Unga internationellt adopterades
livssituation och hälsa
Anders Hjern
Frank Lindblad
Bo Vinnerljung
m fl
Adoption i Sverige 1963-2005
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
Intercountry adoptees
National adoptees
200
19
63
19
65
19
67
19
69
19
71
19
73
19
75
19
77
19
79
19
81
19
83
19
85
19
87
19
89
19
91
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
0
Varifrån?
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Afrique
Asie
Europe
Amerique du
Sud
Adoptivföräldrarna
Höga medelinkomster
Bor oftare i villa
Lång utbildning
Äldre, mer sällan ensamstående
Mer sällan kriminellt belastade
Mer sällan psykisk sjukdom eller missbruk
Riskfaktorer för psykisk ohälsa
hos utlandsadopterade (1)
Sånt som hände innan adoptionen
Exponering för alkohol/droger i fosterlivet
Undernäring
Institutionsvistelser
Misshandel/Vanvård
Riskfaktorer för psykisk ohälsa
hos utlandsadopterade (2)
Adoptionen i sig
Separation
Att knyta an (igen)
Byte av modersmål (?)
Riskfaktorer för psykisk ohälsa
hos utlandsadopterade (3)
Efter adoptionen
Diskriminering
Identitet - vem är jag, var hör jag
hemma?
Att leva upp till föräldrars förväntningar
Sammanfattning(1)
Små skillnader när det gäller
familjebildning jämfört med
syskon. Dock fler ensamstående
mödrar och fler pappor som inte
bor med sina barn
Tonårsföräldraskap
ingen överrisk jämfört med jämnåriga
högre än jämnåriga från samma sociala
bakgrund
fler ensamma mammor än bland
jämnåriga (under tidig graviditet)
Ekeus, Hjern, Lindblad, Vinnerljung, 2009
Sammanfattning(2)
Likvärdig utbildning med
genomsnittsbefolkningen, men
klart lägre än syskon
Pojkar: sämre kognitiv förmåga
vid mönstring än icke-adopterade,
dock inte adopterade från Korea
Bättre skolbetyg och utbildning än
icke-adopterade pojkar med
samma IQ (vid mönstring)
Utlandsfödda adopterade
lägre IQ-testresultat än icke-adopterade svenskfödda
bättre betyg än icke adopterade med samma IQ
bättre chans att få högskoleutbildning
lägre risk att gå ut i vuxenlivet med bara grundskola
......nära nog oberoende av adoptivföräldrarnas utbildning
Nationellt adopterade
lägre IQ-testresultat än icke-adopterade
ungefär samma risk/chans avseende betyg och utbildning
som icke-adopterade med samma IQ
Fosterbarn
lägre IQ-testresultat än icke-fosterbarn (ungefär som
adopterade)
rejält sämre betyg än “vanliga barn” med samma IQ
rejält sämre utbildning än “vanliga barn” med samma IQ
Sammanfattning(3)
Vissa svårigheter att etablera
sig på arbetsmarknaden i
förhållande till sin utbildning.
Diskriminering (?)
Sammanfattning (4): psykisk hälsa
Hälsan påverkas även av faktorer i den miljö man kommer
från (infektioner, traumatisk stress etc)
Diskriminering påverkar hälsan
Vanligt i vissa grupper av adopterade med ADHD-diagnos
Utlandsadopterade sårbar grupp för psykiatrisk sjuklighet och
självmordsbeteende
Resursstarka familjer, risk att
personal menar att adoptivföräldrar är överdrivet
vårdsökande
”överpsykologisering” d v s problemen förklaras med att
orsakerna måste finnas inom familjen
ADHD- medicinering 2006;
pojkar
9
%
8
General population
7
Adoptees
6
5
4
3
2
1
0
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
ADHD-medicinering: adopterade pojkar 10-15 år
Ursprung
%
Ej adopterade
1.5
Africa/Mellan Östern
6.7
Fjärran Östern
1.4
Sydasien
2.2
Latinamerika
Öst-Europa
4
12.6
Vård på sjukhus med psykiatrisk
diagnos (dygnsvård)
(predicerade värden från regressionsmodell)
4,0
Majoritet
%
3,0
Adopterade
2,0
Syskon
EU
1,0
UE
0,0
25-30 år
8-24 år
Vård på sjukhus efter
självmordsförsök
(predicerade värden från regressionsmodell)
2,5
%
2
Majoritet
1,5
Adopterade
1
Syskon
0,5
0
8-24 år
10-30 år
Död i självmord
0,4
%
0,3
Majoritet
0,2
Adopterade
0,1
0
8-24 år
10-30 år
“Social anpassning”
Sammanfattning (5)
– “social anpassning”
Mer tonårsproblem, mer utagerande beteende i
tonåren
Ökad risk för att hamna i social dygnsvård under
tonåren
Troligen en sårbar grupp för missbruk, kriminalitet
och annat riskbeteende i tonåren
= Sårbar grupp i tonåren för andra riskfaktorer, t
ex kompisar med antisocialt beteende
Risk för placering i f-hem &
institution
0-10 år:
lägre risk (0,7) än jämnåriga
samma risk som för jämnåriga med samma socioek
bakgrund
10+ Fosterhemsvård
1,7 ggr högre risk än jämnåriga (70%)
3 ggr högre risk än jämnåriga med samma socioek
bakgrund
10+ Institutionsvård
3 ggr högre risk än jämnåriga
5 ggr högre risk än jämnåriga med samma socioek
bakgrund
Straffad för brott (15-24 år)
%
12
10
Majoritet
8
6
4
Adopterade
Syskon
2
0
Någon dom
Fängelsedom
Vård på sjukhus för
narkotikamissbruk
(predicerade värden från regressionsmodell)
0,8
Majoritet
%
0,6
Adopterade
0,4
Syskon
EU
0,2
UE
0,0
25-30 år
8-24 år
Vård på sjukhus för
alkoholmissbruk
(predicerade värden från regressionsmodell)
1,0
Majoritet
%
0,8
Adopterade
0,6
Syskon
0,4
EU
0,2
UE
0,0
25-30 år
8-24 år
Unga adopterade jämfört med ej
adopterade jämnåriga
Familjebildning
Utbildning och arbetsmarknad
Missbruk och kriminalitet
(*)
*
**
Psyk sjuklighet & självmordsbeteende ***
