Socialpolitik
Jonas Olofsson
Vad är välfärd
”att färdas väl”
Lyckomaximering
Pareto-effektivitet
Omfördelning från rika till fattiga
En modern syn på välfärd utgår från sociala
behov
…vad är välfärd?
”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för
den egna och familjens hälsa och välbefinnande,
inklusive mat, kläder och bostad, hälsovård och
nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i
händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas
eller makes död, ålderdom eller annan förlust av
försörjning under omständigheter utanför hans eller
hennes kontroll”
(FN-stadgan om mänskliga rättigheter, artikel nr 25)
Vad är rättvisa?
Vad är en rättvis fördelning av inkomsterna?
Amartya Sen
Fattigdom resultat av snedvriden fördelning
Välfärdspolitikens mål skall vara att stärka människors
förmågor (capabilities)
John Rawls
”vail of ignorance” – ”slöja av okunnighet” som grund för
att bedöma vilken typ avsamhälle vi skulle vilja leva i
Frihetsprincipen
Olikhetsprincipen
Olofssons avgränsningar o
utgångspunkter
Västvärlden
Socialpolitik på den offentliga arenan
Arbetsmarknadsrelationerna (IR) är navet i de
sociala trygghetssystemen
Socialpolitik behandlas ur ett makt- och
fördelningspolitiskt perspektiv
Socialpolitik historiskt kopplad till att minska
risker
Socialpolitiken
Nästan 1/3 av BNP i Sverige omfördelas i
socialpolitiska syften.
Offentlig konsumtion – sjukvård, äldreomsorg,
barnomsorg, utbildning, socialtjänst
Transfereringar – bidrag, socialförsäkringar
Socialpolitiken…
- skall tillgodose basala försörjningsbehov
- förebygga och undanröja sociala problem
individens välfärd förbättras
Två analytiska begrepp
Stigberoende – grundläggande institutioner
skapar bestämda förutsättningar som styr
politik och ekonomisk utveckling för lång tid
framöver
Komplementaritet – hur institutioner på olika
områden kan samverka och förstärka varandra
Komplementaritet/Relationen
mellan den kapitalistiska ekonomin
och socialpolitiken
Ekonomin
Efterfrågan/
Investeringar
AR
Socialpolitik
Sociala
kostnader
Socialpolitik och samhällsekonomin
Leder minskade inkomstskillnader och generösa
offentliga trygghetssystem till minskade
drivkrafter, incitament, för studier, arbete o
företagande?
Ja – socialpolitiken kan reducera allas välfärd,
mindre att omfördela…
Nej – Socialpolitiken kan underlätta ekonomisk
effektivitet
Välfärdens hörnpelare
Familjen
Arbetsmarknaden
Offentliga sektorn
…där sysselsättning förenande länken mellan de
tre arenorna…
Generationskontrakt
Olika försörjningsbehov under olika perioder i livet
- Horisontell omfördelning
- Vertikal omfördelning
Hotet mot generationskontraktet – ökande andelen äldre
i befolkningen, högre andel arbetslösa, sjukskrivna o
lägre ekonomisk tillväxt
Motiv för socialpolitik
Ideologiska motiv
Marknadsmisslyckanden
Investeringar som är samhällsnyttiga men privatekonomiskt
olönsamma
Informationsproblemet
Samhällsekonomiska motiv
Välgörenhet o frälsning
Ordning o kontroll
Social jämlikhet o lika förutsättningar
(Ny)liberalismen
Socialpolitik som styrinstrument för att underlätta ekonomisk tillväxt
Komplementaritet
Förändrad syn på marknadsmisslyckanden
Förändrade riskbilder o
socialpolitiska reformer
Sociala risker – riskhantering. Tidlösa eller föränderliga?
Fattigvårdstraditionen
Moderna välfärdsstaten
Arbetarrörelsens framväxt
Social ingenjörskonst
Senmodern välfärdsstat
Fria marknader
Marginella insatser
Förändrade produktionsmönster
Stramare socialpolitik
Nya riskbilder
Personligt ansvar / Individualism
Överstatlig socialpolitik
FN – ILO – Samförstånd
Världsbanken / IMF – Avreglering,
nyliberalism
EU – ”den europeiska sociala modellen”
Dagens arbetsmarknadsrelationer
Institutioner kan bidra till att stabilisera sociala
och ekonomiska situationer i en verklighet av
ständig förändring.
- Minskade transaktionskostnader
Förhandlingssystemens positiva effekter
- organiserade arbetsplatser – effektiva
- bidrar till mindre löneskillnader
Ekonomi och sysselsättning
Ekonomisk tillväxt ger förutsättningarna för
socialpolitiken men hur påverkar socialpolitiken de
ekonomiska förutsättningarna?
BNP=f(A,K,R)
Förädlingen av humankapitalet allt viktigare förklaring
till produktivitetsökningen i ekonomin.
Socialpolitikens förutsättningar
BNP per capita
Produktivitetsutvecklingen
Antal arbetade timmar
Sysselsättningsutvecklingen
Löneutvecklingen
Vad säger statistiken?
Långt perspektiv: Ökat välstånd har omsatts i ökade
socialpolitiska ambitioner och ökade sociala utgifter.
Svag ekonomisk utveckling ca 1970-1990 minskat
utrymme för socialpolitik, effektiviseringsstrategi,
”stramare” socialpolitik.
Inget urskiljbart negativt samband mellan
förändringar i produktivitet och ökade socialpolitiska
ambitioner…
Inget urskiljbart negativt samband mellan
sysselsättningsgraden och ökade socialpolitiska
ambitioner…
Några slutsatser
Inget fog för påståenden om att höga sociala
utgifter skulle vara tillväxthämmande
Socialpolitiken spelar en avgörande roll för
inkomstfördelningen och andelen fattiga i ett
land
Skandinaviska modellen har historiskt sett haft
starka positiva effekter ur samhällsekonomisk
synvinkel.
Inkomstfördelning och fattigdom
Gini-koefficienten
90/10-kvot
Relativ och absolut fattigdom
Relativ: relaterar de sociala villkoren till
förhållanden inom en nation.
Absolut: relatera till ett visst belopp, ta hänsyn till
köpkraft i respektive länder.
Rhen-Meidner modellen
Full sysselsättning kombinerad med låg inflation.
Solidarisk lönepolitik
Arbetsmarknadspolitik
Socialpolitik
Lönepolitiken skulle bidra till…
1. Strukturomvandling
2. Ökad produktivitet
3. Rörlighet på arbetsmarknaden / utbildning / social infrastruktur
4. Omfördelning till offentlig sektor genom höjda skatter på lön
& bolagsvinster
