feber hos barn

Barn
BARN
ALLMÄNTILLSTÅND
Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. Barn får inte alltid typiska
besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade.
Tecken på att barnets allmäntillstånd är påverkat kan vara:
• att barnet inte vill äta och dricka
• att barnet inte orkar leka
• att barnet inte orkar sitta uppe
• att barnet inte orkar prata
• att barnet inte kissar
Flera av barns åkommor eller sjukdomar måste behandlas på ett sätt som skiljer sig från vuxenbehandling.
Om föräldrarna känner ett behov av att få råd, bör de i första hand
vända sig till barnavårdscentral eller distriktssköterska.
Boken innehåller följande avsnitt som berör åkommor hos barn:
Blöjdermatit
sid 33
Diarré och kräkningar hos barn
sid 64
Förstoppning hos barn
sid 69
Hosta
sid 124
Huvudlöss
sid 56
Skorv
sid 62
Snuva hos barn
sid 128
Springmask
sid 79
Spädbarnskolik
sid 80
Svinkoppor
sid 49
Torsk
sid 91
Vårtor
sid 53
Åksjuka
sid 132
Öronvärk
sid 134
Dessutom finns följande allmänna avsnitt:
Barnsjukdomar - en översikt
Vaccination inom Barn- och skolhälsovården
Feber hos barn
Förgiftning
11
sid
sid
sid
sid
12
14
15
17
BARNSJUKDOMAR – EN ÖVERSIKT
Barn
Symtom
Sjukdom
Smittsamhet/Immunitet **
Inkubationstid *
Femte
sjukan
4-15 dagar
Måttlig smittsamhet.
Troligen mycket god och långvarig immunitet.
Utslag, börjar i ansiktet med intensivt rodnande
kinder och därefter girlangformat utslag på
sträcksidorna av armar och ben. Ibland
lätt feber.
Höstblåsor
(hand-, fotoch
munsjuka)
2-7 dagar
Hög smittsamhet, ofta i epidemier.
Troligen långvarig immunitet.
Blåsor i munhålan, på händer och fötter.
Ibland feber och eventuellt illamående.
Kikhosta
7-14 dagar
Smittsamheten är störst de första veckorna även
innan kikningarna inträffar. Barn under 1 år bör
så långt det är möjligt skyddas mot smitta. Immuniteten är god, men vuxna kan återinsjukna.
Börjar ofta som en förkylning, lätt feber, tilltagande hosta. Efter 1–2 veckor hostattacker
med kikningar (svårt att dra andan, tjutande
inandning). Rikligt med segt slem som kräks
upp i samband med hostattackerna. Efter 3-4
veckor minskar hostan. För spädbarn kan kikhostan vara mycket besvärlig och livshotande.
Mässling
9-14 dagar
Från första host- och snuvsymtomen t o m 2-3
dagar efter det att utslagen visat sig. Livslång
immunitet.
Extremt sällsynt p g a allmän vaccination.
Feber, hosta, snuva, inflammerade ögon,
ljusskygghet. Efter 2-3 dagar storprickigt
rött utslag.
Påssjuka
12-25 dagar
Smitta från 6 dagar före svullnad t o m 9 dagar
efter svullnadens början. Livslång immunitet.
Extremt sällsynt p g a allmän vaccination.
Svullnad av kinden framför öronen, haka
och hals, enkel eller dubbelsidig. Feber.
Ofta hjärnhinneretning.
Röda hund
14-21 dagar
Smittar 2 dagar före t o m 2 dagar efter det att
utslagen visat sig, eventuellt längre. Utsätt inte
gravida för smittan. Livslång immunitet.
Extremt sällsynt p g a allmän vaccination.
Lindriga förkylningssymtom. Rött hudutslag,
svullna nackkörtlar, vanligen obetydlig feber.
Ledvärk särskilt hos vuxna.
Scharlakansfeber
1-7 dagar
Smittfrihet 2 dagar efter påbörjad penicillinbehandling. Sjukdomen kan återkomma.
Feber, halsont, smultrontunga, ibland kräkningar, finprickigt utslag på bålen. Senare
fjällar händer och fötter.
Tredagarsfeber
7-17 dagar
Smittar måttligt under feberperioden. Troligen
livslång immunitet.
Feber tre dagar. Då febern sjunker, röda
hudutslag som försvinner efter 1-3 dagar.
Vattenkoppor
10-21 dagar
Smittar från någon dag innan blåsorna syns till blåsorna torkat (vanligen efter en vecka). Utsätt inte
gravida eller äldre för smitta. Livslång immunitet.
Blåsformigt utslag som kommer i omgångar
och efterlämnar skorpor. Trötthet, huvudvärk,
måttlig feber.
* Inkubationstid = tiden mellan smitta och sjukdomens utbrott
** Immunitet = oemottaglighet för smitta.
12
Åter till förskola/skola
Eventuellt febernedsättande medel.
När barnet är feberfritt och orkar.
Eventuellt smärtstillande medel om barnet har ont i munhålan.
När barnet är feberfritt och orkar.
Barn får vistas ute. Antibiotika i tidigt skede till barn under 1 år
och förebyggande till barn under 6 mån. Äldre barn behandlas
om det finns barn under 1 år i hemmet. Hostmedicin har oftast
dålig effekt. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet,
se sid 14.
När barnet är feberfritt och orkar.
Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid slöhet, andningssvårighet, huvudvärk och kräkning.
Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14.
När barnet är feberfritt och orkar.
Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid svår huvudvärk eller kräkningar. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14.
När barnet är feberfritt och orkar.
Eventuellt febernedsättande medel. Ingår i det allmänna
vaccinationsprogrammet, se sid 14.
När barnet är feberfritt och orkar.
Kontakta sjukvården. Vid scharlakansfeber ges antibiotika.
Tidigast två dagar efter påbörjad
penicillinbehandling.
Vila. Eventuellt febernedsättande medel.
När barnet är feberfritt och orkar.
Eventuellt febernedsättande och klådstillande medel.
När barnet är feberfritt och orkar.
13
Barn
Behandling
VACCINATION INOM BARN- OCH
SKOLHÄLSOVÅRDEN
Barn
Vaccinationsprogram - allmän del,
för barn födda 1986 till och med 2001
BARNHÄLSOVÅRD
3 mån
Ålder
5 mån
SKOLHÄLSOVÅRD
12 mån
18 mån
5-6 år
Årskurs
10 år
4
Difteri
I
II
III
12 år
6
IV
Stelkramp
Kikhosta
b)
Polio
Hib
IV
a)
Mässling
I
II
Påssjuka
Röda hund
SOSFS 1988:7.
a)
Från 1993; 1992:20.
b)
Från 1996; 1996:1, från 2005; dos IV: 2005:18.
Vaccinationsprogram - allmän del,
för barn födda 2002 och senare
BARNHÄLSOVÅRD
Ålder
3 mån
5 mån
SKOLHÄLSOVÅRD
12 mån
18 mån
5-6 år
Årskurs
Difteri
I
II
6-8 år
14-16 år
1-2
8-9
IV
III
V
Stelkramp
Kikhosta
Polio
Hib
Mässling
I
Påssjuka
Röda hund
SOSFS 2006:22
14
II
FEBER HOS BARN
Barn
KONTAKT MED SJUKVÅRDEN
Vem?
Om ett barn under 3 månader får feber.
Innan febernedsätttande läkemedel ges till barn under 6 månader.
Första gången barnet får feberkramp.
Symtom?
Vid slöhet/omtöckning.
Vid allmänpåverkan/medvetanderubbningar.
Vid nackstelhet.
Vid andningssvårigheter.
Vid svåra sväljningsbesvär och hög feber.
Vid feber kombinerad med diarré och kräkningar (särskilt små barn
pga vätskeförlust).
Om barnet har mycket ont i magen.
Vid återkommande feber utan andra symtom.
Tid?
Om febern efter 3 dygn har gått ner, men sedan åter stiger.
Vid feber i mer än 4–5 dygn.
Barns normala kroppstemperatur är oftast högre än hos vuxna och stora
variationer förekommer från barn till barn. I praktiken kan man säga att en
morgontemperatur i vila upp till 38ºC är helt normalt till två års ålder.
Därefter upp till 37,5ºC under förskoleåldern. Barn får lätt så kallad rörelsetemperatur, det vill säga att temperaturen kan gå upp avsevärt om barnet
leker livligt, skriker eller gråter.
Barns feber kan ofta inom loppet av någon timme stiga till över 40ºC.
Feber mellan 40–41ºC behöver man vanligen inte oroa sig för, den är bara
ett symtom på sjukdom. Det är mycket viktigare att se hur barnet mår i
övrigt (allmäntillståndet).
BEHANDLING
Feber är oftast ett tecken på en infektion och kroppens sätt att motarbeta
denna. Det är därför normalt och i allmänhet bra att barn får feber vid
infektioner och följaktligen något som inte nödvändigtvis behöver
behandlas.
15
ALLMÄNNA RÅD
• Rikligt med dryck är viktigt vid feber.
• Håll rummet svalt och vädrat, men undvik utkylning.
Barn
• När barnet ligger, ta av filtar och täcken. Ett lakan räcker bra.
• Låt gärna barnet vara uppe, men sätt ett par sockor på fötterna.
• Undvik fysisk ansträngning.
• Barn med feber ska vara hemma.
FEBERNEDSÄTTANDE MEDEL
Var försiktig med febernedsättande medel. Ge det endast om barnet har besvär
av febern, t ex för att lättare kunna dricka eller för att barnet ska må bättre om
det kinkar.
Alvedon, Panodil eller Reliv (paracetamol) är förstahandspreparat mot feber
och smärta hos barn.
Dosering: 10-15 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan.
Oral lösning 24 mg/ml (sockerfri)
05 kg
10 kg
15 kg
20 kg
25 kg
30 kg
40 kg
(ca 3 mån):
(ca 1 år):
(ca 3 år):
(ca 5 år):
(ca 7 år):
(ca 9 år):
(ca 12 år):
02,5
05
07,5
10
12,5
15
20
ml
ml
ml
ml
ml
ml
ml
Suppositorier
05 – 10 kg
10 – 15 kg
15 – 25 kg
25 – 40 kg
(ca 3 mån – 1 år):
60
(ca 1 – 3 år):
125
(ca 3 – 7 år):
250
(ca 7 – 12 år): 250 – 500
mg
mg
mg
mg
Doserna kan upprepas var 4:e - 6:e timme, högst 4 gånger per dygn.
Ibuprofen kan användas i egenvård då paracetamol ej givit önskad febernedsättande effekt.
Alindrin, Ibumetin och Ipren tabletter 200 mg är godkänd för egenvård från
6 års ålder. Dosering för barn 6-12 år (över 20 kg) är 1 tablett à 200 mg 1-3
gånger per dygn.
Ibumetin och Ipren oral suspension 20 mg/ml samt Ipren suppositorier
125 mg är godkänd för egenvård från 6 månaders ålder.
Dosering: 5-7,5 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan.
Oral suspension 20 mg/ml
07 – 10 kg (ca 6 – 12 mån):
10 – 14,5 kg
(ca 1 – 2 år):
14,5 – 25 kg
(ca 3 – 7 år):
25 – 40 kg
(ca 8 – 12 år):
Suppositorier 125 mg
02,5 ml x 3
02,5 ml x 3-4
05,0 ml x 3-4
10,0 ml x 3-4
08 – 15 kg (ca 6 mån – 3 år): 1/2 supp x 1-4
15 – 30 kg
(ca 3 – 9 år):
1 supp x 1-4
30 – 50 kg
(ca 9 – 13 år):
2 supp x 1-4
16
MÄTNING AV TEMPERATUREN
Temperaturen tas helst på morgonen innan barnet stiger upp eller när barnet
vilat en stund. Den säkraste metoden är att mäta temperaturen i ändtarmen.
Lite salva på termometern gör att den glider lättare. Var försiktig när temperaturen tas på barn så att termometern inte förs in för långt.
FÖRGIFTNING
ÅTGÄRDER VID FÖRGIFTNING
Åk direkt till sjukhus eller ring 112 efter ambulans:
• Vid andningsbesvär eller medvetslöshet
Vid icke akuta förgiftningssituationer:
• Ge dryck för att späda ut giftet.
• Ring Giftinformationscentralen, 08-33 12 31, eller ring 112.
• Ha alltid medicinskt kol hemma.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Det stora flertalet förgiftningsolyckor inträffar bland barn under 4 års ålder.
Tillbuden börjar uppträda från åtta månaders ålder, de flesta inträffar när barnen är mellan 2-3 år. Det är under den mest aktiva utvecklingsperioden när
barn blir mer och mer intresserade av sin omgivning. De har också förmåga
att förflytta sig och börjar utveckla en avancerad finmotorik.
Under denna period måste vuxna tänka på att:
• Låsa in giftiga och skadliga ämnen t ex maskindiskmedel, läkemedel, frätande kemikalier, lösningsmedel. OBS! Förvara aldrig läkemedel i något
annat än sin ursprungliga förpackning. Förvara aldrig farliga lösningar i
t ex läskedrycks- eller saftflaskor. Tänk även på garaget och ”snickarboden”.
• Vissa växter och bär är giftiga t ex gullregn, idegran, liljekonvalj
och tibast.
17
Barn
Acetylsalicylsyrapreparat som Magnecyl eller liknande rekommenderas inte
till barn. Risk för akut förgiftning finns även vid en måttlig dosering.
Acetylsalicylsyra ska inte ges till barn och ungdom under 18 år med feber,
utan att läkare först tillfrågats (se Smärtstillande läkemedel sid 100).
• Vissa svampar är giftiga t ex vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, vissa spindelskivlingar och stenmurkla.
• Plocka undan askkoppar, cigaretter, snus och tobak.
Barn
MEDICINSKT KOL
Småbarnsföräldrar rekommenderas att alltid ha medicinskt kol hemma.
Medikol brusgranulat 5 x 5 g är en lämplig förpackning. Medicinskt kol binder och oskadliggör många ämnen. Man ska däremot aldrig ge medicinskt kol
utan att först kontakta sjukvården eller Giftinformationscentralen för att
inhämta råd om det är lämpligt.
18