Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Höstterminen
Fonologi och uttal – SÆN107G
(5,0 hp) H [ECTS: 5]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 10 – om ordaccent, satsaccent, satsrytm och intonation
Hej!
Nu är det dags för ännu ett studiebrev och nu är det verkligen inte mycket kvar
tills du är i mål. Innan vi går vidare till dagens tema, vill jag påminna dig om det
muntliga uttalstest som kommer att hållas inom ramen för den här kursen och
utgör 30% av slutbetyget. Testet kommer att hållas den sista undervisningsveckan och vi testar uttalet och endast uttalet (alltså ingen teori – teoridelen
testas skriftligt i december). Testet tar ungefär 10 minuter och du kommer att få
ca 10 minuter extra före testet till att förbereda dig och läsa igenom den korta
text du sedan ska läsa högt under testet. Ett par enkla frågor om något allmänt
ämne (som t.ex. varför du läser svenska) ingår också i testet. Om du inte har
möjlighet att ta dig till Reykjavik för att delta i testet, kan det även göras via
t.ex. skype. Anmälan till testet görs per mejl på [email protected] Jag kontaktar sedan
dig så att vi kan komma överens om en tid som passar dig!
Nu över till dagens tema! Förra veckans brev handlade om betoning, närmare
bestämt om hur vissa prefix och suffix ska betonas. I dag ska vi bekanta oss litet
grann med det som litet svepande brukar kallas för språkmelodi.
Vi ska börja med ett kort avsnitt om ordaccent. I svenskan finns två accenter,
akut (accent 1) och grav (accent 2) accent. För någon som inte har dessa
accenter i sitt modersmål kan det vara svårt att höra skillnaden mellan dem. Det
är dock inte den viktigaste delen av svenskt uttal, det är inte ens alla svenska
dialekter som gör skillnad på dessa två accenter. Det är dessa två accenter, som
också finns i norskan – men inte i finlandssvenskan eller danskan – som gör att
många tycker att det låter som om svenskar och norrmän ”sjunger” då de talar.
Accent 1 (akut accent) har en meloditopp. I ordet tanden hörs en enda
meloditopp. Den kan markeras som en kurva som går upp och ner på en gång
som puckeln på en dromedar.
Accent 2 (grav accent) har två meloditoppar: I ordet tandkräm hörs det två
meloditoppar. Här går kurvan upp och ner två gånger, som pucklarna på en
kamel.
Några regler för när ett ord har akut respektive grav accent:
1) Sammansättningar har nästan alltid accent 2 (grav), t.ex. tandkräm,
falukorv
2) Ord med bara en stavelse har accent 1 (akut), t.ex. hund, bo
3) Lånord med betoning på slutet har accent 1 (akut), t.ex. entré, total
4) Presens på -er har oftast accent 1 (akut), t.ex. beställer, tänder
I vissa svenska ord är accenten betydelseskiljande.
Exempel: anden (akut) = fågeln, anden (grav) = den helige ande
tomten (akut) = trädgård, där ett hus ligger, tomten (grav) = jultomte
Läs mera om akut och grav accent och
om tonspråk i boken Hur låter
svenskan, ejengklien? s. 211-228.
Kom också ihåg att lyssna på alla
ljudfiler som är märkta med hörlurar!
I det första studiebrevet talade vi om prosodins komponenter.
Dessa var:
1) Ordbetoning
2) Längd
3) Ordaccent
4) Satsaccent
5) Satsrytm
6) Intonation.
Vi har gått igenom ordbetoningen – vilken/vilka stavelser som skall
betonas, längden – är vokalen eller konsonanten lång i den betonade
stavelsen och ordaccenten – hur den betonade stavelsen skall betonas. Det
är därmed dags att ta sig an satsaccenten. Med satsaccenten lägger man
frivillig vikt vid de ord som man vill framhäva. Dessa ords betoning
förstärks ytterligare och melodin ändras. När man ger något ord mycket tryck,
så förändras också betydelsen av hela satsen. Ord som får extra mycket tryck
ställs i motsats till något annat som lyssnaren kanske inte trott tidigare. Ett ord
får satsaccent genom att man:
- talar långsammare
- talar tydligare
- talar starkare
- talar med mer melodi
- gör en liten paus före ordet
Uppgift 1
Det finns en betydelseskillnad mellan:
Vad heter DU?
och:
Vad HETER du?
Vilken tycker du att skillnaden är? Skicka in dina funderingar till mig på
[email protected]
Det finns dock andra sätt att framhäva information. Man kan använda sig
av olika typer av presenteringskonstruktioner. Det kan vara bra att kunna
några sådana och då kunna vara säker på att inte bli missförstådd.
Vi skall lära oss två vanliga presenteringskonstruktioner:
Topikalisering
Den vanligaste presenteringskonstruktionen är att sätta det som man vill
betona först i en sats.
Vi kan ta exempelmeningen:
Jag ska springa uppför Esjan
Om du nu vill framhäva att det är just uppför Esjan som du ska springa så
kan du, istället för att betona ”uppför Esjan”, sätta det först i meningen:
Uppför Esjan ska jag springa
Något som man ska tänka på är den grammatiska regel som säger att om
man placerar en annan satsdel än subjektet först i meningen så måste
subjektet hamna precis efter det finita verbet.
Det heter alltså:
Jag (subjekt) ska (finit verb) springa (infinit verb) uppför Esjan
(rumsadverbial)
Och
Uppför Esjan (rumsadverbial) ska (finit verb) jag (subjekt) springa (infinit
verb)
Uppgift 2
Sätt valfri information först i meningarna! Skicka in dina svar till mig!
De äter middag hemma hos mormor varje tisdag.
Den gamla tanten heter Elin.
Hon erövrade världen med sitt svärd.
Tusentals myggor bet honom igår kväll.
I nästa presenteringskonstruktion, som ännu tydligare framhäver den
information som man vill betona, tar man hjälp av det lilla ordet ”det”.
Exempel:
Att springa är jobbigt
För att verkligen markera att det är JOBBIGT inleder vi meningen med
”det”:
Det är jobbigt att springa
Ett annat exempel:
Jag åt upp alla köttbullarna
eller:
Det var jag som åt upp alla köttbullarna
Lägg märke till att man i detta fall måste infoga ett ”som” för att meningen
ska bli grammatiskt korrekt.
Uppgift 3
Försök nu att använda er av ”det” för att göra framhäva en satsdel i
följande meningar! Skicka in dina svar till mig!
På trappan satt en katt
En gök gal i trädtoppen
I svenska Idol vann en kille som heter Jan
Alla människor vill äta gröt på fredagar
Nästan alla vill titta på TV och äta chips på söndagar
Presenteringskonstruktionerna hjälper oss dock bara en liten bit på vägen.
Alla meningar har nämligen, förutom en satsaccent, också en satsrytm. En
satsrytm bildas genom att inte alla ord betonas. Den stora skillnaden gör
man mellan innehållsord och formord. Innehållsord brukar betonas
medan formorden inte gör det. Vilka ord är då innehållsord? Vilka är
formord? Man kan ganska lätt förstå att småord som prepositioner och
bisatsinledare hör till formorden. Till innehållsorden hör de stora
ordklasserna: substantiv, verb och adjektiv.
Här följer två listor:
Ord som brukar betonas:
Substantiv
Verb (om det är två verb, ett hjälpverb och ett huvudverb ligger
betoningen på huvudverbet. Man säger vanligtvis: jag ska äta och
inte jag ska äta
Adjektiv (stark, charmig, smart, snygg)
Adverb (snabbt, underligt, jämt)
Räkneord (ett, två, första, andra)
Verbpartiklar (köra på, tycka om)
Namn (Olle, Samira, Ernest, Linda)
Interjektioner (Oj! Fy! Fan! Skit!)
Ord som inte brukar betonas:
Pronomen (jag, du, mig, vem, den)
Hjälpverb (ska, tänker, vill, kommer)
Vara, bli, ha, heta, kallas
Små adverb som är typiska att sticka in i samtal (t.ex. ju, väl, inte)
Artiklar (en, ett, den, det)
Prepositioner (i, på, genom)
Konjunktioner och subjunktioner (och, men, att, därför att)
Frågeord (vad, hur, varför)
Slutligen ett par ord om intonationen. Därefter har vi gått igenom alla
prosodins komponenter. Intonationen är satsens totala melodiförlopp, alltså
alla de andra komponenterna sammantagna. Allt från stavelsernas längd till
satsrytmen påverkat intonationen. Därtill skiljs intonationen i påståenden
och frågor. Svenskan som har omvänd ordföljd i frågor behöver inte
markera frågorna med en väldigt kraftig uppgång i slutet av frågan. De
flesta språk börjar högt, går ner och slutar högt, medan svenskan får två
”tonkullar”; en i början och en i slutet av frågan. En svensk frågeintonation
går allts ner precis i slutet av frågan.
Nu är det inte mycket kvar! Fortsätt att öva med hjälp av Så ska det låta På
den finns det övningar både med akut och grav accent, samt andra
språkmelodiövnigar. Och hör av dig om det är något som är oklart.
/Maria
© Lars-Göran Johansson/MariaRiska 2014
