Låt hjärtat va´ med Informationsbroschyr om hjärtinfarkt och kärlkramp Originalutgåvan av denna informationsbroschyr utformades 1995 av personal på hjärtintensiven och hjärtavdelningen vid Örnsköldsviks sjukhus. (Elisabeth Berglund, Pia Berglund, Maria Gustavsson, Carin Hörnblad, Gertrud Nordin, Gun-Marie Rönnqvist, Inga-Märta Westerlind, Maud Westman, Britt-Inger Östberg). Det mediciniska innehållet granskades av Överläkare Bengt-Göran Lundholm, Kardiolog Olov Löwheim och Kardiolog Jaime Ramirez. Första revidering 1997. Medicinskt innehåll granskades av Kardiolog Gunnar Sjölund. Andra revideringen 2016. Broschyren har omarbetats av Gisela Berglund Granquist och Maud Tillkvist enligt uppdrag från länsgruppen för behandlingslinje Sekundärprofylax efter hjärt- kärlsjukdom för att gälla vid alla sjukhus inom Landstinget Västernorrland. (Länsgrupp i behandlingslinje: Iwona Jacobsson, Anne Lindgren, Mona Lycksell, Daniel Olovsson, Maud Tillkvist, Sofia Margareta Vogel under ledning av Göran Umefjord). Medicinska innehållet har granskats av kardiologerna Björn Byström, Leif Ehlin, Mona Lycksell, Mikael Martin, Sofia Margareta Vogel, Krister Öhman samt ST-läkare i allmänmedicin Daniel Olovsson. Illustrationer av Mano Forsman. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur ser hjärtat ut och hur fungerar det............................................................ 4 Kärlkramp.......................................................................................................... 5 Hjärtinfarkt....................................................................................................... 5 Vård och behandling......................................................................................... 6 Fysisk aktivitet och första tiden efter utskrivning............................................ 6 Riskfaktorer....................................................................................................... 8 - Rökning...................................................................................................... 8 - Högt blodtryck......................................................................................... 10 - Höga blodfetter, kolesterolvärden.......................................................... 10 - Maten...................................................................................................... 10 - Övervikt................................................................................................... 12 - Stress....................................................................................................... 12 - Fysisk inaktivitet – motion/träning......................................................... 13 Läkemedelsbehandling................................................................................... 14 Utredning och behandling.............................................................................. 16 Någon att prata med....................................................................................... 18 Hjärt- och lungföreningarna i Västernorrland................................................ 19 Kontaktuppgifter............................................................................................. 20 Länkar.............................................................................................................. 20 3 Till dig som har behov av information om hjärt- kärlsjukdom inom följande områden: • Angina • Kranskärlsutredning • Egenvård • Hjärtinfarkt • Riskfaktorer • Förebyggande av återinsjuknande HUR SER HJÄRTAT UT OCH HUR FUNGERAR DET? Hjärtats uppgifter är att pumpa blodet runt i kroppens kärlsystem, då sker näringsutbyte och syresättning. Hjärtat är ett syreberoende organ som får sin försörjning av syrerikt blod via kranskärlen som utgår direkt ifrån kroppspulsådern (aorta) och förgrenar sig längs hjärtats utsida. Liksom andra blodkärl i kroppen kan hjärtats kranskärl drabbas av kärlförändringar som kallas åderförfettning/-förkalkning (arterioskleros). Dessa kärlförändringar utvecklas under många år. Man kan ha inlagringar i hjärtats kranskärl utan att ha några symtom, men ofta kan förändringarna ge sig till känna som kärlkramp. Allt som bidrar till att öka riskerna för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom kallas för riskfaktorer och några av dessa är: • Ärftlighet • Rökning • Högt blodtryck (hypertoni) • Fysisk inaktivitet 4 • Förhöjda blodfetter (kolesterol) • Negativ stress • Övervikt • Diabetes KÄRLKRAMP Kärlkramp (angina pectoris) beror på syrebrist i hjärtmuskeln. Symtomen ger sig till känna när hjärtat inte får tillräckligt med blod p.g.a kärlförträngning i form av fettinlagring eller kramp i kärlet. Symtomen uppträder ofta vid olika kroppsansträngningar, oro och psykisk stress. Smärtan upplevs som tryck över bröstet. Ett åtstramande, som kan stråla ut i en eller båda armarna, gå upp mot käken eller ut i ryggen. En kärlkrampsattack är ofta kortvarig. Om smärtan inte släpper vid vila inom någon minut kan du ta ett snabbverkande nitroglycerinpreparat i form av spray eller resoriblett under tungan enligt ordination. Har symtomen inte släppt inom fem minuter får ovanstående behandling upprepas i tre omgångar med fem minuters mellanrum. Om smärtan inte släpper inom 15 minuter trots ovan behandling, ring 112! HJÄRTINFARKT Det som utlöser en hjärtinfarkt är ofta att en blodpropp (tromb) bildas i ett av hjärtats kranskärl på ett ställe där det redan finns åderförkalkning. Dessa förkalkningar kan drabbas av sprickbildning. I sprickan bildas en blodpropp som helt eller delvis förhindrar blodförsörjningen i det området av hjärtmuskeln som kranskärlet blodförsörjer. Hjärtmuskeln drabbas av syrebrist, vilket leder till vävnadsskada, dvs. hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt släpper den skadade hjärtmuskeln ut enzymer (äggviteämnen) i blodet som enkelt kan mätas med blodprover. En hjärtinfarkt föregås ibland av ett eller flera symtom före insjuknandet. Oftast förekommer bröstsmärta som kan vara av varierande styrka. Vanligtvis är smärtan lokaliserad till mitten av bröstet, med utstrålning till armar, käke eller rygg. Andra symtom kan vara kallsvettning, illamående, kräkning, andnöd, svimningskänsla, diffus smärta från magtrakten och mellan skulderbladen. Det är vanligare med diffusare symtom hos kvinnor, diabetiker och äldre. Många beskriver ökad trötthet och allmän olustkänsla en tid innan insjuknandet. Kommer man tidigt under behandling kan hjärtmuskelskadans omfattning minskas, bl.a. genom propplösande behandling som kan påbörjas i ambulansen alternativt akut transport till sjukhus för kranskärlsröntgen (koronarangio) och ballongvidgning (PCI). Läkningsprocessen i hjärtmuskeln påbörjas efter några timmar och skadan läker så småningom till ett ärr. 5 VÅRD OCH BEHANDLING För att säkerställa hjärtinfarktdiagnos tar man alltid EKG (redan i ambulansen) och blodprover (bl.a. hjärtenzymer) samt blodtryck. Vid tydlig infarktutveckling på EKG transporteras patienten till sjukhus med möjlighet till kranskärlröntgen och ballongvidgning (PCI). I vissa fall ges trombolys (injektion med blodproppslösande medel). Ibland blir man inlagd på sjukhuset för vidare hjärtutredning i form av kontinuerlig hjärtövervakning, EKG, blodtryck och blodprovsserie med hjärtenzymer. Diagnosen hjärtinfarkt kan i dessa fall ställas först efter blodprovssvar med förhöjda hjärtenzymer. I dessa fall får man genomgå en kranskärlsröntgen och eventuellt PCI under vårdtiden. I det akuta skedet förekommer behandling med kärlvidgande medel (nitroglycerin), syrgas och smärtstillande läkemedel samt blodproppsförebyggande läkemedel (acetylsalicylsyra), betablockare (Seloken/Metoprolol) som minskar hjärtats arbete, syrebehov och smärta. Under vårdtiden utför man vanligtvis också ultraljudsundersökning av hjärtat (Ekokardiografi) för att bedöma hjärtas funktion efter hjärtinfarkten. All behandling syftar till att försöka minska skadan på hjärtmuskeln och medföra en gynnsam läkning. Den avser också att förebygga och behandla komplikationer som kan förekomma under första dygnen. Normal vårdtid vid en hjärtinfarkt är 2-5 dygn. Råd till dig som haft hjärtinfarkt FYSISK AKTIVITET OCH RÅD FÖRSTA TIDEN EFTER HEMKOMSTEN För ditt välbefinnande är det viktigt att du så snart som möjligt kommer igång med någon form av fysisk aktivitet. Detta är viktigt för att motverka trötthet och försämring av konditionen. Fram till det första uppföljningsbesöket, dvs. under tiden ditt hjärta läker bör du följa de individuellt anpassade råd du fått av din läkare eller sjukgymnast vid utskrivningen från sjukhuset. Använd ditt sunda förnuft. Hur mycket just du kan anstränga dig beror bland annat på var infarkten sitter, hur stor den är och om du besvärats av kärlkramp eller hjärtsvikt under vårdtiden. Skulle det finnas anledning för dig att vara försiktigare med motion de första månaderna, informerar din 6 läkare dig om detta innan du åker hem från sjukhuset. Bra motion är att aktivera stora muskelgrupper. Du kan promenera, cykla, jogga, åka skidor och simma, börja och avsluta all motion i lugnt tempo. Motionen kan successivt öka i omfattning men intensitet. Tänk på att kyla, blåst, värme och fuktig väderlek ger extra påkänning och minskar din prestationsförmåga. Känner du onormal andfåddhet, uttalad trötthet eller kärlkramp, bör du vila en stund och vid behov även ta nitroglycerin. Läs mer om motion på sida 13. HEMARBETE, SKOTTA SNÖ OCH KLIPPA GRÄS Lättare arbete i hemmet och i trädgården kan du ta itu med så snart du orkar. Är du intresserad av handarbete går det också bra. Tyngre och mer påfrestande arbete kan du prova efter fyra till sex veckor. Lyssna på kroppens signaler när du anstränger dig, vila om du behöver. Om det inte tar emot, om du inte blir onormalt andfådd eller får ont i bröstet så är det ett tecken att det går bra. BAD Utomhusbad eller bastubad går bra att börja med efter fyra till sex veckor. Att sola går också bra, med undvik hastig avkylning med kall dusch eller dykning. SAMLEVNAD Närhet och kroppskontakt är viktigt för det allmänna välbefinnandet. Närmaste tiden efter en hjärtinfarkt är det vanligt att man känner sig nedstämd och trött, vilket kan göra den sexuella lusten mindre. Du kanske känner oro inför den påfrestning som ett samlag kan ha på hjärtat. Om du kan gå uppför två trappor utan besvär, kan du också återuppta det sexuella samlivet. Avstå från att använda potenshöjande läkemedel fram till läkaråterbesöket. OBS! Potenshöjande läkemedel får inte användas om man använder nitroglycerinpreparat. BILKÖRNING Du bör vänta med att köra bil i ca fyra veckor eller tills du har varit på uppföljningsbesök. Därefter kan du som regel börja köra bil igen. Prata med din läkare om vad som gäller för dig. Några råd att följa: Ta god tid på dig, stressen blir då mindre. Undvik att köra i rusningstrafik. Undvik långa körsträckor, t.ex. semesterresor. 7 RESOR Flygresa eller andra längre resor bör undvikas första veckorna. Att flyga är inte farligt, men däremot kan tidspressen och ovana temperaturer orsaka problem. Om en resa planeras väl och du känner att du orkar finns inga hinder. RISKFAKTORER SOM DU SJÄLV KAN PÅVERKA • Rökning • Förhöjda blodfetter (kolesterol) • Övervikt • Förhöjda blodsockervärden • Högt blodtryck • Negativ stress • Fysisk inaktivitet För att förebygga ett återinsjuknande kan du själv påverka dessa riskfaktorer. Det är allvarligare ju fler riskfaktorer du har. Riskfaktorerna förstärker varandra. Efter hjärtinfarkten erbjuds du att delta i hjärtskolan som ger dig information om din sjukdom, behandling och råd om kost, sluta röka, motion, stresshantering. RÖKNING Att sluta röka eller snusa betyder mycket för din hälsa. Det lönar sig alltid med tobaksstopp, även efter pensionsåldern. Ta chansen att sluta redan under sjukhusvistelsen. Risken för ett återinsjuknande fördubblas om du fortsätter att röka. Tänk på att även snus innehåller nikotin. Nikotinets effekter: • Kraftigt kärlsammandragande • Ökar puls och blodtryck • Ger ökad risk för kärlkramp Om du röker har det dessutom bland annat följande effekter: • Syrehalten i blodet minskar • Åderförkalkningen sker snabbare • Blodets tendens att bilda proppar ökar Råd vid rök- och snusavvänjning: Det är bara du som kan ta beslutet att sluta röka eller snusa. Bestäm dig så snart som möjligt att sluta. Sluta helst helt på en gång. Rökbegäret kommer av och till under dagen och håller i sig ungefär 1-2 min/gång. 8 • Öka din fysiska aktivitet, exempelvis genom att ta en daglig promenad • Ät regelbundet, lågt blodsocker kan orsaka okontrollerat småätande och misstolkas som nikotinabstinens • Skapa förutsättning för en god sömn • Berätta om beslutet för alla i din närhet. Kanske vill någon göra dig sällskap? • Se till att inte ha tobak, askfat, tändstickor tillgängligt • Fyra D att komma ihåg när röksuget kommer: Djupandas Drick vatten Distrahera rökbegäret på annat sätt Dröj – suget minskar efter 1-2 min. Abstinens Abstinensbesvären upplevs mest första dagarna efter tobaksstoppet. Efter tredje dygnet börjar det att avta men kan upplevas i flera veckor under successiv minskning. Abstinenssymtom kan vara: • irritation, dåligt humör, nedstämdhet • koncentrationssvårigheter • huvudvärk, trötthet • trög mage Andra besvär som du eventuellt kan uppleva är: • Yrsel, som beror på att ditt blodtryck blivit lägre eftersom nikotin är kärlsammandragande • Irritation i luftrören, rethosta och upphostningar, eftersom flimmerhåren i andningsvägarna börjar växa tillbaka som ett led i kroppens reparationsarbete • Viktuppgång kan förekomma p.g.a. att din ämnesomsättning återgår till det normala Vissa har behov av att använda nikotinersättningspreparat. Om du behöver stöd eller information, kontakta din hälsocentral som har en sjuksköterska som arbetar med tobaksavvänjning eller hjärtsjuksköterskan på sjukhuset. Du kan även få information genom SLUTA-RÖKA-LINJEN telefon 020-84 00 00, slutarokalinjen.org , 1177.se, Tobaksfakta.se 9 HÖGT BLODTRYCK Högt blodtryck är inte bra för hjärtat. Det ger på längre sikt skador på blodkärlen som kan leda till hjärtinfarkt. Här följer några råd man bör tänka på för att hålla ett högt blodtryck nere: • Sluta att röka • Ta ordinerade läkemedel • Minska på saltet i maten • Öka den fysiska aktiviteten, samt lära sig slappna av och minska stressen • Vid övervikt försök att gå ner i vikt, det minskar hjärtats arbete • Minska alkoholintaget vid måttlig till hög alkoholkonsumtion HÖGA BLODFETTER Halten av blodfettet kolesterol spelar en stor roll för risken att få åderförkalkning/förfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel när kroppen ska bilda hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av vårt genetiska arv, men vad man äter har också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur. Det finns bl.a. två grupper av kolesterol, LDL och HDL: LDL, det skadliga kolesterolet, står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol. HDL, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet. Vid förhöjda blodfetter är den första åtgärden att ändra livsmönster. Goda kost- och motionsvanor påverkar kolesterolvärdena positivt men oftast behövs även ett komplement med blodfettsänkande medicin. MATEN Matvanor som man levt med länge kan vara svåra att förändra. Ta en bit i taget och pröva dig fram så lyckas du bättre. Med bra matvanor kan de flesta sänka blodfetts- och blodtrycksnivåerna. Ät tre regelbundna måltider varje dag, och ät lagom mycket, undvik stora måltider. Välj produkter märkta med symbolen ”Nyckelhålet”. 10 Portionera maten enligt tallriksmodellen. Om du tar till dig dessa råd får du mer av viktiga vitaminer och mineraler. Det hjälper dig också att hålla en hälsosam vikt och vid behov minska din vikt. Fett Minska fettintaget genom att välja matvaror med så kallad omättat fett som finns i fisk, matolja, flytande margarin och bordsmargarin. Mättat fett som vi bör minska på finns i mejerivaror som mjölk, ost och grädde samt även i charkuterivaror. Välj magra varianter t.ex. ”nyckelhålsmärkta” varor. Ät mer fisk, gärna tre gånger i veckan. Fibrer Fibrer hjälper till att sänka blodfetterna. Öka fiberintaget genom att äta rotfrukter, grönsaker, frukt, bär sammanlagt ca 500 gram/dag. Välj fullkornsvarianter av bröd, grovt mjöl, müsli, pasta, ris och andra fullkornsprodukter. Socker Minska på sockerintaget eftersom ett högt sockerintag har negativa effekter bl.a. på blodfetterna. Tänk på sockerfällorna som läsk, smaksatta mejeriprodukter, ketchup, bröd m.m. Salt Minska på saltmängden i din kost. Högt saltintag ökar risken för högt blodtryck. Du som redan har högt blodtryck bör inte konsumera mer än max 5 g/dag. Ofta innehåller halv- och helfabrikatprodukter mycket salt. Alkohol Alkohol i små mängder är inte förbjudet, t.ex. ett glas vin eller ett glas öl till maten då och då. Stora mängder alkohol är dock skadligt för din hälsa och direkt skadligt för hjärtmuskeln. Tänk på att alkohol är olämpligt tillsammans med vissa läkemedel. Kaffe Koffeinet ökar hjärtverksamheten. Därför är stora mängder kaffe olämpligt. Drick högst fyra till sex koppar om dagen. Kokt kaffe innehåller mer kolesterol än bryggt kaffe. 11 ÖVERVIKT Övervikt är påfrestande för kroppen och hjärtat, det är därför viktigt att gå ner i vikt. På så vis minskas även andra riskfaktorer som högt blodtryck och förhöjda blodfetter. En bestående viktminskning uppnår man genom goda kost- och motionsvanor. Den kost som rekommenderas efter en hjärtinfarkt lämpas sig även väl för dig som behöver gå ner i vikt. STRESS Stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Vid stress frisätts stresshormoner som gör att: • Hjärtats arbete ökar • Blodplättarnas tendens till att bilda proppar ökar • Det bidrar till åderförkalkning/-förfettning i hjärtats blodkärl. Man vet att vissa beteenden är skadliga och innebär extra påfrestning som bl.a. kännetecknas av: • Att du alltid är tävlingsinriktad, upplever att du alltid måste prestera och jagar dig själv antingen det behövs eller inte. Du vill alltid vara bäst, kan inte förlora. • Ständig tidspress, du har svårt att slappna av eller håller på med flera saker samtidigt (många järn i elden). • Irritation och även ibland fientlighet mot omgivningen, t ex vid bilkörning och köer. Att snabbt bli irriterad när någon gör något som du vet att du kan göra fortare. Du avbryter när andra pratar, är otålig och har svårt att släppa onödig oro. • Ofta upplevd oro och irritation, depressionssymtom och kronisk anspänning. Genom att tänka över din egen livsstil kan du träna dig att reagera annorlunda och på det sättet minska skadlig stress. Det kan vara värt att emellanåt stanna upp och funder på vad som är viktigt i ditt liv. Försök att leva ett harmoniskt liv utan för mycket stress. 12 FYSISK INAKTIVITET– MOTION/TRÄNING Personer som är regelbundet fysiskt aktiva har visats sig kunna halvera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet är en ”friskfaktor” som påverkar de övriga riskfaktorerna. • Högt blodtryck: Regelbunden motion har visat sig sänka blodtrycket. • Höga blodfetter: Fysisk aktivitet sänker förhöjda blodfetter och ökar det goda kolesterolet. • Övervikt: Fysisk aktivitet ökar förbränningen och stabiliserar kroppsvikten. Motion minskar även den skadliga effekten av bukfetma. • Stress: Fysisk aktivitet minskar halten av stresshormoner. Dessutom påverkar regelbunden fysisk aktivitet kärlväggarna positivt. De stabiliserar också blodsockernivån samt förebygger Typ 2 diabetes. Om du har fått hjärt- och kärlsjukdom kan du minska risken för återinsjuknande genom att öka din fysiska aktivitet. Individuellt anpassad motion som successivt ökas enligt rekommendation av vårdpersonal. Inled med lugna promenader. Målet är att uppnå måttligt ansträngande konditions- och/eller styrketräning i minst 30 minuter 5 gånger/vecka, totalt minst 150 min/vecka, eller hög intensitet minst 75 minuter/vecka. Långvarigt sittande bör undvikas. Äldre bör även träna balansen. För att komma igång med träning/motion erbjuds alla att delta i hjärtträningsgrupp (tidsbegränsad, oftast 3 månader). Det innebär individanpassad träning i grupp, 60 minuter 2-3 gånger/vecka, under ledning och överinseende av sjukgymnast. Du kan också få ett FaR (Fysisk aktivitet på Recept) som hjälpmedel för att komma igång och bibehålla motionsnivån. Utvärderas vid uppföljning inom Hälso- och sjukvården. Det finns också möjlighet att delta i Hjärt- och Lungföreningens gruppträningar eller hos andra lokala friskvårdsaktörer. 13 LÄKEMEDEL I SAMBAND MED HJÄRTINFARKT Vid en hjärtinfarkt behandlas du med mediciner, både under och efter sjukhusvistelsen. Tänk på att det är viktigt att ta medicinerna regelbundet i den dos som din läkare ordinerat. Du ska alltid kontakta din läkare om du funderar över din medicinering eller besväras av biverkningar. Har du många tabletter att ta varje dag kan en dosett (medicinlåda) vara bra att ha. Där kan du i förväg lägga ned de tabletter du ska äta under en vecka. Sedan behöver du bara ta medicinen ur dosetten vid varje dostillfälle. En dosett kan du köpa på Apoteket. Många mediciner orsakar muntorrhet. Detta gör att du bör vara extra noggrann med munhygien då du äter mediciner som påverkar salivproduktionen. Har du stora besvär med muntorrhet finns det på Apotek receptfria tabletter som stimulerar salivproduktionen att köpa. Undvik att ta dina mediciner på fastande mage för att minska risk för irritation i magslemhinnan. Trombolysmedel Blodproppslösande medel som ges direkt i blodet om det är lämpligt, så snart infarktdiagnosen är konstaterad när transportsträckan till behandlande sjukhus är lång. Ju snabbare trombolysbehandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att begränsa hjärtinfarktens storlek och bättre bevara hjärtats pumpfunktion. Biverkningar som kan förekomma är blodtrycksfall och blödningar, därför övervakas du extra noga under denna behandling. Acetylsalicylsyra (ASA) Medel som innehåller acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättarna (trombocyter) får svårare att klumpa ihop sig. Därmed minskar risken för nya blodproppar och hjärtinfarkter. Man får en större dos redan i ambulansen eller på akutmottagningen. Efter en hjärtinfarkt får man fortsätta ta medlet i en lägre dos under en lång tid, ofta livet ut. Du som äter ASA har något lättare för att blöda och kan ibland få magkatarr. För att minska risken för att utveckla magkatarr, undvik att ta medicinen på tom mage. Övriga trombocythämmande läkemedel Hämmar blodplättarnas förmåga att levra blodet. Läkemedlet ges i kombination med ASA-preparat och är då en tidsbegränsad behandling. Kan också ges istället för ASA vid överkänslighet eller allergi mot Acetylsalicylsyra. Vid 14 dubbelbehandling kan man lättare få blåmärken. Under vårdtiden ges också blodproppshämmande injektioner. Nitroglycerin Nitroglycerin används vid kärlkramp, men även vid hjärtinfarkt. Medicinen vidgar blodkärlen i kroppen. Då behöver hjärtat inte arbeta så mycket, syrebristen minskar och smärtan släpper. Nitroglycerin finns i spray eller tablettform, som får smälta under tungan. I början av behandlingen kan huvudvärk uppstå, men den brukar försvinna efter några dagar. Eftersom medicinen vidgar blodkärlen kan blodtrycket sjunka, och vissa kan uppleva kortvarig, övergående yrsel. Det är därför viktigt att när du använder nitroglycerin första gångerna sitta ner. Det finns också tabletter som är mer långtidsverkande som tas i förebyggande syfte. Betablockerare Betablockerare har förmågan att minska hjärtarbetet och syreförbrukningen i hjärtmuskeln genom att sänka pulsen och blodtrycket. Betablockerare har också visats minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt, insätts därför rutinmässigt till alla som har haft hjärtinfarkt och som tål medicinen. ACE-hämmare/ARB ACE-hämmare minskar effekten av vissa hormoner så att blodkärlen vidgas – blodtrycket sänks och hjärtat arbetar lättare. Medlen har visats minska risken för hjärtsvikt efter hjärtinfarkt eller för ny infarkt. Blodfettsänkare/statiner Läkemedel som minskar bildningen av blodfetter minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen och är kärlstabiliserande. Samtidigt gör medicinerna sannolikt att de förträngningar som finns inte förvärras. Urindrivande läkemedel/diuretika Urindrivande läkemedel används vid andnöd och svullnad, dvs. ansamling av vätska i kroppen, för att med urinen öka utsöndringen av vatten, vilket kan rubba saltbalansen. Detta kontrolleras med blodprov under vårdtiden och vid uppföljningsbesöket. Urindrivande medicin kan ge muntorrhet. Kalciumantagonister Läkemedel som verkar blodkärlsvidgande, vilket är blodtryckssänkande och kan minska kärlkrampsbesvär samt vid behandling av spasmangina. En del har också en gynnsam effekt på oregelbunden hjärtrytm. Används ibland 15 i kombination med betablockerare. Kan också användas istället för betablockerare när man har mycket svår astma, eller inte tål betablockerare. UTREDNING OCH BEHANDLING ARBETSPROV Arbetsprov är en undersökning som görs för att mäta den fysiska arbetsförmågan och vad som begränsar den. Du får cykla på en testcykel under stigande belastning samtidigt som EKG tas kontinuerligt. Symtom som smärta, sjuklig förändring av blodtrycks- och pulsreaktion, EKG-förändringar kan vara tecken på kranskärlssjukdom. EKOCARDIOGRAFI Ekocardiografi är en ultraljudsundersökning av hjärtat. Hjärtats storlek, pumpfunktion, klaffarnas rörelse samt blodflödet i hjärtat bedöms. Ljudvågor sänds ut via ett tonhuvud som placeras på bröstkorgen. Ljudvågorna reflekteras och ger bilder som syns på en skärm. Undersökningen är helt smärtfri. KRANSKÄRLSRÖNTGEN Kranskärlsröntgen görs när man vill få reda på om det finns förträngningar i kranskärlen, var de sitter och hur täta det är. Undersökningen sker i Sundsvall eller Umeå och genomförs både vid det akuta hjärtinfarktsinsjuknandet och vid planerad utredning. Man lokalbedövar i handleden (eller ljumsken) och sedan sticks en kateter (tunn ihålig slang) in i ett blodkärl och förs vidare till hjärtat. Genom denna kateter sprutas kontrastmedel in i kranskärlen och man kan då på en bildskärm se hur kranskärlen ser ut. Mindre obehag kan ibland förekomma under undersökningen. Om man ser förträngningar som kan åtgärdas gör man det vid samma undersökningstillfälle med så kallad ballongvidgning och stent (se nedan!), vilken motverkar att blodkärlet senare blir förträngt igen. BALLONGVIDGNING (PCI) En kateter med en tunn ballong förs in i blodkärlet och placeras på rätt plats vid förträngningen. När ballongen är på plats vid förträngningen där fylls den upp så att förträngningen pressas ihop så att det förträngda kärlet vidgas och blodförsörjningen förbättras. För att bibehålla vidgningen 16 och förstärka kärlväggarna i det förträngda området placeras i det trånga partiet ett så kallat stent (litet metallnät), med eller utan läkemedelstillsats. KRANSKÄRLSOPERATION (BYPASSOPERATION/CABG) När det finns flera förträngda kranskärl kan en öppen hjärtoperation bli aktuell. Du läggs in på avdelningen ett par dagar före operationen. Vid operationen sövs du, varefter bröstkorgen öppnas. Därefter kopplas blodflödet förbi hjärtat genom en hjärtlungmaskin. Då kan kirurgen sy in nya blodkärl (grafter) förbi förträngningarna i kranskärlen. Till de nya kärlen används egna blodkärl, en artär från bröstkorgens insida och blodådror från benen (så kallade vener). Ingreppet låter dramatiskt, men de flesta patienterna är förvånade över hur förhållandevis lite besvär de har efter operationen. Efter operationen blir du sjukskriven några månader. SCINTIGRAFI Genom att göra en scintigrafi av hjärtat kan man ibland få ytterliggare information om eventuella förträngningar av hjärtats kranskärl med nedsatt cirkulation i hjärtmuskeln som följd. Man sprutar in kontrastmedel i ett blodkärl på armen och bilder av hjärtat tas med en speciell kamera. Därefter får du göra ett arbetsprov och sedan tas en ny omgång röntgenbilder. 17 NÅGON ATT PRATA MED I Västernorrlands län finns sex Hjärt-Lungföreningar, som aktivt arbetar för att dess medlemmar ska kunna känna trygghet i och en förvissning om att få ett bra omhändertagande, en bra vård och goda möjligheter till ett innehållsrikt liv. Föreningarnas kärnverksamhet går att sammanfatta i tre begrepp • Opinionsbildning • Livsstilsförändring • Trygghet, stöd och gemenskap Föreningarna har en stor motionsverksamhet med motionsgymnastik, lättare gymnastik, hjärtsviktsgymnastik, vattengymnastik, stavgång, bowling, boule och yoga. Frågor kommer ofta när en tid har gått och sjukhusets rehabiliteringsprogram är avslutat. I samtalscirklar får man möjlighet att diskutera och ge varandra stöd. I stresshanteringscirklar diskuteras sambandet mellan sjukdom och stress. I kostcirkeln får man kunskap i näringslära. Kurser i hjärt-lungräddning innehåller både teoretiska och praktiska inslag. På medlemsmöten förekommer ofta intressanta föreläsningar av personal från sjukvården. Det arrangeras resor och fester. Genom alla aktiviteter uppstår en varm och gemytlig tillvaro som för många medlemmar upplevs som oerhört betydelsefullt. 18 Verksamheterna i de olika Hjärt-Lungföreningarna varierar. Kontakter till föreningarna i Västernorrlands län är: Härnösand 0611-192 47 [email protected] www.hjart-lung.se/harnosand Sundsvall 060-12 50 70 [email protected] www.hjart-lung.se/sundsvall Kramfors [email protected] www.hjart-lung.se/kramfors Ånge 070-57 259 64 www.hjart-lung.se/ange Sollefteå 0620-144 47 [email protected] www.hjart-lung.se/solleftea Örnsköldsvik 0660-148 16 [email protected] www.hjart-lung-ovik.se 19 KONTAKTUPPGIFTER Härnösand hjärtmottagningen Tel: 0611-891 42 (TeleQ) Sollefteå sjukhus – allmottagningen Tel: 0620-193 51 Sundsvalls sjukhus – hjärtmottagningen Tel: 060-18 18 13 (TeleQ) Örnsköldsviks sjukhus – hjärtmottagningen Tel: 0660-879 43 (TeleQ) Sjukvårdsrådgivningen Tel: 1177 Akuta situationer/tillstånd Tel: 112 (Ambulans) www.swedeheart.se LÄNKAR 20 fass.se socialstyrelsen.se fyss.se slutarokalinjen.org folkhalsomyndigheten.se tobaksfakta.se hjart-lung.se 1177.se livsmedelsverket.se www.swedeheart.se www.lvn.se