Studiebrev 7 - Háskóli Íslands

advertisement
Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Höstterminen
Fonologi och uttal – 05.70.02
(2,5 p) H [ects: 5]
Lärare: Olof Borgeke
[email protected]
Studiebrev 7 – satsaccent, satsrytm och intonation
Hej!
I det första studiebrevet talade vi om prosodins komponenter.
Dessa var:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ordbetoning
Längd
Ordaccent
Satsaccent
Satsrytm
Intonation.
Vi har gått igenom ordbetoningen –vilken/vilka stavelser som skall
betonas?, längden – är vokalen eller konsonanten lång i den betonade
stavelsen?, ordaccenten – hur skall den betonade stavelsen betonas?.
Det är därmed dags att ta sig an satsaccenten. Med satsaccenten
lägger man frivillig vikt vid de ord som man vill framhäva. Dessa ords
betoning förstärks ytterligare och melodin ändras.
Uppgift 1
Det finns en betydelseskillnad mellan:
Vad heter DU?
Och,
Vad HETER du?
Förklara skillnaden i betydelse!
1
Det finns dock andra sätt att framhäva information. Man kan använda sig
av olika typer av presenteringskonstruktioner. Det kan vara bra att kunna
några sådana och då kunna vara säker på att inte bli missförstådd.
Vi skall lära oss två vanliga presenteringskonstruktioner:
Topikalisering
Den vanligaste presenteringskonstruktionen är att sätta det som man vill
betona först i en sats.
Ex.
Om vi har meningen:
Jag ska springa uppför Esjan
Om du nu vill framhäva att det är just uppför Esjan som du ska springa så
kan du, istället för att betona ”uppför Esjan”, sätta det först i meningen:
Uppför Esjan ska jag springa
Obs!
Något som man ska tänka på:
Om man placerar en annan satsdel än subjektet först i meningen så måste
subjektet hamna precis efter det finita verbet.
Det heter alltså:
Jag (subjekt) ska (finit verb) springa (infinit verb) uppför Esjan
(rumsadverbial)
Och
Uppför Esjan (rumsadverbial) ska (finit verb) jag (subjekt) springa (infinit
verb).
Uppgift 2
Sätt valfri information först i meningarna!
De äter middag hemma hos mormor varje tisdag.
Den gamla tanten heter Elin.
Hon erövrade världen med sitt svärd.
Tusentals myggor bet honom igår kväll.
2
I nästa presenteringskonstruktion, som ännu tydligare framhäver den
information som man vill betona, tar man hjälp av det lilla ordet ”det”.
Ex.
Att springa är jobbigt
För att verkligen markera att det är JOBBIGT inleder vi meningen med
”det”.
Det är jobbigt att springa
Och
Jag åt upp alla köttbullarna
Blir till
Det var jag som åt upp alla köttbullarna
Lägg märke till att man i detta fallet fick stoppa in ett ”som”
Uppgift 3
Försök nu att använda er av ”det” för att göra framhäva en satsdel i
följande meningar!
På trappan satt en katt
En gök gal i trädtoppen
På 1400-talet dansade en kille som heter Jan i Danmark.
Alla människor vill äta gröt på fredagar
Nästan alla vill titta på TV och äta chips på söndagar
Uppgift 4
Hitta nu på fem presenteringsmeningar med ”det”!
3
Presenteringskonstruktionerna hjälper oss dock bara en liten bit på vägen.
Alla meningar har nämligen, förutom en satsaccent, också en satsrytm. En
satsrytm bildas genom att inte alla ord betonas. Den stora skillnaden gör
man mellan innehållsord och formord. Innehållsord brukar betonas
medan formorden inte gör det. Vilka ord är då innehållsord? Vilka är
formord? Man kan ganska lätt förstå att småord som prepositioner och
bisatsinledare hör till formorden. Till innehållsorden hör de stora
ordklasserna: substantiv, verb och adjektiv
Här följer två listor:
Ord som brukar betonas:
 Substantiv
 Verb (om det är två verb, ett hjälpverb och ett huvudverb ligger
betoningen på huvudverbet. Man säger vanligtvis: jag ska ÄTA och
inte jag SKA äta
 Adjektiv (stark, charmig, smart, snygg)
 Adverb (snabbt, underligt, jämt)
 Räkneord (ett, två, första, andra)
 Verbpartiklar (köra PÅ, tycka OM)
 Namn (Olle, Samira, Ernest, Linda)
 Interjektioner (oj!, fy! fan! Skit!)
Ord som inte brukar betonas:
 Pronomen (jag, du, mig, vem, den)
 Hjälpverb (ska, tänker, vill, kommer)
 Vara, bli, ha, heta, kallas
 Små adverb som är typiska att sticka in i samtal (ex. ju, väl, inte)
 Artiklar (en, ett, den, det)
 Prepositioner (i, på, genom)
 Konjunktioner och subjunktioner (och, men, att, därför att)
 Frågeord (vad, hur, varför)
4
Det är bara ett ord som är betonat i varje fras. En fras är ett ord och ordets
bestämningar. Ord som på något sätt bildar en enhet.
En substantivfras kan ex. se ut som nedan
Den snygga nya bilen
”Bilen” är huvudordet och ”den”, ”snygga” och ”nya” beskriver ”bilen”.
Betoningen ligger ofta på sista ordet i en fras. Ex. Göran PERSSON, CocaCOLA, Vita HUSET, en gammal MAN, ett glas VATTEN,
Vad det gäller verbfraser så betonas huvudverbet om verbet inte är ett så
kallat partikelverb. I en mening med ett partikelverb betonas inte verbet
utan partikeln. Om man betonar själva verbet istället för partikeln hos ett
partikelverb, kan betydelsen ändras.
Ex.
Jag hälsade PÅ honom = jag besökte honom
jag HÄLSADE på honom = jag sade hej till honom
De flesta partikelverb har en sammansatt motsvarighet. Dessa verb har ofta
en lite mer högtidlig eller abstrakt ton.
Ex.
Köra om – omköra
Hålla med – medhålla
Några vanliga partikelverb:
Köra om = att köra förbi någon och lägga sig före.
Tycka om = gilla
Gå hem = när man inte vill betona att man just ”går” hem, utan istället att
man är på väg ”hem”
Bjuda upp = fråga någon om han/hon vill dansa
Lägga av = sluta
Komma på =få en idé eller minnas något
Se efter = passa
Hålla med = vara överens med någon
Hålla på = göra någonting just nu. Hålla på att cykla = vara cyklande
5
Uppgift 5
Stryk under de ord som betonas i följande stycke.
När jag var liten tyckte jag om köttbullar. Det var mamma som lagade dem
och vi åt dem med lingonsylt och god brun sås. Potatisen tog pappa hand
om. Först skalade han den därefter skar han smala snitt i den och strödde
skorpmjöl över den. Sedan satte han in den i ugnen ett tag. Man kunde
känna på doften när potatisen var började bli klar. Jag älskade den spända
väntan som jag och min bror kände när vi satt framför ugnen och såg
potatisen förgyllas.
De ord som du nu strukit under vill jag att du markera den stavelse som
betonas. Markera också om accenten är grav eller akut!
Slutligen skall jag bara kort nämna intonationen.
Därefter har vi gått igenom alla prosodins komponenter!
Intonationen är satsens totala melodiförlopp, alltså alla de andra
komponenterna sammantagna. Allt från stavelsernas längd till satsrytmen
påverkat intonationen. Där till skiljs intonationen i påståenden och frågor.
Svenskan som har omvänd ordföljd i frågor behöver inte markera frågorna
med en väldigt kraftig uppgång i slutet av frågan. De flesta språk börjar
högt, går ner och slutar högt, medan svenskan får två ”tonkullar”; en i
början och en i slutet av frågan. En svensk frågeintonation går allts ner
precis i slutet av frågan.
Gå in på: www.studentlitteratur.se/fonetikensgrunder klicka på
ljudexempel sen på kapitel 6 där kan du lyssna på frågeintonationen i
ljudexemplet: ”och jag då? Och vi då?”
Obs! Svenska frågor följer den ”vanliga” frågeintonationen om det finns ett
frågeord med i frågan. ”När ska vi komma?” slutar frågan med
tonuppgång.
Påståendeintonationen är inte lika melodiös men börjar högt och slutar
lågt.
Bra jobbat!
Detta var ett kämpigt studiebrev!
Vh
Olof
© Lars-Göran Johansson 2006
6
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards