Kärlkramp - Learnify

advertisement
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Vad händer i kroppen?
Hjärtat behöver syrerikt blod
Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod
till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod
för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De
ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar
mellan varje hjärtslag.
En förträngning av kärlen
Kärlkramp, angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera
kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning, som betyder att fett,
blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre
tid. Det kallas också för åderförkalkning. Troligen startar åderförkalkningen
genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen.
Syrebrist leder till bröstsmärtan
När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna och nå hjärtat
uppstår syrebrist. Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som oftast är
bröstsmärtor. Andra symtom är snabbt påkommen andfåddhet eller en känsla
av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när syrebristen
ökar i hjärtmuskeln, till exempel efter en kroppslig ansträngning, till exempel
då man går uppför en backe eller bär tungt, eller efter en stark psykisk
påfrestning. Symtomen upphör i regel snabbt efter att ansträngningen slutat.
Avlagringar i hjärtats
kranskärl gör att blodet får
en smalare passage och det
blir syrebrist i hjärtmuskeln.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
När ska man söka akut hjälp?
•
•
•
Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet
som inte försvinner.
Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer
än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring.
Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd,
kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans.
Andra orsaker till kärlkramp
En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller
sammandragningar i kranskärlet som förhindrar tillräckligt med blod att
passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Vissa hjärtklaffel som också ger nedsatt blodflöde till kranskärlen, eller vissa
typer av hjärtmuskelförtjockning, kan också utlösa syrebrist i hjärtat vid
ansträngning. Det behöver inte betyda att det finns någon förträngning i
kranskärlen.
Det är skillnad på stabil och instabil kärlkramp
•
•
Om man har kärlkramp som varit oförändrad den senaste månaden
kallas det stabil kärlkramp.
Om man däremot har en nyupptäckt kärlkramp som kommer redan
efter lätt ansträngning eller kärlkramp som kommer till och med i
vila kallas det instabil kärlkramp.
Även kärlkramp som snabbt försämrats kallas instabil. Det kan vara tecken
på begynnande hjärtinfarkt och man ska därför undersökas och behandlas på
sjukhus.
Rökning är den viktigaste riskfaktorn
Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av kärlkramp.
Även om man redan blivit sjuk finns det hälsovinster genom att sluta röka.
Även stress kan bidra till att man får kärlkramp, eller att den blir värre.
Höga blodfetter ökar risken
Kolesterolhalten i blodet spelar en viktig roll för att kärlkramp utvecklas. En
viss mängd kolesterol behövs, till exempel när kroppen bildar hormoner.
Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det man äter har
också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer
kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor.
Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som
kommer från djur.
Det finns två grupper av kolesterol
Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet,
och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras
runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning
av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol.
HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion
eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså
bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.
Diabetes och blodtryck ska kontrolleras
Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för kärlkramp. Det är
därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att
sänka blodtrycket till normala nivåer.
Motion minskar risken
Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes
minskar, liksom risken för att få blodpropp.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Ärftlighet spelar en viss roll
Många fall av åderförkalkning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om
kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att
omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt
blodtryck och fetma kan också vara ärftligt.
Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförkalkning är det extra
viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som
matvanor, rökning, motion och stress.
Hur vanligt är det med kärlkramp?
Kärlkramp har med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd
blivit en folksjukdom. Varje år drabbas ungefär 11 000 personer mellan 45
och 70 års ålder i Sverige av kärlkramp.
Ungefär 100 000 personer lever med kärlkramp, och kring hälften av dem
som drabbas har symtom som begränsar deras dagliga liv.
Skillnader mellan kvinnor och män
Bland medelålders människor är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland
män som bland kvinnor. En förklaring till denna skillnad kan vara en
skyddande effekt av hormonet östrogen som kvinnor har naturligt före
klimakteriet. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av detta hormon.
Efter klimakteriet ökar risken för kärlkramp hos kvinnor. Bland personer som
är äldre än 75 år är det ungefär lika vanligt med kärlkramp bland män som
bland kvinnor.
Chanserna att bli bättre
Prognosen är numera relativt god vid stabil kärlkramp. Nya läkemedel och
nya operationstekniker har bidragit till det. Prognosen kan vara sämre om
man har en nedsatt pumpfunktion i hjärtat eller begränsat blodflöde i flera
kranskärl. Ett ingrepp kan förbättra även en sådan prognos.
Man kan själv påverka risken
Det finns mycket man kan göra själv för att minska risken att kärlkrampen
utvecklas eller blir allvarligare. I första hand handlar det om att sluta röka, att
börja motionera regelbundet och att äta rätt slags fett och mer fibrer som
finns i frukt och grönsaker. Det är också viktigt att lära sig att hantera
stressiga situationer och ilska.
Om sjukdomen blir svårare
Det vanliga sättet att behandla kärlkramp på är med läkemedel. Om inte
läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett
ingrepp med ballongvidgning eller en bypass-operation. Det kan också
behövas om kärlkrampen är instabil, och riskerna för hjärtinfarkt är särskilt
stora.
Om kärlkrampsbesvären förvärras snabbt eller känns även i vila måste man
övervakas på sjukhus.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Ofta kan man leva som vanligt
Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men
många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De
flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots kärlkrampen, och det
finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv.
Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till
den nya situationen med kärlkramp. Det är viktigt att man får fullständig
information om sin behandling av vårdpersonalen.
Symtom och diagnos
Bröstsmärta det vanligaste symtomet
Kärlkramp yttrar sig på många olika sätt. Det är vanligt att man känner
smärtor som ett brett band bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan
strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men den kan
också gå ut i höger arm, och kännas i halsen och underkäken.
Smärtan kan vara mycket stark och det kan vara svårt att andas. Det gör att
många reagerar med stark oro och ångest. Ibland är värken mer diffus och
man känner ett tryck över bröstet eller blir väldigt andfådd. Symtomen varar
ofta i ett par minuter, men de kan också kännas som ett långvarigt molande
eller som ett tryck över bröstet.
En fysisk ansträngning eller starka känslor är det som brukar sätta igång
symtomen. Men ibland börjar de istället när kroppen är helt i vila, och det
händer att man vaknar av kärlkramp. Kall väderlek, blåst och stress kan
utlösa eller förvärra kärlkrampen.
Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp
Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan
bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till
att människor söker akut sjukhusvård. Samma slags bröstsmärta som vid
kärlkramp kan förekomma när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas,
eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också
ge liknande symtom, precis som muskelskador.
Hur läkarundersökningen går till
När man kommer till en läkare för att få veta om man har kärlkramp behöver
läkaren svar på bland annat dessa frågor:
•
•
•
•
Var sitter smärtan eller obehagen?
Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas?
Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning?
Hur länge varar smärtan eller obehagen?
Efter samtalet görs en läkarundersökning som bland annat omfattar hjärtat
och lungorna och blodtrycksmätning.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (11)
Kärlkramp
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
EKG kan ge svar
Man får alltid ta ett EKG, som innebär att tio elektrodplattor fästs över
bröstet och över hand- och fotleder. Ett EKG kan visa om hjärtmuskeln lider
av syrebrist som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men även om man har ett
normalt EKG kan man ha kärlkramp, så därför görs andra undersökningar än
bara EKG.
Ofta tas blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda
blodfetter. Proverna kan bidra till att kartlägga om och vilka riskfaktorer man
har, och de ger därigenom ett underlag för hur man ska behandlas.
Läs gärna mer i Infomedica om hur ett vilo-EKG eller ett arbetsprov går till.
Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Arbetsprov
Ofta räcker symtomen, kanske tillsammans med ett vanligt EKG, för att man
ska få diagnosen kärlkramp. Men ibland behöver man också göra ett
arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Ett arbetsprov
utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras
symtom, puls, blodtryck och EKG. Undersökningen utförs ofta på sjukhus,
men kan också ske på en specialistmottagning. Arbetsprov är en helt ofarlig
undersökning.
Andra undersökningar
Kranskärlsröntgen
Den utförs om man har så tydliga besvär att det kan bli aktuellt med en
ballongvidgning eller en bypass-operation. En kranskärlsröntgen görs också
ofta om man har instabil kärlkramp. Denna undersökning görs alltid på
sjukhus.
Ekokardiografi
En ultraljudsundersökning av hjärtat som ger en bild av
hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion. Undersökningen är helt
ofarlig och ger inga besvär.
Ett arbetsprov tar 8-12
minuter.
Hjärtscintigrafi
En isotopundersökning som vanligen bara görs efter remiss från
hjärtspecialist, om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat. Undersökningen
är ofarlig men ger ofta en snabbt övergående obehagskänsla i bröstet.
Vård och behandling
Livsstilen är en del av behandlingen
För alla som drabbas av kärlkramp är det viktigt att försöka minska på
riskfaktorerna. Det innebär att man som en del av behandlingen får råd om att
sluta röka, om kost, vikt och motion. Om man har högt blodtryck eller hög
blodsockernivå vid diabetes får man hjälp att sänka nivåerna.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Förebyggande medicinering
Läkemedel behövs för att minska påfrestningarna på hjärtat och för att öka
blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet.
Vanliga förebyggande mediciner för behandling av kärlkramp är:
Acetylsalicylsyra
Medel med acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats
kranskärl genom att blodplättarna inte klibbar ihop lika lätt. Acetylsalicylsyra
minskar risken för framtida hjärtinfarkt. Behandlingen är ofta livslång. Om
man är överkänslig mot acetylsalicylsyra kan andra proppförebyggande
preparat komma i fråga.
Betablockerare
Puls och blodtryck minskar av betablockerare, och det gör att hjärtat arbetar
lugnare och mer effektivt. Då förbrukar hjärtat också mindre syre och det kan
minska risken för kärlkrampsanfall.
Blodfettsänkare
Blodfettsänkande medicin minskar nybildningen av blodfetter, och minskar
också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Medlen stabiliserar ibland
också de förträngningar som redan finns så att de inte förvärras.
Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter där det
inte räcker med att ändra kosten för att sänka blodfetterna till målnivåer. De
målnivåer som gäller för kolesterol är:
•
•
•
Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter)
LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter)
HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter).
Andra läkemedel som lindrar symtomen
Om man drabbas av kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen
får man andra läkemedel som ska lindra symtomen. De vanligaste är:
Nitrater
Medlen vidgar blodkärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta.
De finns som kortverkande tabletter och som spray. Preparaten tas då man får
ett kärlkrampsanfall. Långverkande och förebyggande tabletter finns också.
Kalciumflödeshämmare
Om strömmen av kalcium till cellerna i hjärtmuskeln hämmas genom
läkemedel så behöver hjärtmuskeln arbeta mindre och hjärtat behöver därför
mindre syre. Dessutom vidgas andra blodkärl i kroppen och avlastar hjärtat.
Den här läkemedelstypen är framförallt effektiv vid sammandragningar i
kranskärlen.
ACE-hämmare
Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas blodkärlen i kroppen
och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt
eller högt blodtryck samtidigt med kärlkrampen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Läs mer i Infomedica om läkemedel vid kärlkramp. Länk finns i kapitlet
Fördjupning och länkar.
Om medicinering inte räcker
Det kan bli nödvändigt med någon form av ingrepp om läkemedlen inte
hjälper tillräckligt, eller om riskerna för hjärtinfarkt bedöms som särskilt
stora. För att avgöra vilken typ av behandling som är lämplig görs en
kranskärlsröntgen.
Kranskärlsröntgen
Vid en kranskärlsröntgen förs en tunn plastlang, en kateter, genom ett
blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett
kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kärlen.
Efter undersökningen får man ligga och vila i några timmar. Ofta får man åka
hem senare samma dag.
Ballongvidgning
Ett vanligt ingrepp vid kärlkramp är så kallad ballongvidgning. En plastslang
med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i
armen in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i
förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon
minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att
blodflödet förbättras.
Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det
utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. Ballongvidgning
görs ofta direkt efter kranskärlsröntgen. Man kan läsa mer om
kranskärlsröntgen och ballongvidgning i Infomedica. Länkar finns i kapitlet
Fördjupning och länkar.
Bra resultat, men risk för ny kärlkramp
Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas.
Risken att kärlkrampen återkommer efter ingreppet är relativt stor eftersom
det händer nästan tre av tio. Under senare år har risken för återfall och
komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik.
Det finns ännu inga säkra belägg för att ballongvidgning skyddar mot
hjärtinfarkt och för tidig död.
Ballongvidgningar görs oftare bland yngre personer med kärlkramp. De flesta
kan lämna sjukhuset dagen efter ballongvidgningen och kan börja arbeta
redan efter en vecka. Om kärlkrampen återkommer efter en ballongvidgning
gör man oftast om ingreppet senare.
Kranskärlsoperation, eller bypass-operation
Operationen betyder att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att
leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen,
som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till
kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från
inre bröstkorgsväggen istället. Vid operationen används en hjärt-lungmaskin.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Man befinner sig på operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva
operationen brukar vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av
operationen används en hjärt-lungmaskin. Då den används kan man stanna
hjärtat så att kirurgen kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl.
Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella
fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. Operationen lämpar
sig bara för enstaka typer av förträngningar. Man kan läsa mer om
kranskärlsoperation i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och
länkar.
Hjärt-lungmaskin
Maskinen arbetar istället för hjärtat genom att blodet leds från den högra
sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där syresätts blodet och pumpas
sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern.
Man kan tillfälligt stoppa hjärtat med en saltrik vätskelösning. Genom hjärtlungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att skydda hjärtat och
övriga organ från skador.
Risker vid operationen
En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare
metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är
mindre än en procent. Åldern, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den
vänstra hjärtkammaren ökar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och
njursvikt.
Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med operationen ökar
vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig. Blodförlusten i samband
med bypass-operationer har också minskat de senaste åren, och de flesta
klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten andel av de som opereras
måste opereras en gång till för att stoppa blödningen.
Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar,
minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter
operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över
inom ungefär en månad.
Eftervård på sjukhus
Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de
flesta kan börja arbeta efter en till tre månader.
Vilket ingrepp är bäst?
Generellt kan man säga att ballongvidgning är bättre för yngre personer med
få förträngningar i kranskärlen, medan en bypass-operation är bättre för äldre,
framför allt om man har ett stort antal kranskärlsförträngningar. Men ofta går
det inte säkert att säga att den ena metoden är bättre än den andra.
Behandling med ballongvidgning är lindrigare än en bypass-operation.
Däremot är riskerna för att kärlkrampen återkommer mindre vid en bypassoperation.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om
• Arbetsprov
• Ballongvidgning av kranskärl
• Hjärtinfarkt
• Högt blodtryck
• Kranskärlsoperation, bypass-operation
• Kranskärlsröntgen
• Läkemedel vid kärlkramp
• Vilo-EKG
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Socialstyrelsen informerar
Har kan man läsa om vilka nationella riktlinjer som gäller för vård och
behandling om man har en sjukdom i hjärtats kranskärl.
http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm
Mer information
Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk förening som stödjer forskningen
inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Där finns en del information om alla
slags hjärtsjukdomar.
http://www.hjart-lungfonden.se/
Patientorganisation
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden
organisation. Den arbetar för att hjärt- och lungsjuka ska få rätt till ett värdigt
och innehållsrikt liv – även efter sjukdom. Organisationen anordnar bland
annat en hjärt- och lungskola.
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
Box 9090
102 72 Stockholm
08-556 062 00
[email protected]
www.hjart-lung.se
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland
eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De
som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan
kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog som innehåller information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Redaktion
Manusförfattare
Magnus Janzon, medicine doktor, överläkare vid kardiologiska kliniken,
Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping.
Faktagranskning
Rolf Nordlander, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken,
Södersjukhuset i Stockholm
Illustrationer
Kari C. Toverud
Camilla Hoffman
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (11)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Kärlkramp
Fördjupningsbild
Förträngningen ger syrebrist
Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida.
De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir
en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.
Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den
inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförfettning. När inte
tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå
hjärtat uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är
det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd
eller får en känsla av att det är trångt i bröstet.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-12-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (11)
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards