Samarbeten
 Samarbetsgrupp – Uppsala,
Örebro, Stockholm
 Gör riskkartorna, texterna och
tabellerna samordnat
 Nätverk mellan de 5
samordnande länsstyrelserna
 Utbyter idéer
 Samverkar kring
vattenförekomstfrågan
Ur vägledningen för riskkartor:
Risk för påverkan på vattenkvalitet
Här avses påverkan på kemisk och ekologisk status, överskridande av
miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsens bedömning av vattenförekomstens
nuvarande status, vad som kan förorena, spädningseffekter och eventuell
geografisk omfattning av föroreningsspridning. Detta redovisas inte i karta eller
tabell, det är slutsatser som redovisas endast i text enligt bilaga 3. Detta är en
mycket viktig del i arbetet och kommer att vara en tydlig koppling mellan
vattenförvaltningen och översvämningsdirektivet.
 Statusklassning 2009 eller ny preliminär 2013?
 Potentiell förorening från tillståndspliktiga miljöfarliga
verksamheter och föroreningsskadad mark
 ”Spädningseffekter och eventuell geografisk
omfattning” är mycket svårbedömt. Modellresultat
för spridning/spädning av miljögifter finns (men ej vid
översvämning). Utdata är beroende av bra indata.
Samordning med
vattenförvaltningen
 Samråd:
 ”15 § Riskhanteringsplanerna och de efterföljande översynerna av dessa enligt
14 § ska utarbetas i samordning med de översyner av förvaltningsplaner som
görs enligt 5 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön.”
 Förläng samrådsperioden till 6 månader
 Lägg den samtidigt som Förvaltningsplan och
Åtgärdsprogram enl vattenförvaltnings-förordningen
har samrådsperiod, dvs 1 nov 2014-30 april 2015
 Undersök möjligheten att använda samma
datalagrings- och kartvisningssystem (ÖVISS?)
Återstående frågetecken
 Egna data – tunnelbanestationer, förorenade
områden
 Broar – ska de visas som översvämmade eller
inte?
 Göra om vissa RAÄ-polygoner till punkter
 (Hur tillgängliggöra data på ett bra sätt?
”Gemensam krisberedskapstjänst”)