Vad finns det för forskning om kärlkramp?
Varje år får ungefär 11 000 svenskar kärlkramp. Tack vare mycket aktiv
forskning och därmed alltmer effektiva utrednings- och behandlingsmetoder har antalet dödsfall i kranskärlsjukdom minskat under de senaste tio
åren. Förutom medicinsk och kirurgisk behandling pågår forskning vad gäller
alternativa metoder att lindra kärlkrampsbesvär.
G UL L E R S G RUP P / FI D E L I T Y STO CK H O LM TRYC K : A LFA P RI N T 2 0 0 5
trevlig aktivitet är bra. Det viktiga när det gäller motion är regelbundenhet.
Många kärlkrampspatienter lever med rädsla att bli sjuka på nytt. Har du funderingar eller känner dig orolig, tveka inte att prata med din läkare.
Hjärt-Lungfonden
Kärlkramp
Var kan jag få mer information?
Tveka inte att diskutera eventuella frågor med din doktor. Du kan
också vända dig till närmaste vårdcentral eller sjukhus. Mer patientinformation finns i Hjärt-Lungfondens skrifter. Du kan beställa dem på telefon
08-566 242 00, eller via www.hjart-lungfonden.se
På nätet finns också mer information hos www.sjukvardsradgivningen.se
och www.sanofi-aventis.se
www.sanofi-aventis.se
Riddargatan 18, 114 51 Stockholm
telefon: 08-566 24 200 fax: 08 -566 24 229
e-post: [email protected] hemsida: www.hjart-lungfonden.se
Insamlingskonto: pg 90 91 92-7 bg 909 -1927
M E D I C I N S K T A N S VA R I G A :
Christina Jarnert – specialist kardiologi och invärtes sjukdomar, Kardiologiska kliniken,
Karolinska Sjukhuset och Göran Zetterberg – läkare, Lungkliniken, Karolinska Sjukhuset
10 frågor och svar
I S AM ARB E T E M E D
Vad är kärlkramp?
Kärlkramp är bröstsmärta beroende på syrebrist i en del av hjärtmuskeln.
Kärlkramp eller angina pectoris är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna i
västvärlden. Man beräknar att kärlkramp förekommer hos 15–20 % av befolkningen.
Hur ställer läkare diagnosen?
Om man misstänker att man kan ha kärlkramp är det viktigt att man
söker läkare för att få rätt utredning och behandling. Sjukdomshistoria,
blodprov, ultraljud och ett arbetsprov på motionscykel eller löpband tillsammans
med EKG kan visa om hjärtmuskeln lider av syrebrist. Kranskärlsröntgen görs
ofta vid svårare eller akuta besvär som ett led i utredningen.
Vad orsakar kärlkramp?
Om hjärtats kranskärl, de kärl som förser själva hjärtat med syrerikt
blod, drabbas av förträngningar kan syrebrist uppstå i hjärtmuskeln.
Blod kan fortfarande passera förbi men inte så mycket som behövs och syrebrist uppstår i hjärtmuskeln. Särskilt märkbart blir detta vid fysisk ansträngning
då hjärtat arbetar kraftigare och behöver mer syre.
Vilka är symptomen?
Det viktigaste symtomet vid kärlkramp är en smärta eller tryckkänsla,
ofta bandformad, över bröstet. Besvären kan också stråla ut i armarna,
ryggen, uppåt halsen eller nedåt magen. Ofta utlöses besvären i samband med
ansträngning men kan även uppträda vid psykisk anspänning, i vila eller nattetid.
Vanligt är också en känsla av andnöd och att luften inte räcker till.
Vilka är riskfaktorerna?
Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för kranskärlssjukdom
som du har möjlighet att påverka själv. Ämnen i röken försämrar de
röda blodkropparnas förmåga att transportera syre ut till kroppens vävnader.
Därmed ökar risken för syrebrist i hjärtmuskeln och du får lättare kärlkrampsbesvär. Andra viktiga riskfaktorer är stress, höga blodfetter, högt blodtryck och
diabetes. Även arv har en betydelse.
Hur behandlas kärlkramp?
Kärlkramp kan behandlas både med mediciner och med olika operativa
ingrepp. Målsättningen är alltid att du ska vara smärtfri och ha hög livskvalitet. Några av de vanligaste medicinerna är:
• Acetylsalicylsyra som minskar risken för blodpropp i de åderförkalkade kärlen.
• Betablockerare gör det lättare för hjärtat att arbeta genom att sänka blodtrycket och minska pulsen vid fysisk ansträngning.
• Blodfettssänkande medel sänker kolesterolnivåerna i blodet. Därmed minskar
också inlagringen av fett i kärlväggen och åderförkalkningsprocessen bromsas
upp.
• Nitroglycerintabletter används både för att förebygga kärlkrampsattacker och
för att bryta akut smärta. Nitroglycerin vidgar blodkärlen.
• Kalciumantagonister minskar hjärtats syreförbrukning och har en avslappnande
effekt vid kramp i kranskärlen.
• Om medicineringen inte fungerar tillfredställande kan det bli aktuellt med
operation.
• Ballongvidgning, PTCA , är ett relativt litet ingrepp där man för in en tunn
plastslang via ljumsken och öppnar det stängda kärlet. Ofta lägger man också
in ett litet metallnät, stent, för att hålla kärlet öppet. Vid utbredda förändringar
i kranskärlen kan istället en by-passoperation bli aktuell. Blodet leds då förbi
de igenslammade kranskärlen med hjälp av andra blodkärl som sys dit.
Är kärlkramp och hjärtinfarkt samma sak?
Nej. Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförkalkning i
kranskärlen.Vid kärlkramp ger förkalkningen en förträngning av kärlet.
Blod kan fortfarande passera förbi men inte så mycket som behövs och syrebrist uppstår i hjärtmuskeln.Vid hjärtinfarkt täpps kärlet igen helt och inget
blod kan passera. Efter en stund börjar de drabbade hjärtmuskelcellerna att dö.
Skadan som uppstår kallas hjärtinfarkt.
Vad kan jag själv göra?
Du kan själv påverka många riskfaktorer för kärlkramp genom att ändra
livsstil. Att sluta röka är av mycket stor betydelse. Se över dina kostvanor och försök undvika onödigt fett som feta mejeriprodukter och charkuterier. Idag finns många bra kokböcker som både är aptitretande och ger många
bra tips. Kroppen mår bra av rörelse: dagliga promenader eller någon annan
