Barn i samhällsvård-hälsa
och utbildning
Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for
Health Equity Studies (CHESS), Stockholm
Universitet/Karolinska Institutet
Med stor hjälp av Bo Vinnerljung, professor
Socialstyrelsen
Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet
Meny
• Placerade barns somatiska och psykiska hälsa
• Skolmisslyckande som orsak till ohälsa och social
missanpassning i ung vuxen ålder
• Vägar till genomförbara förbättringar
Hur många är de?
• 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång
under uppväxten
• 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring
• 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social
dygnsvård
• Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %
Vilka är de?
Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen
bland barn med ”bäst” och ”sämst” socioekonomisk bakgrund.
Barn födda i Sverige 1992-1996
Barn födda i Sverige 1992-1996
Mor är sammanboende
Mor är ensamstående
och har högskoleutbildning
och har högst grundskoleutbildning
och förvärvsarbetade 1 nov 1997
och förvärvsarbetade ej 1997
och fick ej socialbidrag 1996-1998
och fick socialbidrag varje år 1996-1998
1 av <2.000
placerad i dygnsvård före 7-årsdagen
1 av 7
placerad i dygnsvård före 7-årsdagen
RR >250
Fysiska hälsoproblem
• Eget forskningsfält i USA. Finns mycket få europeiska studier.
• Vid placering: 92% någon ”abnormality”, 35% kronisk sjukdom,
61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff
et al, 1994, USA)
• I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från
socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)
• I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags
hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000).
– Problemen oftast okända för socialtjänsten
– Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer
• Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får
ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen,
2005)
• Dansk stor studie (Egelund et al, 2008):
– vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig
sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga
– samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som
inte var i dygnsvård)
Pågående forskningsprojekt i Malmö; BHV,
skolhälsovård och socialtjänsten i samarbete
• Placerade barns hälsa
• Steg 1: medicinskt omhändertagande, hälsokontroller
inkl tandhälsa
• En förfärande mängd BVC- och skolhälsovårdsjournaler
är borta
– viktig hälsoinformation kan inte överföras till f-hemmet, nya
skolan, BVC etc
• Somatisk hälsa berörs ytterst knapphändigt i Soc’
journaler
Psykisk ohälsa
• UK (McCann, 1996):
– 60% av fosterhemsplacerade tonåringar uppfyllde krav
på minst en DSM-diagnos
– 96% av institutionsplacerade tonåringar
– 15% i normalgrupp från samma geogr område
• Inga liknande svenska studier
Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök
Ungdomar födda 1973-1982
Uppföljning till 2000 (18-27 år)
(Vinnerljung, Hjern et al, 2006)
• 12 240 utlandsfödda adopterade
• 22 305 f d ”barnavårdsbarn”, föremål för insatser
från socialtjänsten före tonåren
• 955 326 jämnåriga i normalpopulationen
(diagram justerade för födelseår och kön)
Suicidförsök 13-17 år
6
RR
5
4
3
2
1
Adopterade
KP/KF
0-2 år
2-5 år
>5 år
Suicidförsök 19+ år
6
RR
5
4
3
2
1
Adopterade
KP/KF
0-2 år
2-5 år
>5 år
Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år
6
RR
5
4
3
2
1
Adopterade
KP/KF
0-2 år
2-5 år
>5 år
Påverkbara riskfaktorer:
Skolprestationer och ogynnsam utveckling
• Analyser av alla födda 1972-1981. Samkörning av flera
nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till
2005 (24-33 år).
– ca 930.000 personer
– varav bl a 6.000 barn som vuxit upp i familjehem,
genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen
– 6.000 barn som fått insats i form av kontaktfamilj
i
Bra skolresultat, bra
utbildning
• Vi visste att bra skola och utbildning var..
– den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga
utveckling som vi känner till
– “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990)
• Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida
utfall för alla barn
RR för självmordsförsök 16-30 års
ålder
6
5,5
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Låg
Låg medel
Hög medel
Hög
Unadjusted
Adjusted for SES
Procent
Flickor
Procent
100
100
80
80
60
60
Pojkar
Betyg från
åk 9
Hög
Hög
40
40
20
0
Referens- Sverigepopulation födda
adopterade
Kontakt- Långvarigt
familj/familjeperson
hemsföre
placerade
tonåren
M edel /hög
Medel /hög
Låg20
/medel
Låg /medel
Låg
Låg
0
Referens- Sverigepopulation födda
adopterade
Kontakt- Långvarigt
familj/familjeperson
hemsföre
placerade
tonåren
Medelbetyg i åk 9 hos pojkar efter justering för
kognitiva tester vid mönstring
0,1
0
Comparison
Övriga adopterade
Koreaadopterade
Fosterbarn
Kontaktfamilj
-0,1
-0,2
-0,3
-0,4
Difference in GPA
RR för självmordsförsök 16-30 år.
Gröna delen markarerar den del av risken som är förknippad med
skolmisslyckande
5,5
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Koreadopterade
Övriga
utlandsadopterade
Fosterbarn
Kontaktfamilj
RR för missbruk 16-30 år.
Gröna delen markarerar den del av risken som är förknippad med
skolmisslyckande
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Koreadopterade
Övriga
utlandsadopterade
Fosterbarn
Kontaktfamilj
Summering 1:
Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9
• - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga
• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola
– jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga
– jämfört med andra barn med samma betyg
• Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som
växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig
avsevärt bättre
• Vi har sannolikt underskattat problemen
• Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta
barn som växer upp hemma,
i t ex familjer
med återkommande ek bistånd
(de 2% fattigaste
barnfamiljerna)
• Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre,
även efter justering för psyk sjukdom och missbruk hos
de biologiska föräldrarna
Mycket tyder på
• ...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för barn I
smahällsvård
• ...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa
före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder
• England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade
barn
• USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och
psykiatrisk hälsoundersökning vid placering
• Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och
BVC
Vägar till förbättringar för
samhällsvårdade barn
Somatisk hälsa
Psykisk hälsa
• Hälsoundersökning av alla
barn vid placering
• Rutiner för bevakning av
hälsobehov och hälsovård
inom socialtjänst.
• Undersökning av alla vid
placering och i tonåren
• Rutiner för bevakning av
psykisk hälsa
• Tillgång till effektiv
barnpsykiatrisk vård
• Undersökning/rådgivning vid
utskrivning
Tonårsföräldrar
• preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla
placerade tonåringar (skyhöga risker för tonårsgraviditeter)
• använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna
högriskgrupp
• systematisk policy – borde inte vara en fråga bara för
fosterföräldrar och institutionspersonal
Bättre hälso-sjukvård kräver
bättre samordning (1)
• Fosterbarnen uppmärksammas inte rutinmässigt på
något särskilt sätt inom den ordinarie hälsovården
• Ofta saknas gamla journaler – leder till ofullständig
hälsovård
• Stor rörlighet leder lätt till ofullständig basal hälsovård
• Socialtjänsten uppmärksammar inte rutinmässigt behov
av hälso- och sjukvård
Bättre hälso-sjukvård kräver
bättre samordning (2)
• Vem kan ta ansvar för att fosterbarnen får den hälso- och
sjukvård de behöver? Behöver vi “socialsköterskor” som
bryggor mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård?
• Eller behövs det särskilda kliniker för barn I samhällsvård? Som
I USA?
”Those
children who are in the care of the
Minister should be among the most healthy
in the State. Any health problems they have
should be adressed competently; any
difficulties they are having at school should
be quickly identified and the necessary
supports or extra tuition be provided. This is
after all no more than we would expect of a
caring parent”.
Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.
Publikationer på svenska
• Social Rapport 2006. Socialstyrelsen (kap 7)
• Social Rapport 2010. Socialstyrelsen (kap 7)
• www.socialstyrelsen.se
• Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat
från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, 23-35.
• Skolprojekt inom Familjehemsvården. Helsingborgs stad
www.helsingborg.se/skolfam
• För lista över artiklar (de flesta på engelska) i vetenskapliga tidskrifter– skicka
e-mail till [email protected] eller [email protected]
Tack! [email protected]
