3-fettsyror (EPA och DHA) var kopplat till en minskad risk för
plötslig död oavsett intag av linolsyra.
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör kvoten mellan omega-6 och omega-3fettsyror ligga mellan 3:1 och 9:1, men det vetenskapliga underlaget för att fastställa en exakt
kvot är förhållandevis svagt.
Resultat från kostundersökningar på barn och vuxna i Sverige visar att denna kvot är i
genomsnitt omkring 4:1 eller 5:1. Analyser av matkorgar insamlade i fyra städer under 2005
visar att den genomsnittliga kvoten mellan omega-6- omega-3-fettsyror är under 4:1.
Matkorgarna innehöll cirka 120 livsmedel och baseras på Jordbruksverkets statistik över
livsmedelskonsumtionen.
Beräkningar har också gjorts av kostdata insamlade i slutet av 1800-talet bland akademiker och
arbetare. Dessa skattningar tyder på att omega-6/omega-3 kvoten var i storleksordningen 3:1 och
att andelen fleromättade fettsyror var något lägre än idag.
38
En del forskare hävdar att det finns data som tyder på att människan under evolutionen levde på
en kost där kvoten var i storleksordningen 1:1. I amerikansk litteratur förekommer uppgifter om
att kvoten i dagens västerländska kost är hög, och kvoter på 15:1-17:1 och till och med upp till
25:1 har nämnts . Det är dock oklart vad dessa uppgifter baseras på. Enligt nationella kostdata
från t.ex. USA är kvoten i genomsnitt omkring 9:1 . Data från kostundersökningar i Europa visar
att kvoten som regel är mellan 3:1 och 8:1 .
En genomgång av det vetenskapliga underlaget drar dock slutsatsen att förhållandet mellan
omega-6- och omega-3-fettsyror i maten saknar vetenskaplig grund för att bedöma risken för
hjärt- och kärlsjukdomar . Slutsatserna baseras på en genomgång av resultat från
interventionsstudier där man varierat kvoten på olika sätt och översikter av epidemiologiska och
experimentella undersökningar avseende riskfaktorer som blodfetter, blodtryck, inflammation,
blodsocker- och insulinomsättning mm.
Huvudkällor för omega-3-fettsyror i den svenska kosten är rapsoljebaserade matfetter, t.ex.
flytande margarin (innehåller alfa-linolensyra) samt fisk (innehåller bl.a. de långkedjiga EPA och
DHA).
Rapsolja och sojaolja innehåller relativt mycket av omega-3-fettsyran alfa-linolensyra. Även
vissa nötter, t.ex. valnötter ger en del. Olivolja innehåller små mängder omega-3-fettsyror,
liksom majs- och solrosolja. Fisk, speciellt fet, är rik på bl.a. EPA och DHA.
Källor till omega-6-fettsyror (linolsyra) är mjuka matfetter (lätt- och bordsmargariner) och
vegetabila oljor, t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja.
Innehållet av både omega-6- och omega-3-fettsyror i kött och mjölk kan påverkas av fodret.
Fettsammansättningen i kött från enmagade djur som gris och kyckling återspeglar i stort sett
fettsammansättningen i fodret. Fettsammansättningen i kött från idisslare (ko, får) påverkas i
mindre grad och fettet innehåller små mängder av både omega-6- och omega-3-fettsyror.
Detsamma gäller för mjölk och smör. Konsekvent utfodring med vall och hö, som t.ex. vid
ekologisk produktion kan ge en högre halt av omega-3-fettsyror, men den kvantitativa betydelsen
för det totala intaget av omega-3-fettsyror är mycket liten. Som exempel kan nämnas att ett glas
”vanlig” mellanmjölk ger 0,02 gram alfa-linolensyra, medan ett glas mellanmjölk från ekologiskt
utfodrade kor som fått i huvudsak vall och hö möjligen kan ge i storleksordningen 0,03 gram.
Som jämförelse kan nämnas att en tesked rapsolja ger 0,5 gram och lättmargarin till två
smörgåsar ger 0,1-0,2 gram alfa-linolensyra. En portion odlad lax (125 g) ger omkring 3 gram
39
långa omega-3-fettsyror (EPA, DPA och DHA), medan en portion mager fisk som t.ex. torsk ger
omkring 0,3 gram långa omega-3-fettsyror.
Skillnad mellan omega-3-fettsyrorna från fisk eller växter (från svensk fisk
http//www.svenskfisk.se)
Eicosanoiderna bildas av fleromättade fettsyror; framförallt Arakidonsyra (omega- 6), EPA
(Eikosapentaensyra med 20 kolatomer) och DHA (Dokosahexaensyra med 22 kolatomer) (EPA
och DHA är då omega 3 fettsyror). Omega 3 fettsyror kan inte ersätta omega- 6-fettsyror eller
tvärtom. Båda grupperna behövs.
I rapsolja och vissa andra växtoljor finns en kortare omega-3-fettsyra som heter Alfalinolensyra,
den är 18 kolatomer lång. Under gynnsamma förhållanden kan alfalinolensyra ombildas till EPA
i kroppen.
Det förutsätter emellertid ett balanserat intag av omega-3 i förhållande till omega-6. Äter man för
mycket omega-6 (som finns i de flesta andra vegetabiliska fetter och oljor) kan inte
alfalinolensyran ombildas till EPA. Den forskning som finns på omega-3-fettsyrornas positiva
effekter grundar sig på fiskolja, dvs EPA och DHA. Man talar om effekten av LC PUFA, alltså
Long Chain Poly Unsaturated Fatty Acids «Långkedjiga fleromättade fettsyror»; EPA och DHA.
40
Bilaga 7.
Resterande bilder.
Mejeri
Ica Arninge : Skylta Proviva, Becel pro-activ , Actimel Danone
Bröd
Bröd Ny Start, Low carb av Carbzone(Ica Mörby Centrum, Coop Arninge, Ica Arninge)
41
Hjärtegott av Skogaholm (Ica Stop, Coop Djursholm, Ica Vaxholm)
GI-ruta av Axa
Pågen Härligt!/Njuta!/Javisst! av Pågen (Coop Arninge, Coop Vaxholm)
Pågen Härligt! är både Nyckelhåls- och Gott & Nyttigt-märkt.
42
Fazer Rågruta
§
Pasta
AXA FIBER Spaghetti
Low Carb pasta från Carbzone
43
Fryst fisk, beteckning.
Abbas laxbullar med omega 3 /citron sås, nyckelhållsmärkt
Ingredienser: fiskkött 58% (30 %orökt och rökt lax (Salmo Salar)
fångstområde: Lax (odlad) – Norge och Chile,
Övrig fisk – Nordvästatlanten, Nordostatlanten, Stilla Havet.
/Kommentar: Förut när undersökning pågick från Göreborg Posten var ”chumlax” med på
förpackningen, men har efter detta tagits bort, så fångstområde låter förvirrande att om lax Salmo Salar
fångas samtidigt i Norge, Chile, Nordvästatlanten, Nordostatlanten, Stilla Havet. Vad är de 28 % fisk som
tillverkaren missat att deklarera i märkningen?
Ekologisk torskfile av Ica (Ica Mörby C)
Pangasiusfile av Ica (Ica Stop) / Kommentar: felmärkning, borde stå hajmal
Rik på vitaminer och mineralämnen
44
Torskfile av Coop (Coop, Djursholm)
Chumlaxfile av Polarseafood (Ica Stop) / Kommentar: fel märkning, chum är inte lax
Fisk och skaldjurmix Lax, pangasius/hajmal, glansräkor av Findus (Vi Allens Livs)
Omega-3 / Kommentar : lite förvirrande pangasius/hajmal, kunna skrivas hajmal (pangasius), svensk beteckning
först och latinsk efter, man skulle nu kunna tro att det är 2 olika fiskar
45
Vildfångad Pink Lax av Intersea, Western Alaska Fisheries (Ica Stop)
Ekologisk torskfile av Coop, Änglamark (Coop Djursholm)
Pinklax av Findus (Coop Arninge)
Vildlax fångad i Stilla Havet . Gott och nyttigt
46
Flundra fileer av Eldorado (Ica Stop/Hemköp Mörby C) Ica Vaxholm Fisk konserver, skylta
Enligt Göteborg Posten
”Det här är lax:
Lax - Salmo salar
Det här är inte lax:
Puckellax, pinklax - Oncorhynchus gorbuscha
Chum, hundlax, chumlax - Oncorhynchus keta
Strömsill, guldlax - Argentina silus
Regnbåge, regnbågslax - Oncorhynchus mykiss
Öring -Salmo trutta”
47
BILAGA 8. Nyckelhålsmärkning.
Vilka regler som gäller för olika livsmedel står i föreskriften LIVSFS 2005:9 Användning av viss
symbol om frivillig nyckelhålsmärkning. Reglerna ändrades under 2009. Nyckelhålsmärkta
livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av
samma typ. För att få märka livsmedel med nyckelhålet måste de uppfylla vissa villkor som
bestäms av Livsmedelsverket, bygger på Nordiska Näringsrekommendationer (Nordiska
Näringsrekommendationer
2004)
som
är
baserade
på
vetenskaplig
forskning.
Livsmedelsföretagen själva som ansvarar för att de livsmedel som nyckelhålsmärkts uppfyller
Livsmedelsverkets regler. Kontrollen av märkningen görs i första hand av den kommunala miljöoch hälsoskyddsnämnden.
Nyckelhålsmärkta mejeriprodukter bör innehålla mindre fett, socker och salt än motsvarande
produkter som inte får nyckelhålsmärktas.
Fisk som inte genomgått någon behandling; den får dock ha delats, skivats, benats ut, hackats,
skurits upp, rengjorts, putsats, malts, kylts, djupfrysts och tinats. (bilaga till LIVSFS 2005:9)
Nyckelhålsmärkt bröd ska innehålla mer fibrer än bröd som inte får märkas, samt att de bör
innehålla en begränsad mängd fett och salt. Mjukt bröd får innehålla högst 10 procent socker.
Nyckelhålsmärkt pasta ska innehålla en viss mängd fibrer, minst kostfiber 6 g/100 g .
(Reuterswärd,2007)
48
Enligt rapport 2/ 2006 av National food administration Nyckelhålet för spannmålsprodukter av
Anita Laser Reuterswärd (Reuterswärd, 2006) hur mycket kostfiber och fullkorn ska vara i bröd
och pasta finns i tabell 1.
Tabell 1. Utdrag från Livsmedelsverkets remiss den 4 juni 2004 angående nya regler för
nyckelhålsmärkningen. Villkor som föreslogs för grupperna mjukt bröd, hårt bröd,
pastaprodukter, frukostflingor/müsli, gröt och vällingpulver.
Livsmedel
Mjukt bröd
kostfibrer
Hårt bröd
kostfibrer
Pastaprodukter
Villkor
kostfiber minst 6 g/100g
Kommentar
Krav på både fullkorn och
fullkorn minst 25 g/100g
fetthalt höst 5 g/100 g
natriumhalt högst 500 mg/100 g
tillfört socker högst 5 g/100g
Kriterier i g/100 g istället för
g per torrsubstans
Natriumgräns införd
Gräns för tillfört socker införd
kostfiber minst 8 g/100 g
Krav på både fullkorn och
fullkorn minst 40g/100 g
fetthalt höst 5 g/100 g
natriumhalt högst 500 mg/100 g
tillfört socker högst 5 g/100g
Kriterier i g/100 g istället för
g per torrsubstans
Natriumgräns införd
Gräns för tillfört socker införd
kostfiber minst 6 g/100 g
fullkorn minst 12 g/100 g
fetthalt höst 5 g/100 g
Kriterier i g/100 g istället för
g per torrsubstans
Krav på både fullkorn och
natriumhalt högst 200 mg/100 g
socker inte tillfört
Natriumgräns införd
Gräns för tillfört socker införd
kostfibrer
(6)
49
I denna serie publiceras examensarbeten samt större enskilda arbeten
(motsvarande 15-30 hp) vid Institutionen för Livsmedelsvetenskap,
Sveriges lantbruksuniversitet.
__________________________________________________________
DISTRIBUTION:
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för Livsmedelsvetenskap
Box 7051
750 07 Uppsala
Tel. 018-67 20 06
__________________________________________________________