Socialpolitik www.vasa.abo.fi/svf STUDIEPROGRAM FÖR

STUDIEPROGRAM FÖR SOCIALPOLITIK
Vad är socialpolitik?
Socialpolitik är en samhällsvetenskap som studerar frågor och problem i anslutning till
välfärd och social trygghet. Socialpolitiken är också en verksamhet som bl.a. syftar till att
garantera människor en grundläggande välfärdsnivå och ett lagstadgat skydd mot olika sociala
risker, såsom sjukdom eller arbetslöshet.
Som universitetsämne vill socialpolitiken öka förståelsen av hur det sociala
trygghetssystemet, såsom pensions-, sjukförsäkrings- och socialservicesystemet, är uppbyggt
och hur det fungerar i en föränderlig värld. Därtill presenteras olika alternativa
förklaringsperspektiv som ökar förståelsen av vad det är som påverkar socialpolitikens
utveckling, såsom arbetsmarknads- och befolkningsstrukturella förändringar, politiska
förändringar, globalisering och en tilltagande individualisering. Inom ämnet behandlas
grundbegrepp såsom sociala rättigheter, social rättvisa, sociala behov, jämlikhet, fattigdom
och sociala problem av olika slag.
Av stor vikt är frågan om hur den samhälleliga utvecklingen påverkar förutsättningarna för
socialpolitiken och hur de politiska och ekonomiska strukturerna i samhället påverkar
uppkomsten av sociala problem och sociala behov. Vilka möjligheter har den
institutionaliserade socialpolitiken (välfärdsstaten) att förebygga och lösa de sociala problem
som uppstår i samband med att samhället förändras? Vilken roll spelar privata och frivilliga
aktörer i välfärdsförsörjningen? Vilka värderingar styr synen på frågor som t.ex. vem som ska
göra vad, vem som ska få vad under vilka förutsättningar? Vilka är effekterna av såväl
samhällsförändringen som de socialpolitiska åtgärder som vidtas? Vilka är de risker som
moderniseringen för med sig och vilka möjligheter har socialpolitiken att bemöta dessa?
Vid sidan av att förstå den finländska socialpolitiska modellens utformning och funktion, är
det också viktigt att förstå hur socialpolitisk verksamhet tar sig olika uttryck i olika delar av
världen och att man i samband med detta förstår samspelet mellan olika aktörer, såsom staten,
kommunerna, marknaden, tredje sektorn och närsamfundet.
Hur är studierna uppbyggda?
Studierna i socialpolitik syftar till att förmedla kunskaper om socialpolitikens uppkomst,
utveckling, funktionssätt och utfall. Insikter i frågor som berör socialpolitikens ekonomiska,
sociala, politiska och kulturella förutsättningar blir härvidlag centrala i studierna. Detta
kommer till uttryck i de olika förståelseansatser som behandlas i studierna.
Vi lägger även stor vikt vid forskning samt att våra studeranden ska lära sig att självständigt
kunna utvärdera och kritiskt granska effekterna av såväl samhällsförändringen och den
socialpolitiska verksamheten, t.ex. genom att granska frågor som berör arbetsmarknaden, det
socialpolitiska beslutsfattandet, inkomstfördelningen, fattigdomen, välfärdsfördelningen och
jämlikheten i samhället. Vi ser även att socialpolitiken, vid sidan av sin granskande roll, även
har en viktig roll i sökandet efter lösningar på sociala problem. Dessa aspekter kommer i
studierna till uttryck i kurshelheter som syftar till att öka de studerandes beredskap för
forskning och kritisk reflektion.
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
49
Det nordiska och internationella inslaget utgör en stor roll i studieupplägget, bl.a. genom att
vissa kurshelheter är inriktade på att öka de studerandes kännedom om socialpolitiken i andra
länder, men även genom att de ges goda möjligheter till utlandsstudier.
Studierna i socialpolitik är uppdelade i tre block; grundstudier, ämnesstudier, och fördjupade
studier. De två förstnämnda läses inom ramen för en politices kandidatexamen (180 sp),
medan de fördjupade studierna hör till politices magisterexamen (120 sp). Förutom studier i
socialpolitik ska den studerande även läsa ett eller flera biämnen, allmänna studier och språk
samt övrigt fritt valbara studier (se närmare studieplanen). Här nedan presenteras de kurser
som erbjuds inom ramen för ämnet socialpolitik under läsåret 2007-2008 samt en
rekommenderad studiegång.
GRUNDSTUDIER
Introduktion till socialpolitik
Samhällsförändring socialpolitik
Socialpolitik i teori och praktik
30 sp
10 sp
10 sp
10 sp
ÄMNESSTUDIER
Socialpolitiska fördelningsprocesser
Socialpolitiska modeller i förändring
Forskningsmetodik
Valbar specialkurs i socialpolitik eller praktik
40 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
Kandidatavhandling (inkluderar seminarier)
10 sp
FÖRDJUPADE STUDIER
Fördjupad forskningsmetodik
Teoretiska perspektiv på socialpolitiken
Valbar specialkurs i socialpolitik
Magisterseminarier
40 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
Magisteravhandling
40 sp
VALBARA SPECIALKURSER
Familjepolitik
Socialpolitikens värdegrunder
Social service
Jämställdhetsperspektiv i socialpolitiken
Lokalt utvecklingsarbete
Globalisering och socialpolitik
Samhället och de äldre
Det mångkulturella samhället
Arbetsmarknadslära
Fattigdom och fattigdomspolitik
Finlandssvenskarna som forskningsobjekt
Hälsopolitik/Hälsokunskap
Praktik
Övriga valbara studier
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
10 sp
50
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
REKOMMENDERAD STUDIEGÅNG 2007-2008 (SOCIALPOLITIK)
Denna studiegång ska ses som en riktlinje för studierna och utgör ingen bindande ”plan” för
de studerande. Det kan förekomma avvikelser från rekommendationen, exempelvis så att man
läser flera studiepoäng för ett visst år än vad nedanstående plan anger.
A. KANDIDATEXAMEN, 180 sp
År 1
År 2
År 3
Grundstudier i socialpolitik (30 sp)
Introduktion till socialpolitik (10 sp)
10 sp
Samhällsförändring och socialpolitik (10 sp) 10 sp
Socialpolitik i teori och praktik (10 sp)
10 sp
Ämnesstudier i socialpolitik (40 sp)
Socialpolitiska fördelningsprocesser (10 sp)
Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp)
10 sp
10 sp
Forskningsmetodik (10 sp)
Valbar specialkurs eller praktik (10 sp)
10 sp
10 sp
Kandidatavhandling i socialpolitik (10 sp)
10 sp
Allmänna studier, 35 sp
Biämnesstudier, 50-60 sp
Övrigt fritt valbara studier, 5-15 sp
20 sp
10 sp
15 sp
10 sp
5 sp
40 sp
TOTALT
60 sp
60 sp
60 sp
B. MAGISTEREXAMEN, 120 sp
År 4
År 5
Fördjupade studier i socialpolitik (40 sp)
Fördjupad forskningsmetodik, allmän (5 sp) 5 sp
Fördjupad forskningsmetodik, special (5 sp)
Teoretiska perspektiv på socialpolitik (10 sp) 10 sp
Valbar specialkurs, 10 sp
Magisterseminarier, 10 sp
10 sp
Magisteravhandling, 40 sp
5 sp
10 sp
40 sp
Biämnesstudier och övriga studier, 40 sp
35 sp
5 sp
TOTALT
60 sp
60 sp
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
51
GRUNDSTUDIER
Målet med grundstudierna är att ge grundläggande insikter om socialpolitiken som vetenskap
och samhällelig verksamhetsform. Den studerande ska efter avklarade grundstudier förstå och
förmå använda socialpolitiska grundbegrepp. Den studerande skall därtill känna till de
viktigaste sociala problemställningarna och forskningsinriktningarna samt självständigt kunna
producera enklare vetenskapliga texter med socialpolitiskt innehåll.
702001.0 INTRODUKTION TILL SOCIALPOLITIK
Omfattning:
10 sp
Mål:
Den studerande känner till socialpolitiken som vetenskap och
verksamhetsform, är förtrogen med socialpolitikens och
välfärdsteorins grundbegrepp samt känner till de historiska
motiven till socialpolitikens uppkomst och de faktorer som
påverkar socialpolitikens utveckling. Den studerande har
därtill grundläggande insikter i det socialpolitiska systemets
uppbyggnad och den socialpolitiska verksamhetens koppling
till samhället.
Litteratur:
1. Raunio, K. Sosiaalipolitiikan lähtökohdat. Helsinki:
Gaudeamus. 1995, kap. 1-3, 7, 9-10. (161 s.)
2. Karisto, A.; Takala, P. & Haapola, I. Finland i
förvandling. Levnadsstandardens, livsföringens och
socialpolitikens utveckling i Finland. Borgå: WSOY.
1998, del III (ss. 221-380). (160 s.)
3. Johansson, Håkan. Socialpolitikens klassiker.
Introduktion till socialpolitikens teoretiker och
nyckelbegrepp. Stockholm: Liber. 2006.
Arbetsformer:
Föreläsningar 20h, grupparbete samt litteraturstudier.
Examination:
Godkänd skriftlig tentamen, godkänt grupparbete.
Kursansvarig:
Nygård
702002.0 SAMHÄLLSFÖRÄNDRING OCH SOCIALPOLITIK
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att klargöra socialpolitikens mångfald samt de faktorer som
styr dess utformning. Att presentera olika värderingar,
aktörer och samhällsfaktorer som påverkar socialpolitiken
samt presentera de viktigaste teoretiska perspektiven
forskningsområdena inom socialpolitiken.
52
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
Litteratur:
1. Powell, M. & Hewitt, M. Welfare State and Welfare
Change. London: Open University Press. 2002. Kap. 1, 5-9.
(130 s.)
2. Saraga, E. (ed.) Embodying the social: constructions of
difference. London: Routledge/Open University. 1998,
206 s.
3. Bauman, Z. Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.
Göteborg: Daidalos. 1998. 143 s.
4. Meeuvisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala
problem. Järfälla: Natur & Kultur. 2006.
Arbetsformer:
Föreläsningar 20 h, föreläsningsdagbok och litteraturstudier.
Examination:
Godkänd litteraturtentamen, godkänd föreläsningsdagbok.
Kursansvarig:
Nygård
SOCIALPOLITIK I TEORI OCH PRAKTIK
Omfattning:
10 sp (5 sp + 5 sp)
Mål:
De studerande får kännedom om samhällsrelevanta
socialpolitiska frågor och vad som står bakom dessa, samt
erhåller grundläggande färdigheter i utformningen av
vetenskapligt arbete.
702005.0 Del 1) Konkreta socialpolitiska frågor
Omfattning:
5 sp
Arbetsformer:
Litteraturstudier på temat socialpolitikens ekonomiska bas
Litteratur:
Jäntti, M., Saari, J. & Vartiainen, J. (2006). Growth and
Equity in Finland. Discussion Paper No. 2006/06 UNUWIDER, Helsingfors.
Helne, T. et al. (2003). Sosiaalinen politiikka. WSOY,
Helsingfors.
Saarela, J. (2004). De förmögna finlandssvenskarna? Janus,
12(1), 80-96.
eller
litteratur på annat temaområde i samråd med kursansvarig.
Examination:
Skriftlig tentamen
Tidpunkt:
Kan avläggas fr.o.m. december det första läsåret
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
53
Kursansvarig:
Akademilektor
702006.0 Del 2) Forskningsövning
Omfattning:
5 sp
Arbetsformer:
Övningar och föreläsningar i vetenskapligt skrivande och
litteratursökning. Författande av en kort vetenskaplig uppsats,
enskilt eller i grupp.
Förkunskaper:
Godkänd del 1 i denna kurs
Examination:
Forskningsövning
Kursansvarig:
Akademilektor
ÄMNESSTUDIER
Målet med ämnesstudierna är att förmedla insikter om socialpolitikens olika betydelser och
verksamhetsformer på lokal, nationell och internationell nivå. Efter avklarade ämnesstudier
besitter den studerande ingående kunskaper om socialpolitikens funktionsprinciper och
tillvägagångssätt på olika nivåer samt är väl förtrogen såväl med socialpolitikens
metodologiska utgångspunkter som med olika metodiska problem och ansatser samt har
förmåga att självständigt planera, rapportera och utvärdera egen forskning.
702032.0 SOCIALPOLITISKA FÖRDELNINGSPROCESSER
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att ge grundläggande insikter i sociala trygghetssystem och
deras utfall.
Innehåll:
Den socialpolitiska omfördelningens struktur, målsättningar
och konsekvenser, samt hur man mäter inkomstskillnader.
Litteratur:
Enligt kursansvarigs anvisningar.
Arbetsformer:
Föreläsningar och övningar 24 h.
Examination:
Övningsarbeten, aktivt deltagande i seminarier, samt på
fördjupad nivå ytterligare en uppsats.
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik.
Anmärkning:
Kan även läsas som valbar specialkurs inom ramen för
fördjupade studier i socialpolitik.
Kursansvarig:
Akademilektor
54
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
702031.0 SOCIALPOLITISKA MODELLER I FÖRÄNDRING
Omfattning:
10 sp
Mål:
Den studerande är förtrogen med den komparativa
välfärdsforskningens mål och metoder, de mest centrala
teorierna och resultaten samt de problem som är förenade
med dessa. Den studerande känner därutöver till de
egenskaper, särdrag och utvecklingsdrag som kännetecknar
de nordiska och de europeiska ländernas välfärdspolitiska
system samt de faktorer som påverkar deras utformning.
Litteratur:
1. Esping-Andersen, G. The Three Worlds of Welfare
Capitalism. Cambridge: Polity press. 1990, s. 1-78.
2. Taylor-Gooby, P. (ed.) Welfare states under pressure.
London: Sage. 2001, 188 s
3. Kautto, M. et al. (eds.) Nordic Welfare States in the
European Context. London: Routledge. 2001, kap. 1-2, 6,
8-11 (tot. 165 s.)
Arbetsformer:
Föreläsningar, grupparbete, litteraturstudier
Examination:
Godkänd skriftlig tentamen, godkänt grupparbete
Kursansvarig:
Nygård
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik
702033.0 FORSKNINGSMETODIK
Omfattning:
10 sp
Förkunskaper:
Metodikkursen inom allmänna studier samt grundstudier.
Mål:
Studerande skall lära sig kvantitativa och kvalitativa
datainsamlings- och analysmetoder.
Litteratur:
1. Eskola, J. & Suoranta, J. Johdatus laadulliseen
tutkimukseen. 1998, 268 s. eller Hirsjärvi, S. & Hurme,
H. Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja
käytäntö. 2001, 213 s.
2. Holme, L. & Solvang, B. Forskningsmetodik. 1997, 328 s.
(andra upplagan)
Arbetsformer:
Föreläsningar och övningar, 24 h.
Examination:
- Tentamen
- Kvalitativt övningsarbete
- Kvantitativt övningsarbete
Kursansvarig:
Akademilektor, Nyman-Kurkiala
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
55
702034.0 KANDIDATSEMINARIER OCH KANDIDATAVHANDLING
Omfattning:
10 sp
Mål:
Den studerande är förtrogen med vetenskaplig forskning
inom det sociala området samt kan självständigt producera
och evaluera forskning sitt eget ämnesområde.
Innehåll:
Riktlinjer för socialvetenskaplig rapportering, författande av
kandidatavhandling samt opponering, deltagande i kandidatseminarier.
Litteratur:
1. Raunio, K. Positivismi ja ihmistiede. Sosiaalitutkimuksen
perustat ja käytännöt. 1999, 410 s.
2. Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och
avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4 omarbetade
upplagan. Lund: Studentlitteratur. 2000.
Arbetsformer:
Introducerande föreläsningar, seminarier
Examination:
Aktivt deltagande i seminarier samt godkänd
kandidatavhandling (ca 30 s.).
Litteraturen fungerar som stöd för det skriftliga arbetet.
Kursansvarig:
Jakobsson, Nygård, akademilektor.
Förkunskaper:
Avklarade grundstudier och helst även genomförda
ämnesstudier i socialpolitik.
FÖRDJUPADE STUDIER
Avsikten med de fördjupade studierna är att ge djupgående insikter i socialpolitikens olika
problemställningar utgående från olika teoretiska infallsvinklar. Studierna syftar även till att
ge den studerande fördjupade metodologiska insikter samt metodiska färdigheter. Inom ramen
för de fördjupade studierna väljs två alternativa specialkurser.
FÖRDJUPAD FORSKNINGSMETODIK
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att ge fördjupade insikter i forskningsmetodik.
Innehåll:
Olika forskningsmetoders teoretiska utgångspunkter och
tillämpningar.
56
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
Uppläggning:
Kursen består av en allmän del som är obligatorisk för alla
samt en tillämpad del där studerandena delas in i en
kvantitativ grupp respektive en kvalitativ grupp beroende på
intresse och avhandlingsinriktning.
I del 2 skall de studerande få hjälp med analysen av sina egna
datamaterial. Den är sålunda avsedd att avläggas så sent som
möjligt i studierna, eller ungefär när pro graduns "teoridel" är
skriven och materialet insamlat
702105.0 Del 1: Allmän del
Innehåll:
Föreläsningar (Fjalar Finnäs) i kvantitativa
metoder 16 h, seminarier och metodikuppsats. Denna är
gemensam med statskunskapen och är obligatorisk för alla
702106.0. Del 2: Tillämpad kvantitativ metodik
Innehåll:
Den kvantitativa gruppen undervisas av Jan Saarela, och
lämpar sig för dem som använder sig av siffermaterial, dvs.
register, enkät eller motsvarande data.
702107.0 Del 2: Tillämpad kvalitativ metodik
Innehåll:
Den kvalitativa gruppen undervisas av Pia Nyman-Kurkiala
och lämpar sig för dem som arbetar med textmassor (eller
bilder), dvs. dokument, icke-strukturerade intervjuer osv.
Anmärkning: Del 2 börjar i samband med ett samlingstillfälle
(i anslutning till att magisterseminarierna startar) onsdag 20
september kl. 14. Den kvantitativa gruppen samlas därefter,
enligt överenskommelse, på måndagar kl. 16-18 i datasal,
föreläsningssal eller seminarierummet (enligt behov).
Studerande för vilka kursens omfattning inte motsvarar
upplagt studieprogram ombedes kontakta kursansvarig för
eventuella specialarrangemang.
Litteratur:
Enligt överenskommelse med kursansvariga.
Examination:
Skriftligt övningsarbete.
Kursansvarig:
Finnäs, Saarela, Nyman-Kurkiala.
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
57
TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ SOCIALPOLITIKEN
Omfattning:
10 sp (6 sp + 4 sp)
Mål:
Att förstå och kunna värdera de olika teorier, principer och
värden som ligger till grund för socialpolitiken.
Innehåll:
Kursen introducerar olika filosofiska ansatser som är viktiga
för samhällsvetenskaperna. De teoretiska debatterna inom
samhällsvetenskaperna generellt, diskuteras och jämförs med
de debatter som förs inom socialpolitiken. Kursen tar också
upp socialpolitikens ekonomiska och politiska dimensioner.
702102.0 Del 1) Allmän del, 6 sp
Litteratur:
1. Fitzpatrick, T. New Theories of Welfare. 2005. 211 s.
2. Drake, R. F. The Principles of Social Policy. 2001, 159 s.
3. Nurminen, E. (toim.) Sosiaalipolitiikan lukemisto.2000,
346 s
4. Engdal, O. & Larsson, B., Sociologiska perspektiv.
Grundläggande begrepp och teorier. 2006. 400s.
5. Pierson, P., The New Politics of the Welfare State. World
Politics, 1996, 37 s.
6. Blank, R. M, Can Equity and Efficiency Complement
Each Other? Labour Economics, 9, 451-468. 2002, 18 s.
702103.0 Del 2) Fördjupade studier i ett valbart teoretiskt perspektiv, 4 sp
Området väljs i samråd med kursansvarig. De studerande uppmanas välja ett område eller ett
perspektiv som kan stöda avhandlingsarbetet. Litteraturförslag fås från kansliet.
Arbetsformer:
Del 1) Föreläsningar, övningsarbeten
Del 2) Litteraturstudier/ uppsats
Examination:
Skriftlig tentamen eller uppsats
Kursansvarig:
Jakobsson
702108.0 MAGISTERSEMINARIER
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att på basen av ett mångsidigt och vetenskapligt källmaterial
självständigt kunna utföra teoretiskt forskningsarbete med
anknytning till socialpolitik samt att kritiskt analysera
tidigare forskningsansatser.
Innehåll:
Avfattande av magisterseminarieuppsats (ca 30 s.) och
presentation av densamma jämte uppgörande och
58
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
presentation av forskningsplan för magisteravhandling (5-10
s.). Bägge alster diskuteras i grupp under läsårets gång enligt
separat lista. Varje deltagare opponerar både en
forskningsplan och en uppsats.
1. Raunio, K. Positivismi ja ihmistiede. Sosiaalitutkimuksen
perustat ja käytännöt. 1999, 410 s.
2. Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och
avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4 omarbetade
upplagan. Lund: Studentlitteratur. 2000.
Arbetsformer:
Seminarier under ett läsår.
Examination:
Godkänd seminarieuppsats och forskningsplan för
magisteravhandling samt två opponeringar, aktivt deltagande
i seminarier.
Kursansvarig:
Jakobsson, Nygård, akademilektor.
702104.0 MAGISTERAVHANDLING (AVHANDLING PRO GRADU)
Omfattning:
40 sp
Innehåll:
Författandet av en avhandling som faller inom ramen för
socialpolitik och som baserar sig på socialpolitiska teorier,
enligt överenskommelse med handledare.
Examination:
Godkänd avhandling samt godkänt skrivprov. Skrivprov
avläggs efter att magisteravhandlingen inlämnats.
Kursansvarig:
Jakobsson
VALBARA SPECIALKURSER
Ett antal specialkurser ordnas under innevarande läsår endera som fristående kurser eller inom
ramen för samarbete med FC (se närmare institutionens/ämnets anslagstavla och hemsida).
Förutom detta kan man även avlägga kurserna som rena läs-/litteraturkurser i samråd med
kursansvarig. Specialkurserna kan läsas både på ämnesnivå och på fördjupad nivå i samråd
med kursansvarig. Som erforderliga förkunskaper räknas i allmänhet att man avklarat minst
grundstudierna i socialpolitik, även om undantag kan förekomma.
702130.0 FAMILJEPOLITIK
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att ge fördjupade insikter i familjens roll och funktioner i det
föränderliga samhället samt om familjepolitikens roll och
utveckling i välfärdssystemet.
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
59
Innehåll:
Familjens roll och uppgifter, könsroller, familjeroller, olika
synsätt på och tolkningar av familjebegreppet, familjen som
institution, familjepolitikens målsättningar och funktionssätt,
familjepolitikens ideologiska bakgrund, olika familjepolitiska
system i världen samt deras utfall.
Litteratur:
1. Hiilamo, H. The rise and Fall of Nordic Family Policy?
Historical Development and Changes During the 1990s in
Sweden and Finland. Helsinki: Stakes. 2002, 350 s.
2. Rönkä, A & Kinnunen, U. Perhe ja vanhemmuus.
Suomalainen perhe-elämä ja sen tukeminen. PSkustannus.205 s.
3. Jallinoja, R. Perheen aika. Helsinki: Otava. 2000, 239 s.
Arbetsformer:
Föreläsningar 24 h, grupparbete, litteraturstudier.
Examination:
Skriftlig tentamen, godkänt grupparbete
Kursansvarig:
Nygård
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik.
702131.0 SOCIALPOLITIKENS VÄRDEGRUNDER
Omfattning:
10 sp
Mål:
Att förmedla ingående kunskaper om de politiska processer
och institutionella faktorer som påverkar socialpolitikens
utformning och utfall samt de värderingar och ideologier som
genomsyrar socialpolitiken som verksamhet. Därtill ska
studeranden vara väl med välfärdsattitydforskningens mål
och metoder.
Innehåll:
Centrala begrepp och teorier
Politiska och institutionella förklaringar till socialpolitikens
utformning och utfall.
Olika välfärdsideologier
Centrala socialpolitiska aktörer
Socialpolitiska modeller och deras värdegrund
Välfärdsstatens förändring
Globalisering och europeisering
Välfärdsstatens legitimitet
Attitydforskningens metoder och problem
Litteratur:
1. Swank, D. 2005. Globalisation, Domestic Politics, and
Welfare State Retrenchment in Capitalist Democracies.
Social Policy & Society 4 (2), ss. 183-195 samt Allen, J. P.
& Scruggs, L. 2004. Political Partisanship and Welfare State
60
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
Reform in Advanced Industrial Societies. American Journal
of Political Science, 48 (3), ss. 496-512.
2. Nygård, M. Välfärdsstaten, partierna och marknaden.
Åbo: Åbo Akademis förlag. 2003, 285 s.
3. Forma, P. Interests, institutions and the welfare state:
studies on public opinion towards the welfare state. Helsinki:
Stakes. 1999. 162 s.
Arbetsformer:
Föreläsningar 20 h, litteraturstudier.
Examination:
Skriftlig tentamen.
Kursansvarig:
Nygård
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik.
SOCIAL SERVICE
Omfattning:
10 sp
Uppläggning:
Föreläsningar, övningar.
Mål:
Kursen i lokal socialpolitik syftar till att dels ge insikter om
vad lokal socialpolitik är och dels ge en grund för kritiska
reflektioner kring frågor som rör lokal socialpolitik.
Centrala frågeställningar är: Hur skapas den lokala
socialpolitiken? Hur produceras och finansieras de lokala
välfärdstjänsterna? Vilka metoder för förnyelse finns idag?
Vilka metoder krävs i framtiden? På vilka sätt kan man
utvärdera förändringsarbetet? Utmaningar?
Examination:
Tentamen (del 1) och uppsats (del 2).
702132.0 Del 1) Kommunal social service
Omfattning:
5 sp
Litteratur:
1. Kröger, T. Hyvinvointikunnan aika: Kunta
hyvinvointivaltion sosiaalipalvelujen rakentajana. 1999.
2. Sipilä, J. Sosiaalipalvelujen Suomi. 1996.
3. Material enligt anvisning vid kursstart.
Kursansvarig:
Stolpe-Kaustinen
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
61
702133.0 Del 2) Lokal social service
Omfattning:
5 sp
Litteratur:
Litteratur väljs enligt överenskommelse med kursansvarig.
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik
Kursansvarig:
Stolpe-Kaustinen
JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I SOCIALPOLITIKEN
Omfattning:
10 sp (5 sp + 5 sp)
Mål:
Att beakta jämställdhetsperspektivet inom socialpolitiken,
d.v.s. villkoren mellan kvinnor och män inom de
socialpolitiska frågorna, åtgärderna och besluten.
Målgrupp:
Kursen förutsätter att alla deltagare har en fungerande
Internetförbindelse
Uppläggning:
Föreläsningar, övningar, virtuella studier.
702134.0
Del 1: Omfattar allmän kunskap
om jämställdhet och examineras i form av tentamen.
702135.0
Del 2: Kursdeltagare väljer ett specialområde inom
jämställdhet och författar en vetenskaplig uppsats som
bedöms men också
presenteras på en virtuell konferens inom kursen och
diskuteras med övriga kursdeltagare.
Litteratur:
Litteratur väljs enligt överenskommelse med kursansvarig.
Kursansvarig:
Stolpe-Kaustinen
LOKALT UTVECKLINGSARBETE
Omfattning:
10 sp (5 sp + 5 sp)
Mål:
Kursens mål är att de studerande får kännedom om vad som
avses med ett lokalsamhälle. Vilka är de krafter som verkar i
lokalsamhället? Vilken betydelse har lokalsamhället och dess
verksamhet för socialpolitiken och människors livssituation?
Hur kan vi själva agera som opinionsbildare eller påverkare?
Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingsarbete,
människors egna initiativ och projekt samt hur dessa
62
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
handlingar kan
socialpolitiken.
förnya
och
förändra
den
lokala
702003.0 Del 1) Lokal samfundsutveckling
Omfattning:
5 sp
Litteratur:
1. Crow, G. & Allan, G., Community Life. An Introduction
to Local Social Relations. 1994, 229 s.
2. Matthies; Järvelä & Ward (eds.) From Social Exclusion
to Participation. 2000, ss. 61-77; 81-95; 189-193; 208-223.
3. Nurminen, E. (toim) (2000) Sosiaalipolitiikan uudet
avaukset (valda delar)
4. Percy-Smith (ed.) Policy Responses to Social Exclusion,
Towards Inclusion. 2000, ss. 1-22; 201-215 och Ward, N. &
Lowe, P. Insecurities in contemporary country life: rural
communities and social change. Ingår i Vail, Wheelock, &
Hill, (ed.) Insecure times. Living with insecurity in
contemporary society. 1999 ss. 154-168.
5. Stolpe-Kaustinen, S. Lokalt utvecklingsarbete i praktiken
– en introduktion. Kompendium (Kan laddas ner av
kursdeltagare).
Arbetsformer, del 1:
Föreläsningar 16 h.
Examination, del 1:
Skriftlig tentamen
Anordnas inte 2007-2008.
702004.0 Del 2) Utvecklingsarbete i lokalsamhället
Omfattning:
5 sp
Referenslitteratur:
1. Carlström, I. & Hagman, L-P. Metodik för
utvecklingsarbete och utvärdering. 1995, 246 s.
2. Eräsaari, R., m.fl. (toim.) Arviointi ja asiantuntijuus.
1999, 196 s.
3. Johansson, S., m.fl. Projekt som förändringsstrategi:
analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. 2000,
168 s.
4. Larsson, O. Handbok i projektarbete. 1997, 100 s.
5. Robson, C. Käytännön arvioinnin perusteet. 2001, 222 s.
6. Ronnby, A. Den lokala kraften. 1995, 284 s.
7. Sahlin, I. (red.) Projektets paradoxer. 1996, 264 s.
8. Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. Varför
vetenskap? 1999, 150 s. Alternativt Johansson-Lindfors,
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
63
M-B. Att utveckla kunskap. Metodologiska och andra
vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. 1993,
197 s. eller Alasuutari, P. Erinomaista rakas Watson.
1996, 131 s.
Arbetsformer, del 2:
Närstudier och virtuella studier (Blackboard)
Huvudämnesstuderande:
Huvudämnesstuderande
i
socialpolitik bekantar sig med någon verksamhet som kan
hänföras till området för lokalt utvecklingsarbete. Därefter
författas en uppsats/forskningsövning som baseras på
material såväl från fältet som på litteratur. Obligatoriska
seminarier 8 h.
Biämnesstuderande: Uppsats. Ej obligatoriska seminarier.
Examination:
Godkänd uppsats
Examinator:
Siv Stolpe-Kaustinen
702136.0 SOCIALPOLITIK OCH GLOBALISERING
Omfattning
10 sp
Mål
Med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier studeras
globaliseringen, som i sig är ett omtvistat begrepp, och dess
inverkan på socialpolitik och välfärd. Under kursen diskuteras
också mera specifika frågeställningar som berör globala
hierarkier, migration, utanförskap och fattigdom.
Litteratur
UNDP: Human Development Report (2004 eller 2003). New
York.
Deacon, B (1997) Global Social Policy. London: Sage.
Mishra, R (1999) Globalization and the Welfare State.
Cheltenham: Edward Elgar.
Rönnberg, Leif & Simpura, Jussi (toim.) (2003)
Sosiaalipolitiikan globaalit ulottuvuudet. Helsinki: Suomen
ICSW-toimikunta ja Sosiaali- ja terveysturvan keskusliitto.
Thörn, H (2002) Globaliseringens dimensioner: nationalstat,
välfärdsssamhälle, demokrati och social rörelser. Stockholm:
Atlas.
Examination
Litteraturtent eller skriftligt arbete i överenskommelse med
kursansvarig
Kursansvarig:
Nordberg
64
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
702137.0 SAMHÄLLET OCH DE ÄLDRE
Omfattning:
10 sp
Mål:
Kursen behandlar åldrandet ur olika perspektiv. Den
behandlar den demografiska utvecklingen och dess följder för
samhället, myterna kring åldrandet och olika synvinklar om
vad som menas med positivt åldrande. Därtill diskuteras de
äldres livskvalitet i hemmet och på servicehus, åldrandet ur ett
finlandssvenskt perspektiv och hur det sociala kapitalet
påverkar individens hälsa.
Innehåll:
Socialgerontologiska teorier
Demografiska utvecklingen
Äldrepolitik, struktur
Välfärdsmodeller
Äldrepolitik i ett jämförande perspektiv
Serviceformer
Framtidsperspektiv
1. Andersson, L. Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur,
2002.
2. Dehlin, O., Hagberg, B., Rundgren, Å., Samuelsson, G.
& Sjöbeck, B. Gerontologi. Åldrande i ett biologiskt,
psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och
Kultur, 2000. 302 s.
3. Gubrium, J.F. & Holstein, J.A. (eds) Aging and Everyday
Life. 2000, valda delar
4. Artiklar enligt anvisningar
Kursansvarig:
Jakobsson
702139.0 ARBETSMARKNADSLÄRA
Omfattning
10 sp
Mål:
Att ge den studerande grundläggande insikter i hur
arbetsmarknaden fungerar med hjälp av enkla teoretiska
modeller-
Innehåll:
Utbudet av arbetskraft, efterfrågan
arbetslöshet och relaterade aspekter
Arbetsformer:
Föreläsningar 24 timmar, litteraturstudier.
Litteratur:
Björklund, Edin, Holmlund
Arbetsmarknaden. SNS förlag.
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
&
på
arbetskraft,
Wadensjö
(1996):
65
Anmärkning:
Kursen är lämplig som alternativ specialkurs på fördjupad
nivå för studerande i socialpolitik, men också för andra som
läser samhällsvetenskaper.
Kursen ordnas vid behov då deltagarantalet är tillräckligt
stort. Kursen kan även undantagsvis avläggas som
litteraturkurs.
Kursansvarig:
Akademilektor
702142.0 FATTIGDOM OCH FATTIGDOMSPOLITIK
Omfattning:
10 sp
Mål:
De studerande får insikter i hur begreppet fattigdom tar sig
uttryck i teori och praktik, vilket inkluderar olika metoder för
att mäta social exklusion. Därtill behandlas indikatorer på ett
samhälles utveckling, samt den fattigdomspolitik som förs i
Finland och andra länder.
Arbetsform:
Litteraturstudier
Litteratur:
Atkinson, T. et al. (2002). Social indicators. The EU and
social inclusion. Oxford University Press, Oxford.
Fourage, D. (2004). Poverty and subsidiarity in Europe.
Minimum protection from an economic perspective. Edward
Elgar, Cheltenham.
Saari, J. (red.) (2005). Köyhyyspolitiikka. Johdatus
sosiaalipoliitikan ytimeen. Sosiaali- ja terveysturvan
keskusliitto, Helsingfors.
Examination:
Skriftlig tentamen. Kan avläggas som valbar specialkurs på
ämnesstudienivå eller på fördjupad nivå.
Tidpunkt:
Enligt överenskommelse med kursansvarig.
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik.
Kursansvarig:
Akademilektor
702143.0 FINLANDSSVENSKARNA SOM FORSKNINGSOBJEKT
Omfattning:
10 sp
Mål:
De studerande får insikter i hur finlandssvenskarna som
befolkningsgrupp kan hanteras i vetenskapliga analyser av
teoretisk och empirisk karaktär. Detta exemplifieras bland
annat genom olika varianter av tillämpad forskning på
området. Finlandssvenskarnas levnadsförhållanden och andra
66
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
utfall av socialpolitisk karaktär behandlas, både i ett
nationellt och i ett internationellt perspektiv.
Arbetsform:
Litteraturstudier
Litteratur:
McRae, K. D. (1997). Conflict and compromise in
multilingual societies: Finland. Wilfred Laurier University
Press, Waterloo.
Finnäs, F. (2004). Finlandssvenskarna 2002. En statistisk
rapport. Finlandssvensk rapport, nr 41. Svenska Finlands
folkting, Helsingfors.
Saarela, J. (2003). Benägenheten att bli företagare: En
jämförelse av svenskspråkiga och finskspråkiga. Työelämän
Tutkimus, 1 (3), 191-201.
Saarela, J. & Finnäs, F. (2003). Unemployment and native
language: The Finnish case. Journal of Socio-Economics, 32
(1), 59-80.
Saarela, J. & Finnäs, F. (2003). Social background and
education of Swedish and Finnish speakers in Finland.
European Journal of Education, 38 (4), 445-456.
Saarela, J. & Finnäs, F. (2006). Regional Mortality
Variation in Finland: A Study of Two Population Groups.
Genus, 52 (2).
Rooth, D.-O. & Saarela, J. (2006). Modersmål och
arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i
Sverige. Ekonomisk Debatt, 34(5).
Examination:
Skriftlig tentamen. Kan avläggas som valbar specialkurs på
ämnesstudienivå eller på fördjupad nivå.
Tidpunkt:
Enligt överenskommelse med kursansvarig.
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik.
Kursansvarig:
Akademilektor
702140.0 HÄLSOPOLITIK/ HÄLSOKUNSKAP
Omfattning:
10 sp
Mål:
Studeranden erhåller insikter i hälsobegreppets mångfald och
samhälleliga betydelser. Studeranden känner till syftet med
och värderingarna bakom hälsopolitiken. Därutöver syftar
kursen till att ge kunskaper om hälsopolitikens delområden,
målsättningar, utfall samt de problem som är förknippade med
detta verksamhetsområde.
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
67
Innehåll:
Hälsobegreppet. Hälsoförhållanden i Finland och övriga
världen. Mätning av hälsa; tekniker och problem.
Hälsopolitikens syfte och metoder. Effekterna av
hälsopolitiken. Hälsa och samhälle.
Arbetsformer:
Kursen avläggs genom deltagande i kurserna i hälsokunskap
som anordnas gemensamt med Pedagogiska fakulteten och
ÖPU.
Förkunskaper:
Grundstudier i socialpolitik
Kursansvarig:
702035.0 PRAKTIK
Jakobsson
Omfattning:
10 sp.
Mål:
Att bekantgöra den studerande med det praktiska sociala
verksamhetsfältet.
Innehåll:
Praktikplanering, sökande av praktikplats
Utförande av praktik
Rapport
Praktikseminarium
Anmärkning:
Kan bytas ut mot valbar specialkurs på ämnesstudienivå.
Praktiken skall omfatta minst 120 timmar
Praktiken behöver nödvändigtvis inte utföras som
heltidsarbete under 1 månad utan även frivilligt arbete kan
komma ifråga såvida det omfattar minst 120 timmar och har
utförts under en sammanhängande period om högst 6
månader (minst 5 timmar/vecka) En utförlig rapport över
praktiken skall lämnas in till efter praktiken. Till rapporten
skall bifogas ett av arbetsgivaren (organisationen) skrivet
arbetsintyg. Från arbetsintyget skall framgå: praktiktiden,
utförda arbetsuppgifter samt arbetstider. Praktik,
arbetsintyg, rapport och seminarium ger 10 sp.
Kursansvarig:
Jakobsson
702141.0 ÖVRIGA VALBARA STUDIER
Kurser kan också väljas från andra ämnen och/eller universitet enligt överenskommelse med
Kursansvarig.
68
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
POSTGRADUALA STUDIER
POLITICES LICENTIATEXAMEN
Omfattning:
120 sp
702300.0
702301.0
702320.0
Studier i socialpolitik
Övriga studier
Licentiatavhandling
PD EXAMEN
Omfattning:
120 sp (240 sp om den avläggs utan föregående
licentiatexamen)
702350.0
Doktorsavhandling
Socialpolitik
www.vasa.abo.fi/svf
69