Första hjälpare synliggör glömd patientgrupp Text och foto: Gudrun Hjorth Äldre med psykisk ohälsa har länge varit en osynlig grupp. Men saker börjar hända. ”Första hjälpen till psykisk hälsa hos äldre” är en världsunik utbildning som visat sig göra skillnad. I Uppsala satsar äldre­ förvaltningen just nu på att utbilda hundratals första hjälpare. Uppsala kommun var en av de första att nappa när Karolinska Institutet hösten 2013 lanserade metoden ”Första hjälpen till psykisk hälsa hos äldre”. Jenny Söderlund, verksamhetsutvecklare på äldreförvaltningen, var en av sex personer som fick gå utbildningen till instruktör på KI, för att sedan börja utbilda första hjälpare lokalt. Nu driver hon projektet i Uppsala där målet är att utbilda hundratals första hjälpare fram till 2018. Hittills har 200 personer gått utbildningen, som är på två heldagar. Bland dem främst biståndshandläggare och personal inom hemtjänst och på särskilda boenden. S J Ä LV M O R D V A N L I G T Syftet är att personal som möter de äldre i vardagen ska lära sig se tecken på olika former av psykisk ohälsa och även få handlingsplaner för hur de ska agera så att den äldre får adekvat hjälp i tid. – Det är faktiskt så att den här gruppen är bortglömd. När jag är ute och föreläser tar jag alltid upp att män 85+ har störst andel självmord. Det är en nyhet för många, berättar Jenny Söderlund. Personer över 65 år löper nästan dubbelt så stor risk som yngre att drabbas av depression, vilket i sin tur är den största riskfaktorn för självmord. Ångesttillstånd är vanliga hos äldre, och till det kommer att gruppen äldre kvinnor med missbruk ökar kraftigt. Dessutom ökar nu 10 gruppen äldre flyktingar med posttraumatiskt stressyndrom. Men den psykiatriska hjälpen till äldre har länge varit eftersatt. Enligt Jenny Söderlund är ett skäl den förrädiska 65-årsgränsen, när man plötsligt hör till äldreomsorgen. Till detta kommer den spridda uppfattningen, även bland äldre och deras anhöriga, att nedstämdhet är en naturlig del av åldrandet. – Men det är inte naturligt att vara nedstämd en längre tid eller ha konstant ångest. Dessa tillstånd kan botas, oavsett ålder, säger Jenny Söderlund och påpekar att boten inte behöver vara mediciner, utan att äldre är lika hjälpta av psykoterapi som yngre. AT T I T Y D E R N A F Ö R BÄT T R A S En utvärdering gjord av Lunds universitet 2014 visade att personer som gått Första hjälpen-kursen med inriktning äldre fått signifikant förbättrad kunskap om och attityd till äldre med psykisk ohälsa och var mer benägna att ta kontakt och ge stöd. De goda resultaten fick Uppsala äldrenämnd att 2015 anslå 5 miljoner kronor av prestationsmedel för att intensifiera arbetet med Första hjälpen-kurser till och med 2017. Pengarna har bland annat gått till att låta ytterligare tolv personer gå instruktörsutbildningen, som kostar 19 500 kronor per person. För att få utbildningen ska man ha pedagogisk förmåga och sakkunskap inom psykiatri, samt åta sig att ge fyra första hjälpen-kurser per år utan betalning, i par med en annan instruktör. H A R R Ä D DAT L I V Första hjälpen-kursen är kostnadsfri och ges i grupper om 20 personer. Under de två kursda- F Ö R STA H JÄ L PA R E Jenny Söderlund, som är sociolog i grunden, jobbar som verksamhetsutvecklare vid Uppsala kommuns äldreförvaltning och är huvudprojektledare för Första hjälpen-projektet i Uppsala. garna får deltagarna lära sig om riskfaktorer och symtom på exempelvis depression, ångest och missbruk och de får en manual för hur de ska agera, likt LABC vid somatiska kristillstånd. – Det är väldigt konkret, med övningar och diskussioner. Till exempel pratar vi om vad man ska tänka på i sitt kroppsspråk för att inte verka hotfull eller avståndstagande och hur man lyssnar öppet och fördomsfritt, berättar Jenny Söderlund. Genom att exempelvis hemtjänstpersonal som möter äldre i vardagen blir medvetna om att somatisk sjukdom, ensamhet och relationsstörningar är stora riskfaktorer för depression kan de bli mera vaksamma när någon förlorat sin make/ maka, eller kommer hem från sjukhuset efter en stroke. Satsningen har redan räddat liv. Jenny Söderlund berättar om en biståndshandläggare som efter att ha gått kursen såg suicidtecken hos en man och larmade sjuksköterska på vårdcentralen. – Tack vare att biståndshandläggaren hade gått kursen vågade hon stå på sig om att man- nen måste få hjälp samma dag. När vårdpersonal kom hem till mannen var han berusad och hade gjort en snara. Han körde ut dem ur lägenheten, men de skrev ett vårdintyg och han kunde hämtas in. Efteråt kontaktade mannen biståndshandläggaren och tackade för att hon hade räddat hans liv. GRÄNSÖVERSKRIDANDE Jenny Söderlunds strävan är att kunskapen ska nå ut brett. De tolv instruktörerna som idag ger kurser kommer från både kommunen, landstinget, regionförbundet och anhörigcentrum. – En viktig hörnsten i det här är gränsöverskridandet. Dels att kropp och själ hör ihop, dels att vi jobbar över de organisatoriska gränserna. När hon sätter samman grupperna till första hjälpen-kurserna försöker hon på samma sätt få en blandning av deltagare. Alla är välkomna, oavsett huvudman och driftsform. – Fokus framöver kommer att vara hemtjänstpersonal. De som står på tröskeln hemma hos de äldre. Tanken är att sprida första hjälparna 11 som ett slags brandvarnare ute i samhället, säger Jenny Söderlund. FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE N Y T T S ÄT T AT T S E PÅ Ä L D R E Vid sidan av själva kurserna organiserar hon nätverk, för både instruktörer och första hjälpare. Första hjälparna har alltid en återträff efter ett halvår. Både där och i kursutvärderingen får de ange områden där de önskar mer kunskap. Jenny Söderlund försöker sedan ordna seminarier utifrån önskemålen. Varje höst bjuder hon in till en större konferens, där man får fylla på med kunskap. Allt är gratis. – Hela idén är att alla ska ha möjlighet att gå. Men vi betalar inte vikariekostnaden. Jenny Söderlund, som tidigare drivit flera and­ra förbättringsprojekt i kommunen, är övertygad om att Första hjälpen-kunskapen är ett vinnande koncept. Hon är glad att dåvarande avdelningschefen inom kontoret för hälsa, vård och omsorg i Uppsala kommun, Carina Kumlin, vågade initiera satsningen, trots att metoden var ny och oprövad 2013. Förhoppningen är att metoden och den ökade förståelsen för äldre som mår psykiskt dåligt ska sprida sig som ringar på vattnet. – Min vision och mitt uppdrag är att det här ska leva vidare även när projektet tagit slut 2018, säger Jenny Söderlund. Metoden ”Första hjälpen till psykisk hälsa” skapades i Australien, då med inriktning mot vuxna och ungdomar. Inriktningen mot äldre har utvecklats av NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) vid Karolinska Institutet, som en del i regeringens och SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre. Karolinska Institutet utbildar Första hjälpen-instruktörer som sedan kan ge Första hjälpen-kurser lokalt. Instruktörskursen är fem dagar. Första hjälpen-kursen är två heldagar. Här lär sig deltagarna om riskfaktorer och symtom på depression, demens-, ångestoch psykossjukdomar samt substansrelaterade tillstånd hos äldre. De lär sig också handlingsplanen BLEUS: 1. Bedöm situationen, ta kontakt. 2. Lyssna öppet och fördomsfritt. 3. Erbjud stöd och information. 4. Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. 5. Stöd personen att söka andra hjälpresurser. En utvärdering från Lunds universitet har visat att deltagarna sex månader efter kursen har signifikant ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre, signifikant bättre beredskap att hjälpa en person i kristillstånd, signifikant ökat hjälpbeteende och signifikant mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa. På SKL:s hemsida finns mer information, bland annat en film med Susanne Rolfner Suvanto, projektledare för SKL:s regeringsuppdrag om äldres psykiska hälsa, och Lunds universitets utvärdering av Första hjälpen-kursen. 12