BREDÅKER-GRÅSKA - Svenska kraftnät

RAPPORT MAJ 2017
BREDÅKER-GRÅSKA
Underlag för samråd om förlängning av koncession
SVENSKA KRAFTNÄT
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges
stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med
stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el.
Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning.
Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.
Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i
Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall och Halmstad och en driftcentral i Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var
omsättningen 8,8 miljarder kronor.
Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra
den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.
Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät.
Omslagsfoto
Tomas Arlemo
Org. Nr 202 100-4284
SVENSKA KRAFTNÄT
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel010-475 80 00
Fax010-475 89 50
www.svk.se
FÖRORD
Svenska kraftnät har den 28 februari 2011 ansökt hos Energimarknadsinspektionen om förlängd koncession för ledningen
mellan Bredåker och Gråska. Koncessionen omfattar en cirka
52 km lång 220 kV-luftledning.
Energimarknadsinspektionen anger i sin kompletteringsbegäran, daterad 15 december 2016 , att ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. MKB:n ska
föregås av ett samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken och detta
dokument utgör underlag för samrådet.
4
INNEHÅLL
FÖRORD3
6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER18
INNEHÅLL4
6.1 Bedömningsgrunder
18
SAMMANFATTNING6
6.2 Läshänvisning 18
6.3 Befintlig ledningsgata
18
1. INLEDNING
8
1.1 Svenska kraftnäts uppdrag
6.3.1 Boendemiljö och bebyggelse
18
8
6.3.2 Landskapsbild
19
1.2 Bakgrund och behov av befintlig ledning
8
6.3.3 Områden av riksintresse
19
1.3 Syftet med samrådsunderlaget
8
6.3.4 Naturmiljö
19
1.4 Avgränsningar
8
6.3.5 Kulturmiljö
20
6.3.6 Rekreation och friluftsliv
20
6.3.7 Naturresurshushållning 20
6.3.8 Infrastruktur och planförhållanden
20
6.4 Samlad bedömning befintlig kraftledning
7. ALTERNATIVA KORRIDORER
21
22
7.1 Allmänt 22
7.2 Boendemiljö och bebyggelse
22
1.5 Metod
2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD
9
10
2.1 Koncessionsansökan
10
2.2 Samråd 10
2.3 Ledningsrätt
3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
10
11
3.1 Nationella miljömål
11
3.2 Miljökvalitetsnormer
11
3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 11
3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
12
3.5 Säkerhet
12
3.5.1 Elsäkerhet
12
3.5.2 Säkerhetsskydd
4. ALTERNATIVREDOVISNING
12
13
4.1 Nollalternativ
13
4.2 Alternativa ledningskorridorer 13
4.3 Luftledning respektive markkabel
5. VERKSAMHETSBESKRIVNING
13
14
5.1 Elförbindelsens tekniska utförande
7.2.1 Alternativ A
22
7.2.2 Alternativ B
22
7.2.3 Alternativ C
22
7.2.4 Bedömning
7.3 Landskapsbild
22
22
7.3.1 Alternativ A
22
7.3.2 Alternativ B
22
7.3.3 Alternativ C
22
7.3.4 Bedömning
22
7.4 Områden av riksintresse
23
7.4.1 Alternativ A
23
7.4.2 Alternativ B
23
14
7.4.3 Alternativ C
23
5.1.1 Teknik allmänt - Stamnätet
14
7.4.4 Bedömning
23
5.1.2 Växelström
14
5.1.3 Stolptyper
14
7.5.1 Alternativ A
23
5.2 Stationer
14
7.5.2 Alternativ B
23
5.3 Ledningsgata
15
7.5.3 Alternativ C
23
15
7.5.4 Bedömning
24
5.4 Elektriska och magnetiska fält
7.5 Naturmiljö
7.6 Kulturmiljö
23
24
5.4.1 Elektriska fält
15
5.4.2 Magnetiska fält
16
7.6.1 Alternativ A
24
5.4.3 Hälsoaspekter och rekommendationer
16
7.6.2 Alternativ B
24
5.4.4 Magnetfält för aktuell ledning
17
7.6.3 Alternativ C
24
5.5 Ljud
17
7.6.4 Bedömning
5.6 Drift och underhåll
17
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
7.7 Rekreation och friluftsliv
24
24
5
7.7.1 Alternativ A
25
7.7.2 Alternativ B
25
7.7.3 Alternativ C
25
7.7.4 Bedömning
25
7.8 Naturresurshushållning 25
7.8.1 Alternativ A
25
7.8.2 Alternativ B
25
7.8.3 Alternativ C
25
7.8.4 Bedömning
25
7.9 Infrastruktur och planförhållanden
25
7.9.1 Alternativ A
25
7.9.2 Alternativ B
25
7.9.3 Alternativ C
25
7.9.4 Bedömning
8. TIDSBEGRÄNSAD PÅVERKAN UNDER BYGGSKEDE
25
26
9. SAMLAD BEDÖMNING
27
10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING
28
BILAGA 1 DETALJKARTOR
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
6
SAMMANFATTNING
Detta dokument utgör underlag för samråd inför ansökan
om förlängd koncession för befintlig 220 kV ledning mellan
Bredåker och Gråska, se översiktskarta på sidan 7. Ledningens koncession måste förlängas tills vidare för fortsatt drift.
Samrådsunderlaget behandlar de aspekter som projektet i
första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och
boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. I detta
skede beskrivs den befintliga ledningssträckningen och de
förväntade konsekvenserna övergripande. Även ett antal
alternativa korridorer har tagits fram och beskrivs övergripande tillsammans med förväntade konsekvenser. De alternativa korridorerna är cirka 400 meter breda och den
befintliga ledningen har utretts i en 100 meter bred korridor.
Detaljstudier och utvärdering av de olika alternativen kommer att presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen som biläggs koncessionsansökan.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
7
© Svenska kraftnät
±
0 12
Teckenförklaring
4
6
8
10
km
Befintlig korridor
Alternativ A
Alternativ B
Alternativ C
Översikt
Bredåker - Gråska
Skala
Bilaga
Version
1
Projektnummer
11730042
Ärendenummer
138581
1:250 000
Pappersstorlek
Kartserie:blad
Datakällor
@Lantmäteriet
A4
1:1
Upprättad av
Organisation
Datum
Ludvig Edman
NEKTAB
2017-04-07
Datakällor
Dokumentnummer
Översiktskarta för befintlig ledning samt alternativa ledningskorridorer.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
8
1. INLEDNING
1.1 Svenska kraftnäts uppdrag
Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft
och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen.
Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i
elsystemet mellan den el som produceras och den el som
konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert, se figur 1.1. På lång sikt innebär detta
ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och
underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna
för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska
kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter:
>> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el
på stamnätet.
>> Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt.
>> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad
för el.
>> Verka för en robust elförsörjning.
1.2 Bakgrund och behov av befintlig
ledning
För alla kraftledningar i Sverige krävs ett tillstånd för att de
ska få anläggas och drivas, detta tillstånd kallas koncession.
För ledningar med gamla koncessioner, bland annat den
aktuella mellan Bredåker och Gråska, är tillståndet tidsbestämt och måste förlängas för att få fortsätta att drivas.
Numera lämnas koncessioner tills vidare. Det är Energimarknadsinspektionen som prövar och beslutar om koncession
för starkströmsledningar.
Ledningen är nödvändig för elförsörjningen mellan stationerna Bredåker-Edinge-Gråska och eldistributionen i området kring Roslagen/Uppland. Utan ledningen kan inte de krav
på tillgänglighet och driftsäkerhet som regeringen har ställt
på Svenska kraftnät efterlevas.
Svenska kraftnät inkom till Energimarknadsinspektionen
den 2011-02-28 med en ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende 220 kV luftledning på en cirka 52
km lång sträcka mellan Bredåker och Gråska, Uppsala och
Norrtälje kommuner, Uppsala och Stockholms län, se översiktskarta på sidan 7. Energimarknadsinspektionen anger i
sin kompletteringsbegäran, daterad 15 december 2016, att
ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. MKB:n ska föregås av ett samråd enligt 6 kap. 4 §
miljöbalken.
1.3 Syftet med samrådsunderlaget
Detta dokument är ett underlag för samråd enligt 6 kap. 4 §
miljöbalken inom ramen för förlängningen av koncessionen
befintlig 220 kV-ledning Bredåker-Gråska, se vidare i avsnitt
2.2. Dokumentet beskriver den befintliga luftledningen och
alternativa sträckningar för dessa liksom förväntade konsekvenser. Dokumentet ger även underlag för sakägare och
andra intressenter att lämna eventuella synpunkter.
1.4 Avgränsningar
Figur 1.1. Elens väg.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
Samrådsunderlaget har avgränsats till de tekniska lösningar
som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna
kan medföra påverkan och till de miljöaspekter som har
bedömts väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna.
De aspekter som behandlas är bebyggelse och boendemiljö,
9
landskapsbild, riksintressen, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, planförhållanden och infrastruktur. Utredningskorridorerna för de alternativa
sträckningarna är 400 meter breda och den befintliga ledningen har utretts i en 100 meter bred korridor. Konsekvensbedömningarna för den befintliga ledningen har begränsats
till att omfatta driftskedet med därtill hörande underhållsarbete. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ likström och markkabel valts bort.
(TUVA) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Inga inventeringar i fält har genomförts. Alternativen presenteras översiktligt i detta samrådsunderlag.
1.5 Metod
Vid planering av en kraftledning och framtagande av alternativa sträckningar är det högt prioriterat att boendemiljöer ska
påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bland annat Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.5. Hänsyn tas även till övriga intressen
såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta
samrådsunderlag har följt följande steg:
>> Genomgång av befintligt underlagsmaterial och Energimarknadsinspektionens kompletteringsbegäran
>> Sammanställande av allt relevant befintligt GIS-underlag
från bl.a. länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet
>> Utredning av alternativa sträckningar för ny luftledning
som helt eller delvis skulle kunna ersätta befintlig ledning
>> Genomförande av skrivbordsutredning med avseende på
kulturmiljö och arkeologi för befintlig ledning och alternativa sträckningar
>> Genomförande av skrivbordsutredning med avseende på
naturvärden och arter för befintlig ledning och alternativa
sträckningar
>> Beskrivning av förutsättningarna för befintlig ledning och
alternativa sträckningar
>> Översiktlig bedömning, enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, av den miljöpåverkan och de miljökonsekvenser som den befintliga ledningen och de alternativa
sträckningarna antas medföra
Framkomligheten för olika alternativa korridorer har studerats utifrån aspekterna omgivningspåverkan, teknik och
säkerhet i syfte att undersöka om det kan finnas alternativa
korridorer för att helt eller delvis ersätta befintlig ledning.
När korridorerna definierades har försiktighetsprincipen varit
en viktig faktor det vill säga att så få bostadshus som möjligt
ska påverkas av högre magnetfält än Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillåter. Hänsyn har också tagits till andra
kända intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och
friluftsliv. De alternativa utredningskorridorerna har tagits
fram som en skrivbordsstudie med hjälp av befintligt material från tidigare utredningar, kartor och digitalt underlag från
olika myndigheters geografiska informationsdatabaser (GIS),
exempelvis från länsstyrelsen (LstGIS), Skogsstyrelsen (Skogens Pärlor, numera Skogsdataportalen), Jordbruksverket
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
10
2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD
2.1 Koncessionsansökan
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i
Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt övergångsreglerna från 2013 gäller
en nätkoncession tills vidare, men tillståndet för aktuell ledning lyder under de regler som gällde innan 2013 nämligen
att en ansökan om att förlänga koncessionen ska göras efter
40 år. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och
indirekta effekter och konsekvenser som ledningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat,
landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten
och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med
material, råvaror och energi.
Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen,
inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser,
kommuner, fastighetsägare och andra sakägare som berörs
av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten
beslut om nätkoncession ska beviljas. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet
lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen
för beslut.
Kraftledningen mellan stationerna Bredåker och Gråska
utgör en befintlig 220 kV-ledning. Ledningens koncession har
löpt ut och för att kunna fortsätta att ha ledningen i drift
krävs ny koncession och därmed en ny ansökan. Vid ansökan
om ny koncession ska det utredas om ledningen fortsatt ska
gå i befintlig sträckning eller om ett bättre alternativ kan finnas.
2.2 Samråd
Samråd genomförs med en vid krets av statliga myndigheter,
organisationer och allmänhet. Befintlig ledning och alternativa sträckningar presenteras och synpunkter på dessa samlas in under samrådstiden. Svenska kraftnät upprättar sedan
en samrådsredogörelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts
kommentarer. Om Svenska kraftnät beslutar sig för att den
befintliga ledningen är huvudalternativet tas en MKB för
detta fram. Samrådsredogörelse och MKB bifogas ansökan
om förlängning av koncession till Energimarknadsinspektionen.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
Inför ansökan om tillstånd för att fortsätta att få driva ledningarna kommer Svenska kraftnät att samråda (skriftligt)
med berörd länsstyrelse, kommun, berörda fastighetsägare,
sektorsmyndigheter, organisationer och övriga berörda enligt
miljöbalken 6 kap. 4 § genom utskick, annons i lämplig tidning och via Svenska kraftnäts webbplats.
Detta dokument utgör samrådsunderlag inför ansökan
om förlängd koncession för den befintliga 220 kV kraftledningen Bredåker-Gråska.
2.3 Ledningsrätt
För befintlig ledning finns ledningsrätt för Svenska kraftnät
som ger tillträde till berörda fastigheter. Fastighetsägarna har
vid uppförandet av ledningen ersatts med ett engångsbelopp
för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen eller
för det inkomstbortfall som ledningen beräknas innebära.
Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i
samband med underhållsarbeten eller liknande. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid.
11
3. ÖVERGRIPANDE
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
3.1 Nationella miljömål
I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa
förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet
av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål.
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför
vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet
av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och
identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på
vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.
Svenska kraftnät strävar efter att planera elledningar med
så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen
som möjligt. När det gäller miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan har Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet
en positiv inverkan då utbyggnaden ökar möjligheterna för
anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el
mellan olika regioner och länder. Utförligare beskrivning av
hur projektet påverkar miljökvalitetsmålen kommer att göras
i miljökonsekvensbeskrivningen som tillhör koncessionsansökan.
3.2 Miljökvalitetsnormer
Enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken och ellagen
ska bestämmelserna i 5 kap. miljöbalken om miljökvalitetsnormer gälla även ansökningar som kom in före miljöbalkens
ikraftträdande.
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel
som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken
ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller
störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för
olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan
belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns
olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En
miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt
av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan
gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exem-
pel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är
kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan
även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda
miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för:
>> föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)
>> vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660)
>> vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS
2001:554)
>> omgivningsbuller (SFS 2004:675).
>> kvaliteten på havsmiljön (SFS 2010:1341)
Bedömningen är att inga miljökvalitetsnormer påverkas
av detta projekt.
3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy
Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker
och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och
miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet.
Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges
miljökvalitetsmål uppnås.
Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och
andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av
ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid
utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som
möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och
bevara värdefulla biotoper.
Vi uppnår detta genom att:
>> fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget
>> ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven
följs
>> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och
respekt kring både globala och lokala miljöfrågor
>> bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till
miljöanpassad teknik och metoder
>> följa lagar och andra krav inom miljöområdet
>> se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
12
miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att
ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet.
3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska
kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i
alla ledningsprojekt:
”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till
att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (μT)
där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält.
Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras
för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En
förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt
är rimliga.”
Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några
medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält
(oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt
påverkan . För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska
vistas i områden med magnetfält över 100 μT, vilket är ett
riktvärde i såväl EU som i Sverige. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.4.
3.5 Säkerhet
3.5.1 Elsäkerhet
Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen
(1997:857), starkströms-förordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1, 3
kap. 5 kap. och 6 kap. liksom i ändringsföreskrifterna i
ELSÄK-FS 2010:1, 6 kap.). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och
byggnader.
Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerade för
att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna
är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade
topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken.
Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att
klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför
byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse
där man kan förvänta sig att många människor uppehåller
sig.
3.5.2 Säkerhetsskydd
Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den
egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet,
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal.
I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd
(SvKFS 2013:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna
ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett
säkert sätt.
Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur
är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet
inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och
säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare
begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet.
13
4. ALTERNATIVREDOVISNING
4.1 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att ingen förnyad koncession söks.
Den befintliga ledningen behöver då rivas och elförsörjningen
mellan stationerna Bredåker-Edinge-Gråska kan inte säkerställas med konsekvenser för eldistributionen i området kring
Roslagen/Uppland. Detta skulle innebära att de krav på tillgänglighet och driftsäkerhet som regeringen har ställt på
Svenska kraftnät inte kan efterlevas.
Rivning av ledning mellan Bredåker och Gråska skulle
innebära intrång i markområden i ledningsgatan och för de
sträckor som tillfälliga byggvägar, etableringsytor och mellanlagring av massor sker. När marken återställs kommer den
successivt att växa igen, detta kan missgynna arter av växter
och djur som har etablerats inom den öppna marken i ledningsgatan.
Rivning skulle också innebära att en fullt fungerande
anläggning skulle behöva skrotas och materialet tas om
hand.
För boende nära befintlig ledning skulle en rivning innebära en positiv konsekvens i och med att magnetfältet som
uppkommer i närheten av ledningen skulle försvinna.
4.2 Alternativa ledningskorridorer
Svenska kraftnät har identifierat 3 alternativa sträckningar till
den befintliga ledningen. De alternativa sträckningarna/ledningskorridorerna styrs av olika faktorer så som avstånd till
bebyggelse, förekomst av allmänna intressen och lämplig
lokalisering i förhållande till befintlig infrastruktur. De 3 olika
alternativen beskrivs som A B, och C, se översiktskarta på
sidan 7 för en översikt.
I det aktuella området finns ett stort antal skyddade
områden och allmänna intressen och det var svårt att finna
alternativ till befintlig ledning som inte påverkade skyddade
områden eller områden av allmänt intresse. Likväl finns det
många boende i området vilket bidrar till att försvåra möjligheten att reducera den direkta och indirekta negativa påverkan som en ny ledningsdragning skulle kunna innebära. De
tre alternativ som översiktligt tagits fram inför samrådet har
anlagts för att minimera negativ påverkan så långt som möjligt.
En ny ledning innebär att ny mark tas i anspråk och att
mark vid befintlig ledning frigörs. Byggskedet innebär vid
nybyggnation förhöjda risker och negativ påverkan både vid
befintlig ledning (som då rivs) och vid aktuellt område för
nybyggnationen.
Boende vid den befintliga ledningen har i samband med
anläggandet av befintlig ledning fått ersättning för den
intrång som den befintliga ledningen medför något som
behövs genomföras för ytterligare boende vid val av en ny
lokalisering av ledningen.
I det fall en alternativ ledningskorridor blir aktuell förordar
Svenska kraftnät att samma tekniska utförande används som
den för befintliga ledningen.
Alternativa korridorer beskrivs närmre i Avsnitt 7.
4.3 Luftledning respektive markkabel
Befintlig ledning är en 220 kV-luftledning. Idag och inom
överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att
vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar även för
nya delar av stamnätet. Detta beror på att det är mer driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning jämfört med markkabel. Det är även fördelaktigt ur
reparationshänseende med korta avbrottstider för luftledning. Därför är luftledning huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet.
Markkabel i växelströmsnätet kan endast komma ifråga
på korta avstånd då alternativet av framkomlighetsskäl är
ingen förbindelse alls. Bakgrunden till detta är att markkabel
inte uppfyller kraven i vårt uppdrag om robust, driftsäker och
kostnadseffektiv överföring av el på samma sätt som luftledning. En markkabel har bland annat fler potentiella felkällor
och längre reparationstider än en luftledning, vilket innebär
högre risk för fler och längre avbrott på elförbindelsen.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
14
5. VERKSAMHETSBESKRIVNING
5.1 Elförbindelsens tekniska utförande
5.1.1 Teknik allmänt - Stamnätet
Grundstommen i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för
att elnäten i de olika länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk
balans- och reservhållning som är en förutsättning för en
gemensam elmarknad.
Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Likströmsförbindelser används
främst för att koppla samman växelströmsnät som inte är
synkrona och/eller åtskilda av hav.
Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer
krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet
för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas.
Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till
havs tillkommer och effekthöjningar görs i kärnkraftverken.
Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge
anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till
grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur 5.1.
5.1.2 Växelström
Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar
riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet.
Den el som levereras av elverken i Europa är 50-periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva
och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz.
5.1.3 Stolptyper
Lednigen Bredåker –Gråska är byggd med impregnerade trästolpar, se figur 5.2.
Den befintliga 220 kV-luftledningen är uppförd i portalstolpar i trä. Fasavståndet är 6 meter och bestyckad med
3×593 mm² FeAl- lina och topplina 2×142 FeAl mm². Lägsta
faslinehöjd är cirka 8 meter och i vägkorsningar till mark
cirka 9-10 meter.
Höjden på stolparna räknat från underkant regel till mark
varierar från 17-20 meter, några specialstolpar kan uppgå till
26 m. Höjden på stolparna varierar beroende på spannlängd
(det vill säga avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan
stolparna ligger på cirka 3-400 meter, men kan variera beroende på markförutsättningar med mera. För dessa stolpar
finns inte några fundament, utan stolparna är nedgrävda och
stenkilade i rot och i markbandet.
5.2 Stationer
Figur 5.1. De nordisk-baltiska stamnäten.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
Ledningen är ansluten till 220 kV transformatorstation i
Bredåker som ägs av Vattenfall, passerar 400 kV station
Tuna och ansluter sedan till 220 kV station i Edinge, ägd av
Vattenfall och ansluter slutligen till 220 kV station i Gråska,
även den ägd av Vattenfall, se översiktskarta på sidan 7.
15
Figur 5.2 Bild över aktuell kraftledning och stolptyp.
5.3 Ledningsgata
5.4 Elektriska och magnetiska fält
Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet
på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter,
främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (se avsnitt
3.5). Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor
hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk
för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader
finns dessutom bestämmelser i starkströmsförskrifterna om
minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader.
Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på
vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs
markbehovet av den yta som stolparna och eventuella stag
tar i anspråk I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata (cirka 44 meter) och sidoområden, se figur 5.3. Enligt
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om
minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta
medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum
för att förhindra att vegetationen blir för hög och därmed
utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan (dvs i
sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de
kan skada ledningen om de faller, se figur 5.3. Sidoområdena
har ingen fastställd bredd.
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras,
transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är
spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger
upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov
till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen.
Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår
miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi
använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett
magnetfält på omkring 30 μT och den som lagar mat vid en
induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 μT.
5.4.1 Elektriska fält
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska
fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation
och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket
innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även
om huset står nära en kraftledning.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
16
Figur 5.3. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan
skada ledningen om det faller.
5.4.2 Magnetiska fält
5.4.3 Hälsoaspekter och rekommendationer
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT). Fälten alstras av
strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra
och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak.
Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en
nivå ca 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet
anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvärden av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 %
av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen ). För
helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas
på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen.
De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och
även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder
då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor
elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad
tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är
hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet.
EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars
2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell
hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive
extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en
uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya
studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några
bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält
och hälsoproblem.
I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och
Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning
inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram
föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en
viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om
åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader:
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
>> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar
och andra elektriska anläggningar så att exponering för
magnetfält begränsas
>> Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält
17
>> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad
som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive
aktuella arbetsmiljöer
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält
och hälsorisker” som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information.
5.4.4 Magnetfält för aktuell ledning
Bebyggelse för varaktig vistelse, såsom permanentbostäder
och skolor, inom 100 meter på vardera sidan om ledningen
har kartlagts och de magnetfält som ledningen kan ge upphov till kommer att beräknas för dessa hus. En redogörelse
över magnetfältspåverkan av ledningen kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen för förlängningen av koncessionen. Mer information om Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4.
5.6 Drift och underhåll
Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från
helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker
vart åttonde år. Ett cirka 44 m brett område vid ledningen
(det vill säga cirka 22 m på vardera sidan om ledningens
mitt) ska hållas fritt från höga träd. Träd och buskar som inte
riskerar att nå ledningen tillåts stå kvar. Före avverkning eller
röjning informeras berörda fastighetsägare om de kommande arbetena.
Det har visat sig att en ledningsgata i skogsmark som
underhålls regelbundet kan skapa attraktiva livsmiljöer för
många växter och djur till exempel sällsynta fjärilsarter.
5.5 Ljud
Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst kring 400 kVledningar vid fuktigt väder, se figur 5.4. En 220 kV-lednings
ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara
närhet. Ljudet som alstras från den aktuella 220 kV-dubbelluftledningen kan således anses vara försumbart.
Figur 5.4 Illustration av ljudnivåer.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
18
6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE
KONSEKVENSER
6.1 Bedömningsgrunder
6.2 Läshänvisning
I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som drift och underhåll förväntas medföra på värden (boendemiljöer, landskapsbild, naturmiljö etc.) som finns längs ledningen.
Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det
underlagsmaterial som finns i detta skede av projektet. Detta
dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera
om och inhämta synpunkter. Med ökad kunskap, som bl.a.
erhålls genom den fortsatta samrådsprocessen och fortsatta
utredningar, kan konsekvenserna av verksamheten därför
komma att ändras i den slutliga bedömningen i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
För att bedöma miljökonsekvenserna använder sig
Svenska kraftnät av en trestegsmodell i vilken värdet på
berörda områden längs ledningen bedöms (steg 1) liksom
hur stor påverkan på områdena bedöms bli (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och
fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och
stor). I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en
antagen konsekvens kan utläsas, se figur 6.1. Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, små
- måttliga, måttliga, stora och mycket stora). En mer ingående beskrivning av bedömningsgrunderna finns på www.
svk.se/Projekt.
Värdena beskrivs översiktligt och kraftledningens påverkan
bedöms sammanvägt för hela kraftledningssträckan. En mer
ingående beskrivning kommer i nästa utredningsskede då en
miljökonsekvensbeskrivning upprättas.
6.3 Befintlig ledningsgata
6.3.1 Boendemiljö och bebyggelse
Förutsättningar
Strålskyddsinstitutet har i sina bedömningar av magnetiska
fält i hemmet kommit fram till att det ska vara omkring 60
meters avstånd mellan bostadshus och 220 kV-ledningar för
att magnetfältet ska bli lägre än 0,4 μT.
Inom ett avstånd av 60 meter från ledningen finns 13
byggnader där människor kan förväntas vistas varaktigt.
Störst koncentration av närliggande bostäder finns söder om
Gåvsta och mellan Öster-Edinge och Faringe, se karta i bilaga
1.
Bedömning
Ledningens huvudsakliga miljöpåverkan avseende boendemiljö beror på magnetfält och påverkan på landskapsbilden.
Vidare utredningar kommer att genomföras och en redogörelse av påverkan av magnetfält på den omgivande bebyggelsen kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen. Då
ledningen inte innebär något nytt inslag i landskapet bedöms
ingen ny visuell påverkan uppstå och konsekvenserna för
bebyggelse och boendemiljö bedöms därmed preliminärt
som små. Ingen ny bebyggelse bör förläggas så pass nära
kraftledningen att värden över 0,4 μT riskerar att uppnås.
Litet värde (1)
Måttligt värde (2)
Högt värde (3)
Mycket högt värde (4)
Ingen/obetydlig påverkan (0)
0
0
0
0
Liten negativ påverkan (1)
1
2
3
4
Måttlig negativ påverkan (2)
2
4
6
8
Stor negativ påverkan (3)
3
6
9
12
Obetydliga
Små
Figur 6.1 Svenska kraftnäts konsekvensmatris.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
Små till måttliga
Måttliga
Stora
Mycket stora
19
6.3.2 Landskapsbild
6.3.3 Områden av riksintresse
Förutsättningar
I Bredåker ligger ledningen nära den urbana miljö som omger
Uppsala tätort. Station Bredåker är belägen inom ett jordbrukslandskap öster om Uppsala. Ledningen sträcker sig mot
öster och landskapet som ledningen går genom växlar mellan
jordbruksmarker och skogsbruksmarker. Inom jordbruksmarkerna finns områden med gårdar och bostadsbebyggelse.
Området kring Faringe kyrka är av länsstyrelsen utpekat
som ett område med landskapsbildskydd. Bestämmelserna
är från 1967 och omfattar förbud mot all form av nybyggnation, både byggnader och infrastruktur. Kraftledningen berör
den södra delen av området på en sträcka av 600 meter.
Öster om Bladåker, där kraftledningen korsar väg 675
övergår landskapet till att domineras av skogsmarker, bebyggelse finns men det är långt mellan husen.
Sjön Vällen passeras av ledningen. Sjön är smal vid passagen och kraftledningen går i ett spann över vattnet. Norr om
kraftledningens passage över sjön finns en badplats och
söder om ledningen passerar väg 661 på bro över sjön. Kraftledningen och vägen går parallellt med varandra. Vid Vällen
syns kraftledningen från den parallellt gående bilvägen och
för de som uppehåller sig vid sjön för fiske, bad eller andra
aktiviteter.
Mellan Vällen och Station Gråska går ledningen genom
skogsmarker med produktionsskog som medför att skogen
befinner sig i olika stadier av uppväxande. Station Gråska ligger omsluten av skog.
Inom jordbrukslandskap får betraktaren av omgivningarna
långa utblickar och en kraftledning kan uppfattas som störande i ett vackert landskap. Inom skogsmarker blir kraftledningen mer dold och uppenbarar sig endast för den som
befinner sig nära eller som går i kraftledningsgatan eller inom
ett nyligen avverkat område.
Kraftledningsgatan kan i skogsmark fungera som ett stråk
att orientera sig efter.
Förutsättningar
Kraftledningen berör 14 riksintressen varav fem utgörs av
Natura 2000-områden. Utöver dessa finns ytterligare ett
30-tal riksintressen och Natura 2000-områden som ligger i
närhet av kraftledningen (inom 100 meter från ledningen). Se
bilaga 1.
Bedömning
Den befintliga ledningen bedöms påverka utblickar inom
jordbrukslandskapet, men ingen ny påverkan uppstår. Inom
skogsmark är påverkan mycket liten på grund av korta siktlinjer. Ledningen upplevs tydligt där den passerar vägar och går
över sjön Vällen. Vid Vällen syns kraftledningen från den
parallellt gående bilvägen, samt för de som uppehåller sig vid
sjön för fiske, bad eller andra aktiviteter.
Då ledningen redan finns i landskapet sker inga förändringar för landskapsbilden. Om ledningen rivs blir påverkan
för landskapsbilden positiv i det område där den nu är förlagd. Den närmsta tiden efter borttagandet innebär påtaglig
påverkan på landskapsbilden till dess att växtligheten har
återhämtat sig.
Bedömning
Att kraftledningen blir kvar i området medför endast små
negativa konsekvenser och ingen påtaglig skada för riksintressena eller Natura 2000-områdena. En förnyad koncession innebär inga nya markintrång och att ingen störning
under byggande uppstår.
6.3.4 Naturmiljö
Förutsättningar
Kraftledningen mellan Bredåker och Gråska berör odlingsmarker, betesmarker, partier med skog, sjöar, bäckar och våtmarker. De områden som hyser särskilt känsliga och
bevarandevärda miljöer är utpekade som riksintressen eller
Natura 2000-områden. En koncentration av känsliga miljöer
finns vid Vällen och Grundsjön i den östra delen av kraftledningens sträckning. Stora delar av sträckan är påverkad av
jordbruk och skogsbruk vilket minskar värdena för naturmiljön. Se karta bilaga 1.
Inom riksintresset för naturvård Valkrör-GrundsjömyrenAspdalssjöområdet finns Grundsjömyren som omfattas av
myrskyddsplan med värden som rikkärr, topogent kärr. Kraftledningen berör 900 meter av området.
I direkt anslutning till Vällen går kraftledningen direkt i
angränsning mot ett naturreservat, Björnsundet. Naturreservatets gränser sammanfaller helt med Natura 2000-området Björnsundet-Storkärren. Området som berörs är cirka 1,5
km långt.
Naturreservatet Grundsjömossarna omger Natura
2000-området Grundsjön som är utpekat både enligt habitat- och fågeldirektivet. Kraftledningen berör 1 km av naturreservatet.
Strandskyddade områden berörs där kraftledningen passerar över bäckar och sjön Vällen. Generellt strandskydd om
100 meter råder förutom vid Vällen där ett utvidgat strandskydd om 300 meter på land gäller.
Ett antal potentiellt förorenade områden längs sträckan
finns registrerade i länsstyrelsen MIFO-databas.
Ett stort antal markavvattningsföretag ligger inom ledningsgatan men dessa bedöms inte påverkas av kraftledningen i sitt driftskede.
Inom ledningsgatan finns sju naturvårdsprogram. Av
dessa har tre stycken blivit klassade som 2 (mycket högt
värde) och övriga som klass 3 (högt värde).
Kraftledningen berör ett flertal små betesmarker som
finns upptagna i länsstyrelsens förteckning av ängs- och
betesmarker. De flesta betesmarkerna ligger mellan Gåvsta
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
20
och Bladåker.
I kraftledningens närområde finns ett antal mindre våtmarksområden. Vid Lydingssjön passerar kraftledningen
direkt söder om ett våtmarksområde av klassningen vissa
naturvärden. Mellan Olandsån och området kring Vällen
finns flera mindre våtmarker som berörs av kraftledningen.
Uppgifter från Skogsstyrelsen visar på att ett antal skogliga värden finns längs befintlig ledning. Väster om Lydingssjön finns ett objekt med naturvärden som tangeras av
kraftledningen och vid Lydingssjön finns sumpskogar som
kraftledningen går igenom. Omkring 1,5 km öster om Vällen
och österut mot Kolarmoraån finns flera mindre sumpskogar
som berörs av kraftledningen.
Flera vattendrag och sjöar korsas av ledningen. Åtta
ytvatten är klassade som vattenförekomster dessa har blivit
statusklassade och har miljökvalitetsnormer. Utöver dessa
finns ett antal mindre vattendrag som utgör delflöden till vattenförekomsterna.
Bedömning
Kraftledningar kan innebära problem för fåglar och andra flygande djur, som kan kollidera med ledningarna. Dock finns
inga sådana uppgifter om denna ledning.
De värdefulla naturmiljöer som finns kring kraftledningen
påverkas inte negativt av det befintliga läget, de kan anses ha
anpassats efter de förutsättningar som råder. Viss störning
kan ske då kraftledningsgatan röjs eller då annat underhållsarbete äger rum. Vissa arter gynnas av den hävd som sker i
ledningsgator.
Vattenförekomster längs sträckan påverkas inte av den
befintliga anläggningen. En eventuell rivning av ledningen
skulle dock kunna medföra negativa konsekvenser då markytor grävs upp och massor blottläggs. Eventuella markföroreningar kan då komma att spridas till vattenförekomsterna.
6.3.5 Kulturmiljö
Förutsättningar
Området mellan Bredåker och Gråska består av en mängd
fornlämningar och kulturmiljöer som vittnar om områdets
historia. Utpekade områden av riksintresse för kulturmiljövård visar på anor från medeltiden. Riksintressena är starkt
knutna till odlingslandskapet med dess by- och torpmiljöer
och de medeltida herrgårdar som funnits i området.
Bevarandeprogram för odlingslandskapet finns vid Fyrisåns dalgång vid läge för station Bredåker och vid Grän som
ligger väster om Gåvsta.
Ett flertal objekt längs hela kraftledningen omfattas av
regional kulturmiljövård.
Den befintliga kraftledningen passerar förbi Faringe
kyrkby på ett avstånd av 500 meter och Bladåker kyrka på
ett avstånd av 600 meter.
Bedömning
Det befintliga läget medför inga markintrång och ingen mer
påverkan på kulturmiljön. Fornlämningar i kraftledningsgatan
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
lämnas orörda. Kraftledningen kan dock bidra till ett urbant
intryck i kulturlandskapet vilket påverkar upplevelsen av kulturmiljön. Konsekvenserna bedöms under drift- och underhåll som obetydliga.
6.3.6 Rekreation och friluftsliv
Förutsättningar
Vällen är en populär sjö för kanotister och i sjöns närhet finns
platser att hyra kanoter. Sjön förbinds via Kolarmoraån med
Aspdalssjön. Sträckan mellan sjöarna är utpekad som en
kanotled. Kraftledningen passerar över Kolarmoraån en bit
nordväst om Aspdalssjön. Kring Vällen finns flera anordnade
vindskydd, grillplatser och utedass. Vandringsleden Upplandsleden går längs Vällens östra sida och passeras av
kraftledningen.
Skogsområdena i den östra delen av kraftledningens
sträckning finns goda möjligheter för rekreation i skog och
mark, för bär- och svampplockning och för att bedriva jakt.
Kraftledningen bildar ett stråk att orientera sig efter i skogsmarken.
Bedömning
Kraftledningen bedöms endast i obetydlig omfattning
påverka friluftslivet i området. Kraftledningen hindrar ingen
från att vistas i skog och mark men den bidrar dock till en
visuell störning som kan medföra att ett vackert landskap
och upplevelsen av ostörd blir påverkad på ett negativt sätt.
6.3.7 Naturresurshushållning
Förutsättningar
I den västra delen dominerar jordbruksmarkerna och i den
östra delen dominerar skogsbruksmarkerna.
Station Bredåker ligger inom ett vattenskyddsområde,
Uppsala- och Vattholmaåsarna. Området är skyddat enligt
vattenlagen.
1,5 km öster om kraftledningens korsning med väg 288
finns en bergtäkt. Kraftledningen passerar direkt norr om
bergtäkten.
Ledningen innebär inga nya intrång eller ianspråktaganden av mark och fastighetsägare är sedan tidigare ersatta för
intrånget.
Bedömning
Ingen ytterligare produktionsmark eller annan naturresurs
tas i anspråk eller påverkas av den befintliga kraftledningen.
6.3.8 Infrastruktur och planförhållanden
Förutsättningar
Ostkustbanan och väg 288 utgör riksintressen för kommunikationer. Utöver dessa korsar kraftledningen några enstaka
statliga vägar och flertalet enskilda vägar. Inga kommunala
vägar berörs. Utöver vägar och järnväg berörs andra ledningar i mark och luft av kraftledningens sträckning.
För delen inom Uppsala kommun gäller Översiktsplan
21
2016 för Uppsala kommun som antogs 12 december 2016.
För delen inom Norrtälje kommun gäller Översiktsplan 2040
Norrtälje kommun som antogs 9 december 2013. I de kommunala översiktsplanerna beskrivs det att kraftledningar ska
omges av en skyddszon och att bebyggelse inte ska uppföras
inom denna zon. Befintlig kraftledning berör inga detaljplanelagda områden.
Kraftledningen fyller en viktig funktion för den bebyggelse
och de verksamheter som finns i regionen. Kraftledningen är
inte i strid med någon översiktsplan eller annan kommunal
plan.
Bedömning
Ledningen har funnits på samma plats sedan 80-talet och
bedöms därmed inte ge upphov till några konsekvenser för
övrig infrastruktur i området.
Då ledningen inte strider mot gällande planer eller planprogram bedöms ingen negativ påverkan på planer uppstå
och konsekvenserna på planförhållanden i området bedöms
därmed bli obetydliga.
Kraftledningen är fyller en viktig funktion för den bebyggelse och de verksamheter som finns i regionen.
Kraftledningen fyller en viktig funktion för den bebyggelse
och de verksamheter som finns i regionen. Kraftledningen är
inte i strid med någon översiktsplan eller annan kommunal
plan.
6.4 Samlad bedömning befintlig
kraftledning
Utifrån Svenska Kraftnäts bedömningsgrunder, se avsnitt 6.1,
så har den befintliga ledningens konsekvenser på de olika
intressena bedöms och presenteras i en konsekvensmatris,
se figur 6.2. Då detta dokument syftar till att informera och
inhämta kunskap kan konsekvenserna av verksamheten därför komma att ändras i den slutliga bedömningen i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
Landskapsbild
I Bredåker ligger ledningen nära den urbana miljö som omger Uppsala tätort Ledningen
passerar ett flertal enskilda hus. Ledningen går även över jordbruksmark och genom skogsområden, Ledningen är väl synlig på ett flertal platser och påverkar landskapsbilden något,
dock har den funnits sedan 80-talet vilket gör att påverkan bedöms som liten.
Område av riksintresse och Natura
2000
14 riksintressen berörs, vara 5 utgörs av Natura 2000-områden. Utöver dessa finns ytterligare ett 30-tal riksintressen och Natura 2000-områden som ligger i närhet av kraftledningen (inom 100 meter från ledningen). Då inga nya intrång sker bedöms påverkan som
obetydlig.
Naturmiljö
Kraftledningen mellan Bredåker och Gråska berör odlingsmarker, betesmarker, partier
med skog, sjöar, bäckar och våtmarker. De områden som hyser känsliga och bevarandevärda miljöer är utpekade som riksintressen. Inom ledningsgatan finns sju naturvårdsprogram. Kraftledningen berör ett flertal små betesmarker som finns upptagna i länsstyrelsens
förteckning av ängs- och betesmarker. I kraftledningens närområde finns ett antal mindre
våtmarksområden. Då inga nya intrång sker bedöms påverkan som obetydlig.
Kulturmiljö
Området mellan Bredåker och Gråska består av en mängd fornlämningar och kulturmiljöer
som vittnar om områdets historia. Bevarandeprogram för odlingslandskapet finns vid Fyrisåns dalgång vid läge för station Bredåker och vid Grän som ligger väster om Gåvsta. Ett flertal objekt längs hela kraftledningen omfattas av regional kulturmiljövård. Det befintliga läget medför inga markintrång och ingen mer påverkan på kulturmiljön.
Rekreation och friluftsliv
Vällen är en populär sjö för kanotister och i sjöns närhet finns platser att hyra kanoter. Kring
Vällen finns flera anordnade vindskydd, grillplatser och utedass. Vandringsleden Upplandsleden går längs Vällens östra sida och passeras av kraftledningen. I de östradelarnas skogsområden finns goda möjligheter för rekreation i skog och mark, för bär-och svampplockning och för att bedriva jakt. Kraftledningen hindrar ingen från att vistas i skog och mark och
bedöms ha en obetydlig påverkan på rekreation och friluftslivet.
Naturresurser
Ledningen berör områden med naturresurser i form av areella näringar såsom jordbruksmark och samt skogsmark.
Infrastruktur och planförhållanden
Ostkustbanan och väg 288 utgör riksintressen för kommunikationer. Utöver dessa korsar
kraftledningen några enstaka statliga vägar och flertalet enskilda vägar. Inga kommunala
vägar berörs. Även andra ledningar i mark och luft berörs av kraftledningens sträckning.
Inom befintliga översiktsplaner beskrivs det att kraftledningar ska omges av en skyddszon
och att bebyggelse inte ska uppföras inom denna zon. Befintlig kraftledning berör inga detaljplanelagda områden.
Figur 6.2 Svenska kraftnäts konsekvensmatris över den aktuella ledningen
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
22
7. ALTERNATIVA KORRIDORER
7.1 Allmänt
Tre alternativa korridorer för ledningsdragning har utretts
övergripande (benämnda AA, BB och CC). Den totala bredden som har studerats för varje korridor är totalt 400 meter.
Utredningskorridor A är ett alternativ som viker av från
befintlig ledning i höjd med Korridor A avviker vid Lundarvet
från befintlig ledning och ansluter i befintlig ledning strax
innan Bladåker.
Utredningskorridoren A är ca 37 km lång, se bilaga 1.
Utredningskorridor B är ett alternativ som viker av från
befintlig ledning i höjd med Korridor B avviker vid stationen
vid Tuna från befintlig ledning och ansluter till befintlig ledning vid stationen i Gråska
Utredningskorridoren B är ca 39 km lång, se bilaga 1.
Utredningskorridor C är ett alternativ som viker av från
befintlig ledning i höjd med Korridor 3 avviker vid Lundarvet
från befintlig ledning och ansluter till befintlig ledning strax
innan stationen i Gråska.
Utredningskorridoren C är ca 54 km lång, se bilaga 1.
7.2 Boendemiljö och bebyggelse
7.2.1 Alternativ A
Längs utredningskorridor A finns uppskattningsvis omkring
180 byggnader som utgör bostäder eller fritidshus inom ett
avstånd av 200 meter från ledningen. Störst koncentration
av närliggande bostäder finns i huvudsak återfinns dessa
kring Tunaby och Bredåker.
7.2.2 Alternativ B
Längs utredningskorridor B finns uppskattningsvis omkring
150 byggnader som utgör bostäder eller fritidshus inom ett
avstånd av 200 meter från ledningen. Störst koncentration
av närliggande bostäder finns i huvudsak återfinns kring Vällnora, Näsby och Tadinge.
7.2.4 Bedömning
Val av en alternativ kraftledningskorridorer innebär intrång i
flertalet bebyggda miljöer och befintlig infrastruktur. Den
direkta inverkan på boende miljön bedöms vara negativ oavsett vilket alternativ av dessa tre man väljer. Något färre
bostäder påverkas vid val av C som går i skogsmark i större
utsträckning än övriga 2 alternativ.
För de byggnader som uppskattas ligga nära de alternativa kraftledningskorridorerna och riskerar att ha förhöjda
magnetiska värden behöver vidare utredningar göras. Ingen
ny bebyggelse bör förläggas så pass nära kraftledningen att
värden över 0,4 μT riskerar att uppnås.
7.3 Landskapsbild
7.3.1 Alternativ A
För beskrivning av förutsättningar som berör även det aktuella området för alternativ ledningssträckning A se avsnitt
6.2.2. Bladåkers centralbygd är enligt översiktsplanen för
Uppsala kommun av landskapsbildskydd enligt § 19 Naturresurslagen gäller för stora delar av området. Detta begrepp
återfinns inte i nu gällande miljölagstiftning (miljöbalken)
men bestämmelserna är ändå gällande i berörda områden
(lag 1998:811 om införande av miljöbalken). A passerar delvis
igenom detta område.
7.3.2 Alternativ B
För beskrivning av förutsättningar som berör även det aktuella området för alternativ ledningssträckning A se avsnitt
6.2.2.
7.3.3 Alternativ C
För beskrivning av förutsättningar som berör även det aktuella området för alternativ ledningssträckning A se avsnitt
6.2.2.
7.2.3 Alternativ C
7.3.4 Bedömning
Längs utredningskorridor B finns uppskattningsvis omkring
200 byggnader som utgör bostäder eller fritidshus inom ett
avstånd av 200 meter från ledningen. Störst koncentration
av närliggande bostäder finns i huvudsak återfinns kring Vällnora, Näsby och Tadinge.
Där alternativa kraftledningskorridorer går genom marker
som inte tidigare är påverkade av kraftledning eller annan
infrastruktur innebär det ett nytt intrång i landskapet. Även
om det går att placera en ny 220 kV ledning inom korridor
om >200 meter från bostadsbebyggelse kommer ledningen
bli väl synlig i det till större delen öppna landskapet. Detta
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
23
kan skapa både visuell störning och oro hos berörda invånare.
7.4 Områden av riksintresse
7.4.1 Alternativ A
Riksintressen som berörs av utredningskorridor A är 2 st.
Dessa utgörs av riksintresse för kulturmiljövård (Bladåkers
centralbygd) och riksintresse för väg. Väg 288 utgör en färdväg till viktigt hamnområde.
7.4.2 Alternativ B
Riksintressen som berörs av utredningskorridorB är 3 st.
Dessa utgörs av riksintresse för kulturmiljövård (Bennebols
och Vällnora bruk) och två som utgör riksintresse med avseende på naturvård (Vällenområdet samt Valkrör-Grundsjömyren-Aspdalssjöområdet, se avsnitt 6. 2.3 för mer
information).
7.4.3 Alternativ C
Riksintressen som berörs av utredningskorridor C är 5 st.
Dessa utgörs av riksintresse för kulturmiljövård (Bennebolsoch Vällnora bruk och Rasbo-Funbo), riksintresse för naturvård (se avsnitt 7.4.2) och ett rörande riksintresse för väg (se
avsnitt 7.4.1)
7.4.4 Bedömning
Samtliga alternativa korridorer skulle innebära en negativ
påverkan på riksintresseområde för kulturmiljövård och kulturhistoriska miljöer kring fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.
De alternativa korridorerna utgör en påverkan på kulturmiljö både i samband med rivning av den befintliga ledningen
och byggnation av en ny i alternativ sträckning. En ny sträckning innebär att det uppkommer nya intrång i form av en ny
ledningsgata som tar mark i anspråk och påverkar naturmiljön och även utgör ett nytt visuellt inslag i den känsliga kulturmiljön som till största delen ligger i öppna landskap.
Aktuella alternativ kan därtill bidra till ett urbant intryck i
kulturlandskapet, vilket påverkar upplevelsen av kulturmiljön.
Aktuella områden som utgör riksintresse för naturvård
skulle också komma att påverkas av etableringen av en ny
kraftledning vilket skulle medföra bl a. avverkning vid dess
anläggande.
7.5 Naturmiljö
Se avsnitt 6.2.4 för en övergripande beskrivning av området
kring Bredåker och Vällen som är de områden som främst
hyser känsliga områden i området.
7.5.1 Alternativ A
Se avsnitt 6.2.4 för en övergripande beskrivning av området
kring Bredåker och Vällen som är de områden som främst
hyser känsliga områden inom alternativ A. Sjön Norr Gin-
ningen korsas samt Lojstaån och ett antal mindre vattendrag.
Ett antal områden som finns inkluderat i Naturvårdsprogrammet berörs av A, 5 st. Samtliga har ett högt värde (klass
2 och 3).
Fem mindre våtmarker berörs av aktuellt alternativ och av
dessa är det ett som klassats ha höga naturvärden (Långmossen, vid Storvreta) övriga har bedömts ha vissa eller låga
naturvärden. Ett större antal sumpskogar berörs och av
dessa har 4 st. preliminär klass 2. Övervägande del av sumpskogarna utgörs av kärrskog. Ett naturreservat berörs också,
Storskogen, sydöst om Storvreta.
Det finns 14 st. områden som återfinns i natur- och betesinventeringen längs alternativ A. Ett objekt med av Skogsstyrelsen utpekat naturvärde berörs, SS Skarvbodarna, som
utgörs av en lövskogslund. Två nyckelbiotoper berörs (Skogsängen som utgör en alsumpskog samt Trolltrallen.
7.5.2 Alternativ B
Utredningskorridor B korsar sjön Vällnoren i Vällnora. Vällen
och Vällnoren utgör en så kallad reglerade vattendrag och
har ett utökat strandskydd. Vällsån som går mellan Vällen
och Vällnoren har dock så kallad generellt strandskydd.
Ett antal områden som finns inkluderat i Naturvårdsprogrammet berörs av B, 5 stycken. Samtliga har ett högt värde
men ett har klass 1 (högsta värdet) (område vid Vällen-Vällnora), ett klass 2 (högt värde och de resterande klass 3 (högt
värde).
Utredningskorridor B korsar 8 st. våtmarker varav en har
mycket höga naturvärden (våtmarker kring Hosjön i närhet
till Knutby) och en höga naturvärden (i närhet till Holmsjön).
Ett större antal sumpskogar berörs längs ledningssträckan.
Övervägande del av sumpskogarna utgörs av kärrskog.
Övriga låga eller vissa naturvärden. 7 st. områden som finns
med i natur- och betesinventeringen återfinns längs alternativ B.
Utredningskorridor B berör direkt eller indirekt (är i närhet
till) 5 st. natura 2000 med utifrån habitatdirektivet
(Aspdalssjön, Borgskogen, Dammen-Edsjön, Ekdalen och
Vickelsjön). Apsdalssjön utgör även natura 2000 område
utifrån fågeldirektivet. Antalet naturreservat som berörs är 6
st. (Ekdalen, Borgskogen, Edebo-Sättra utskog, Aspdalssjön,
Vickelsjön och Dammen). 4 st. nyckelbiotoper berörs av
alternativet samtliga utgörs av skyddsvärda skogliga miljöer.
7 st. områden som finns med i natur- och betesinventeringen
återfinns längs alternativ B.
7.5.3 Alternativ C
Utredningskorridor C berör natura 2000 området Grundsjön, Ekdalen, Pansarudden och Valkrör. Grundsjön med
habitat- och fågeldirektivet som grund, övriga utifrån fågeldirektivet. Samtliga av dessa utgör även naturreservat.
Ett antal områden som finns inkluderat i Naturvårdsprogrammet berörs av alternativ C, 14 st. Samtliga har ett högt
värde men två har klass 1 (högsta värdet), sex har klass 2
(högt värde och de resterande klass 3 (högt värde).
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
24
Söder om sjön Vällen passerar alternativ C genom ett
område som utgör riksintresse för naturvård (Vällenområdet). Ytterligare två områden som utgör riksintresse beträffande naturvård passeras
(Valkrör-Grundsjömyren-Aspdalssjöområdet och Valkrör)
dessa beskrivs under avsnitt 6.2.4.
15 st. nyckelbiotoper berörs av alternativet samtliga
utgörs av skyddsvärda skogliga miljöer. 7 st. områden som
finns med i natur- och betesinventeringen återfinns längs
alternativ B.
Utredningskorridor B korsar 8 st. våtmarker varav en har
mycket höga naturvärden (våtmarker kring Hosjön i närhet
till Knutby) och en höga naturvärden (i närhet till Holmsjön).
Ett stort antal sumpskogar berörs längs hela sträckan. Övervägande del av sumpskogarna utgörs av kärrskog. Övriga
låga eller vissa naturvärden. 7 st. områden som finns med i
natur- och betesinventeringen återfinns längs utredningskorridor B.
7.5.4 Bedömning
I likhet med befintlig kraftledningen berör dessa alternativ
odlingsmarker, betesmarker, partier med skog, sjöar, bäckar
och våtmarker. En koncentration av känsliga miljöer finns vid
Vällen och Grundsjön i den östra delen av kraftledningen.
Stora delar av området är påverkad av jordbruk och skogsbruk vilket minskar värdena för naturmiljön. Utredningskorridor C berör i större utsträckning skogsmark jämfört med
övriga alternativ men passerar i direkt närhet till flertalet
skyddade områden med avseende på naturmiljö bland annat
Natura 2000 områden.
Områden som utgör potentiellt förorenade områden
befinner sig en bit ifrån kraftledningen och kommer inte i
konflikt med alternativen (A, B och C).
Ett stort antal markavvattningsföretag ligger inom ledningsgatorna dessa bedöms inte påverkas av kraftledningen i
sitt driftskede.
Huruvida de aktuella korridorerna skulle påverka fåglar
och andra flygande djur är oklart. Bedöms översiktligt inte
utgöra större risker än med befintlig kraftledningssträckning.
De värdefulla naturmiljöer som finns inom aktuella områden påverkas negativt av anläggande av en ny ledning i
någon av de alternativa korridorerna. Naturmiljö kommer
med tiden anpassas till de förutsättningar som råder men
denna process tar relativt lång tid. Vissa arter kan dra nytta
av den miljö som en ledningsgata medför och den kan får
positiva effekter lokalt.
Vattenförekomster längs de aktuella alternativen kommer
påverkas av anläggandet av ny kraftledningsgata. Främst
under byggtiden kopplat till avverkning och grävarbeten.
Bedömningen är att en ny ledningsgata innebär att det
uppkommer nya intrång i form av att ny mark tas i anspråk
och påverkar naturmiljön på kort och på lång sikt.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
7.6 Kulturmiljö
7.6.1 Alternativ A
Ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inom 200 meter från utredningskorridor A.
Framförallt utgörs dessa av stensättningar. Men det finns
även ett flertal gravfält, en fornborg (i Knutby) som passeras
samt flertalet färdvägar och hägn.
Ett riksintresse för kulturmiljövård berörs, benämnd Bladåkers centralbygd. För beskrivning av riksintressen som
nämns ovan samt allmänt om området se avsnitt 6.2.2.
7.6.2 Alternativ B
Ett antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar
berörs i bland annat Bladåker och Knutby. Fornlämningarna
utgörs av ett gravfält, en välbevarad fornborg och i övrigt
främst rösen, färdvägar och stensättningar.
Utredningskorridor B berör ett riksintresse för kulturmiljövård, Bennebols och Vällnora bruk. För beskrivning av riksintressen som nämns ovan och allmänt om området se avsnitt
6.2.2.
7.6.3 Alternativ C
Ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inom 200 meter från alternativ C. Framförallt
utgörs dessa av stensättningar. Men det finns även ett flertal
gravfält, en fornborg (i Knutby) som passeras och flertalet
färdvägar och hägn.
Två områden som utgör riksintresse för kulturmiljövård
berörs av utredningskorridor C nämligen Bennebols och Vällnora bruk och området kring Rasbo-Funbo. För beskrivning
av riksintressen som nämns ovan se avsnitt 6.2.2.
7.6.4 Bedömning
Uppsala och dess omland innehåller gott om kulturhistoriska
lämningar och miljöer känsliga för nya och moderna inslag.
Det har varit svårt att undvika dessa miljöer.
Samtliga alternativa korridorer skulle innebära en negativ
påverkan på riksintresseområde för kulturmiljövård och kulturhistoriska miljöer kring fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. De alternativa korridorerna utgör en
påverkan på natur- och kulturmiljö både i samband med rivning av den befintliga ledningen och byggnation av en ny i
alternativ sträckning.
En ny sträckning innebär att det uppkommer nya intrång i
form av en ny ledningsgata som tar mark i anspråk och även
utgör ett nytt visuellt inslag i den känsliga kulturmiljön som
till största delen ligger i öppna landskap.
7.7 Rekreation och friluftsliv
Se de allmänt beskrivna delarna under avsnitt 6.2.6 som gäller generellt för hela området.
25
7.7.1 Alternativ A
Vandringsleden Upplandsleden passeras av korridoren. I
övrigt se avsnitt 6.2.6.
7.7.2 Alternativ B
Se avsnitt 6.2.6 rörande Vällen, Kolarmoraån och Aspdalssjön. Alternativ B ligger inom ett i närhet till dessa områden.
Detta gäller även de skogsområden som beskrivs i nämnda
avsnitt.
7.7.3 Alternativ C
Se avsnitt 6.2.6 rörande Vällen, Kolarmoraån och Aspdalssjön. Alternativ C ligger inom ett i närhet till dessa områden.
Detta gäller även de skogsområden som beskrivs i nämnda
avsnitt.
7.7.4 Bedömning
De aktuella korridorerna bedöms endast i liten omfattning
påverka friluftslivet i området. En kraftledning hindrar ingen
från att vistas i skog och mark, men den bidrar dock till en
visuell störning som kan medföra att ett vackert landskap
och upplevelsen av ostörd blir påverkad på ett negativt sätt.
En ny ledning utgör ett nytt inslag i omgivningarna och
utgör därmed större visuell och direkt påverkan på upplevelsen av platsen än befintlig ledningsgata, oavsett vilken alternativ korridor man skulle välja.
7.8 Naturresurshushållning
7.8.1 Alternativ A
I princip hela korridoren påverkas någon form av produktiv
mark. I den västra delen dominerar jordbruksmarkerna och i
den östra delen dominerar skogsbruksmarkerna.
Station Bredåker ligger inom ett vattenskyddsområde,
Uppsala- och Vattholmaåsarna. Området är skyddat enligt
vattenlagen.
Norr om korridoren, vid Gåvsta, finns ytterligare ett vattenskyddsområde. Området ligger 700 meter från utredningsområdet.
7.8.2 Alternativ B
Korridoren utgörs av produktiv mark i form av skogsmark
eller jordbruksmark. Cirka 600 meter söder om utredningskorridoren, vid Åsby, finns ett vattenskyddsområde.
7.8.3 Alternativ C
Korridoren utgörs av produktiv mark i form av skogsmark
eller jordbruksmark. Cirka 600 meter söder om utredningskorridoren, vid Åsby, finns ett vattenskyddsområde. Cirka 60
meter norr om korridoren finns en bergstäckt.
7.8.4 Bedömning
bred skogsgata för att möjliggöra byggnation och drift av ledningen. Även om det är möjligt att odla under kraftledningen
tas ändå viss odlingsmark i anspråk av stolpplatserna. De
alternativa korridorerna innebär nya intrång eller ianspråktaganden av mark samt att fastighetsägare ska ersattas för
intrånget.
7.9 Infrastruktur och planförhållanden
7.9.1 Alternativ A
Väg 288 utgör riksintresse för kommunikation och berörs av
korridoren. Utöver denna korsar korridoren några enstaka
statliga vägar och flertalet enskilda vägar. Även andra ledningar i luft och mark berörs.
De översiktsplaner som berörs är de samma som för
befintlig sträckning, se kap 6.2.8. A berör inga detaljplanelagda områden.
7.9.2 Alternativ B
Korridoren korsar några enstaka statliga vägar och flertalet
enskilda vägar. Även andra ledningar i luft och mark berörs.
De översiktsplaner som berörs är de samma som för
befintlig sträckning, se kap 6.2.8. B berör detaljplan:
>> Ob Al1, Vällnora och Bennebols bruk, Uppsala kommun.
7.9.3 Alternativ C
Väg 288 utgör riksintressen för kommunikationer och berörs
av korridoren. Väg 288 utgör riksintressen för kommunikationer och berörs av korridoren. Utöver dessa korsar korridoren några enstaka statliga vägar och flertalet enskilda vägar.
Även andra ledningar i luft och mark berörs.
De översiktsplaner som berörs är de samma som för
befintlig sträckning, se kap 6.2.8. C berör planerna:
>> 01-20070, Vaksala-Lunda 1:12 mfl (Jälla), Uppsala kommun
>> Ob Al1, Vällnora och Bennebols bruk, Uppsala kommun
7.9.4 Bedömning
Befintlig ledning utgör ingen konflikt med annan infrastruktur. De alternativa korridorerna berör annan befintlig infrastruktur men bedöms inte medföra några hinder om det sker
i samråd med berörda.
Alternativen som utreds bedöms inte vara i strid med gällande översiktsplaner för Uppsala och Norrtälje kommuner.
Där alternativ B och C berör planlagda områden behöver
detaljerade studier av om ledningen kan förläggas utanför
planområdet alternativt om den går att förlägga inom delar
som kan rymma denna typ av verksamhet göras. Om så inte
är fallet måste en detaljplaneändring genomföras innan
kraftledningen kan byggas.
De alternativa korridorerna innebär att tidigare ej ianspråktagen mark tas i anspråk. I skogsmark avverkas en ca 40 meter
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
26
8. TIDSBEGRÄNSAD PÅVERKAN UNDER
BYGGSKEDE
I ett byggskede uppstår störning för närboende och besökare
till området och för de växter och djur som finns i närheten.
Störning uppstår främst i form av buller, vibrationer, damning, samt grumling av vattendrag.
Under byggtiden finns alltid en förhöjd risk att föroreningar uppstår till exempel spill vid tankning eller läckage
från uppställda maskiner. Befintliga markföroreningar kan
komma att påverkas så att de sprids till omgivande mark och
vatten.
Vid anläggande av en ny kraftledning kommer markområden tas i anspråk inom den nya stäckningen och för de byggvägar som ledningen kommer att kräva. Vid anläggande av
en ny ledning kommer den befintliga ledningen att rivas.
Påverkan på markområdena blir omfattande i likhet med
nybyggnation då stolpar och ledningar rivs och fundament
och jordlinor ska grävas upp och byggvägar återställas.
Vid val av något av de alternativa korridorerna för ledningen så innebär det att byggskedet innefattar både anläggandet av den nya korridoren och rivning av den befintliga
vilket sammantaget bedöms leda till de förhöjda risker och
påverkan som beskrivs ovan i mycket hög omfattning. Att
behålla befintlig ledning och genomföra de aktuella åtgärder
som krävs innebär en måttliga risker och negativ påverkan
under byggskedet.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
27
9. SAMLAD BEDÖMNING
Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det underlagsmaterial som finns i detta skede av projektet. Med ökad
kunskap, som bland annat erhålls genom den fortsatta samrådsprocessen och fortsatta utredningar, kan konsekvenserna av verksamheten komma att ändras i den slutliga
bedömningen i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Alternativa ledningssträckningar medför att hänsyn
kan tas till riksintressen, passager genom boendemiljöer och
andra värden längs sträckan. Dock skulle ny mark tas i
anspråk och det skulle bli omöjligt att helt undvika känsliga
områden och boendemiljöer. En stor utmaning skulle vara att
inte påverka fornlämningar eller andra kulturlager, vilket det
finns rikligt av i området. Påverkan skulle även ske inom
befintlig ledningsgata då kraftledningen där måste rivas och
fundament till stolpar samt jordledningar tas bort.
Den befintliga kraftledningen mellan Bredåker och Gråska
påverkar framförallt landskapsbilden vid passage genom
öppna odlingslandskap och förbi kyrkmiljöerna vid Faringe
och Bredåker. Passagen över Gisslaren är även det ett känsligt område med avseende på landskapsbild och friluftsliv.
Den naturmiljö som finns längs ledningen bedöms inte
påverkas negativt då ledningen har funnits där länge och
växter och djur har anpassat sig till den, vissa kan till och
med gynnas av de öppna markerna inom skogslandskapet.
Ledningen går genom och ligger nära ett flertal riksintressen och Natura 2000-områden. Påverkan har inte studerats i
detalj i detta tidiga skede men det är troligt att framförallt de
som hyser rikt fågelliv missgynnas av kraftledningens närvaro.
Sammanfattningsvis förordas att den befintliga ledningen
behålls med förlängd koncession. Detta bedöms ge minst
intrång i natur-, kultur- och boendemiljöer. En förlängd koncession medför betydligt mindre kostnader än att anlägga en
ny kraftledning.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
28
10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING
Allmänna intressen
Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen.
Betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen bedömer från fall till fall och beslutar om en
planerad verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Vid betydande miljöpåverkan
ställs bland annat krav på mer omfattande samrådskrets och
miljökonsekvensbeskrivning.
Biologisk mångfald
Artrikedom i ett ekosystem.
Biotopskydd
Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en
livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter.
Detaljplan
Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglerara markanvändning och
bebyggelse.
Elektriska fält
Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov
till ett elektriskt fält.
Energimarknadsinspektionen
Myndigheten som beslutar om koncession.
Fasledare/faslina
En 400 kV kraftledning för växelström har tre faser. I varje
fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade
faslinor.
Fornlämningar
Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält,
ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar
skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det
förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men i vissa fall kan länsstyrelsen ge tillstånd till
ingrepp i fornlämningen.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
GIS
Ett geografiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat
system för att samla in, lagra, analysera och presentera
lägesbunden information.
Hz
Hertz anger frekvens på svängningar, det vill säga hur många
gånger strömmen byter riktning per sekund.
Infrastruktur
Anläggningar som representerar stora investeringar och som
används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man
vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät.
Isolator
Ett material som inte leder elektrisk ström t ex glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara
strömförande.
Jordlina
En mindre ledning som grävs ner i kraftledningsgatan, längs
med hela luftledningen eller punktvis vid enskilda stolpar,
och utgör luftledningens anslutning till jord.
kV
Elektrisk spänning mäts i volt, kV=1000 volt.
Koncession
För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd
enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och
prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans.
Kulturmiljö
Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck
för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön.
Landskapsbild
Den visuella upplevelsen av landskapet.
Ledningsgata
Det område under och intill en kraftledning som måste hållas
fritt från hög vegetation. I skogsmark utgörs ledningsgatan
29
av skogsgata och sidoområden. Ledningsgata för kabel
måste hållas fritt från vegetation med djupgående rotsystem.
Ledningsrätt
Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.fl. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga
anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i
ledningsrättslagen.
Markupplåtelseavtal (MUA)
Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren
att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten.
Medgivande om förundersökning (MFÖ)
När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöks
markförhållandena mer ingående. För att kunna göra det
behövs tillträde till berörda fastigheter och alla fastighetsägare kontaktas för att Svenska kraftnät ska få skriftliga medgivanden till en förundersökning.
Förundersökningen innebär bland annat att markförhållanden och artbestånd inventeras,
mätningsarbeten utförs, en utstakning av ledningsvägen sker
och värderingsunderlag samlas in.
Att fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökning innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet.
Miljöbalken
Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari
1999.
Miljöeffekt
Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t.ex. ett
ledningsprojekt. Miljöeffekt uttrycks neutralt, det vill säga
utan någon värdering.
Miljökonsekvens
Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens
uttrycks som en värderande bedömning.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
I en MKB beskrivs den valda utredningskorridoren och vilken
påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat Den
beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska
påverkan för omgivningen.
Natura 2000
Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den
biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur
ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000 vilket innebär att
de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som
pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att
värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura
2000-områden är skyddade enligt 7 kap miljöbalken vilket
innebär att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen.
Naturminne
Enskilda föremål eller mycket små områden med intressanta
naturföreteelser som särpräglade träd, flyttblock, jättegrytor
etc. Länsstyrelsen beslutar om något ska skyddas som naturminne. Skyddsformen infördes 1909 och flertalet befintliga
naturminnen skapades under 1900-talets första hälft.
Naturreservat
Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra
länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten
med stöd av kap 7 miljöbalken.
Naturvårdsavtal
Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses
motiverade kan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda
natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur
den specifika marken skall skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man
lagenligt kan binda sig i Sverige.
Naturvärden/naturvärdesområde
Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som
ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom
en inte allt för avlägsen framtid.
Nollalternativ
Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet eller åtgärden genomförs.
Nyckelbiotop
Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för
utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt
skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen
tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper.
Portalstolpe
Vanlig stolptyp med två ben för att hålla uppe luftledningar.
Resolution
Ansökan till länsstyrelsen om förundersökningstillstånd i de
fall frivillig överenskommelse om förundersökning inte kan
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
30
uppnås.
Riksintresse
Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i
övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av
dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv
med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv.
Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken.
Strömlast
Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför.
Robust elförsörjning
Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument.
Utredningskorridor
De områden som utreds för olika sträckningsalternativ. Bredden på dessa kan vara ca 400 meter men varierar i olika projekt.
Samråd
Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella
projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd
ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig
omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls
med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten.
Sidoområden
Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en
ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas
träd som utgör en fara för ledningens säkerhet.
Skadereglering
Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga
och bestående skador.
Skog och historia
Forn- och kulturlämningar som inventerats och registrerats
av skogsstyrelsen. Uppgifterna är preliminära eftersom de
inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för
överföring till fornminnesregistret. När lämningarna är granskade och kvalitetssäkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets
Fornminnesinformationssystem (FMIS).
Skogsgata
Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande
vegetation.
Sliper
En sliper är en balk som används för att omfördela last.
Genom att sammanfoga flera sliprar och förlägga dem under
jord, där de hålls på plats genom trycket från den ovanliggande jorden, skapas så kallade jordfundament som håller
luftledningsstolpar på plats.
Stag
De linor eller vajrar som stöttar en mast eller en stolpe i längsled.
SVENSKA KRAFTNÄT – BREDÅKER-GRÅSKA
Topplina
Lina som sitter högst upp i elstolpen och verkar som åskledare. Ibland innehåller tipplinan optofiber som behövs för
kommunikation mellan olika anläggningar i stamnätet.
Vattenverksamhet
Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller
som på annat sätt kan påverka yt- eller grundvatten.
Våtmark
Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns
nära, under, i eller strax över markytan och vegetationstäckta
vattenområden.
Våtmarksinventeringen
En landsomfattande inventering av våtmarker som inleddes
1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet
var bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla
större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett
underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker.
Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyrgradig skala där:
Klass 1
Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av
internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast
till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden.
Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka
hydrologin bör tillåtas.
Klass 2
Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av
ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas.
Klass 3
Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med
relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa
bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och
annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur och
kulturvärden begränsas.
Klass 4
Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt
vad som framkommit i inventeringen. Vissa objekt kan dock
ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmar-
31
ker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand
dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till
stor del är kraftigt störda.
Värdekärna
Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen
och/eller skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för
fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna.
Ängs- och betesmarksinventeringen
300 000 hektar av Sveriges ängs- och betesmarker inventerades av jordbruksverket under åren 2002-2004. Syftet var
att lokalisera värdefulla områden och identifiera vilka speciella natur- och kulturvärden som finns där t.ex. speciella växter eller gamla byggnader.
Ängs- och hagmarksinventeringen
Ängs- och hagmarksinventeringen pågick mellan 1987 och
1993. Inventeringen syftade till att kartlägga värdefulla ängar
och betesmarker i Sverige.
Översiktsplan
Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den
bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen
är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.
Övriga kulturhistoriska lämningar
Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter
människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i
skogsvårdslagen (1979:429). Vanliga lämningstyper i skogsmark är yngre bebyggelse- och skogsbrukslämningar som till
exempel kolbottnar, såg- och kvarnlämningar samt husgrunder. Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet
regleras via det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken.
BREDÅKER-GRÅSKA – SVENSKA KRAFTNÄT
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta
Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV
med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret
för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets
behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har
Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.
SVENSKA KRAFTNÄT
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel010-475 80 00
Fax010-475 89 50
www.svk.se