EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.10.2012
COM(2012) 631 final
2012/0298 (APP)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella
transaktioner
SV
SV
MOTIVERING
1.
INLEDNING
Den 28 september 2011 antog kommissionen ett förslag1 till rådets direktiv om ett gemensamt
system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring av direktiv 2008/7/EG2.
Det rättsliga grunden för det föreslagna rådsdirektivet var artikel 113 i EUF-fördraget,
eftersom kommissionen föreslog bestämmelser för att harmonisera lagstiftningen om
beskattning av finansiella transaktioner i den utsträckning som krävs för att säkerställa att den
inre marknaden för transaktioner i finansiella instrument fungerar väl och undvika
snedvridning av konkurrensen. Denna rättsliga grund kräver enhälligt beslut i rådet i enlighet
med ett särskilt lagstiftningsförfarande, efter samråd med Europaparlamentet och Ekonomiska
och sociala kommittén.
Syftet med förslaget är följande:
–
Att harmonisera lagstiftning om indirekt skatt på finansiella transaktioner, vilket
krävs för att säkerställa att den inre marknaden för transaktioner i finansiella
instrument fungerar väl och undvika snedvridning av konkurrensen mellan
finansiella instrument, aktörer och marknadsplatser inom Europeiska unionen, och
samtidigt
–
se till att finansinstituten i rimlig och väsentlig utsträckning bidrar till att täcka
kostnaderna för den aktuella krisen och skapa likvärdiga konkurrensvillkor i
beskattningshänseende3 jämfört med andra sektorer, och
–
på lämpligt sätt avskräcka från transaktioner som inte förbättrar finansmarknadernas
effektivitet och på så sätt komplettera de regleringsåtgärder som syftar till att
undvika framtida kriser.
Redan innan den finansiella och ekonomiska krisen bröt ut hade en del medlemsstater infört
en skatt på vissa finansiella transaktioner, samtidigt som flera andra hade beslutat eller
tillkännagivit avsikten att antingen införa en sådan skatt, bredda tillämpningsområdet för sin
befintliga skatt på finansiella transaktioner och/eller höja skattesatserna, för att säkerställa att
finansiella institut i rimlig och väsentlig utsträckning bidrar till att täcka kostnaderna för den
aktuella krisen och för att konsolidera offentliga budgetar.
För att den inre marknaden (för i huvudsak finansiella tjänster) ska kunna fungera effektivt
krävdes mot denna bakgrund åtgärder för att undvika snedvridning av konkurrensen över
gränserna och mellan produkter och aktörer. Sådana gynnsamma effekter, liksom
skatteneutralitetshänsyn krävde en harmonisering på bred nivå, bland annat för att även täcka
in mycket mobila produkter som exempelvis derivat, mobila aktörer och marknadsplatser.
1
2
3
SV
KOM(2011) 594.
Rådets direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning.
Finansiella institut gynnades, antingen direkt eller indirekt, i stor utsträckning av de räddnings- och
garantitransaktioner som (förhands)finansierades av de europeiska skattebetalarna under perioden
2008–2012. Dessa transaktioner har, i kombination med den sviktande ekonomiska aktiviteten till följd
av den ökande osäkerheten kring hela det ekonomiska och finansiella systemets stabilitet medfört en
försämring av de offentliga finanserna över hela Europa. Dessutom är flertalet finans- och
försäkringstjänster undantagna från mervärdesskatteplikt.
2
SV
Kommissionen lade därför 2011 fram ovan nämnda förslag till direktiv om ett gemensamt
system för en skatt på finansiella transaktioner. I det förslaget fastställdes de väsentliga
dragen i ett sådant gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner med ett brett
tillämpningsområde i EU som syftar till att uppnå dessa mål. Det utformades med tanke på att
minimera risken för utlokalisering.
Europaparlamentet yttrade sig positivt om förslaget den 23 maj 20124, vilket även
Ekonomiska och sociala kommittén gjorde den 29 mars 20125. Vidare antog även
Regionkommittén ett positivt yttrande den 15 februari 20126.
Förslaget och varianter av det diskuterades ingående på mötena i rådet, inledningsvis under
det polska ordförandeskapet7 och därefter mer intensivt under det danska ordförandeskapet,
men den nödvändiga enhälligheten uppnåddes inte på grund av grundläggande och
oöverstigliga meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna.
Vid rådets möten den 22 juni och 10 juli 2012 konstaterades att det fortfarande förelåg
väsentliga åsiktsskillnader när det gäller behovet att upprätta ett gemensamt system för en
skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå och att principen om harmoniserad skatt på
finansiella transaktioner inte skulle kunna få enhälligt stöd i rådet under överskådlig framtid.
Av det ovanstående följer att målen för ett gemensamt system för skatt på finansiella
transaktioner, som det diskuterats i rådet utifrån kommissionens ursprungliga förslag, inte kan
uppnås inom en rimlig tidsperiod av unionen som helhet.
I detta sammanhang gjorde [elva] medlemsstater (Belgien, Tyskland, Estland, Grekland,
Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien, och Slovakien) formella
framställningar till kommissionen i skrivelser som mottogs mellan den 28 september och den
23 oktober 2012, i vilka de angav att de önskade upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan
när det gäller att skapa ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner och att
kommissionen borde lägga fram ett förslag till rådet i detta syfte. De specificerade att
tillämpningsområdet och målen borde baseras på kommissionens förslag från september 2011
till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Det
hänvisades också särskilt till behovet att undvika skatteundandragande, snedvridningar och
överföringar till andra jurisdiktioner.
Detta förslag till rådets beslut om bemyndigande av fördjupat samarbete på området för skatt
på finansiella transaktioner utgör kommissionens svar på dessa framställningar om fördjupat
samarbete.
2.
RÄTTSLIG GRUND FÖR FÖRDJUPAT SAMARBETE
Fördjupat samarbete regleras av artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna
326-334 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
4
5
6
7
SV
P7_TA(2012)0217.
ECO/321 – CESE 818/2012 (EUT C 181, 21.6.2012, s. 55).
CDR 332/2011 (EUT C 113, 18.4.2012, s. 7).
En skatt på finansiella transaktioner togs först upp på dagordningen för Ekofinrådets möte den 8
november 2011 och därefter på tre påföljande möten i mars, juni och juli 2012. Under perioden
december 2011 till juni 2012 ägnades sju möten i rådets arbetsgrupp för skattefrågor – indirekt
beskattning åt detta ämne.
3
SV
Detta förslag från kommissionen till rådets beslut om bemyndigande av fördjupat samarbete
på området för skatt på finansiella transaktioner baseras på artikel 329.1 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt.
3.
PLANERADE ÅTGÄRDER MED SIKTE PÅ ATT GENOMFÖRA ETT
FÖRDJUPAT SAMARBETE
Det aktuella förslaget till rådets beslut gäller bemyndigandet av fördjupat samarbete på
området för skatt på finansiella transaktioner. Ett förslag till specifika åtgärder för att
genomföra ett sådant fördjupat samarbete – dvs. i sak, för ett direktiv om ett gemensamt
system för en skatt på finansiella transaktioner – kommer att läggas fram inom kort. Detta
förslag kommer till stor del att grundas på kommissionens ursprungliga förslag, vad beträffar
tillämpningsområde och mål.
4.
BEDÖMNING AV DE RÄTTSLIGA VILLKOREN FÖR FÖRDJUPAT
SAMARBETE
4.1.
Område som omfattas av fördraget
I artikel 329.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att fördjupat
samarbete kan upprättas "på något av de områden som avses i fördragen". Detta krav är
uppfyllt.
För det första omfattas ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i linje med
kommissionens förslag och de diskussioner som förts i rådet av fördragen, som ett exempel på
en harmonisering av lagstiftningen om indirekta skatter i den mening som avses i artikel 113 i
EUF-fördraget. Enligt denna bestämmelse får rådet anta bestämmelser som, i likhet med det
gemensamma system som nu föreslås och diskuteras, är nödvändiga för att säkerställa att den
inre marknaden fungerar och för att undvika en snedvridning av konkurrensen.
För det andra är ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i likhet med det
föreslagna tillräckligt brett för att betraktas som ett ”område” som täcks av fördraget, på vilket
ett fördjupat samarbete får upprättas. Den grundläggande ramen skulle harmonisera skattens
struktur och föreskriva minimiskattesatser. Den skulle också fördela beskattningsrättigheter
mellan medlemsstaterna, bland annat för att undvika dubbelbeskattning eller dubbelt utebliven
beskattning, harmonisera utkrävbarhet och ange vilka som ska vara skyldiga att betala skatten.
Den skulle slutligen innehålla olika inslag som avser att säkerställa att skatten verkligen tas ut
i alla medlemsskatter.
I artikel 20.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställs att fördjupat samarbete endast kan
upprättas "inom ramen för unionens icke-exklusiva befogenheter". Den befogenhet som
beviljas i kraft av artikel 113 i EUF-fördraget rör upprättandet av den inre marknaden och
dess korrekta funktion, vilket är en delad befogenhet, dvs. en icke-exklusiv befogenhet
(artiklarna 3 och 4.2 i EUF-fördraget).
4.2.
Beslut om bemyndigande som en sista utväg och med deltagande av minst nio
medlemsstater
I artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionen fastställs att ett beslut om bemyndigande av
ett fördjupat samarbete ska antas av rådet som en sista utväg, om det fastställer att de mål som
SV
4
SV
eftersträvas genom samarbetet inte kan uppnås inom rimlig tid av hela unionen och förutsatt
att minst nio medlemsstater deltar i samarbetet.
Redan första gången frågan behandlades i Ekofinrådet på dess möte den 8 november 2011
uttalade vissa medlemsstater att de motsatte sig ett gemensamt system för skatt på finansiella
transaktioner på EU-nivå såvida inte en skatt på finansiella transaktioner av motsvarande slag
infördes globalt. På det stadiet föreslog en medlemsstat omröstning om förslaget för att slippa
eventuella diskussioner i framtiden om en harmoniserad skatt på finansiella transaktioner på
EU-nivå.
Under de sju mötena i rådets arbetsgrupp för skattefrågor – indirekt beskattning (skatt på
finansiella transaktioner), först under det polska ordförandeskapet och senare under det
danska ordförandeskapet, på vilka även en rad alternativa utformningar av en skatt på
finansiella transaktioner baserade på kommissionens förslag presenterades, undersöktes och
diskuterades, bekräftades att det inte var möjligt att uppnå enhälligt stöd från samtliga
medlemsstater för ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner, oberoende av
om det var i linje med kommissionens förslag eller i linje med någon annan variant av det.
Vid rådets möte den 22 juni 2012 upprepade de medlemsstater som hade uppgivit att de
motsatte sig ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner redan på tidigare
stadier sin ståndpunkt. Under de omständigheterna uttalade flera av de övriga
medlemsstaterna sin avsikt att begära ett bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete i
enlighet med artikel 20 i EU-fördraget och artikel 329 i EUF-fördraget. Vissa av
motståndarna till ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner (av alla slag)
uppgav att de inte skulle motsätta sig ett förfarande för fördjupat samarbete på detta område
förutsatt att alla nödvändiga krav hade uppfyllts.
Med beaktande av de åsikter som uttryckts, drog det danska ordförandeskapet vid samma
möte slutsatsen att stödet för en skatt på finansiella transaktioner såsom kommissionen hade
föreslagit inte var enhälligt. Ordförandeskapet konstaterade också att det fanns stöd från ett
betydande antal delegationer för att överväga ett fördjupat samarbete.
Europeiska rådet, för sin del, meddelade vid sitt möte den 28 juni 2012 följande: ”Som rådet
konstaterade vid sitt möte den 22 juni 2012 kommer förslaget till skatt på finansiella
transaktioner inte antas av rådet inom rimlig tid. Flera medlemsstater kommer därför att
framföra en begäran om ett fördjupat samarbete på detta område i syfte att kunna anta
förslaget senast i december 2012.”
Vid rådets möte den 10 juli 2012 hänvisade (det cypriotiska) ordförandeskapet till de
diskussioner som förts på rådsmötet den 22 juni 2012 och till Europeiska rådets ovan nämnda
slutsatser. Det noterade bristen på enhälligt stöd för det förslag till skatt på finansiella
transaktioner som diskuterades under det danska ordförandeskapet. Ordförandeskapet
konstaterade att det fortfarande förelåg väsentliga åsiktsskillnader när det gäller behovet att
upprätta ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå och att
principen om harmoniserad skatt på finansiella transaktioner inte kommer att få enhälligt stöd
i rådet under överskådlig framtid. Det noterade slutligen att det finns stöd från ett betydande
antal medlemsstater för att överväga ett fördjupat samarbete, vilket skulle göra det möjligt för
ett begränsat antal medlemsstater att först gå vidare själva.
Av det ovanstående följer att målen för ett gemensamt system för skatt på finansiella
transaktioner, som det föreslagits av kommissionen och diskuterats i rådet, inte kan uppnås
SV
5
SV
inom en rimlig tidsperiod av unionen som helhet. Därför skulle en sista möjlighet att nå
framsteg med denna fråga inom fördragsramverket bli en process av fördjupat samarbete i
enlighet med artikel 20 i EU-fördraget och artikel 329 i EUF-fördraget.
I detta läge har elva medlemsstater (Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien,
Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien) riktat en formell begäran till
kommissionen där de säger att de vill upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan för att
skapa ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner och att kommissionen
ombes överlämna ett förslag till rådet om detta.
4.3.
Att främja unionens
integrationsprocess
mål,
skydda
dess
intressen
och
stärka
dess
Upprättandet av en inre marknad utgör ett av de grundläggande målen för unionen enligt
artikel 3.3 i EU-fördraget. Detta mål skulle ytterligare stärkas genom ett gemensamt system
för skatt på finansiella transaktioner eftersom kapitalmarknader nu kännetecknas av en viktig
internationell dimension, och betydande skillnader i beskattning på det här området antas ge
upphov till en påtaglig snedvridning av konkurrensen och utgöra ett hinder för upprättandet av
en verklig inre marknad för de produkter som omfattas.
Harmoniseringen av lagstiftningen om olika former av indirekt beskattning i enlighet med
artikel 113 i EUF-fördraget syftar till att ”säkerställa att den inre marknaden upprättas och
fungerar” och ”undvika snedvridning av konkurrensen”.
De olika nationella former av skatt på finansiella transaktioner som samtidigt nu tillämpas
eller troligen kommer att tillämpas i framtiden i en rad medlemsstater innebär en uppsplittring
av den inre marknaden. Detta leder i sin tur till snedvridning av konkurrensen till följd av
skattearbitrage, omläggning av handel, både mellan produkter och mellan geografiska
områden, incitament för aktörer att undvika beskattning med hjälp av transaktioner med litet
ekonomiskt värde liksom extrakostnader som de drabbas av på grund av den inbyggda
komplexiteten i en sådan situation. Detta scenario framträder redan nu tydligt och kommer
ytterligare förstärkas om ingen harmonisering sker. Det strider mot unionens mål om en väl
fungerande inre marknad, alldeles bortsett från dess negativa effekter på skatteinkomsterna.
Detta är särskilt relevant inom den finansiella sektorn där skattebaserna är högst rörliga till sin
natur och valet av handlingsalternativ ofta beror på transaktionskostnadsnivån (som
inbegriper skatter) och där risken för kostnadsdriven omlokalisering är mycket hög.
Kommissionens ursprungliga förslag baserat på artikel 113 i EUF-fördraget syftade till att
hantera dessa frågor. En sådan målsättning om att upprätta en verklig inre marknad och få den
att fungera bättre är till sin natur lika relevant inom ramen för det begärda fördjupade
samarbetet, dvs. mellan ett mindre antal länder.
Inledningsvis kommer de omedelbara positiva effekterna av det fördjupade samarbetet för den
inre marknaden med nödvändighet endast tillfalla det geografiska område som omfattas av ett
sådant samarbete, eftersom inte alla medlemsstater deltar. Eftersom ”samtliga medlemsstater
[…] när som helst [ska] kunna delta” i ett sådant samarbete (artikel 20.1 andra stycket andra
meningen i EUF-fördraget) kommer den geografiska omfattningen emellertid att utsträckas i
motsvarande mån om och när andra medlemsstater ansluter sig till det.
Fördelarna för den inre marknaden i termer av att minska kostnader för att hantera
komplexitet kommer även att tillfalla institut i medlemsstater som inledningsvis inte deltar i
SV
6
SV
samarbetet. Deras finansiella transaktioner som täcks av det fördjupade samarbetet kommer
att underställas ett enda gemensamt system och inte en uppsjö av olika nationella
bestämmelser.
Det begärda fördjupade samarbetet förväntas sammanfattningsvis främja unionens mål,
skydda dess intressen och stärka dess integrationsprocess.
4.4.
Överensstämmelse med fördragen och unionsrätten
Enligt artikel 326.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste ett fördjupat
samarbete överensstämma med fördragen och unionsrätten. Upprättandet av ett gemensamt
harmoniserat system för skatt på finansiella transaktioner måste således följa gemenskapens
befintliga regelverk på detta område.
Det finns för närvarande bara en unionsrättsakt som rör beskattning av finansiella
transaktioner, nämligen rådets direktiv 2008/7/EG8. I detta direktiv, närmare bestämt i dess
artikel 5.2, utesluts varje som helst form av indirekt skatt på emission av vissa värdepapper
(transaktioner på primärmarknaden i dessa värdepapper). Å andra sidan, trots detta undantag
från beskattning, föreskrivs i direktivets artikel 6.1 a en möjlighet för medlemsstaterna att
beskatta överlåtelsen av värdepapper (transaktioner på andrahandsmarknaden). Av detta följer
att medan en skatt får tas ut på överlåtelser av värdepapper, får ingen skatt tas ut på
emissionen av och en förstahandsinnehavares förvärv av finansiella instrument som omfattas
av artikel 5.2 i direktiv 2008/7/EG9.
Varje möjligt rådsdirektiv som genomför ett fördjupat samarbete på området för skatt på
finansiella transaktioner måste följa bestämmelserna i rådets direktiv 2008/7/EG för att
undvika varje möjlig konflikt mellan de båda direktiven.
4.5.
Ingen negativ inverkan på den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala
och territoriella sammanhållningen; inget hinder för eller diskriminering i
handeln mellan medlemsstaterna; ingen snedvridning av konkurrensen
4.5.1.
Ett fördjupat samarbete får inte negativt påverka den inre marknaden eller den
ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen
Enligt artikel 326.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får ett fördjupat
samarbete inte negativt påverka den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala och
territoriella sammanhållningen.
Det fördjupade samarbetet i det aktuella sammanhanget skulle inte strida mot kravet att ett
sådant samarbete inte får undergräva den inre marknaden. Harmoniseringen av skatt på
finansiella transaktioner inom en grupp medlemsstaters territorium (behörighetsområdet för
skatten på finansiella transaktioner) skulle bidra till en bättre fungerande inre marknad, även
om de fördelarna inte omedelbart och fullt ut kommer samtliga 27 medlemsstater10 till godo.
Riskerna för en fragmentering av den inre marknaden och för en snedvridning av
konkurrensen kommer för det första att minskas och/eller undvikas inom det
behörighetsområde för skatt på finansiella transaktioner som omfattas av det fördjupade
8
9
10
SV
Rådets direktiv 2008/7/EG om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EUT L 46, 21.2.2008, s. 11).
Se domstolens dom av den 1 oktober 2009, mål C-569/07, punkterna 32-35, åberopande mål C-415/02
(EUT C 282, 21.11.2009, s. 6).
Se avsnitt 4.3 ovan.
7
SV
samarbetet. Jämfört med en situation utan ett sådant samarbete skulle den inre marknadens
funktion, på nivån för de 27 medlemsstaterna, förbättras snarare än undergrävas.
Vidare kommer även finansiella aktörer som är etablerade utanför behörighetsområdet för
skatten på finansiella transaktioner att dra nytta av den förenkling som den harmoniserade
ordningen som är tillämplig i alla deltagande medlemsstater medför, till skillnad från ett
scenario med skiljaktiga icke-harmoniserade ordningar för skatt på finansiella transaktioner.
Av liknande skäl skulle den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inte
påverkas negativt av det sökta fördjupade samarbetet. Det finns inga indikationer på att det
fördjupade samarbetet med sikte på att anta harmoniserade bestämmelser beträffande skatt på
finansiella transaktioner skulle leda till märkbara skillnader i den ekonomiska eller sociala
utvecklingen mellan deltagande och icke-deltagande medlemsstater. Det skulle särskilt inte
heller på något sätt inverka negativt på den ekonomiska och sociala utvecklingen i de
ekonomiskt svagare eller geografiskt mer avlägset belägna regionerna. I detta hänseende är
det också värt att notera att medlemsstater som efterfrågar ett fördjupat samarbete uppvisar
betydande skillnader, både med avseende på deras ekonomiska utveckling och deras
geografiska belägenhet i unionen.
4.5.2.
Fördjupat samarbete får inte innebära något hinder eller någon diskriminering i
handeln mellan medlemsstaterna eller leda till snedvridning av konkurrensen dem
emellan
Enligt artikel 326 andra stycket i EUF-fördraget får inte heller ett fördjupat samarbete
innebära något hinder eller någon diskriminering i handeln mellan medlemsstaterna eller leda
till snedvridning av konkurrensen dem emellan.
Kommissionen anser av nedanstående skäl att detta krav är uppfyllt.
Villkoren för varje harmoniserad ordning för skatt på finansiella transaktioner som drivs inom
ramen för ett fördjupat samarbete skulle tillämpas konsekvent på alla berörda finansiella
institut och transaktioner, i enlighet med objektiva kriterier och, i synnerhet, de geografiska
anknytningsfaktorerna.
Vidare kan inte enbart samexistensen av å ena sidan ett rättsligt system med harmoniserad
skatt på finansiella transaktioner, tillämpligt inom de deltagande medlemsstaterna, och, å
andra sidan, de icke-deltagande medlemsstaternas nationella rättsliga system, i sig anses
utgöra ett konkurrenshinder, en diskriminering eller snedvridning av konkurrensen. I
avsaknad av ett fördjupat samarbete skulle till och med ännu fler rättsliga system samexistera.
Ur detta perspektiv minskar snarare det sökta fördjupade samarbetet risken för en
snedvridning av konkurrensen, särskilt när det gäller snedvridning till följd av utebliven
beskattning eller dubbelbeskattning.
4.6.
Respekt för de icke deltagande medlemsstaternas befogenheter, rättigheter och
skyldigheter
Enligt artikel 327 i EUF-fördraget krävs att fördjupat samarbete ska respektera de icke
deltagande medlemsstaternas befogenheter, rättigheter och skyldigheter.
Fördjupat samarbete på området för ett gemensamt system för skatt på finansiella
transaktioner skulle också vara förenligt med detta krav.
SV
8
SV
Särskilt skulle ett sådant system inte på något sätt påverka möjligheten för icke-deltagande
medlemsstater att bibehålla eller införa en skatt på finansiella transaktioner på grundval av
icke-harmoniserade nationella regler, förutsatt enbart att de är förenliga med skyldigheter
enligt unionslagstiftningen som i vilket fall som är tillämpliga.
Ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner skulle vidare tilldela de
deltagande medlemsstaterna beskattningsrättigheter enbart på grundval av relevanta
anknytningsfaktorer.
5.
Övergripande slutsatser
På grundval av det ovanstående drar kommissionen slutsatsen att alla rättsliga villkor enligt
fördragen för ett fördjupat samarbete är uppfyllda, förutsatt att den akt som genomför det
aktuella fördjupade samarbetet helt och fullt följer de relevanta bestämmelserna i rådets
direktiv 2008/7/EG.
Kommissionen anser också att det är lämpligt och i rätt tid att bemyndiga ett fördjupat
samarbete.
Den senaste tidens globala ekonomiska och finansiella kris har allvarligt påverkat
ekonomierna och de offentliga finanserna i EU. Finanssektorn har väsentligen bidragit till att
orsaka den ekonomiska krisen, medan staterna och den europeiska allmänheten har burit
kostnaderna. Den finansiella sektorn har haft hög lönsamhet under de gångna två decennierna
vilket delvis kan antas vara resultatet av ett (underförstått eller klart uttalat) säkerhetsnät som
staterna tillhandahållit, i förening med bankreglering och undantag från mervärdesskatt.
Under dessa omständigheter började vissa medlemsstater att införa kompletterande former av
beskattning av den finansiella sektorn, medan andra medlemsstater redan hade infört särskilda
skatteordningar för finansiella transaktioner.
Den nuvarande situationen medför följande oönskade effekter:
- En fragmentering av den skattemässiga behandlingen på den inre marknaden för
finansiella tjänster – med tanke på det ökande antalet osamordnade nationella
skatteåtgärder som håller på att införas - med medföljande risker för snedvridning av
konkurrensen mellan finansiella instrument, aktörer och marknadsplatser över hela
Europeiska unionen samt för dubbelbeskattning eller dubbelt utebliven beskattning.
- Finansinstituten bidrar inte i rimlig och väsentlig utsträckning till att täcka
kostnaderna för den aktuella krisen och det säkerställs inte likvärdiga
konkurrensvillkor i beskattningshänseende jämfört med andra sektorer.
- Skattepolitiken bidrar inte till att avskräcka från transaktioner som inte främjar de
finansiella marknadernas effektivitet eller kompletterar regleringsåtgärder för att
undvika framtida kriser, men som kanske enbart avleder räntor från den ickefinansiella sektorn av ekonomin till finansiella institut och därigenom utlöser
överinvesteringar i aktiviteter som inte skapar ökad välfärd.
Genomförandet av ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner bland ett
tillräckligt stort antal medlemsstater skulle kunna innebära omedelbara påtagliga fördelar på
samtliga tre ovan nämnda punkter, med avseende på finansiella transaktioner som omfattas av
ett fördjupat samarbete. I förening med dessa punkter skulle de deltagande medlemsstaternas
SV
9
SV
ställning förbättras vad beträffar omlokaliseringsrisker, skatteintäkter, de finansiella
marknadernas effektivitet och undvikande av dubbelbeskattning eller utebliven beskattning.
Övriga medlemsstaters lagstiftning och politik på området skulle inte påverkas, samtidigt som
aktörer från sådana övriga medlemsstater också kan tänkas dra fördel av den minskade
fragmenteringen av den inre marknaden (se ovan). Genom en ordning enligt linjerna i det
ursprungliga kommissionsförslaget skulle det vara möjligt att hantera skatteundandragande,
snedvridningar och överföringar till andra jurisdiktioner.
SV
10
SV
2012/0298 (APP)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella
transaktioner
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 329.1,
med beaktande av de framställningar som lämnats av Belgien, Tyskland, Estland, Grekland,
Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande11, och
av följande skäl:
(1)
Unionen ska i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EUfördraget) upprätta en inre marknad.
(2)
I enlighet med artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget) ska rådet anta bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen om
omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den mån en
sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas
och fungerar och för att undvika snedvridning av konkurrensen.
(3)
År 2011 noterade kommissionen att det pågår en debatt på alla nivåer om ytterligare
beskattning av finanssektorn. Denna debatt härrör från en önskan att se till att
finanssektorn i rimlig och väsentlig utsträckning bidrar till att betala kostnaderna för
krisen och att den i framtiden beskattas på ett rättvist sätt jämfört med andra sektorer,
att avskräcka finansinstitut från att bedriva alltför riskfylld verksamhet, att komplettera
regleringsåtgärder som syftar till att undvika framtida kriser och att generera
ytterligare intäkter till de allmänna budgetarna eller för särskilda politikområden.
(4)
Mot denna bakgrund antog kommissionen ett förslag till rådets direktiv om ett
gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring av direktiv
2008/7/EG12. Huvudsyftet med det förslaget var att se till att den inre marknaden
fungerar väl och att undvika snedvridning av konkurrensen.
11
EUT C , , s. .
KOM(2011) 594 slutlig av den 28 september 2011.
12
SV
11
SV
SV
(5)
Vid rådets möte den 22 juni 2012 konstaterades att det inte fanns något enhälligt stöd
för ett sådant gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner som föreslagits
av kommissionen. Europeiska rådet konstaterade den 29 juni 2012 att det föreslagna
direktivet inte skulle komma att antas av rådet inom en rimlig tidsrymd. Vid rådets
möte den 10 juli 2012 hänvisades till bestående och väsentliga meningsskiljaktigheter
i fråga om behovet av att inrätta ett gemensamt system för skatt på finansiella
transaktioner på unionsnivå och det bekräftades att principen om en harmoniserad
skatt på finansiella transaktioner inte kommer att erhålla något enhälligt stöd inom
rådet under en överskådlig framtid.
(6)
Under dessa omständigheter har elva medlemsstater, nämligen Belgien, Tyskland,
Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och
Slovakien, gjort framställningar till kommissionen genom skrivelser som mottagits
mellan den 28 september och den 22 oktober 2012 i vilka de anger att de önskar
upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan på området för skatt på finansiella
transaktioner. Dessa medlemsstater begärde att tillämpningsområdet och målen för det
fördjupade samarbetet skulle bygga på det förslag till direktiv som kommissionen lade
fram den 28 september 2011. Man hänvisade också särskilt till behovet av att undvika
skatteundandragande, snedvridningar och överföringar till andra jurisdiktioner.
(7)
Det fördjupade samarbetet bör tillhandahålla den rättsliga ram som behövs för att
inrätta ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i de deltagande
medlemsstaterna och säkerställa att de grundläggande inslagen i skatten harmoniseras.
Därigenom bör man i största möjliga utsträckning kunna undvika incitament till
skattearbitrage och snedvridningar av resursallokeringen mellan finansmarknaderna
samt riskerna för dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller skatteundandragande.
(8)
Villkoren i artikel 20 i EU-fördraget och artiklarna 326 och 329 i EUF-fördraget är
uppfyllda.
(9)
Det noterades vid rådets möte den 29 juni 2012 och bekräftades den 10 juli 2012 att
målet att anta ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner inte kan
uppnås inom rimlig tid av hela unionen. Kravet i artikel 20.2 i EU-fördraget om att ett
beslut om bemyndigande av ett fördjupat samarbete endast kan antas som en sista
utväg är därmed uppfyllt.
(10)
Sakområdet för det fördjupade samarbetet, nämligen inrättandet av ett gemensamt
system för skatt på finansiella transaktioner inom unionen, är ett område som omfattas
av artikel 113 i EUF-fördraget och är därmed ett område som avses i fördragen.
(11)
Det fördjupade samarbetet på området för inrättandet av ett gemensamt system för
skatt på finansiella transaktioner syftar till att se till att den inre marknaden fungerar
väl. Genom detta samarbete undviks parallella nationella ordningar som skiljer sig åt
sinsemellan och därmed en onödig fragmentering av marknaden, liksom problem som
detta medför i form av snedvridning av konkurrensen, omläggning av handeln, både
mellan produkter, aktörer och geografiska områden, samt incitament för aktörer att
undvika att betala skatt genom transaktioner med ett lågt ekonomiskt värde. Sådana
frågor är särskilt viktiga på det berörda området, som kännetecknas av mycket rörliga
beskattningsunderlag. Det främjar därför unionens mål, skyddar dess intressen och
stärker dess integrationsprocess, i enlighet med vad som anges i artikel 20.1 i EUfördraget.
12
SV
(12)
Inrättandet av ett gemensamt harmoniserat system för skatt på finansiella transaktioner
ingår inte i förteckningen över unionens exklusiva befogenheter i artikel 3.1 i EUFfördraget. Eftersom det främjar den inre marknadens funktion, i enlighet med artikel
113 i EUF-fördraget, faller detta område under unionens delade befogenheter i den
mening som avses i artikel 4 i det fördraget och därmed under unionens icke-exklusiva
befogenheter.
(13)
Fördjupat samarbete på det berörda området respekterar fördragen och unionsrätten, i
enlighet med vad som anges i artikel 326 första stycket i EUF-fördraget. I linje med
artikel 326 andra stycket i det fördraget kommer det fördjupade samarbetet inte att
negativt påverka den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala och territoriella
sammanhållningen och det kommer inte heller att innebära något hinder eller någon
diskriminering i handeln mellan medlemsstaterna eller leda till snedvridning av
konkurrensen dem emellan.
(14)
Fördjupat samarbete på det berörda området respekterar de icke deltagande
medlemsstaternas befogenheter, rättigheter och skyldigheter, i enlighet med vad som
anges i artikel 327 i EUF-fördraget. Det berörda systemet skulle inte påverka de icke
deltagande medlemsstaternas möjlighet att behålla eller införa en skatt på finansiella
transaktioner på grundval av icke-harmoniserade, nationella regler. Det gemensamma
systemet för skatt på finansiella transaktioner skulle ge de deltagande medlemsstaterna
beskattningsrätt endast på grundval av relevanta anknytningskriterier.
(15)
Förutsatt att eventuella villkor för deltagande som fastställs genom detta beslut är
uppfyllda är det fördjupade samarbetet på det område som detta beslut avser vid varje
tillfälle öppet för samtliga medlemsstater som tar hänsyn till de akter som redan har
antagits inom denna ram, i enlighet med artikel 328 i EUF-fördraget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal,
Slovenien och Slovakien bemyndigas härmed att upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan
när det gäller att skapa ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner, med
tillämpning av de relevanta bestämmelserna i fördragen.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
SV
13
SV
